Search

Att planera en laboration i skolan är en central del i sin lärarprofession, speciellt om man undervisar i de naturvetenskapliga ämnena. Denna undersökning har varit ett försök till att kartlägga vilka beslut lärare tar i beaktande när de planerar en laboration samt vilka konsekvenser dessa olika beslut får. För att kunna kategorisera laborationer kan man använda sig av frihetsgrader. Frihetsgrader beskriver hur mycket information som ges till eleverna när de ska genomföra en laboration. Detta har varit ett av flera användbara verktyg för att analysera olika laborationer. I denna undersökning har sex fysiklärare intervjuats där de fick svara på olika frågor om laborationer som de själva använt sig av. Dessa intervjuer har analyserats fenomenografiskt och från denna analys var det möjligt att manifestera sju huvudkategorier. Dessa huvudkategorier är en konkretisering av svaret på frågeställningen: Vilka beslut tar läraren när hen planerar sin laboration med avseende på öppenheten i laborationen? Dessa huvudkategorier är unika där lärarnas olika uttalanden enbart passar in i en av kategorierna. Ett exempel på en huvudkategori är om läraren väljer att ha med tabeller/rader som eleverna fyller i, i laborationsinstruktionen. Tabeller/rader bildar bland annat ett förtydligande i instruktionerna. Ett annat exempel är var läraren väljer att placera utrustningen. Att ha utrustningen framplockad som stationer där eleverna ska laborera gör att man sparar tid men eleverna får inte sätta ihop utrustningen på egen hand.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur matematiklärare och speciallärare beskriver matematiksvårigheter och hur de beskriver att de anpassar sin undervisning för elever med matematiksvårigheter. För att uppnå syftet har tre frågeställning formulerats: 1. Hur tolkar lärare, speciallärare och pedagoger begreppet matematiksvårigheter? 2. Vilka hinder och möjligheter upplever matematiklärare/ speciallärare att de möter i arbetet med eleverna som har matematiksvårigheter? 3. Hur anser matematiklärare/ speciallärare att de kan anpassa sin undervisning för elever med matematiksvårigheter utifrån de fyra inkluderingsperspektiven: rumslig, social, didaktisk och delaktighetsinkludering? Teorin som används i uppsatsen är fenomenografi och teori om inkludering. Metoden som används är kvalitativ där relevant data samlas in genom strukturerade intervjuer. Resultat: I denna studie är lärarnas uppfattningar om matematiksvårigheter tydligt synliga, med fokus på eleverna snarare än läraren som central aktör. Lärarna identifierade dock utmaningar och svårigheter relaterade till elevsituationen men reflekterade inte noga över sin lärarroll i denna situation. Trots det tyder resultaten på att lärare kom på konkreta lösningar för att anpassa sin undervisning och stödja elever med matematiksvårigheter. Dessa rekommendationer bygger på lärares egna insikter och erfarenheter snarare än på systematisk tillämpning av systematiska metoder. Det ger oss en viktig ledtråd om att se över hur lärarna kan stödjas med bättre verktyg och resurser för att göra undervisningen ännu mer anpassad och effektiv för elever med matematiksvårigheter.

Denna studie undersöker fenomenet stress och hur det figurerar i förskolan. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av stress i förskolan samt hur förskollärarna uppfattar att stress påverkar förskolans verksamhet. Studien utgår från en fenomenografisk ansats och jag har därmed valt att använda semistrukturerad intervju som metod för datainsamling, där respondenternas uppfattningar är centrala. Jag valde att intervjua fyra förskollärare från två olika förskolor. Resultatanalysen utgår från en fenomenografisk analysmodell och resultatet presenteras utifrån fenomenografins begrepp kategorier och utfallsrum. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar att stress ofta orsakas av faktorer som inte går att påverka eller ibland ens förebygga. Vidare uppfattar de ändå att stressen går att hantera och lindra med hjälp av bland annat olika strategier, kollegialt stöd och struktur. Viktiga slutsatser är att det bör avsättas tid för relationsbyggande och återhämtning i förskolan samt att vardera arbetslag för diskussioner kring en, för dem, fungerande struktur samt gemensamt förhållningssätt., This study examines the phenomenon of stress and how it figures in preschool. The purpose of the study is to contribute knowledge about preschool teachers' experience of stress in preschool and how preschool teachers perceive that stress affects the preschool's operations. The study is based on a phenomenographic approach and I have therefore chosen to use a semi-structured interview as a method for data collection, where the respondents' perceptions are central. I chose to interview four preschool teachers from two different preschools. The result analysis is based on a phenomenographic analysis model and the results are presented based on the phenomenographic concepts of categories and outcome spaces. The results show that the preschool teachers feel that stress is often caused by factors that cannot be influenced or sometimes even prevented. Furthermore, they still believe that the stress can be managed and alleviated using, among other things, different strategies, collegial support and structure. Important conclusions are that there should be time set aside for relationship-building and recovery in the preschool and that each work team has discussions about a structure that works for them and a joint approach.

The purpose of the study is to contribute knowledge about preschool teachers’ perceptions of systematic quality work, to contribute to a deeper understanding of preschool teachers’ perceptions of the work’s structure and implementation. Phenomenography has been used as a methodological framework. Semi-structured interviews were the study’s chosen data collection method, with a total of six preschool teachers’ participating. The preschool teachers’ perceptions have been further processed through a phenomenographic analysis model. The results showed that preschool teachers’ perceive that the systematic quality work is extensive but is considered to be meaningful for the preschool’s development. The preschool teachers’ also perceive that the prerequisites for the implementation of systematic quality work are important and refer to both internal and external factors., Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av systematiskt kvalitetsarbete, för att bidra med en djupare förståelse för förskollärares uppfattningar av arbetets upplägg och genomförande. Som metodologiskt ramverk har fenomenografi använts. Semistrukturerade intervjuer var studiens valda datainsamlingsmetod, där totalt sex förskollärare deltog. Förskollärarnas uppfattningar har vidare bearbetats genom en fenomenografisk analysmodell. I resultatet framgick det att förskollärare uppfattar att systematiskt kvalitetsarbetet är omfattande men anses vara meningsfullt för förskolans utveckling. Förskollärarna uppfattar även att förutsättningar för genomförandet av systematiskt kvalitetsarbete är viktiga och syftar på både inre och yttre faktorer.

Våterminen 2024

Beräkningar av subtraktionsuppgifter visar sig vara en utmaning för svenska elever i årskurs 3. Problematiken ligger i valet av beräkningsmetoder, där dessa inte är lika effektiva och framgångsrika som vid beräkningar av addition. Denna studie är inspirerad av en fenomenografisk ansats, som syftar till att redogöra för vilka uppfattningar elever i årskurs 3 har av subtraktion, samt vad som påverkar elevers metodval vid beräkningar av subtraktion. Studiens syfte besvaras med följande frågeställningar; hur uppfattar elever subtraktion? Vilka aspekter påverkar elever att välja en specifik metod vid beräkningar av olika subtraktionsuppgifter? Med utgångspunkt från semistrukturerade individuella intervjuer med 10 elever från två klasser i årskurs 3, visar det sig att samtliga elever inledningsvis uppfattar räknesättet subtraktion som en subtraktiv förändring, där något försvinner eller tas bort. Vid beräkning av sex olika subtraktionsuppgifter; tre textuppgifter och tre uppgifter med okända tal, visar eleverna en variation i att vara flexibel respektive anpassningsbar i metodvalet. Resultatet redovisar kategorier som representerar olika beräkningsmetoder. Inom respektive kategori lyfts elevers egna beräkningar inklusive deras motiveringar till valet av beräkningsmetod. Standardalgoritmen visar sig vara den dominanta beräkningsmetoden, där ett fåtal elever använder standardalgoritmen vid samtliga uppgifter. Där valet av att använda standardalgoritmen som beräkningsmetod beror på att metoden är enklast att använda och att det går fort att räkna ut svaret med standardalgoritmen. I resultatet hävdar eleverna även att valet av metod beror till stor del på de ingående talens värde i den givna uppgiften., Calculations of subtraction tasks has shown to be challenging for Swedish pupils in grade 3. The problem lies in the choice of calculation methods, where these methods aren´t as effective and successful as those methods for calculations of addition. This study is inspired by a phenomenographic approach and aims to explain what perceptions pupils in grade 3 has of subtraction, and what affects pupils’ choice of methods in calculations of subtraction. The aim in the study focuses on the following questions; how do pupils perceive subtraction? Which aspects influence pupils to choose a specific method when calculating different subtraction tasks? Based on semi-structured individual interviews with 10 pupils from two classes in grade 3, it turns out that all pupils initially perceive subtraction as a subtractive change, where something disappears or is taken away. In the calculations of six different subtractions task; three text tasks and three tasks with unknown numbers, the pupils show a variation by being flexible and adaptable in their choice of method. The result reports categories that represents different calculation methods. In each category, pupils own calculations is mentioned including their motivations for the choice of calculation method. The standard written algorithm is shown to be the most dominant calculation method, where a few pupils use the standard algorithm in all tasks. The choice to use the standard algorithm as calculation method is due to the simplicity of the method and that it´s faster to calculate the answer with the standard algorithm. In the result, the pupils also claims that the choice of methods depends on the value of the including numbers in the given task.

