Search

Bakgrund: En viktig uppgift för sjuksköterskor inom barnhälsovården är att stödja och följa upp barn mellan 0–5 år gällande hälsa, utveckling och uppväxtmiljö. Barnhälsovården ska förebygga ohälsa hos barn och tidigt uppmärksamma förekomst av problem och sätta in åtgärder för dessa, samt att ge stöd vid förekomst av våld i familjer. Ingen sammanställd forskning kunde hittas om sjuksköterskans stöd inom barnhälsa åt små barn som far illa. Syfte: Att belysa erfarenheter hos sjuksköterskor inom barnhälsa av att ge stöd åt små barn som far illa. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 16 originalartiklar med kvalitativ design. Resultat: Fyra tematiska kategorier och tolv subkategorier framkom om hur stöd kan ges till familjer där barn far illa eller riskerar att fara illa. Sjuksköterskor ansåg att stöd åt barn som far illa behövde ske genom att arbeta familjecentrerat, med barnets bästa i fokus. Sjuksköterskor arbetade förebyggande genom att tidigt identifiera riskfaktorer. Vid orosanmälan behövdes öppenhet med vårdnadshavarna och det eftersträvades att inte förlora relationen med vårdnadshavarna, vilket potentiellt kunde vara skadligt för barnet. Slutsats: Flera aspekter är av vikt för att kunna ge det bästa stödet åt barn som far illa. Familjecentrerat förhållningssätt, förebyggande arbete, förståelse för barnet och fokus på dess fysiska, psykiska och sociala hälsa, samt interprofessionellt samarbete och stöd från kollegor är alla viktiga för att kunna ge det bästa stödet. Sjuksköterskorna upplever lite kontroll över situationen efter en anmälan, och att det påverkar arbetet med familjerna., Background: An important task for nurses in child health care is to support and follow up children between the ages of 0-5 in terms of health, development and growth environment. Child health care should prevent ill health in children and identify the occurrence of problems at an early stage and take measures for them, as well as provide support in the event of violence in families. No compiled research could be found on the nurse's support in child health for young children who are abused. Purpose: To illustrate the experiences of nurses in child health of providing support to young children who are being abused. Method: A general literature review based on 16 original articles with qualitative design.Results: Four thematic categories and twelve subcategories emerged on how support can be given to families where children are abused or at risk of being harmed. Nurses felt that support for children who are abused needed to be done by working family-centered, with the child's best interests in focus. Nurses worked preventively by identifying risk factors at an early stage. When reporting concerns, transparency with the guardians was needed and the aim was not to lose the relationship with the guardians, which could potentially be harmful to the child. Conclusion: Several aspects are important in order to provide the best support for children who are being abused. A family-centred approach, preventive work, understanding of the child and a focus on their physical, mental and social health, as well as interprofessional collaboration and support from colleagues are all important to be able to provide the best support. The nurses experience little control over the situation after a report, and that it affects the work with the families.

Det övergripande syftet med studien är att bidra med mer kunskap om förskollärares uppfattningar om försummelse i hemmet. Samt det specifika syftet med studien är att synliggöra på vilka sätt förskollärare beskriver att de arbetar med att upptäcka och åtgärda vid försummelse i hemmet. Tidigare forskning beskriver att det finns en kunskapslucka i förskollärares uppfattningar kring försummelse. För att undersöka hur förskollärare tolkar begreppet försummelse samt arbetar kring det, är studien uppbyggd kvalitativ semistrukturerad intervju som metod. Det var totalt sex förskollärare som deltog från fyra olika förskolor. I resultatet framkommer att informanterna har viss kännedom kring försummelse, men de är mer osäkra på psykisk och emotionell försummelse än fysisk försummelse vilket kan medföra en utmaning kring att upptäcka försummelse. Informanterna i studien menar att det finns ett samband mellan en trygg anknytning till barnet och att se de tecken barnet visar på försummelse. Att vara en trygg anknytningsperson för barnet kan möjliggöra att kunna se när barnets beteende varierar. Det gör att barnet känner en trygghet och vågar visa tecken eller berätta vad som pågår i hemmet vilket hjälper pedagogerna på förskolan att upptäcka försummelse. Förskollärarna i studien förklarar att en god relation till vårdnadshavarna bådar gott för att upptäcka och åtgärda försummelse. I resultatet framgår även att flera av de intervjuade känner en oro kring att anmäla misstankar kring försummelse till Socialtjänsten. Slutsatsen i studien pekar på att det krävs att förskollärare får ytterligare kunskaper i ämnet för att kunna hjälpa barnet som är utsatt för försummelse. Det kan göras genom fortbildning på förskolor. För att arbeta förebyggande kan detta tas upp ytterligare under förskollärarutbildningen., The overall purpose of the study is to contribute more knowledge about preschool teachers' perceptions of neglect in the home. Previous research describes that there is a knowledge gap in preschool teachers' perceptions of neglect. To investigate how preschool teachers interpret the concept of neglect and work around it, the study is structured a qualitative semi-structured interview as a method. There were a total of six preschool teachers who participated from four different preschools. The results show that the informants have some knowledge about neglect, but they are more uncertain about psychological and emotional neglect than physical neglect, which can lead to a challenge in detecting neglect. The informants in the study believe that there is a connection between a secure attachment to the child and recognizing the signs of neglect. Being a secure attachment figure for the child can make it possible to see when the child's behavior varies. This means that the child feels safe and dares to show signs or tell what is going on in the home, which helps preschool teachers to detect neglect. The preschool teachers in the study explain that a good relationship with the guardians bodes well for detecting and addressing neglect. The results also show that several of the interviewees feel anxious about reporting suspicions of neglect to the Social Services. The conclusion of the study points to the need for preschool teachers to gain additional knowledge on the subject to be able to help the neglected child. This can be done through continuing education at preschools. In order to work preventively, this can be taken up further during preschool teacher training.

