Search

Skolans huvuduppdrag är elevernas lärande och utbildning men den ska också främja elevernas personliga utveckling samt deras kompetens som samhällsmedborgare. Skolkuratorn har en viktig roll såväl i elevernas kunskapsutveckling som i deras personliga utveckling. För att kunna bidra i båda delarna av uppdraget är det viktigt att känna till de mest centrala delarna i skollagen och vissa andra författningar. Syftet med detta kapitel är därför att ge en övergripande bild av hur skolan och elevhälsan är reglerad, samt att göra nedslag i några rättsliga frågor som är särskilt relevanta för skolkuratorns arbete.

Sammanfattning/Abstract Kjellén, Lisa (2024). Hälsofrämjande arbete i grundskolan. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 HP. I detta examensarbete har en skolas hälsofrämjande arbete undersökts. Skolans dokument kring elevhälsoarbete har analyserats som en del i empirin, för att kunna tydliggöra vilka strukturer som ligger till grund för det hälsofrämjande arbetet i skolans systematiska kvalitetsarbete. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om på vilket sätt en skolverksamhet arbetar hälsofrämjande, avseende åtgärder och arbetssätt som verksamheten gör för att kartlägga och främja elevernas psykiska hälsa. De frågeställningar som är utgångpunkten är, Vilka främjande eller förebyggande insatser gör skolan i det hälsofrämjande arbetet? Hur tar skolorna reda på elevernas/ungdomarnas psykiska hälsa/ohälsa? Antonovskys (1987) teori KASAM ”känsla av sammanhang” har tillämpats tillsammans verksamhetsteoretisk systemmodell för att komplettera bilden av elevhälsans arbete för att bidra till att belysa olika delar i elevhälsoarbetet och hur dessa påverkar varandra (Tväråna & Andrée, 2021). En kvalitativ ansats har använts och de metoder som har valts är semistrukturerade intervjuer och observation. Observation har genomförts på ett elevhälsomöte. Resultatet visar att det finns flera sätt som skolan arbetar hälsofrämjande. En stor del är närvarofrämjande arbete, värdegrundsarbete, kontinuerlig klassavstämning med elevhälsan, individuella samtalsmetoder och ett relationellt förhållningssätt i bemötandet av eleverna i det dagliga arbetet. Det hälsofrämjande arbetet sker systematiskt med en tydlig struktur kring uppföljning, utvärdering, analys och insatser och det finns förtydligande dokument att tillgå som ett stöd i detta arbete. I elevhälsoarbetet har specialpedagogen en betydande roll i att föra detta arbete framåt på ett systematiskt sätt genom att kontinuerligt utvärdera och ana

Studiens syfte är att beskriva specialpedagogers erfarenheter av samverkan internt och externt kringelever som far illa eller som riskerar att fara illa samt hur specialpedagogens roll och ansvar kommertill uttryck i denna samverkan. Studiens teoretiska grund bygger på en modell av läroplansteoretisktperspektiv samt ett relationellt perspektiv för att fördjupa förståelsen för de mellanmänskligaaspekterna rörande samverkan. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer med åttaspecialpedagoger verksamma i den kommunala grundskolan i fyra olika kommuner lokaliserade iMellansverige. De centrala resultaten utifrån specialpedagogernas beskrivningar definieras elever somfar illa i huvudsak som elever där inte grundbehoven blir tillgodosedda av elevens vårdnadshavare.Resultat visar även att rutiner för samverkan skiljer sig åt mellan olika skolor men attspecialpedagoger är en stor del av samverkansarbetet kring elever som far illa eller som riskerar attfara illa. Utmaningar i den interna samverkan är de olika nivåerna av sekretess i elevhälsan samtbristande resurser. Möjligheter i den interna samverkan är det relationella arbetet genom tillitsfullarelationer till elever och vårdnadshavare samt nära samarbete med skolans personal som ärinvolverade i dessa elever. I den externa samverkan är utmaningarna byråkratiska regler samtmaktförhållanden mellan skolan och olika externa aktörer. Möjligheter för extern samverkanframkommer i betydligt mindre grad och endast i termer av att då de gånger som samverkan fungerarså är det gynnsamt för elever som riskerar att fara illa eller som de facto far illa. Studien genomfördespå grund av att det är ett relevant ämne samtidigt som det saknas tidigare forskning på områdetkopplat till specialpedagogens roll och ansvar.