Syftet med detta arbete är att ta reda på lärares attityder till användandet av sånger och ramsor i engelskundervisning för elevers språkutveckling. Förhoppningarna är att bidra till en mer effektiv engelskundervisning för elever i årskurs 1–3 samt uppmuntra lärare att använda sånger och ramsor som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen. Utifrån en fenomenografisk metodansats utfördes lärarintervjuer med fem lärare. Utfallsrummet efter den fenomenografiska analysen visade att samtliga lärare var överens om sånger och ramsors pedagogiska värde, men att deras användning av sånger och ramsor berodde på deras personliga preferenser och inställningar, samt deras tidigare erfarenheter. En annan orsak var i vilken mån lärarna arbetade ämnesöverskridande, där sådant arbete inkluderade användandet av sånger och ramsor också utanför engelskundervisningen., The purpose with this study is to find out teachers' attitudes towards the use of songs and rhymes in English teaching for students' language development. The hopes are to contribute to more effective English teaching for students in grades 1–3 and to encourage teachers to use songs and rhymes as a pedagogical tool in teaching. Based on a phenomenographic methodological approach, teacher interviews were conducted with five teachers. The outcome room after the phenomenographic analysis showed that all teachers agreed on the pedagogical value of songs and rhymes, but that their use of songs and rhymes depended on their personal preferences and attitudes, as well as their previous experiences. Another reason was the extent to which the teachers worked across subjects, where such work included the use of songs and rhymes also outside of English teaching.

Under mina år inom fritidsverksamheten har jag lagt märke till en växande trend - att erbjuda organiserade rastaktiviteter på rasterna. Jag blev nyfiken på hur andra rastaktivister och rastvärdar uppfattar dessa rastaktiviteter. Studien handlar om att ta reda på vilken uppfattning rastvärdar och rastaktivister på den utvalda skolan har om de organiserade rastaktiviteterna. Studien ska dessutom undersöka hur klimatet på skolgården kan förändras med hjälp av de organiserade rastaktiviteterna samt hur informanterna uppfattar att eleverna upplever dessa aktiviteter. Syftet är att undersöka hur rastaktivister och rastvärdar uppfattar de organiserade rastaktiviteterna. Studien har gjorts efter fem frågeställningar: Hur uppfattar rastaktivisterna de organiserade rastaktiviteterna? Hur tror rastaktivisterna att eleverna uppfattar de organiserade rastaktiviteterna? Hur uppfattar rastvärdarna de organiserade rastaktiviteterna? Hur uppfattar rastaktivisterna och rastvärdarna att de organiserade rastaktiviteterna påverkar klimatet bland eleverna på skolgården? Empirin samlades in genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer som genomfördes med sju informanter. I studien används ett fenomenografiskt perspektiv vilket innebär att rastaktivisternas och rastvärdarnas uppfattningar undersöks utan en värdering av vad som är rätt eller fel. Resultatet visar bland annat att rastvärdarna uppfattar det som frustrerande att det endast är ett fåtal elever som deltar i rastaktiviteterna. Rastvärdarna uppfattar det som positivt att det finns organiserade rastaktiviter att hänvisa elever till när de inte har något att göra. Uppfattningen bland rastaktivister och rastvärdar är att de elever som deltar uppskattar aktiviteterna. För många elever är rastaktiviteterna en trygghet där de kan passa in i ett sammanhang. Slutsatsen i studien är att rastaktivisterna är stolta över uppdraget att ansvara för de organiserade rastaktiviteterna. De allra flesta rastvärdarna deltar med glädje aktivt i a

Syftet med denna studie är att undersöka barns integritet i den synliga dokumentationen på förskolan. I delstudie 1 som genomförs av Johanna Norgren analyseras policydokument från tre olika förskolor i tre olika kommuner. I delstudie 1 genomförs analysen med metodvalet WPR-metoden – What´s the Problem Represented to be? för att synliggöra riktlinjer som är specificerade att lösa olika problem som finns i vardagen. Den teoretiska utgångspunkten som användes för delstudie 1 var poststrukturell policyanalys för att komma åt en djupare förståelse för dokumenten. I delstudie 2 som genomfördes av Frida Sirmos var metodvalet Malteruds fyra huvudsteg som analysmetod och semistrukturerade intervjuer för insamlingsmetod för att få syn på hur barn uppfattar att deras alster och fotografier är synliga på förskolan. I delstudie 2 ville vi få syn på hur barnens uppfattningar var i den synliga dokumentationen på förskolan och därför valdes fenomenografi som den teoretiska utgångspunkten för delstudie 2. I delstudie 1 visar resultatet att policydokumenten saknar riktlinjer som stöttar barns integritetsförståelse kring barnens alster. Resultatet visar att policydokumenten har riktlinjer gällande barns integritet och respekt när barnen ska fotograferas på förskolan. I delstudie 2 visar resultatet att barnens uppfattningar kring den synliga dokumentationen har barnen olika känslor som uppstår när deras alster hängs upp utan att de får frågan och barnen blir inte respekterade. Barnen känner sig arga, ledsna och tycker att det är tråkigt när deras alster hängs upp på förskolan utan att barnen blir tillfrågade.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur BookTok används av bokhandlare och bibliotek. Till hjälp har ett teoretiskt ramverk använts bestående av Uses and Gratification,symboliskt kapital samt deltagarkultur. Utifrån detta ramverk har det gjort semistrukturerade intervjuer som analyserats med hjälp av fenomenografiska metoder. Intervjuer gjordes med tre bibliotek och två bokhandlar i södra Sverige under hösten 2023. I analysen av materialet kunde fyra teman särskiljas utifrån huvudfrågeställningen – hur använder bokhandlare och bibliotek BookTok? Dessa fyra teman är BookTok som arbetsverktyg, kontaktyta, kreativ yta och symboliskt kapital. Analysen av de olika teman ger oss en idé om hur verksamheternas deltagande ser ut på plattformen samt hur bokhandlarna och biblioteken själva ser på deras användning av BookTok., This study aims to understand how bookstores and libraries make use of BookTok. A theoretical framework has been used consisting of the Uses and Gratification theory, symbolic capital theory and participatory culture theory. Along the lines of this theoretical framework, semi structured interviews were designed with the help of a phenomenographic approach. The interviews were held during the autumn of 2023. Three libraries and two bookstores participated. In the analysis, four themes were detected in regards to the question at issue – How do bookshops and libraries make use of BookTok? The four themes are BookTok as a work tool, contact area, creative space and symbolic capital. The analysis of different themes gives us an idea of the operations participation on the grounds of TikTok – as well as their own perception of their BookTok use.