Bakgrund: Destruktiv hemmiljö kännetecknas av händelser eller livssituationer i hemmiljön som kan leda till skada för barnets hälsa och utveckling, vilket kan avse våld och försummelse. Konsekvenserna av den destruktiva hemmiljön kan skilja sig mellan män och kvinnor i vuxen ålder, där män i större utsträckning uppvisar ett externaliserande beteendeproblem med kopplingar till kriminalitet och aggressivitet i vuxen ålder. Upplevelsen av en destruktiv hemmiljö är även associerat med känslor av skam, låg självkänsla och missnöje med livet. Dessutom upplevs den destruktiva hemmiljön från barndomen som ett pågående trauma i vuxen ålder. Syfte: Syftet med studien är att exemplifiera mäns upplevelser av hur en destruktiv hemmiljö under uppväxten har påverkat deras psykiska hälsa i vuxen ålder och legat till grund för deras tidigare kriminalitet. Metod: Kvalitativ studie av fyra självbiografier som empiriskt material. Datainsamlingen genomfördes utifrån bestämda inklusions-och exklusionskriterier via nationella databasen för bibliotek, LIBRIS, nätbokhandeln Bokus. Självbiografierna analyserades med stöd av Aveyards tematiska analysmodell.Resultat: Resultatet presenteras utifrån sju teman. De sju teman som framkom var ”En kaosartad och våldsam miljö”, ”En kärleksfattig barndom”, ”eget mörker”, ”En självkänsla i botten”, ”Formad av miljön” och ”Ett ständigt sökande efter gemenskap och tillhörighet” Slutsats: Den destruktiva hemmiljön beskrivs påverka den psykiska hälsan i vuxen ålder i form av bristande självkänsla, suicidalt beteende, medföljande känslor av ångest, svårigheter med känsloreglering samt en ökad alkohol- och drogkonsumtion relaterat till känsloreglering. Den destruktiva hemmiljön beskrevs även forma männen in i kriminalitet till följd av bristande gränssättning och ett bevittnande av kriminalitet från vuxna i hemmiljön. Därtill beskrivs bristen av kärlek, närhet och uppskattning ligga till grund för en väg in i kriminalitet då det skapade ett sökande efter geme, Background: Destructive home environment is characterized by events or life situations in the home environment that can lead to damage to the child's health and development, which can refer to violence and neglect. The consequences of the destructive home environment may differ between males and females in adulthood, with males exhibiting to a greater extent an externalizing behavior problem with links to criminality and aggression in adulthood. The experience of a destructive home environment is also associated with feelings of shame, low self-esteem, and dissatisfaction with life. In addition, the destructive home environment from childhood is experienced as an ongoing trauma in adulthood. Aim: The purpose of the study is to exemplify men`s experiences of how a destructive home environment during growing up has affected their mental health in adulthood and formed the basis of their previous criminality. Method: Qualitative study of four autobiographies as empirical material. The data collection was carried out based on specific inclusion- and exclusion criteria via the national database for libraries, LIBRIS, the online bookstore Bokus. The autobiographies were analyzed with the support of Aveyard's thematic analysis model. Results: The results are presented based on seven themes. The seven themes that emerged were “A chaotic and violent environment”, “A love-poor childhood”, “own darkness”, “A self-esteem at the bottom”, “Shaped by the environment” and “A constant search for community and belonging”.Conclusion: The destructive home environment is described as affecting mental health in adulthood in the form of lack of self-esteem, suicidal behavior, accompanying feelings of anxiety, difficulties with emotion regulation and increased alcohol and drug consumption related to emotion regulation. The destructive home environment was also described as shaping the men into crime because of a lack of boundary setting and witnessing crime from adults in the home environme

Syftet med studien var att undersöka socialarbetares erfarenheter av möten med personer som utsatt äldre för våld, med fokus på normer och attityder. Vår intention var att utforska professionellas erfarenheter av bemötande till våldsutövare och belysa att våld i nära relation inte försvinner utan snarare förändras i takt med åldrandet. Vår övergripande forskningsfråga var: hur jobbar socialtjänsten med personer som har utsatt äldre för våld? Genom kvalitativa intervjuer med socialarbetare från äldreomsorgen och relationsvåldsteam har ett antal frågeställningar besvarats. De har bland annat handlat om socialarbetares erfarenheter, upplevelser och tankar kring våld mot äldre. Intervjuerna har sedan analyserats utifrån tidigare forskning och teorin symbolisk interaktionism. Resultat visar socialarbetarnas utmaningar kring att identifiera det subtila våldet och att hanterakomplexa familjerelationer. Vidare uppleverar socialarbetarna frustration kopplat till självbestämmande och handlingsutrymme i bemötandet gällande våld mot äldre. Resultat visar vidare på att kontakten mellan våldsutövare och socialarbetare kan variera. Det handlar om kontextuella förutsättningar och vem som är våldsutövare. Socialarbetare från äldreomsorgen träffar oftast våldsutövare och våldsutsatt tillsammans, medan socialarbetare från relationsvåldsteam träffar våldsutövare och våldsutsatt för sig. Socialarbetarna beskriver vikten av samverkan och erfarenhetsutbyte mellan enheter och professioner. De utmaningar som studien visar rör demenssjukdomar, normaliseringsprocess och olika definitioner kring våld. Vidare framkom det att våld mot äldre kan uppstå i samband med demenssjukdomar, antingen av den som insjuknat eller av den friska partnern. Socialarbetarna beskrev att vuxna barn med psykisk ohälsa kan innebära en ökad risk för våldsutsatthet hos äldre. Resultatet visar att detta komplexa område riskerar att falla mellan stolarna, då socialarbetarna uttrycker att det inte finns adekvata insatser., The purpose of this study was to examine social workers' experiences of interactions with individuals who have subjected the elderly to violence, focusing on norms and attitudes. Our intention was to explore professionals' experiences of interacting with perpetrators of violence and to highlight that violence in close relationships does not disappear but rather changes with aging. Our overarching research question was: how does social services work with individuals who have subjected the elderly to violence? Through qualitative interviews with social workers from elder care services and domestic violence teams, several questions have been answered. These questions pertained to social workers' experiences, perceptions, and thoughts on violence against the elderly. The interviews were then analyzed using previous research and the theory of symbolic interactionism. The results show that social workers' experiences of addressing violence against the elderly involve frustration related to autonomy and room for action. Furthermore, social workers experience challenges in identifying subtle violence and managing complex family relationships. The results also indicate that the interaction between perpetrators and social workers can vary. This depends on contextual conditions and who the perpetrator is. Social workers from elder care services often meet the perpetrator and the victim together, while social workers from domestic violence teams meet the perpetrator and the victim separately. The social workers emphasize the importance of collaboration and the exchange of experiences between units and professions.The challenges highlighted in the study involve dementia, the normalization process, and differing views on what constitutes violence. Additionally, it was found that violence against the elderly canoccur in connection with dementia, either by the person who has fallen ill or by the healthy partner. The social workers described that adult children with mental health is