Detta examensarbete berör problem och möjligheter kring utformningen av skolgårdar och där syftet är att identifiera vad som utgör en god utvändig skolmiljö. För att göra detta har författarna framför allt använt sig av en fallstudie som har bestått av platsbesök och intervjuer med företrädare för tio olika kolor samt en litteraturgenomgång. Studien har lyckats identifiera en rad olika värden som tillsammans kan skapa en god skolgård varav flera kan kopplas direkt till teori från litteraturgenomgången. Dessa värden sammanställdes sedan och kategoriserades i en lathund. För att exemplifiera dessa gjordes ett gestaltningsförslag för hur en befintlig skola i Färjestaden skulle kunna planera utökningen av sin skolgård. Under skolbesöken identifierades många olika konkreta värden som sedan kategoriserades in under rubrikerna: miljö, grönska, vila & rekreation, generella ytor, kommunikationsytor, pedagogik och funktionsbaserade ytor. Dessa rubriker bedömdes vara de viktigaste aspekterna i att skapa en bra skolgård och övriga värden kunde placeras in under dessa rubriker. Något som också blev tydligt var vikten av att ha en god variation av alla dessa värden. En skolgård med exempelvis bara funktionsbaserad yta förlorar många positiva aspekter som kommer med en generell yta. Genom att utveckla en lathund, för att poängsätta olika aspekter av en skolgårdsmiljö, bidrar examensarbetet med ett verktyg för skolor att på ett enkelt sätt utvärdera sina egna skolgårdar och se vilka värden de har mycket eller mindre av. Detta ger underlag för att skapa denna viktiga variation av värdena. I förslaget som skapades för Färjestadens skola så har en god variation av de framtagna värdena uppnåtts. Med hjälp av tydliga kommunikationsytor undviks trängsel. En god variation av generell och funktionsbaserad yta skapar många olika platser som uppmuntrar till fysisk aktivitet samtidigt som tydliga ytor finns för rekreation och vila. Grönska i förslaget bidrar till att skugga ytor samt inko, This paper revolves around the development of schoolyards and what qualities a good schoolyard is made up of. In an increasingly densifying urban environment schools within the city are becoming more and more common. With limited space, it is important that these schools can offer high-quality schoolyards for children. To ensure a high quality schoolyard, it is first important to know what makes a good schoolyard. In this paper, a case study including interviews and site visits of ten schools has been conducted as well as a literature review. Upon the completion of the case study the different qualities found were evaluated and categorized. This categorization was later used to create a radar chart that can be used by other schools to evaluate their schoolyards as well as an example schoolyard for an existing school in Färjestaden, Sweden. The study found a lot of different qualities to consider, however, they could all be placed under seven main categories: environment, greenery, rest & recreation, general space, space for communication, pedagogy and function-based space. The study especiallyfound that a variety of all these categories were important.