För att kunna bibehålla och utveckla kunskapen inom ett företag krävs det tydliga strategier för kunskapshantering och samarbete mellan chefer och anställda för att företagen ska ha en möjlighet att nå framgång. Studiens syfte var att undersöka chefers uppfattningar gällande medarbetarsamtalets syfte, funktion och innehåll i relation till knowledge management. Metoden som användes var en fenomenografisk analysmetod i sju steg. Resultaten visade att uppfattningarna angående syfte, funktion och innehållet av medarbetarsamtalet skiljer sig beroende på vilken yrkeskategori personerna tillhör. Resultatet skiljer sig i en del av utsagorna angående uppfattningarna om medarbetarsamtalet då en del utsagor beskriver att det är ett tillfälle att mäta arbetsprestation. En annan del av utsagorna uppfattar medarbetarsamtalet som en möjlighet till individuellt samtal. Majoriteten av utsagorna uppfattar att funktionen med medarbetarsamtalet är att de anställda ska få en chans att ventilera angående hälsa, mål och utveckling i ett samtal med sin chef. Det finns uppfattningar om att medarbetarsamtalet är mer än ett individuellt samtal mellan chef och anställd då de även är ett sätt att ha koll på arbetsprestation. De flesta utsagorna beskriver att innehållet från ett medarbetarsamtal kan bidra till att skapa ett stöd till de anställda för att tillgodose utvecklingsmöjligheter och en trivsam arbetsmiljö. Det fanns få uppfattningar om vad knowledge management innebar vilket bidrog till ett mer begränsat svar. Relevansen för studien är att den uppmärksammar ett fenomen som är aktuellt på dagens arbetsmarknad och att medarbetarsamtalet kan användas i flera avseenden än att mäta prestation.

Barn och unga som inte närvarar i skolans undervisning, anses av många som ett växande samhällsproblem. Närvaroproblem är det begrepp som vi valt för att benämna problematisk skolfrånvaro. Syftet med denna uppsats är att belysa hur närvaroproblem kan yttra sig. Uppsatsen undersöker vad som kan orsaka närvaroproblem, vilka konsekvenser det kan få för barn och unga samt hur orsakerna och konsekvenserna kan tänkas förebyggas. Detta kommer undersökas genom fenomenografi. Materialet som undersöks är tre podcastavsnitt och ett videoreportage. I uppsatsen kunde flertalet orsaker bakom skolfrånvaro återfinnas, några av de huvudsakliga var mental ohälsa, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och livsförändringar. De konsekvenser som hittades var bland annat förstärkt mental ohälsa, försämring av social samvaro samt svårigheter att få insatser. Några viktiga beståndsdelar som ledde till förbättrat mående och närvaro var bland annat individualiserade insatser, motiveringsarbete och små undervisningsgrupper.

Att det finns problem i sammanhanget med livslångt lärande för mogna studenter på universitets-nivå utomlands finns dokumenterat i många tidigare studier där mogna studenter utsätts för marginalisering och försummelse m.m. Man kan i sammanhanget exempelvis tala om vardaglig ålderism eller strukturerad ålderism eller inbyggd ålderism eller institutionell ålderism. Syftet med den här studien är att undersöka hur student-guppen 55 år och äldre (55+) på universitet/högskola i Sverige uppfattar sin egen ålder i relation till ålderism, Sociokulturellt lärande, Andragogik och livslångt lärande. Metodansatsen Hermeneutik och en 7-stegsmodell från Fenomenografi är den metodansats som använts och som teorianvänds Sociokulturell teori och Andragogik samt tidigare forskning. Fem universitets-studeranden 55+ har intervjuats i individuella face-to-face-intervjuer. Informanterna uppger först att de inte explicit uppfattat någon ålderism i sammanhanget med sina studier men implicit framkommer att det kan finnas en känsla av ålderism som man inte riktigt kan ta på utan som mer är en känsla. De pratar exempelvis om en grupp i sammanhanget som de kallar för 25-åringarna och som de relaterar till (men inte vice versa). Vissa använder stereotyper såsom”äldre”, ”gammal gubbe”, ”gammal som gatan” etc när de talar om sig själva. Detta kan leda till att man själv implicit pekar ut sin egen ålder i studiesammanhanget när man interagerar med med studenter och lärare vilket blir en kategorisering som kan ligga till grund för ojämlikhet. Man kan här använda sig av exempelvis ”kritisk språkmedvetenhet” för att mota ”Olle i grind”. Den akademiska miljön är en speciell miljö som det gäller att förstå sig på både för studenter och för lärare när det exempelvis gäller inkludering. Själva utlärningstekniken har förändrats till det bättre över tid och 55-plussarna använder sig av nya strategier i sin in-lärnings-teknik. De pekar också på att klasskillnaderna utjämnas mer bl.a. via att studier på unive

Syftet med studien är att bidra med kunskap om samverkan mellan hem och förskola ur vårdnadshavares perspektiv. I studien lyfts vårdnadshavares uppfattningar kring samverkan mellan hem och förskola fram. Studiens metod utgår från både det kvantitativa och det kvalitativa fältet och består av en enkät med både öppna och slutna frågor. Fenomenografi har utgjort studiens metodologiska ansats, vilket tar sin utgångspunkt i att undersöka hur ett fenomen kan uppfattas olika av en grupp människor. Enkäten besvarades av 70 vårdnadshavare och datamaterialet samlades in via Survey&Report. Det insamlade datamaterialet analyserades genom univariat analys och en fenomenografisk analysmodell. Av de 70 vårdnadshavare som medverkade i studien var det tre som anser att samverkan fungerade dåligt på deras barns förskolor, medans resterande uppfattar att samverkan på deras barns förskolor fungerar bra eller mycket bra. I resultatet framkommer att vårdnadshavarna ser samverkan mellan hem och förskola som betydelsefullt och det som motiverar vårdnadshavare till att samverka är deras barn. Vidare redogörs det i resultatet att majoriteten av vårdnadshavarna anser att engagemang, god dialog och förståelse för varandras förutsättningar är mycket betydelsefulla faktorer för att en god samverkan ska skapas. Resultatet redovisar att vårdnadshavare förknippar god samverkan med kommunikation och information. Genom analys framträder att det förekommer variationer kring hur vårdnadshavarna önskar kommunicera och vilken information de efterfrågar. Resultatet visar även på att det förekommer variationer av uppfattningar kring vad som motiverar vårdnadshavarna att samarbeta och varför de upplever samverkan mellan hem och förskola som betydelsefull. Studiens slutsats är att det är betydelsefullt för förskollärare att vara medvetna om att dessa variationer förekommer så att de kan anpassa hur och vad samverkar och att detta varieras. Detta för att samtliga vårdnadshavare ska ges möjligheten att upp, The purpose of the study is to contribute knowledge about collaboration between home and preschool from the perspective of guardians. In the study, guardians' perceptions of collaboration between home and preschool are highlighted. The study's method is based on both the quantitative and the qualitative field and consists of a survey with both open and closed questions. Phenomenography has formed the study's methodological approach, which takes its starting point in examining how a phenomenon can be perceived differently by a group of people. The survey was answered by 70 guardians and the data was collected via Survey&Report. The collected data was analyzed through univariate analysis and a phenomenographic analysis model. Of the 70 guardians who took part in the study, there were three who find that collaboration worked poorly at their children's preschools, while the rest perceive that collaboration at their children's preschools works well or very well. The results show that the guardians see collaboration between home and preschool as important and what motivates guardians to collaboration is their children. Furthermore, it is stated in the results that the majority of the guardians consider that commitment, good dialogue and understanding of each other's conditions are very important factors for a good collaboration to be created. The results indicate that guardians associate good collaboration with communication and information. Through analysis, it appears that there are variations regarding how the guardians wish to communicate and what information they request. The results also display that there are variations in perceptions regarding what motivates the guardians to collaborate and why they perceive the synergy between home and preschool as significant. The study's conclusion is that it is important for preschool teachers to be aware that these variations occur so that they can grasp how and what interact and that this is varied. This so all guardians

Denna studies syfte var att undersöka hur forskare inom idrott och hälsa ser pårörelsebegreppet och komplexa rörelser. Forskarna har lite varierande syn på hur begreppetska förstås och användas och oavsett hur de har tolkat begreppen, så kommer nästa problem,vilket har visat sig både inom idrottsämnet och i skolan i allmänhet, nämligen att nå ut medaktuell forskning till verksamma lärare. Studien genomfördes genom semistruktureradekvalitativa intervjuer med fem verksamma forskare inom ämnet idrott och hälsa. De valdes ut,utifrån deras profession. De genomförda intervjuerna kom sedan att analyseras med hjälp avfenomenografin som analysmodell och sedan utifrån teorierna med Ryles och Polanyi tystkunskap och knowing how and konwing what. Det visade sig att det finns färsk forskning iSverige som potentiellt sett skulle kunna vara lärarna till hjälp och där de börjar bena utinnebörden av rörelsebegreppet och komplexa rörelser som också omnämns i våra kursplaner.Det viktiga är sedan att de nya rönen blir tillgängliga för idrottslärarna. Resultatet visar ocksåatt forskarna inte tycker att det är lärarna som är ovilliga till att tillgodose sig ny forskning,men att det är för dåliga förutsättningar runtomkring, och för detta är det flera saker sombehöver förändras.