Syftet med den här studien är att öka kunskapen om förskollärares olika erfarenheter av och uppfattningar om arbetet för och med barn som far eller riskerar att fara illa i hemmiljön. Fem förskollärare intervjuades i form av kvalitativa intervjuer. Resultat från studien visade att förskollärarna ansåg att skapa en bra relation med barnen är viktigt. Detta för att kunna upptäcka barn som far eller riskerar fara illa i hemmiljön. Ett centralt resultat visar att förskollärarna har uppmärksammat barn som har bristande klädsel på förskolan. Kläderna är inte anpassade efter väder och årstid. Ett annat resultat visar att förskollärarna oftast anser sig ha ett bra samarbete med föräldrar och att de brukar ge tips och råd till dem samt tipsa om stöd de kan söka utifrån som till exempel från socialtjänsten. Vidare resultat från studien påtalar att förskollärarna diskuterar i arbetslaget när de är oroliga över något barn. Förskollärarna anser att samarbetet med socialtjänsten skulle kunna bli bättre efter en orosanmälan har blivit gjord. De menar att en återkoppling från dem vore bra för att få veta hur det går med utredningen.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgen uppfattar möjligheterna för att uppmärksamma och förebygga vanvård och försummelse hos äldre personer som mottar hemtjänstinsatser i ordinärt boende. Metoden involverar en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer utifrån ett bekvämlighetsurval av enhetschefer inom hemtjänsten. Datainsamlingen inkluderade öppna frågor om möjligheter och resurser för att upptäcka vanvård och försummelse. Reflexiv tematisk analys användes för att analysera datamaterialet. Metoden bidrar till en djupare förståelse av enhetschefernas perspektiv på att förebygga vanvård hos äldre personer. Resultatet visade att en ökad kontinuitet mellan personal och den äldre personen i vardagen ökar förutsättningen att upptäcka vanvård och försummelse, kontinuerlig och kompetenshöjande utbildning krävs för att ge personalen rätt förutsättningar i sin yrkesroll att motverka och förebygga vanvård och försummelse och att samverkan mellan olika aktörer är en förutsättning för att identifiera och motverka vanvård och försummelse mot äldre personer., The purpose of the undergraduate thesis was to explore home care unit managers' possibilities of identifying and preventing elder abuse and neglect. The study employs a qualitative design with semi-structured interviews in a convenience sample of unit managers from different municipalities and with different experiences. Reflexive thematic analysis was used to analyze data contributing to a deeper understanding of unit managers' perspectives on preventing elder abuse. Results found that increased continuity between staff and the older person in everyday life increases the possibilities to detect elder abuse and neglect. Continuous and competence-enhancing training is required to provide staff with tools in their professional role to counteract and prevent elder abuse and neglect. Additionally, collaboration between different stakeholders is essential for identifying and combating abuse and neglect of older adults.

Several organizations actively work for children's rights to a safe and secure upbringing (WHO, 2022b; UNICEF, 2021). Despite this, over 1 billion children were exposed to physical, sexual, or psychological/emotional harm in 2021 (WHO, 2022c). Children exposed to maltreatment, abuse, and neglect during childhood are affected in their attachment, self-esteem, and trust. They are also at risk for higher vulnerability to physical illness, mental illness, eating disorders, alcohol- or drug abuse, and developing criminal behavior. The current systematic literature review aims to provide further knowledge about how professionals identify child maltreatment and which influencing factors affect the professionals’ actions to the suspicions. The study reviews nine articles together with a literature background to identify patterns and shortcomings. The current study highlights that indications of maltreatment are recognizable, despite if the definition of maltreatment is occasionally viewed as non-specific. Recognized indications are, among other things, visible changes, damage to the body, and changes in behavior and actions. The study also shows that professionals often lack knowledge and awareness of child maltreatment. Factors that inhibit action include culture, values, fear of misjudging the situation, or negative impact on the relationship with the child's network. It could also be due to organizational deficiencies such as time and resources., Barns rättigheter till en trygg och säker uppväxt, arbetar flera organisationer aktivt för (WHO, 2022b; UNICEF, 2021). Trots detta utsattes över 1000 miljarder barn för fysisk-, sexuellt-, eller psykiskt/känslomässigt skada, under 2021 (WHO, 2022c). Barn som exponeras för misshandel och försummelse under dess uppväxt, påverkas såväl i deras anknytning, självkänsla och tillit. De löper även högre risk för fysiska sjukdomar, psykisk ohälsa, ätstörning, alkohol- och drogmissbruk samt utveckla kriminellt beteende. Aktuell systematiska litteraturöversikt syftar till att tillgodose ytterligare kunskap om hur yrkesverksamma identifierar barnmisshandel samt vilka faktorer som påverkar dess agerande på misstankarna. Studien granskar nio forskningsartiklar, tillsammans med bakgrunds litteratur för att identifiera mönster och brister. Aktuell studie påvisar att indikationer på misshandel är igenkännbara, trots att definitionen utav misshandel ibland ses som ospecifik. Indikationerna är bland annat synliga förändringar och skador på kroppen samt förändringar i beteende och agerande. Studien påvisar också att yrkesverksamma saknar kunskap och medvetenhet om barnmisshandel. Faktorer som hämmar agerande var bland annat kultur, värderingar, rädsla att missbedöma situationen eller negativ påverkan på relation till barnets nätverk. Det kunde även vara utifrån organisatoriska brister så som tid och resurser.

Syfte: Syftet var att undersöka tandvårdspersonals erfarenhet, agerande och faktorer vid misstanke om att barn far illa samt vilka hinder som påverkar beslutet att göra en orosanmälan. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på 20 vetenskapliga artiklar av kvantitativ ansats. Datainsamlingen utfördes i databaserna DOSS, CINAHL, MEDLINE, PubMed och Google Scholar. Urvalet begränsades med inklusions- och exklusionskriterier. Valda artiklar besvarade litteraturstudiens syfte, var publicerade mellan år 2017-2022 och kvalitetsgranskades för att säkerställa hög kvalitet. Resultat: Majoriteten av tandvårdspersonalen hade erfarenheter av att möta barn som misstänks fara illa. Vanliga ageranden vid misstanke var att dokumentera skador, rapportera till polis eller klinikchef, fråga barnet och föräldrarna samt följa upp observationerna. Anmälningsfrekvensen till barnskyddsmyndigheter var genomgående låg. Hinder för orosanmälan var oro för negativa konsekvenser, osäkerhet om misstankens tillförlitlighet, bristande kunskap samt att riktlinjer och rutiner saknades. Slutsatser: Tandvårdspersonals erfarenheter av att möta barn som misstänks fara illa, tydliga riktlinjer och rutiner, kunskap i ämnesområdet och den subjektiva uppfattningen är faktorer som påverkar anmälningsbenägenheten. Vidare forskning behövs för att undersöka vilka åtgärder som kan leda till en ökad anmälningsbenägenhet hos tandvårdspersonal och på så vis möjliggöra att fler barn kan få leva ett liv fritt från våld., Aim: The aim was to examine dental healthcare professionals experience, actions and factors when suspecting child maltreatment and to determine barriers that affect the decision to report a concern. Method: A literature study based on 20 scientific articles of a quantitative approach. Data collection was performed using the databases DOSS, CINAHL, MEDLINE, PubMed, and Google Scholar. Inclusion and exclusion criteria were used to limit the sample. The selected articles that answered the purpose of the literature study were published between 2017-2022 and were quality-reviewed to ensure high quality. Results: The majority of dental professionals had experienced suspected cases of child maltreatment. Common actions in case of suspicion were to document injuries, report to the police or clinic manager, question the child and the parents and follow up the observations. The frequency of reports to the child protection authorities was consistently low. Barriers to reporting were concern about negative consequences, uncertainty about the reliability of the suspicion, lack of knowledge, guidelines, and routines. Conclusions: Dental professionals experiences of meeting children who are suspected of being maltreated, clear guidelines and routines, knowledge in the subject area and the subjective perception are factors that influence the tendency to report. Further research is needed to investigate which measures can lead to an increased propensity to report among dental professionals and in such a way enable more children to live a life free of violence.