Introduktion: Den mentala ohälsan ökar hos barn och ungdomar samtidigt som den självskattade hälsan och livstillfredställelsen minskar. Elevhälsan i skolorna spelar en viktig roll för hälsofrämjande insatser för barn och ungdomar. Dagens samhälle övergår alltmer till att bli digitalt. Då barn och ungdomar idag är digitala invånare är det av vikt att undersöka om elevhälsa kan kompletteras med digitala verktyg. Teorin som applicerade svar Unified theory of acceptance and use of technology model (UTAUT). Syfte: Syftet var att studera acceptans och hälsomedvetenhet kopplat till digifysisk elevhälsa hos skolungdomar i årskurserna 7–9 i grundskolan och årskurserna 1–3 på gymnasieskolan. Metod: Studien var en kvantitativ enkätstudie med tvärsnittsdesign. Data samlades in med en digital enkät i en elevhälsoapp (n=207) med sammanlagt 24 frågor, varav 14 var validerade från UTAUT-teorin. Data analyserades sedan i programmet IBM SPSS Statistics. Resultat: Studien visade att det fanns en hög acceptans av digifysisk elevhälsa hos studiepopulationen. Alla frågorna hade ett positivt medelvärde. Det fanns en koppling mellan graden av hälsomedvetenhet och att appen upplevdes hjälpsam med att öka medvetenheten kring behov och mående. Verktyget ansågs vara en bra och snabb väg för kontakt med elevhälsoteamet. Trygghet och utformning ökar användarviljan. Slutsats: Studien visade att acceptansen av digifysisk elevhälsa var hög och att användningen kan hjälpa elever att bli mer medvetna om sin hälsa och sig själva. Kombinationen av digital och fysisk elevhälsa kan därmed vara hälsofrämjande för elever., Introduction: Mental illness is increasing among children and adolescents, while selfrated health and life satisfaction are decreasing. Health services in schools play an important role in promoting health for children and adolescents. Today's society is increasingly becoming digital. As children and adolescents are digital inhabitants, it is important to investigate whether school health services can be complemented with digital tools. The theory applied was UTAUT. Aim: The purpose was to study acceptance and health consciousness related to digiphysical school health service among adolescents in grades 7–9 in primary school and grades 1–3 in high school. Methods: The study was a quantitative cross-sectional survey. Data was collected using a digital survey in a student health app (n=207) with a total of 24 questions. Data was then analyzed using the IBM SPSS Statistics program. Results: The study showed that there was a high acceptance of digiphysical school health service among the study population. All the questions had a positive mean value. There was a connection between the degree of health consciousness and that the app was perceived as helpful in increasing awareness of needs and well-being.The tool was considered a good and quick way to contact the student health team. Safety and design increase user willingness. Conclusion: The study showed that the acceptance of digiphysical student health was high and that its use can help to become more aware of health and needs. The combination of digital and physical student health can thus be health promoting for students.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan hos barn ökar stadigt, nära 20% av alla barn runt om i världen drabbas idag av psykisk ohälsa. Skolsköterskan träffar alla elever i skolan och har en nyckelroll i att fånga upp psykisk ohälsa och främja den psykiska hälsan hos elever. Det hälsofrämjande arbetet ingår i skolsköterskans uppdrag och därför är det av intresse att beskriva hur skolsköterskan arbetar för att främja psykisk hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva hur skolsköterskan arbetar för att främja psykisk hälsa hos elever. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades. Kvalitativa intervjuer med 10 kvinnliga skolsköterskor med 1,5 – 15 års erfarenhet, från mellersta Sverige utgjorde datainsamlingen. Dataanalysen genomfördes med manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier: Samtala med elever, samarbeta med andra och skapa tillit. Skolsköterskan främjade den psykiska hälsan genom samtal på olika sätt. De hälsofrämjande arbetet bestod av samarbete med andra professioner exempelvis Barn- och Ungdomspsykiatrin och med vårdnadshavarna. Att vara tillgänglig för eleven samt att skapa en förtroendefull relation var viktigt. Slutsats: Elever söker hjälp hos skolsköterskan för sin psykiska ohälsa, men skolsköterskan får inte arbeta behandlande i sitt uppdrag. Det är upp till varje skolsköterska hur det hälsofrämjande arbetet ska bedrivas.

Elevhälsan är enligt skollagen en del av grundskolan och ska stödja elevernas möjligheter att nå kunskapsmålen. Elevhälsoarbete ska främst vara hälsofrämjande och förebyggande på en universell nivå som når alla barn och unga. Det finns däremot skillnader mellan skolor i det praktiska arbetet vilket inte är i samklang med de folkhälsopolitiska målen för en god och jämlik hälsa. Ur ett folkhälsovetenskapligt perspektiv är skolan en viktig arena som kan ses som en viktig hälsoresurs nu och för kommande generationer. En god hälsa genererar lärande och lärande bidrar till en god hälsa. Ett välfungerande elevhälsoarbete kan därmed bidra till långsiktiga samhällsekonomiska vinster. I studien användes kvalitativ metod då syftet var att undersöka elevhälsopersonalens erfarenheter av förebyggande arbete. För studien valdes målstyrt urval med sju informanter som arbetar inom grundskolors elevhälsoteam. Genom en manifest analysprocess med citat baserat på semistrukturerade intervjuer redogör denna studie för elevhälsopersonalens subjektiva uppfattningar. Resultatet visar en ojämlikhet i hur skolor arbetar förebyggande utifrån resurser och intresse hos personal och ledning. Dock genomsyras ett strukturerat värdegrundsarbete samtliga skolor. En stor del av resultatet redogör för vikten av att alla tillsammans tar ansvar för elevhälsoarbete. Det kan uppnås genom tvärsektoriellt arbete och samverkan mellan flera professioner. En engagerad rektor och ledning skapar förutsättningar för ett lyckat elevhälsoarbete. Detta i kombination med behovet på skolan avgör hur stor del av elevhälsoarbetet som prioriteras till förebyggande och hälsofrämjande åtgärder. Elevhälsopersonalen lyfter även en önskan och ett intresse för fortsatt kompetensutveckling individuellt och för samtliga professioner på skolan., According to law, student health is part of elementary school and must support students' opportunities to reach the knowledge goals. Student health work must primarily be health promotion and prevention on a universal level that reaches all children and young people. There are differences between schools in the practical work which contradicts with the public health policy goals for good and equal health. From a public health science perspective, the school is an important arena that can be seen as an important health resource now and for generations to come. Good health generates learning and learning generates good health. A well-functioning student health program can thus contribute to long-term socioeconomic benefits. A qualitative method was used as the purpose of the study was to investigate the student health staff's experiences of preventive work. For the study, a targeted sample was chosen with seven informants who work within elementary schools' student health teams. Through a manifest analysis process with quotes based on semi-structured interviews, this study reports on the subjective perceptions of the student health staff. The results show an inequality in how schools work preventively based on the resources and interest of staff and management at the school. However, all schools are permeated by a structured values-based work. A large part of the result explains the importance of everyone taking responsibility for student health work. It can be achieved through cross-sectoral work and cooperation between several professions. Having a committed principal and management creates the conditions for successful student health work. This in combination with the needs at the school must determine how much of the student health work is prioritized for prevention and health promotion actions. The student health staff also highlight the necessity and interest in developing more competence in prevention, both individually and for all professionals at the school.