This essay investigates how mother tongue teachers in Sweden view cross-linguistic influence in the Spanish classroom. It focuses on three areas: the student groups’ linguistic profiles; the evaluation of described/presumed strengths and challenges within Spanish phonology, lexicon and morphosyntax; and perspectives on effective contrastive classroom practices. Six semi-structured interviews were conducted with teachers of Arabic, English, and Somali, which were analyzed phenomenographically. The results showed that the students are generally multilingual in their mother tongue, Swedish, and English, with proficiency varying according to birthplace. Whereas English was considered the main support for English-speaking students, Somali and Arabic students were deemed particularly facilitated by their mother tongue in morphosyntax and Swedish/English in lexicon, while phonology was mixed. Finally, there was consensus that Spanish classroom practices should include comparisons to mother tongues, Swedish, and English, by teachers and/or students. Having some mother tongue knowledge was thus deemed beneficial, albeit not essential, for Spanish teaching., La presente tesina explora las perspectivas de profesores de lenguas maternas en Suecia hacia la influencia cros-lingüística en la enseñanza de español. Se enfoca en tres áreas: el perfil lingüístico de los estudiantes; la evaluación de fortalezas y desafíos descritos/ presumidos en la fonología, el lexicón y la morfosintaxis español; y las percepciones de buenas prácticas didácticas contrastivas. Se realizaron seis entrevistas con profesores del árabe, el inglés y el somalí, cuales se analizaron fenomenograficamente. Los resultados revelaron un multilingüismo estudiantil general de la lengua materna, el sueco y el inglés, con niveles variando según el país de crianza. Mientras el inglés se consideró el mejor apoyo para los estudiantes ingleses en todas áreas, los estudiantes somalíes y árabes se consideraron más facilitados por la lengua materna en asuntos morfosintácticos y el sueco/inglés en léxico, mientras la fonología resultó mezclada. Finalmente, se concordó que la enseñanza de español debe incluir comparaciones hacia las lenguas maternas igual que el sueco y el inglés, por estudiantes o/y estudiantes. Consecuentemente, tener conocimientos básicos de lenguas maternas se consideró beneficial, si bien no imprescindible, para enseñar español.

In this bachelor's thesis we wanted to explore the complexities of collections management in a Swedish prison library. One of the many challenges of being a prison librarian is determining which literature is appropriate. A prison librarian must consider the guidelines established by the state agency Kriminalvården, whilst also considering the Swedish library law. A client is entitled to have access to the same level of service as the rest of the population, but cannot receive literature which may harm their rehabilitation or encourage future criminal behavior. Herein lies the problem. Using a phenomenographic approach, we have conducted five qualitative, semi-explorative interviews with five different prison librarians. We wanted to be able to determine who makes the decision on what literature is restricted, what the librarians think of the resulting censorship when it is restricted, and how they experience having to navigate this challenge. We determined that it is the state agency that decides what is allowed to the clients, but the prison librarians feel that decisions are not clearly motivated. The librarians also experience a lot of positive interactions in their decisions around collection management and with the clients, but that they are not taken into consideration regarding decisions made by the authorities. There is also a need for more resources, time and visibility in the larger library-discussion. We suggest that there is a need for clearer communication, more involvement for the librarians and a need for clearer guidelines.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar och erfarenheter av att implementera fysikundervisning med utgångspunkt i barnlitteratur. För att synliggöra pedagogernas uppfattningar användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där informanterna bestod av sju aktiva legitimerade förskollärare. Analysen utgick från en fenomenografisk teoriansats i kombination med litterära föreställningsvärldar. Resultatet i studien visar att förskollärarna har goda förutsättningar för att implementera barnlitteratur i förskolans undervisning, men att uppkomna tillfällen inte alltid utnyttjas. Samtidigt visar resultatet att förskollärarna upplever sina egna fysikkunskaper som bristfälliga, vilket begränsade fysikundervisningen tillsammans med barnen. Förutsättningar såsom kompetens och självsäkerhet med avseende på fysikämnet har betydelse för hur och i vilken omfattning pedagogerna använder barnlitteraturen som pedagogiskt verktyg. I samband med intervjuerna ombads informanterna att exemplifiera möjlig eller befintlig fysikundervisning med utgångspunkt i barnlitteratur. Frågor som detta togs emot positivt då samtliga uttryckte att de utmanades men också inspirerades att fånga upp de fysikaliska fenomen som uppstår i vardagen och i alla typer av litteratur. Litteraturen i förskolan uppfattades ha en central plats på grund av gott samarbete med bibliotek, region och tillgänglig bokbuss. Dock hade inte fysiken en lika självklar plats i barnens utbildning som barnlitteraturen., The purpose of the study is to visualize preschool teachers' perceptions and experiences of implementing physics education based on children's literature. In order to make perceptions visible, qualitative semi-structured interviews were used where the informants who participated consisted of seven active licensed preschool teachers. The analysis was based on a phenomenographic theory approach in combination with envisioning literature. The results of the study show that preschool teachers have good conditions for implementing children's literature in preschool teaching, but that opportunities are not always used. At the same time, the results show that the preschool teachers perceive their own physics knowledge as deficient, which limited the teaching of physics together with the children. Prerequisites such as competence and self-confidence with regard to the subject of physics are important for the teachers use children's literature as a pedagogical tool. In connection with the interviews, the informants were asked to exemplify possible or existing physics teaching based on children's literature. Questions like this were received positively as everyone expressed that they were challenged but also inspired to capture the physical phenomena that occur in everyday life and in all types of literature. Literature in the preschool was perceived to have a central place due to good cooperation with the library, the region and the available book bus. However, physics did not have as obvious a place in children's education as children's literature.

The study conducted aims to contribute knowledge about systematic quality work in preschools from the perspective of preschool teachers, with a particular focus on the phenomenon of documentation. A qualitative method employing nine semi-structured interviews supported by a flexible interview guide was utilized as the data collection method. The study is based on a phenomenographic approach, using a phenomenographic analysis method to analyze preschool teachers' perceptions of documentation work. The results reveal variations in preschool teachers' perceptions of the documentation work in preschools. The findings show differing opinions on who engages in documentation and for what purpose. Other perceptions include the situations in which documentation occurs, the various approaches employed, how visibility is achieved, and the structure of reflective practices. In addressing the challenges associated with documentation work, there are perceptions related to resources and tools, time constraints, and the structure of documentation work. Our conclusion shows that the work with documentation reveals variations in how it is carried through, based on the purpose it serves and the challenges preschool teachers face.