Barn som utsätts för våld i nära relation är ett samhällsproblem och i Sverige avlider tio barn per år till följd av våldet, trots att samhället har en skyldighet att skydda barnen. Hemmet ska för barn vara en trygg plats där de får sina grundläggande behov tillgodosedda, trots detta är det i hemmet som våldet förekommer. Konsekvenserna kan bli både fysiska och psykiska. Dessutom riskerar barnet att få långsiktiga konsekvenser som drabbar barnet även i vuxen ålder. Hälso- och sjukvården har skyldighet att göra en orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa. Sjuksköterskor har i sin profession ansvar för att främja hälsa och lindra lidande genom att kunna identifiera symtom och tecken på barn som misstänks utsättas för våld i nära relation. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta barn inom hälso- och sjukvården som misstänks bli eller har blivit utsatta för våld i nära relation. Metoden för studien var litteraturöversikt med kvalitativa artiklar. Strukturerade litteratursökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed som utmynnade i tio artiklar som inkluderades i litteraturöversiktens resultat. Resultatet presenterades i två huvudteman; Sjuksköterskans utmaningar och Sjuksköterskans behov av stöd. Under slutsatser föreslås ett förbättringsområde utifrån sjuksköterskors kunskap och kompetens.

Studiens syfte var att undersöka förklaringar till varför äldre omsorgstagare blir utsatta för övergrepp och försummelse av omsorgspersonal. För att fånga omsorgspersonalens subjektiva och kontextuella uppfattningar delades en semistrukturerad kvalitativ enkät ut till valda omsorgsverksamheter i tre kommuner i Sverige. Materialet bearbetades med tematisk analys vilket resulterade i tre teman: organisationens ansvar, den äldre individen och den omsorgsgivande individen. Därefter analyserades resultatet utifrån två teoretiska ramverk och en teoretisk modell: makttekniker, våld- och maktlöshetsteori samt den ekologiska tolkningsmodellen och jämfördes med tidigare forskning. Resultatet visade att omsorgspersonal kan använda olika makttekniker för att hantera komplexa omsorgssituationer och att övergrepp och försummelse inom äldreomsorg i stor utsträckning verkar hänga samman med kvalitén på arbetsmiljön och omsorgspersonalens utbildningsnivå. Vidare visade resultaten att även individuella egenskaper hos omsorgstagaren påverkade förekomsten av övergrepp och försummelse, så som sjukdomsbild och stark integritet. Känsla av vanmakt utifrån egna tillkortakommanden och att inte veta hur man ska hanterar komplexa omsorgssituationer visades öka risken för övergrepp på och försummelse av de äldre. Slutligen diskuteras vikten av en god arbetsmiljö, aktivt ledarskap, vidareutbildning och handledning för omsorgspersonalen och förslag till framtida forskning inom ämnet., This study explores possible explanations for physical and psychological abuse and neglect carried out by caregivers towards elderly care recipients within elderly care. A semi structured qualitative questionnaire aimed at caregivers within especially chosen domestic services and retirement homes in three municipalities in Sweden was handed out. To sort the material a thematic analysis was chosen which resulted in three themes: the organization's responsibility, the elderly individual, and the caregiving individual. The empirical analysis was made using two theoretical frameworks and a theoretical model: power techniques, the theory of violence- and powerlessness and the ecological interpreting model and was then compared to previous research related to the subject. The results showed that caregivers could make use of different power techniques to handle complex care situations and that abuse and neglect within elderly care could depend on the working environment and the caregivers’ level of education. Furthermore, the results showed that the elderly’s individual attributes could affect the prevalence of abuse and neglect, such as the elderly’s clinical picture and strong integrity. Also, frustration regarding one’s own shortcomings and not knowing how to handle complex care situations was shown to increase the risk of abuse and neglect for the elderly. Finally, we discuss the importance of a good working environment, active leadership, further education and professional guidance for caregivers and suggestions for future research regarding the subject.

Sverige har länge varit ett föregångsland i arbetet att bekämpa våld mot barn. Trots detta utsätts fortfarande många barn för våld och mörkertalet bedöms vara stort. Stiftelsen Allmänna Barnhusets senaste nationella kartläggning av våld mot barn visade att psykiskt våld och försummelse är de vanligaste formerna av våld som föräldrar använder mot sina barn. I oktober 2021 gav Regeringskansliet en särskild utredare i uppdrag att se över straffansvaret för psykiskt våld. Utredningen utmynnade i ett förslag om en helt ny brottsbestämmelse om psykisk misshandel i 3 kap. 5 a § Brottsbalken (BrB). Samtliga remissinstanser var övervägande positiva till utredarens förslag att förstärka det straffrättsliga skyddet mot psykiskt våld. Däremot kritiserades utredarens uppfattning om att utesluta psykisk misshandel från att utgöra grundbrott för barnfridsbrottet i 4 kap. 3 § BrB. Vissa instanser kritiserade även bedömningen att undanta försummelse från straffansvar. Uppsatsen syftar till att ur ett barnrättsperspektiv undersöka de rättsregler som reglerar psykiskt våld mot barn idag och det författningsförslag som presenteras i Straffansvar för psykiskt våld Ds 2022:18 om psykisk misshandel. För att uppnå syftet besvaras följande frågeställningar. 1. Genom vilken straff-rättslig lagstiftning regleras psykiskt våld mot barn i Sverige? 2. Är nuvarande straffrättsliga lagstiftning och praxis för psykiskt våld mot barn förenlig med innebörden av artikel 19 i barnkonventionen? 3. Är lagförslaget i Ds 2022:18 förenligt med innebörden av artikel 19 i barnkonventionen? Svaren på frågeställningarna söks genom den rättsanalytiska metoden. I artikel 19 i barnkonventionen stadgas ett långtgående krav på att konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga lagstiftningsåtgärder för att skydda barn mot alla former av våld, inklusive psykiskt våld och försummelse. Artikel 19 ger viss vägledning för vad som avses med lämpliga lagstiftningsåtgärder, men i övrigt lämnas denna fråga öppen för respektive, Sweden has long been a pioneering country in combating violence against children. Despite this, many children are still exposed to violence and the number of unreported cases is estimated to be high. Stiftelsen Allmänna Barn-huset's latest national survey of violence against children showed that psychological violence and neglect are the most common forms of violence that parents use against their children. In October 2021, the Government Offices commissioned a special investigator to review the criminal liability for psychological violence. The investigation resulted in a proposal for a new criminal provision on psychological abuse in Chapter 3, Section 5 a of the Swedish Criminal Code. All consultation bodies were predominantly positive to the investigator's proposal to strengthen the criminal law protection of psychological violence. However, many criticized the investigator's view that psychological abuse should be excluded from the crime of violation of a child’s integrity in Chapter 4, Section 3 of the Swedish Criminal Code. Some bodies also criticized the assessment of exempting negligence from criminal liability. The essay aims to examine the legal rules that regulate psychological violence against children today and the constitutional proposal presented in Ds 2022:18 on psychological abuse from a child rights perspective. To achieve the pur-pose, the following research questions are answered. 1. What criminal law legislation regulates psychological violence against children in Sweden? 2. Is current criminal law legislation and practice for psychological violence against children in line with the meaning of Article 19 of the UN Convention on the Rights of the Child? 3. Is the legislative proposal in Ds 2022:18 compatible with the meaning of Article 19 of the UN Convention on the Rights of the Child? The answers to these questions are sought through the legal analysis method. Article 19 of the UN Convention on the Rights of the Child sets out a far-reaching r

Syskonrelationen är den längsta relationen i livet. Därtill utgör syskonrelationen en viktig arena för barns utveckling. Trots detta finns det få studier där syskonrelationen undersöks i relation till barnmisshandel. I följande studie undersöktes skillnader i den självskattade stöd- och konfliktnivån i syskonrelationen, mellan barn som rapporterade svår barnmisshandel och barn i en kontrollgrupp, samt om kön förändrade dessa skillnader. Vidare undersöktes om stöd- och konfliktnivån påverkade den upplevda nivån av psykosomatiska problem hos barn som rapporterade svår barnmisshandel. Studien genomfördes på ett urval av 1 392 pojkar och flickor mellan 15-16 år, med data från projektet Longitudinal Research on Development in Adolescence (LoRDIA). Barn som rapporterade svår barnmisshandel upplevde signifikant lägre stödnivå och signifikant högre konfliktnivå i sin syskonrelation, än barnen i kontrollgruppen. Skillnaderna var signifikanta både för pojkar och flickor, men pojkar upplevde ett signifikant lägre stöd i sin syskonrelation än flickor. Nivån av syskonstöd och syskonkonflikt påverkade emellertid inte nivån av psykosomatiska problem hos barn som rapporterade svår barnmisshandel. Effektstorlekarna var små i majoriteten av resultaten, vilket tyder på att syskonrelationer är komplexa fenomen som vid sidan av barnmisshandel och kön, även påverkas av en rad andra faktorer. Resultaten diskuteras i ljuset av tidigare forskning och i relation till anknytningsteori, kompensationshypotesen, kongruenshypotesen och könssocialisation., The relation between siblings is one of the longest throughout the life span. Moreover, the sibling relationship constitutes an important context for children’s development. Nevertheless, in the context of child maltreatment, it remains largely understudied. In this study, we examined the differences in self-reported sibling support and sibling conflict, between children who reported severe child maltreatment and children in a control group, as well as if these differences were affected by gender. Furthermore, we examined whether the level of sibling support and sibling conflict affected the extent of psychosomatic problems experienced by children who reported severe child maltreatment. The study was conducted on a sample of 1 392 boys and girls between the ages of 15-16, using data from the research project Longitudinal Research on Development in Adolescence (LoRDIA). Children who reported severe child maltreatment experienced significantly less sibling support and significantly higher sibling conflict than the control group. These differences were significant for both boys and girls, although boys experienced significantly less sibling support than girls. The level of sibling support and sibling conflict, however, did not affect the extent of psychosomatic problems in children who reported severe child maltreatment. Effect sizes were small in the majority of the results, suggesting that sibling relationships is a complex phenomenon that, besides child maltreatment and gender, may be affected by a number of other factors as well. The results are discussed in light of previous research, and in relation to attachment theory, the compensation hypothesis, the congruence hypothesis, and gender socialization.

Detta är en studie som syftar till att undersöka hur förskollärare beskriver sitt arbete med att identifiera barn som far illa i hemmet samt hur de bemöter vårdnadshavare i samband med en orosanmälan. Vi valde att genomföra kvalitativa intervjuer med förskollärare som har erfarenhet av barn som misstänks fara illa i hemmet, med anledning att få ett så nyanserat resultat som möjligt. Som ett resultat av undersökningen beskriver förskollärarna att barn som far illa i hemmet uppmärksammas på olika sätt, beroende på vilken typ av missförhållanden det rör sig om. Vidare framkommer av att förskollärarna beskriver kollegial stöttning som ett sätt att agera vid misstanke om att ett barn far illa i hemmet, samt att mötet med vårdnadshavarna ser olika ut beroende på vad oron grundar sig i. Vi har använt oss av teoretisk bakgrund som behandlar området samt anknytningsteorin som har Bowlby (1907–1990) som grundare.

The purpose of this study is to investigate the consequences of growing up with maltreatment, neglect, hidden trauma and its impact in adult life. The idea of ​​the study is to make visible the hidden neglect which is not so researched, and which in the worst case can be traumatizing. The work explains maltreatment, neglect and hidden trauma and also its impact and consequences in adulthood. The study is based on autobiographies and on the basis of these, it has been mapped how the upbringing and neglect are exposed, as well as the consequences and the impact it has had on adult individuals. Discovering hidden neglect is difficult and studies show severe consequences in the form of mental illness in adulthood. In cases of neglect or care failure, the connection between the child and the parent is often broken, which in turn can lead to hidden trauma for the child. Even as a professional, it can be difficult to discover hidden trauma because hidden trauma is a combination of several traumatic events, and which usually takes place in the home environment. Furthermore, the study must show how the women, through their upbringing, entailed, both by themselves and society.