Syftet med studien är att öka kunskapen om förskollärares uppfattningar av riskfylld lek i förskolans utemiljö. Utifrån våra egna tidigare erfarenheter, när vi har varit verksamma i förskola, har vi sett och upplevt att säkerheten hos pedagogerna tar överhand när barnen vill utforska riskfylld lek. Vi har även sett att riskfylld lek är ett underforskat ämne nationellt och det behövs mer forskning. Studiens forskningsfrågor handlar om vilka uppfattningar förskollärare har om riskfylld lek samt vilka möjligheter och dilemman som framträder i förskollärarnas uppfattningar om den riskfyllda leken. I studien används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Utifrån intervjuerna och analys med en fenomenografisk analysmodell har fyra olika uppfattningar om riskfylld lek framkommit. De olika uppfattningarna är vikten av att barnen ska utmana sig i leken, att barnen ska lära sig i leken, pedagogernas alternativ till riskfylld lek samt pedagogernas rädsla för att barnen ska skada sig. Det framkommer i resultatet att förskollärarna är medvetna om fördelarna som riskfylld lek kan bidra med till barnens utveckling. Risken för skada väger över och kan istället leda till att förskollärarna hellre begränsar barnens riskfyllda lek. Möjligheterna som visas utifrån förskollärarnas uppfattningar är att det är av vikt att barnen har närvarande pedagoger och att det finns olika sätt hur pedagoger är närvarande i barnens lek. Dilemma som framkommit är att förskollärarna anser att ekonomin begränsar dem i möjligheterna till att skapa och utveckla en utmanande utemiljö för barnen. Ett annat dilemma som visas är att stora barngrupper påverkar den riskfyllda leken för att pedagogerna känner att de inte alltid räcker till för att barnen ska kunna få utforska den riskfyllda leken., The aim of this study is to enhance understanding regarding preschool teacher’s perceptions of risky play in the outdoor environment of preschools. Based on our own previous experiences while actively participating in preschool activities, we observed that educators prioritize safety when children seek to engage in risky play. We have also noticed that risky play is a relatively under-researched topic nationally, highlighting the need for further investigation. The study uses a qualitative method, utilizing semi-structured interviews with eight preschool teachers. Based on these interviews, and analysis with a phenomenographic analysis model four distinct perception of risk play emerge. These includes the significance of children challenging themselves in play, children learning through play, pedagogue’s consideration of risky play as an alternative, and the pedagogue’s concerns about potential injures to children. The results indicate that preschool teachers are aware of the benefits that risky play can contribute to the children's development. However, the fear of injury tends to outweigh these benefits, leading preschool teachers to lean towards limiting children's engagement in risky play. The possibilities based on the pre-school teacher’s perceptions indicate the importance of having pedagogues present for the children, and that there are various ways in which pedagogues can engage in the children's play. A dilemma that emerged is that preschool teachers believe financial constrains limit their ability to create and develop a stimulating outdoor environment for the children. Another dilemma highlighted is that large groups of children impact the risky play because educators feel they may not always be sufficient to supervise the children adequately in exploring such activities.

This study focuses on the use of digital tools in preschool. The aim is to contribute insights into preschool teachers' experiences of incorporating digital tools into their practices. To capture a diverse range of perspectives, ten preschool teachers from four different municipalities were interviewed. The study employs a qualitative methodology with semi-structured interviews, and the data has been analyzed through a phenomenographic approach, aiming to understand various individuals' perceptions. The results indicate an overall positive attitude among the preschool teachers towards using digital tools, though the approach varies based on the teachers' existing knowledge and the availability of digital resources. Digital tools are primarily used as a complement to other activities and as documentation tools. Teachers perceive that the use of digital tools promotes equal education for all children and enhances their digital competence. However, challenges include time constraints and the need for additional professional development. The most commonly used tools are the iPad and projector, facilitating language development and mathematical skills in children, while also creating new play and learning environments.

Generativ AI har funnits i skolmiljö sedan 1960-talet, men det är först under de senaste två åren som chattbottar, främst genom chattbotten GPT, har fått stor spridning i svenska skolor. Fenomenet har lett till livlig diskussion i både branschpress och fikarum på landets skolor. Till en början var det ett tydligt fokus i debatten på att chattbottarna förenklar för eleverna att fuska, genom att chattbottarna gör jobbet åt eleverna. I studien presenteras röster som förespråkar chattbottars användning vid lärande i undervisningen. Svenskämnets skrivundervisning på gymnasiet är fokus i studien. Även om det inte finns explicita formuleringar i styrdokumenten om att använda chattbottar i skrivundervisningen på gymnasiet, så lyfter Skolverket fram att digitala lärresurser ska användas i undervisningen. När det kommer till chattbotten specifikt, så finns det problem i att det råder oklarheter om förhållningssätt för och emot användningen av dem i undervisningen, samt kring vilka faktorer som påverkar lärare i deras val och möjligheter att använda chattbottar. Syftet med föreliggande fenomenografiska intervjustudie är att synliggöra svensklärares uppfattningar om sådant som påverkar viljan och möjligheterna att använda chattbottar i skrivundervisningen på gymnasiet. Uppfattningarna analyseras genom en variant av den didaktiska triangeln som kategoriseringsmodell, där faktorer som ligger utanför lärarnas didaktiska val placeras i en kategori, medan faktorer som kan relateras till den didaktiska triangelns samtliga hörn, och således ligger inom ramen för lärarnas påverkan, hamnar i en annan kategori. Genom val av fenomenografisk metodansats är målet att visa på variationen av uppfattningarna för att kunna bidra till en fördjupad förståelse för elevers skrivutveckling i det digitala klassrummet. Resultatet visar att ansvaret för de yttre faktorerna som påverkar lärarens didaktiska beslut behöver lösas innan svenskläraren kan känna sig säker på hur chattbottar ska kunna användas

Genom beslutet att integrera programmering i matematikämnet från hösten 2018 ställdes matematiklärarna inför utmaningen att undervisa i ett ämnesinnehåll där de hade begränsade eller inga tidigare programmeringskunskaper. Denna studie utforskar lågstadielärares syn på att integrera programmering i matematikundervisningen och analyserar de möjligheter och utmaningar som påverkar deras pedagogiska arbete. Genom tillämpning av fenomenografisk teori och ramfaktorsteorin analyserades sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer. Resultatet av denna analys ledde till framtagandet av beskrivande teman genom en noggrann tematisk analys. Dessa teman identifierades för att svara på forskningsfrågorna och belysa både möjligheter och utmaningar samt vad lärarna anser behövs för att möta dessa. Resultaten visar en positiv inställning bland lärarna mot integreringen av programmering i matematikundervisningen. Denna positiva syn motiveras av övertygelsen om att det främjar utvecklingen av matematiska förmågor (särskilt logiskt tänkande), skapar en lustfylld lärandemiljö och förbereder eleverna för framtiden. Samtidigt identifierades flera utmaningar som påverkar implementeringsprocessen, inklusive varierande kompetenser bland lärarna, brist på tid, material och resurser, bristande stöd och engagemang från ledningen samt otydlighet i riktlinjerna i styrdokumenten. För att möta dessa utmaningar krävs engagemang och stöd från ledningen, men även tydligare riktlinjer för hur man integrerar programmering i matematikundervisningen. Trots att programmering förväntas få ökad betydelse i samhället och därmed har en given plats i skolan, framkommer det att det fortfarande finns frågor som skolmyndigheter, rektorer och lärare behöver överväga noggrant.

Denna studie utforskar användningen av undersökande arbetssätt inom fysikundervisning utifrån ett lärarperspektiv. Förankrad inom lärarprogrammet vid Karlstads universitet, strävar denna forskning efter att noggrant undersöka användningen av systematiska undersökningar i grundskolans fysikundervisning och att tydliggöra lärarnas åsikter kring dessa. Genom att använda den kvalitativa forskningsmetoden fenomenografi får vi fram resultat som framhäver en allmänt förekommande positiv inställning bland lärarna till användningen av undersökande arbetssätt i fysik-klassrummet. I korthet visar denna undersökning att lärarna möter olika utmaningar när de implementerar undersökande arbetssätt i fysikundervisningen. De flestalärarna i denna studie är entusiastiska över att integrera detta arbetssätt och ser den som en chans för eleverna att aktivt utforska vetenskapliga koncept. De framhäver att elevernas engagemang fördjupar deras förståelse och stärker deras förmåga att tänka kritiskt och lösa problem. Samtidigt står vissa inför hinder som brist på tid, resurser och osäkerhet kring genomförandet av undersökande arbetssätt. Det är viktigt att betona att lärarnas behov av resurser inte får bli en anledning till att undvika praktiskt arbete. Skolledningen bör stödja lärarna genom att tillhandahålla de nödvändiga resurserna. Genom att hantera dessa utmaningar kan skolor skapa en miljö där elevernas lärande främjas på bästa sätt.