I Sverige finns det tusentals barn som far illa på grund av missförhållanden i familjen. Barnmorskor är en av de yrkeskategorier som omfattas av anmälningsplikten till socialtjänsten vid misstanke om att ett barn riskerar att fara illa. I jämförelse med andra yrkeskategorier som omfattas av anmälningsplikten står vårdpersonal för en underrapportering. Genom sin yrkesroll har barnmorskor ofta en unik inblick i- och ett förtroende hos familjer de möter. Syftet med denna studie är att undersöka BB-barnmorskors erfarenheter av orosanmälan då ett barn misstänks fara illa eller riskerar att fara illa. Studien har utförts genom intervjuer med åtta barnmorskor från tre olika BB-avdelningar. Den insamlade datan bearbetades och tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Kategorier framkom genom att den först kondenserade texten abstraherades genom kodning till olika kategorier. Resultatet visar på flera olika erfarenheter som presenteras under tre huvudkategorier: Att möta och vårda familjen, Förutsättningar på arbetsplatsen och Behov av kommunikation och återkoppling. Studien visar att en komplex vårdsituation försvårar en bedömning av den egna oron, ett professionellt omdöme tenderar att underlätta denna bedömning. Rädslan för ett brustet förtroende från familjen kan påverka barnmorskors benägenhet att orosanmäla. Barnmorskors agerande vid oro för ett barn påverkas av kollegialt stöd och arbetsklimat. Att ha kunskap om barn som far illa och anmälningsförfarandet är avgörande för handläggning och identifiering av den egna oron. Även en kort vårdtid och hög arbetsbelastning påverkar barnmorskors förutsättningar att uppfylla sin anmälningsplikt. En fungerande kommunikation i vårdkedjan är av stor vikt då det finns en oro för ett barn. För att kunna uppfylla den anmälningsplikt som barnmorskor omfattas av bör förutsättningar för kunskap, kompetens och självförtroende vara en självklar del av BB-barnmorskors arbetsförhållanden.

Försummelse är ett diffust och globalt folkhälsoproblem som medför förödande konsekvenser. Försummelse är svårt att upptäcka och innefattar en oförmåga att tillgodose barnets behov såsom trygghet, omsorg, vård, stimulans och utbildning. Prevalensen är ett mörkertal och försummelse är statistiskt underrapporterat. Distriktssköterskor inom primärvården träffar barn dagligen och har skyldighet att orosanmäla vid blotta misstanke om att barn far illa. Under covid-19 pandemin har samhället blivit utsatt för hård press och mycket talar för att försummelsen har ökat under pandemin. Studiens syfte är att undersöka distriktssköterskor inom primärvård och deras kunskap om försummelse av barn samt om covid-19 pandemin påverkat förekomsten. Studiens metod är en kvantitativ tvärsnittsstudie, baserad på en enkät, med både fasta och öppna svarsalternativ, där de slutna frågorna analyserats kvantitativt och de öppna frågorna tematiseras med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att år av arbetserfarenhet inom primärvården samt specialistutbildning är av betydelse och kan vara avgörande för att upptäcka och upprätta orosanmälning av barn utsatta för försummelse. specialistutbildade sjuksköterskor inom barnhälsovården är bättre på att upptäcka försummelse och upprättar orosanmälningar i högre utsträckning än distriktssköterskor inom vårdcentral. Det föreligger en kunskapslucka inom forskning där mer studier behövs specifikt gällande försummelse. En osäkerhet i bedömning av hur allvarlig situation barnet befinner sig är starkt förknippat med distriktssköterskans erfarenhet. Tydligare verksamhetsrutiner behövs och kunskapsutbyte mellan distriktssköterskor önskas. Pandemin har påverkat samarbetet mellan distriktssköterskor och andra professioner genom att möten blivit mer digitaliserade. Att förebygga försummelse är en viktig åtgärd för en hållbar utveckling.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur lärare i fritidshem ser på anmäl­ningsplikten och hur de hanterar information när de misstänker att en elev är i en utsatta situation. Resultaten visar vad som lärarnas i fritidshem roller och ansvar är och vad som ligger till grund för att lärarna i fritidshem ska vidta åtgärder eller inte åtgärder enligt anmälningsplikten. Slutligen var stödet till lärare i fritidshemmet kommer ifrån då anmälan har genomförts. Forskningen bedrivs via Internet. Det finns ingen gräns för antal respondenterna, men respondenterna hade tre veckor på sig att svara på enkäter. Totalt kom cirka 100 svar på de två enkäterna. Resultaten visar att de flesta respondenterna är medvetna om anmälningsplikten och processen. Genom att lärarna tar ansvar agera de professionellt. Större delen respondenterna anmälde någon gång, men nästan hälften anmälde inte. Det finns många orsaker till att de inte anmäler. Det är på grund av okunskap, rädsla eller osäkerhet. Respondenterna hade olika eller liknande påverkningar under anmälan och efter anmälan, främst på grund av psykiska påfrestningar. Såsom oro, osäkerhet, rädsla och ångest är dessa de vanligaste känslorna som förekommer när anmälningar sker. Stödet kommer vanligtvis från rektorn, men också från olika källor, som till exempel arbetslag eller socialtjänst. Majoriteten skriver att de saknas utbildningskunskap om anmälan. KASAM-modellen används för att analysera resultaten., The purpose of the study is to contribute knowledge about how teachers in after-school centers view the duty to report and how they handle information when they suspect that a student is in a vulnerable situation. The results show what the teachers 'in leisure-time centers' roles and responsibilities are and what is the basis for the teachers in leisure-time centers to take measures or not measures in accordance with the duty to report. Finally, where did the support for teachers in the after-school center come from when the application has been completed. The research is conducted via the Internet. There is no limit to the number of respondents, but the respondents had three weeks to respond to surveys. In total, about 100 responses came to the two questionnaires. The results show that most respondents are aware of the notification obligation and the process. By the teachers taking responsibility, they act professionally. The majority of respondents reported at some point, but almost half did not report. There are many reasons why they do not report. It is due to ignorance, fear or insecurity. The respondents had different or similar influences during the notification and after the notification, mainly due to mental stress. Such as worry, insecurity, fear and anxiety, these are the most common emotions that occur when reports are made. The support usually comes from the principal, but also from various sources, such as work teams or social services. The majority write that they lack educational knowledge about registration. The KASAM model is used to analyze the results.

Tidigare forskning visar att det är möjligt att uppfatta övergripande känslor som glädje och sorg i musik. Däremot saknas forskning kring uppfattningen av mer specifika känslor. För denna studie skapades ett musikstycke med målet att förmedla känslan av ensamhet, som är en underkategori av sorg. Musiken skapades med utgångspunkt i tidigare forskning och ett antal inspirationskällor från annan musik. Under intervjuer fick deltagarna lyssna på musiken och svara på vilken känsla de hörde. Deltagarna beskrev en sorglig känsla och vissa använde specifikt ensamhet. Resultatet visar att kompositörer kan behöva skriva musik utifrån målet att förmedla en specifik känsla. Valet av olika musikaliska parametrar som klangfärg och musikteoretiska moment var viktigt. Vid en utveckling av studien kan andra känslor utöver ensamhet undersökas. I framtida forskning borde även den undersökta målgruppen utökas. Ökad kunskap i forskningsområdet kan leda till bättre förståelse kring hur musik kan användas för att förmedla specifika känslor.

Denna studie har genomförts i syfte att undersöka om orosanmälan görs i tillräckligt stor utsträckning samt vilka faktorer som kan påverka benägenheten att anmäla. Målgruppen för studien har varit yrkesverksamma inom förskola och förskoleklass. Vidare har studien även undersökt om det går att identifiera skillnader som kan påverka benägenheten att anmäla, inom olika kommuner. Studien har även undersökt om yrkesverksamma upplever några brister i samverkan med socialtjänsten som kan komma att påverka benägenheten att orosanmäla. Studien har genomförts med en kvalitativ metod baserad på̊ sex kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma från tre storleksmässigt olika typer av kommuner, rangordnade från små̊, till medelstora, till stora. Resultatet har analyserats genom en kombination av två teoretiska ramverk vid namn: stigma och samverkan. Genom att använda oss av ovanstående nämnda metod har vi utifrån informanterna kunnat identifiera följande teman: ett svårdefinierat begrepp, rädsla för att anmäla, samverkan och skillnader mellan kommuner., This study sought to investigate the reasons why referrals to social services from preschools appear to be lower than one would expect. The study has also attempted to gain an insight into the different processes practiced in the three municipalities examined in this study. More specifically this study has explored if the respondents experience difficulties with cooperation with local social services offices and if this contributes in some way to possible challenges regarding the making of referrals. With this in mind, the study carried out six interviews with pre-school teachers from three different municipalities. The results, examined via a combination of stigma and cooperation theories, highlight the following themes that reflect the experiences of the research participants: difficulty with definition, fear of making a referral, cooperation, and process within the municipalities. The results highlight the importance of cooperation between agencies and indicate the necessity for open communication between pre-schools and social services.

Det finns idag få svenska studier som undersöker erfarenheter av utsattheti barndom hos ungdomar med drogproblem, särskilt inom öppenvården.Den här studien analyserade erfarenheter av försummelse och övergreppunder barndomen hos ungdomar (medelålder 18 år) som påbörjat öppenvårdsbehandlingför drogproblem. Resultaten visade att många ungdomarhade erfarenheter av försummelse och övergrepp i barndomen. Erfarenhetav utsatthet i barndomen var också relaterat till upplevda problem i uppväxtfamiljen,t.ex. ekonomiska svårigheter, missbruk, psykisk ohälsa och våld ifamiljen. Resultaten pekar på att det är angeläget att även utreda utsattheti barndomen bland ungdomar i behandling för drogproblem, särskilt då det idag finns god evidens för att psykiatrisk samsjuklighet (t.ex. traumareaktionoch drogproblem) bör behandlads samtidigt för att uppnå bäst effekt., Few Swedish studies investigated experiences of childhood maltreatment inadolescents with substance use problems, especially in outpatient care. Thisstudy analyzed experiences of neglect and abuse during childhood in adolescents(mean age 18 years) who started outpatient treatment for substanceuse problems. The results showed that several of them had experience ofchild maltreatment. Child maltreatment was also related to perceived problemsin the upbringing family, e.g. financial difficulties, substance use problems,mental illness and violence in the family. This indicate the importanceto investigate experiences of child maltreatment among adolescents in treatmentfor substance use problems, especially since there is evidence todaythat psychiatric co-morbidity (e.g. trauma reaction and drug problems)should be treated simultaneously to achieve the best effect., Treatment Research on Adolescents at the Maria clinics (TRAM)

Bakgrund:Under de senaste decennierna har medvetenheten om barnmisshandel samt utvecklingen av förebyggande politik kring detta ökat. Ambulanssjuksköterskor har en unik möjlighet att upptäcka dessa barn som misstänks fara illa då de är först på plats vid ett akut sjukdomstillstånd och kan se tecken i hemmiljön som kan leda till en orosanmälan. Det kan leda till ett minskat lidande för barnen men för att det ska kunna ske bör en medvetenhet om vad en orosanmälan innebär finnas. Syfte:Syftet med studien var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av att göra en orosanmälan av barn som far illa. Metod:En studie med tio stycken kvalitativa intervjuer gjordes. En öppen fråga med möjlighet till följdfrågor ställdes utifrån en intervjuguide. Materialet analyserades på en latent nivå utifrån Lundman och Hällgren Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Resultat:Resultatet redovisas utifrån tre huvudkategorier; Misstankar väcks, Påverkan på orosanmälansamt Samarbete och Öppenhet. Av dessa kategorier framkom sju underkategorier som beskrev informanternas upplevelser. Det framkom att brist på kunskap angående identifieringen av barn samt en okunskap kring vad ens egenansvar innebär, finns. Rädslan för repressalier kan ses som en anledning till att orosanmälan inte görs. Slutsats:Utbildning i ämnet barn som far illa är av stor vikt för att kunna identifiera de utsatta barnen. En rädsla för repressalier kan vara anledningen till att orosanmälningar inte görs men skulle kunna öka om möjlighet till anonymitet i utförandet finns. Mer utbildning och stöttning i ämnet behövs., Background: In recent decades, awareness of child abuse and the development of preventive policies has increased. Ambulance nurse have a unique opportunity to identify children who may be in a vulnerable situation as they are the first at the scene in the event of acute illness and can pick up signs in the home environment which could lead to suspicions of neglect being reported.This may result in less suffering for the children concerned, but in order for this to happen, it is important to be aware of the implications of making a report. Purpose:The purpose of the study was to describe the ambulance nurses’ experiences of reporting suspicions of child neglect. Method:The study is based on ten qualitative interviews. One open question with the possibility of follow-up questions were posed, based on an interview guide. The material was analyzed on a latent level based on Lundman and Hällgren Graneheim's qualitative content analysis Result: The results are reported based on three main categories: Suspicions arise, Impingement of reporting child neglect andCooperation and Transparency.Seven subcategories, that best described the informants experiences, were then selected. It was found that lack of knowledge regarding the identification of children as well as an ignorance of what one's own responsibility implies exists. The fear of reprisals can be seen as a reason for not reporting on suspicion of child neglect. Conclusion: Education in the subject child neglect are important for identifying the exposed children. A fear of reprisals may be the reason why no report on child neglect is made but could increase, if there is an opportunity for anonymity in the implementation. More education and support on the subject is needed.