Inom matematikundervisning för de lägre skolåldrarna finns det mängder av olika material och modeller som syftar till att göra det abstrakta konkret och hjälpa eleverna utveckla en god taluppfattning. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskoleklasselevers skilda uppfattningar av modeller som på ett strukturerat sätt visar tals del-helhetsrelationer. Syftet med studien uppnås genom att följande forskningsfråga besvaras: På vilka skilda sätt beskriver elever i förskoleklass olika strukturerade modeller som visar tals del-helhetsrelation? Studien bygger på den fenomenografiska forskningsansatsen och datamaterialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med 17 elever från tre olika skolor. Materialet analyserades genom skapandet av beskrivningskategorier utifrån elevernas utsagor. I resultatet framkommer fem beskrivningskategorier av elevernas uppfattningar i relation till modellerna tioram, pärlband, talblock, talhus, fingrar och triad. Beskrivningskategorierna som lyfts fram i resultatet är: referenspunkter, ordinalitet, kardinalitet, uppdelning av tal och operera med tal. Då resultatet visar att elever uppfattar samma modell på olika sätt behöver läraren synliggöra modellernas struktur och användning för att eleverna ska få syn på det som avses.

Studien har till syfte att undersöka hur stor förståelsen är bland gymnasierektorer när det kommer till det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer som infördes höstterminen 2022 i alla skolformer. Dessutom vill studien även ge en klarare bild av rektorernas vilja och intentioner samt hur de har agerat och skapat förutsättningar för attimplementera kunskapsområdet i deras skolverksamhet. De frågeställningar som har behandlats i studien är: Hur uppfattar och upplever rektorer det nya kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer? Hur uppfattar rektorerna att implementeringen av det nya kunskapsområdet har fungerat i praktiken samt deras egen del i processen? Hur erfar rektorerna den styrning som påverkar dem i sitt beslutsfattande, och den styrning som de själva använder? Implementeringen av det nya kunskapsområdet har gått med en rasande fart och frågan är om rektorerna har fått tillräckligt med tid att sätta sig in i dessa nya teman. Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer och undersöker fyra gymnasierektorers syn på kunskapsområdet. Studiens resultat visar att det finns likartade uppfattningar bland rektorerna som hos de religionslärare som vår tidigare studie ”Känner mig vilse i pannkakan” visade, nämligen att det inte funnits tillräckligt med förutsättningar för att implementera kunskapsområdet på ett lyckosamt sätt. I den föregående studien gav respondenterna ett tydligt uttryck för att rektorerna inte gett dem tillräckliga resurser i form av tid, fortbildning och pedagogiskt material för att underlätta en sådan implementering. Den aktuella studien ger även den tydliga indikationer på att denna implementering inte gått till väga på ett adekvat och fungerande sätt och att rektorerna i sin tur hade behövt en tydligare och mer handfast styrning uppifrån i styrningskedjan. Därmed kan mycket av den problematik som både religionslärarna och rektorerna upplevt kring implementeringen finna sin förklaring högre upp i skolvärldens hierark

Sammanfattning Syftet med mitt examensarbete är att undersöka några elevers uppfattningar om sin språkutveckling. Studien har ett fokus på den enskilde individen och hur den uppfattar sin språkutveckling och sin förmåga att delta i samhället på olika sätt under tiden eleven läser SFI-studier på studieväg 1. Arbetet har formats på det sättet att jag har intervjuat informanterna om deras skolbakgrund och vilken utveckling i målspråket de har gjort samt vilka resultat det har fått för dem som bosatta i Sverige. Arbetet belyser vad det innebär för några SFI-elever på studieväg ett att lära sig läsa och skriva på svenska samt vilka tankar det väcker hos dem. Metoderna som jag har använt mig av är kvantitativa djupintervjuer med sex SFI-elever på den skola där jag arbetade som SFI-lärare för att få svar på mina frågeställningar, men även litteraturstudier. Informanterna läser på SFI studieväg 1 i en SFI-skola i Sverige. De har börjat alfabetiseras under sina SFI-studier och därmed börjat att bygga upp grundläggande läs- och skrivförmåga. Resultat visar även att informanterna har skapat en annan språksyn och vilka möjligheter det kan innebära för dem. Genom att alfabetiseras har det även gett dem styrka att kunna klara sig själva ute i samhället utan en tolk och vågat använda det svenska språket i sin vardag och i samhället. Utifrån detta resultat dras slutsatsen att informanterna i min studie uppfattar att genom att utveckla sin läs och skrivförmåga på SFI-undervisningen öppnas nya dörrar för vidare utbildning och arbete. Informanterna blir mer delaktiga i samhället och de förändrar sitt sätt att tänka kring sig själva och det samhället som de är bosatta i. Informanter menar att de får tillgång till fler möjligheter i samhället, att de tar ett eget ansvar och att de får ett ökat självförtroende.

Denna uppsats är en kvalitativ intervjustudie som avser att undersöka verksamma F-3-lärares uppfattningar av transspråkande och flerspråkighet, samt hur dessa uppfattningar avspeglas i lärarnas tal om sin undervisning. Vidare undersöks även vilka andra faktorer som kan tänkas påverka huruvida elevernas flerspråkiga resurser nyttjas i undervisningen eller inte. Undersökningens empiriska material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sex lågstadielärare och vidare analyserats utifrån en fenomenografisk metodansats. Studiens teoretiska ramverk utgörs även det av fenomenografi samt begreppen flerspråkighet och transspråkande. Lärarnas utsagor presenteras, tolkas och analyseras i form av fyra beskrivningskategorier: Lärarnas uppfattningar om flerspråkighet, Lärarnas uppfattningar om transspråkande, Transspråkande undervisning och Faktorer som styr undervisningen. I intervjuerna framkom hur lärarna besitter varierade uppfattningar om elevers flerspråkighet och transspråkande, samt att de ser på flerspråkighet ur olika aspekter. Det synliggörs att samtliga lärare, oavsett om de väljer att själva definiera sin undervisning som transspråkande eller ej, arbetar med transspråkande strategier för att inkludera sina elevers flerspråkighet i undervisningen. I lärarnas tal om sin undervisning synliggörs hur deras uppfattningar och förhållningssätt till flerspråkighet och transspråkande är avgörande för hur de väljer att utforma sin undervisning. Det framkommer även hur andra faktorer, såsom elevunderlag och språkliga hierarkier, är högst avgörande för hur lärarnas uppfattningar formas. Dessa faktorer tycks även medföra en diskrepans mellan lärares uppfattningar och den undervisning de talar om att de bedriver då det framkommer att lärares [positiva] uppfattningar inte alltid medför utrymme för en transspråkande undervisning.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om begreppet mångfald genom förskolepedagogers perspektiv utifrån deras uppfattning av begreppet mångfald, samt att ta reda på hur pedagogerna beskriver arbetet med mångfald. Detta har utförts genom en kvalitativ intervjustudie utifrån teorin fenomenografi. Ett centralt begrepp inom fenomenografin är uppfattningar vilket är fokus i frågeställningarna. Studiens resultat visar att förskolepedagoger uppfattar begreppet mångfald som svårt att både definiera och arbeta med men att det är mycket viktigt. En viktig slutsats från studiens resultat är att förskolepedagoger ofta definierar mångfald utifrån den barngrupp man arbetar i. Förskolepedagogers uppfattningar av begreppet mångfald har vidgats något i och med den reviderade läroplanen för förskolan 2018 genom diskussioner i arbetslagen. Många förskolepedagoger har också uttryckt att arbetet med mångfald är en utmaning när det inte finns en stor etnisk mångfald bland barnen. En upptäckt som gjordes var att när vissa pedagoger ska beskriva sin uppfattning av begreppet mångfald, gör de det utifrån en etnisk mångfald. En av pedagogerna uppfattar att mångfald inte bara handlar om en annan nationalitet. Även om en avdelning bara har svenska barn finns det många olika kulturer., The purpose of this study is to contribute knowledge about the concept diversity through preschool educators' perspective based on their perceptions of the concept diversity and to find out how the preschool educators describe the work with diversity. This has been done through a qualitative interview study and the theory phenomenography. A central concept in phenomenography is perceptions which is the focus of the questions presented in the study. The result from the study shows that preschool educators perceive the concept of diversity as both hard to define and work with but very important. An important conclusion from the result of the study is that preschool educators often define diversity based on the group of children they’re working with. Preschool educators' perceptions on the concept of diversity have been slightly widened since the revised curriculum for preschool in 2018 through discussions in the working teams. Many preschool educators have also expressed that work with diversity is a challenge when there is no great ethnic diversity among the children. A discovery that emerged was how some preschool educators describe their perception of the concept of diversity, they often do it based on ethnic diversity. One preschool educator perceives that diversity is just not about a different nationality. Even if the preschool only has Swedish children there are still many different cultures.