I Sverige far tusentals barn illa varje år till följd av misshandel eller andra missförhållanden. Detta trots att alla barn har rätt till trygga uppväxtförhållanden. Sjuksköterskeyrket är en av de professioner som omfattas av skyldigheten att anmäla då oro finns för att ett barn far illa och har således ett ansvar för att dessa barn identifieras. Då sjuksköterskor i sitt arbete träffar barn och vuxna som kan vara involverade i situationer där barnet far illa eller riskerar att fara illa, bör förutsättningarna för att hjälpa dessa barn vara goda. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva vad som påverkar sjuksköterskor i beslutet att orosanmäla vid misstanke om att barn far illa. En litteraturstudie har genomförts där 14 artiklar har analyserats. I resultatet framkommer en rad faktorer som redovisas under tre teman: kunskapens påverkan, arbetsmiljömässig påverkan och sjuksköterskors individuella förutsättningar. Det finns ett behov och en efterfrågan på kunskap kring barn som far illa. Det är viktigt att kunskap inom detta område erhålls både genom formell utbildning och reflektion. I studien framkommer en misstro hos vissa sjuksköterskor gentemot de myndigheter som mottar och behandlar orosanmälan. För att bygga upp förtroendet krävs en god kommunikation yrkesgrupperna emellan. Personliga egenskaper påverkade sjuksköterskor i anmälningsförfarandet. Därför behöver deras förförståelse kontinuerligt medvetandegöras och reflekteras. Genom en ökad kunskap om och medvetenhet kring barn som far illa och anmälningsprocessen kan sjuksköterskor bidra till att färre barn drabbas av ett lidande till följd av missförhållanden i barndomen.

The aim of this study was to describe and understand how individuals in adulthood experienced a childhood with neglect, and how they handled neglect. In order to reach the perspective of the individuals who grew up with neglect, we chose to use autobiographical books as our empirical material. The criteria the autobiographies had to meet in order to fall within the scope of this study was that the biographies had to display the experience of neglect during childhood, and thereto the books had to be written by individuals who themselves experienced neglect. Based on the aim of this study we sought answers to three questions: How do the individuals describe their upbringing with a mentally or socially disabled parent? How have the individuals coped with the neglect they’ve been exposed to? What consequences have the neglect supposedly led to? The findings of this study show that the extent to which the individuals experienced neglect were profound and comprising. Most prominent in the material was physical and mental abuse. For survival the individuals used different strategies to master the different situations they were subjected to. The strategies the individuals described were most often used to provide food, confirmation and to keep emotions in check. Furthermore the individuals described that the neglect and abuse led to various consequences, some that were prominent during childhood others not until the individuals reached adulthood.

Arbetet behandlar problematiken om elever som far illa i hemmet, ett känsligt, viktigt och emotionellt svårt område. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och andra personer som har varit i kontakt med ämnet, presenterar arbetet hur intervjupersonerna resonerar om bemötandet och upptäckandet av dessa elever. Arbetet tar även upp hur pedagoger går vidare med sina misstankar. Resultatet visar att pedagoger måste vara uppmärksamma på olika signaler elever och deras föräldrar sänder ut. Det kan röra sig om förändrat beteendemönster eller kläder som inte är passande för vädret. Intervjupersonerna menar att de vuxna inte ska göra skillnad i sitt bemötande av elever med svårigheter i hemmet och andra elever. Vuxna som arbetar där elever som far illa i hemmet vistas måste visa att de finns till om eleven vill prata, och skapa en trygg miljö där eleven känner sig välkommen och behövd. Detta ökar möjligheten att eleven berättar om sina problem och på så sätt kan få hjälp.

Lojalitet är ett ämne som är aktuellt idag och har även varit så tidigare. Definitionerna av lojalitet är många och i Sverige har vi lagstiftat om arbetstagarens lojalitetsplikt mot arbetsgivaren. Lojalitet beskrivs som en känsla som kan anta genuin eller formell form och kan manifesteras på många olika sätt. Individen, organisationen och samhället runt individen dikterar hur denne manifesterar sin lojalitet. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning innefattande intervjuer med personer på ett mindre teknikföretag i Lund med syftet att undersöka och förklara hur teorier kring lojalitet kan kombineras och nyttjas av en organisation i ett utvecklande syfte. Resultatet visade att lojalitet är föränderligt och har olika innebörd för olika personer samt att det främst manifesteras genom protest. Organisationens kultur, struktur och kommunikation samt de konsekvenser manifesterandet av lojalitet kan få för en person bidrar gemensamt till hur lojalitet kommer till uttryck. Diskussionen visar genom sammanställningen av teori och empiri att organisationer kan utvecklas genom att förstå lojalitet och hur det kommer till uttryck. Organisationer måste definiera lojalitet för sina medarbetare, vara uppmärksamma på hur medarbetarna manifesterar sin lojalitet för att ta vara på deras kunskap. Vidare forskning inom större och offentliga organisationer föreslås och även att undersöka om kulturella skillnader kan påverka lojalitetens manifestationer.

Sammanfattning Uppsatsen synliggör processen från misstanke till anmälan och det etiska problemet att anmäla eller inte. Det övergripande syftet i uppsatsen är att synliggöra hur en del verksamma pedagoger hanterar och bör hantera barn som far illa utifrån olika yrkeskategoriers perspektiv. Vi belyser även olika yrkesgrupper som är delaktiga i processen och hur samverkan mellan pedagogisk verksamhet och socialtjänst fungerar utifrån våra informanters svar. Litteratur kring ämnet berör vi utifrån ett brett perspektiv och den påvisar att pedagoger har ett stort ansvar i och med anmälningsplikten, men att ansvaret skall fördelas inom pedagogiska verksamheter. Vårt resultat bygger på kvalitativa intervjuer och enkäter utifrån kategorierna pedagoger, socialsekreterare, rektorer/enhetschefer, kuratorer/psykologer och vuxna som själva farit illa som barn. Vår undersökning påvisar att många barn far illa men att anmälningsbenägenheten har ökat. Trots detta finns det barn som inte blir uppmärksammade idag och pedagoger har ofta svårigheter att anmäla. Det har visat sig, att det för barns bästa, är väldigt viktigt att samverkan mellan pedagogisk verksamhet och socialtjänst fungerar bra vilket även litteratur poängterar. Vi hoppas att uppsatsen skall kunna hjälpa människor som kommer i kontakt med barn som far illa för att dessa barn skall få den hjälp de behöver., The essay contains the process from suspicion to report and the ethical problem to report or not. The comprehensive purpose of the essay is too show how some working educationalists manage and should manage maltreated children out of different professional categories perspective. We also show different professional categories that are involved in the process and how collaboration between preschool/school and social services work on the basis of our respondent’s answers. We research literature about the subject from a broad perspective which prove that educationalists have a huge responsibility with the duty to report, but that the responsibility should be divided between preschool/school. Our result is based on qualitative interviews and questionnaires on the basis of the categories; educationalists, social workers secretaries, principals, school welfare officers/educational psychologists and adults that have been maltreated as children. Our review shows that many children are being maltreated but that the tendency to report has increased. Despite this there are children today who do not get noticed and educationalists that often have difficulties in reporting. Well-functioning collaboration between preschool/school and social services has proved to be very important in the best interest of children, which also literature has shown. We hope that this essay will help people who meet maltreated children so that these children get the help they need.