Drama beskrivs i forskning främja positiva egenskaper hos individer i förhållande till sin omvärld. I förskolans läroplan (Skolverket, 2018) lyfts drama fram som en uttrycksmetod för lärande i andra ämnen och inte som en viktig konstform i sig. Syftet med studien är att öka kunskap om förskollärares syn på drama i förskolan. Studien har genomförts ur en fenomenografisk metodansats och består av åtta semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har samlat in de uppfattningar förskollärarna har av fenomenet drama i förskolan. Resultatet visar att det finns varierande uppfattningar kring vad drama i förskolan är, hur den används och varför. Ur detta tolkades fyra beskrivningskategorier fram, där den mest framstående, som nämndes av samtliga förskollärare, var dramats plats i barns lek. Resultatet visar även varierande uppfattningar av vilka förutsättningar förskollärarna beskriver att de behöver för att arbeta med drama. Även här tolkades fyra beskrivningskategorier fram där den beskrivning som förekom i högst utsträckning var prioriteringar. Förskollärarna beskriver att andra ämnen ofta prioriteras före drama och att detta gör att drama inte bedrivs i samma utsträckning., Drama is described in research that it promotes positive characteristics in individuals in relation to their surrounding environment. In the preschool curriculum (Skolverket, 2018), drama is highlighted as a method of expression for learning in other subjects and not as an important art form. The purpose of this study is to increase knowledge about preschool teachers' view of drama in preschool. The study has been carried out from a phenomenographic method approach and consists of eight semi-structured interviews. The interviews have collected the preschool teachers' conceptions of the phenomenon drama in preschool. The results show that there are varying conceptions of what drama in preschool is, how it is used and why. From this, four categories of description were interpreted, where the most prominent, mentioned by all preschool teachers, was drama in children's play. The results also show varying conceptions of what preschool teachers describe that they need to be able to work with drama. Here, too, four description categories were interpreted, where the description that occurred to the highest extent was priorities. The preschool teachers describe that other subjects often are prioritized before drama, and that this means that drama is not conducted to the same extent.

Syftet med denna studie är att undersöka vad elever i årskurs 3 uppfattar ämnet idrott och hälsas syfte att vara, egenvärde respektive investeringsvärde. Samt synliggöra om det finns ett samband mellan elevers egna fysiska aktiviteter utanför skolan kopplat till vad de uppfattar som idrottsämnets syfte. De formulerade frågeställningarna var: “Vilka uppfattningar och i sin tur vilket syfte har ämnet idrott och hälsa i skolan enligt eleverna?” och “Vad uppfattar eleverna, som har en egen fysisk fritidsaktivitet utanför skolan, idrottsämnets syfte att vara? De teoretiska utgångspunkterna som studien utgick ifrån var fenomenografi av Ference Marton och Shirley Booth (2000), som relaterar till hur människan uppfattar sin omvärld (Marton & Booth, 2000, s.146). Fenomenografin kompletterades även med stöd av individuell konstruktivism som sätter människans inre handlingar i fokus och som menar på att en människas inre handlingar är ett sätt att förstå och förklara människans yttre handlingar (ibid.). Metoderna som används för studien var en kvalitativ metod i form av intervjuer och en kvantitativ metod i form av enkäter. Utifrån elevernas utsagor skapades en modell med beskrivningskategorier och i sin tur passande underkategorier (se Modell 1 Beskrivningskategorier). Begreppet egenvärde och investeringsvärde användes med bakgrund till Larssons (2004) definition där ett skolämne har ett egenvärde om den är av värde för eleverna där och då och ett ämne har ett investeringsvärde om den är gynnsam för något annat än för själva undervisningen där och då (Larsson, 2004, s.40). Resultatet för denna studie visade att eleverna uppfattade ämnet idrott och hälsa till att både ha ett egenvärde och ett investeringsvärde. Eleverna som har en egen fysisk fritidsaktivitet utanför skolan väljer till mestadels två av tre alternativ som tyder på idrottsämnets egenvärde och ett alternativ som tyder på ämnets investeringsvärde. Något som vi anser är viktigt är hur tidigare forskning lyfte

Syftet med studien är att undersöka barnens inflytande i den barninitierade leken utifrån deras perspektiv för att uppmärksamma barnens inflytande i förskolans verksamhet. Frågeställningarna är; Vad uppfattar barn som barninitierad lek i förskolan? och Hur uppfattar barn sitt inflytande över den barninitierade leken? Den barninitierade leken innefattar att barnen fritt får styra sin egen lek utan pedagogers medverkan. Studien tar sitt avstamp i en fenomenografisk ansats, vilket innebär att ta del av individers uppfattningar om fenomen. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma förskolebarn i åldrarna tre till fem år. Resultatet och analysen är indelat i ett kategorisystem som presenterar barns uppfattningar om deras inflytande i den barninitierade leken utifrån åtta olika kategorier. Slutsatsen i studien visar att det finns olika betydelsefulla aspekter för den barninitierade leken. Däremot får barnen inte tillräckligt med inflytande för att kunna påverka leken eftersom det finns regler och rutiner, vilket barnen uttryckte att de vill få mer inflytande kring., The purpose of the study is to investigate the children's influence in the child-initiated play from their perspective in order to draw attention to the children's influence in the preschool's activities. The questions are; What do children perceive as child-initiated play in preschool? and How do children perceive their influence over child-initiated play? The child-initiated play includes that the children can freely control their own play without the involvement of educators. The study is based on a phenomenographic approach, which means taking part in individuals' perceptions of phenomena. The study uses semi-structured interviews with eight active preschool children aged three to five years. The results and analysis are divided into a category system that presents children's perceptions of their influence in child-initiated play based on eight different categories. The conclusion of the study shows that there are various important aspects for child-initiated play. However, the children do not get enough influence to be able to influence the game because there are rules and routines, which the children expressed that they want to have more influence around.

Det finns mycket forskning kring läroböckers upplägg, men inte ur ett elevperspektiv. Syftet med den här studien är därför att undersöka vem eleven är i ett kemididaktiskt perspektiv i relation till olika läroboksupplägg. Studien tar sin utgångspunkt från lärobokens multimodala utformning och metoden ”Motivationsstrategier för inlärning” som kan kopplas till bokens utformning, dess övningsuppgifter och extramaterial. Genom analys av läroböcker, enkätstudie med slutna och öppna frågor samt semistrukturerade intervjuer av gymnasieelever som läser naturvetenskapliga programmet karaktäriseras hur elever upplever olika läroboksupplägg. Resultatet visar att elever kan ha helt olika upplevelse av samma lärobok och främst saknar nivåindelade övningsuppgifter i läroböcker och extramaterial. Vad läraren tar med på proven avgör vilka delar av läroboken som eleverna prioriterar. Slutsatsen från studien är att ingen lärobok uppfyller alla elevers behov eftersom olika elever tolkar kemins förenkling av verkligheten via text och bild på olika sätt. Därför blir det viktigt att läraren kompenserar för lärobokens begränsningar genom att presentera samma fenomen med andra förklaringsmodeller.

I förarbetet till denna studie föreligger en tidigare litteraturstudie (Kalin, 2022) i vilken konstateras att viss litteraturdidaktisk forskning, däribland (Brink 1992), Persson (2007) och Dahl (2015) med sina läromedelstudier, och Helgasson (2012) med sin egen genomgång av litteraturdidaktisk forskning och debatt om kanonfrågan, alla drar en liknande slutsats – att det finns spår av en inofficiell kanon i svenskämnet. Därtill visar bland annat Larsson (2021) och Economou (2021) lärarnas inställning till en kanon i skolan genom sina studier. Kanonfrågan uppmärksammades politiskt senast 2022 vilket aktualiserat frågan igen. Skolverket (u.å.) är däremot tydliga med att påpeka att det är upp till läraren att välja genom vilken litteratur litteraturstudiet ska bedrivas. Med anledning av detta undersöker föreliggande studie sex gymnasielärares uppfattning av litteraturstudiets syfte och skönlitterära kanon i svenskämnet. Studien undersöker därtill motiv bakom lärarnas litteratururval och jämför detta med statistik från gymnasiets bibliotek. Den fenomenografiska forskningsansatsen med semistrukturerade intervjuer möjliggör ett synliggörande av lärarnas uppfattningar, och besvarar således studiens syfte och frågeställningar. Studiens slutsats är det förekommer en blandning mellan modern och äldre litteratur med en majoritet av manliga författare, samt att lärarna anser att det finns en inofficiell kanon i skolan. Detta bekräftas till viss del genom tidigare forskning, motiv bakom litteratururval, synen på litteraturstudiets syfte samt bibliotekets utlåningsstatistik. Lärarna tar också stor hänsyn till elevgruppen, språkliga aspekter samt hur de anser att litteraturen uppfyller syftet, vid sitt urval. Vad som däremot inte bekräftas är vad urvalet och en uppfattad inofficiell kanon medför för konsekvenser i undervisningen., Svenska

This phenomenographic study investigate teachers’ beliefs regarding the use of target language in the foreign language classroom in Sweden. Through semi-structured interviews with three primary school teachers of Spanish and French, the study aims to find out to what extent and in what way the teachers use target language. It also explores the challenges they experience and the opportunities they see with teaching in the target language. The results show that the teachers are positive towards a high amount of target language in the classroom as it offers the pupils important input,and they use strategies such as pictures and body language to facilitate the comprehension. However, they do not teach in the target language as much as they would like. Some of the challenges they mention are negative reactions received by pupils, their own linguistic constraints, and external circumstances, such as lack of time, mood, and tiredness. The present study indicates that tools, knowledge, and collaboration are required to make target language use easier for foreign language teachers.

Källkritik är ett centralt inslag i många ämnen, inte minst i samhällskunskapen. Syftet med denna uppsats var att undersöka svenska elevers olika förhållningssätt till källkritik i gymnasiearbeten inom samhällsvetenskapsprogrammet. De metoder som har använts är kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ innehållsanalys med en fenomenografisk ansats. Materialet som har analyserats består av 27 gymnasiearbeten från fyra olika skolor, skrivna av elever på samhällsvetenskapsprogrammet under åren 2017–2022. Resultatet visade att eleverna använde sig av många olika källtyper i sina gymnasiearbeten, men att majoriteten av dessa var digitala. Det visade även att eleverna förde en mängd olika resonemang för att motivera sina val av källor. Vissa av dessa gick i linje med en traditionell källkritik, andra en mer utvidgad källkritik och en del fördes utifrån personliga upplevelser. Resultatet visade även att det gick att urskilja olika uppfattningar gällande källkritik utifrån elevernas resonemang. Dessa uppfattningar handlade bland annat om källkritikens värde, innehåll och praktik. Sammanfattningsvis visade studien på en stor variation i elevernas källkritiska förhållningssätt, vad gäller de källtyper som använts, elevernas källkritiska resonemang samt de olika uppfattningar som gått att urskilja.

Abstrakt Teater har varit ett ämne på gymnasieskolans estetiska program sedan 30 år tillbaka. I det centrala innehållet för kursen scenisk gestaltning läggs vikt vid förmågan att tolka och analysera sceniska gestaltningar (Skolverket, 2011). Det finns därför ett behov av att formulera och artikulera dessa förmågor. Ett teaterkunnande inbegriper såväl teoretisk och praktisk kunskap och det är den tysta kunskapen som den här studien omfattar. Studiens syfte är att undersöka hur teaterlärare verksamma på estetiska programmet med inriktning teater ser på tyst kunskap i kursen i gestaltning i ämnet teater. Studiens empiri är inhämtad från fem enskilda intervjuer med verksamma teaterlärare. Följande frågeställningar har formulerats för studien: Hur kommunicerar teaterläraren för att stimulera elevernas utveckling i scenisk gestaltning? Hur ser teaterlärare på tyst kunskap i sitt arbete och hur de kan synliggöra den i relation till sitt arbete? Tre olika teoretiska perspektiv har varit utgångspunkt för analysen: Polanyis (2013) tankar om tyst kunskap, Carlgrens (2015) praktiska kunskapsfilosofi och Ahlstrands (2014) begrepp bodybildung. Intervjumaterialet har analyserats genom en fenomenografisk ansats och redovisats med olika kategorier i tre olika utfallsrum. Studiens resultat visar på utmaningar för teaterlärare att verbalisera ett praktiskt kunnande, i undervisning med eleverna, och ett behov av kompetenshöjning i området. I utfallsrummen ges förslag på olika strategier som exempelvis: att ställa djuplodade frågor till eleverna om hur de ser och uppfattar gestaltning eller att erfarandet av tyst kunskap sker i stunden och är situationsbundet eller att exempelvis använda sig av liknelser för att kommunicera tyst kunskap. Studien kan ses som ett bidrag till det behov som teaterlärare har av att prata och reflektera uppfattningar av ett tyst kunnande.

Utifrån syftet att undersöka de variationer som finns i hur gymnasieelever lyssnar på musik presenterar detta arbete analyser av de beskrivningar som nio gymnasieelever gör av sina lyssningsupplevelser av qínstycket Wéi biān sān jué. Analyserna sker utifrån en syn på estetiska (icke-analytiska) lyssningsmodus som icke-dualistiska–något som lyssnare stämmer sig till och verkliggör snarare än lyssnar på. Intervjutranskriptionerna tolkas utifrån en fenomenografisk ansats; skillnaderna beskrivs inte bara utan systematiseras och kategoriseras induktivt så att den kritiska variationen mellan skillnaderna synliggörs. Utifrån dessa nio intervjuer framstår två par av grundläggande konstruktionsvarianter som uttrycks i två fenomenografiska utfallsrum: det första paret består i att fem elever verkliggjorde ett sammanhängande flöde medan fyra elever verkliggjorde musiken som osammanhängande. Det andra paret består i att fem elever verkliggjorde musiken genom ett aktivt, involverat lyssnande, medan de andra fyra verkliggjorde en slags bakgrundsmusik. Utifrån dessa grundläggande kategorier analyseras ytterligare underdelningar av skillnader och likheter i musikupplevelserna. Studien belyser inte bara variationernas logik men också hur dessa är frikopplade andra mer generella estetiska uttalanden; hur man konstruerar musikens ton-till-ton-progression och med vilken typ av närvaro man engagerar den påverkar inte variationen i estetiska omdömen, eller förmågan att göra sådana. Detta kan tolkas som att stå i motsättning mot bottom-up-modeller som Swanwicks inflytelserika musikförståelsespiral och att harmoniera med ekologiska och fenomenologiska modeller av musiklyssning.