Introduction: School attendance problems (SAPs) affect both the education and development of young learners. There is a need to better understand what supports are needed to overcome and prevent SAPs from students’ perspectives. The aim of the current study is to explore students’ perspectives on what challenges they faced, and what they perceived as helpful in overcoming attendance challenges on their pathways towards completing their education. Method: We conducted interviews with students (n = 9) in a local comprehensive school (Stadtteilschule) in the city-state Hamburg in Germany. Students were in their final year before obtaining a certificate that qualifies them for possible admission to post-secondary education. Data was analyzed using qualitative content analysis. Results: Findings show that students experienced complex challenges to school attendance that were associated with emotional distress, negative school experiences, and reduced well-being. Our findings point to common protective mechanisms in students’ perceptions of what helped them overcome SAPs. The key drivers of school attendance are located within students and their social contexts, including personal resilience, supportive relationships at school, and the social environment. Discussion: Based on students’ views, we present a model that illustrates the interconnectedness of perceived challenges and supports in the function of risk and protective factors moving across ecological systems in the development of SAPs. We highlight how these areas can guide prevention and intervention to support students in successfully completing their education and transitioning into multiple post-secondary pathways., School Attendance in International Comparison (SAPIC)

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare verksamma inom gymnasieskolan arbetar och samverkar för att främja elevnärvaro samt hur detta arbete kan utvecklas. Studien utgår från en kvalitativ ansats och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att relationsskapande och motivationsstärkande arbete är nyckelfaktorer för att främja närvaro. Studie- och yrkesvägledare skapar trygghet och motivation genom att bygga relationer med eleverna, använda motiverande samtal, målplanering, utveckling av individuella studieplaner samt insatser som gruppvägledning. Samverkan med elevhälsoteamet är avgörande för ett framgångsrikt närvarofrämjande arbete. Analysen pekar på att samverkan underlättas genom tydliga roller och ansvarsfördelning, vilket minskar risken för missförstånd och ineffektivitet. Det närvarofrämjande arbetet behöver utvecklas genom tydligare rutiner och strukturer som möjliggör gemensamma och likvärdiga insatser inom hela skolan. Det betonas även att studie- och yrkesvägledare bör få mer tid och möjlighet att arbeta motivationsstärkande genom gruppvägledning. Slutsatserna betonar vikten av att kontinuerligt utvärdera och anpassa strategier för att möta elevernas individuella behov, och visa på hur viktigt det är att närvara i skolan. Genom att integrera studie- och yrkesvägledare i ett helhetsperspektiv inom elevhälsan och främja deras samarbete kan skolnärvaron förbättras betydligt.

Problematisk skolfrånvaro är ett växande problem i många länder och har allvarliga konsekvenser för både eleven, elevens familj men också samhället på sikt. Denna studie syftar till att bidra med kunskap om skolors arbete med insatser som främjar elevers närvaro och förebygger frånvaro. För att besvara syftet genomfördes fokusgruppsintervjuer med elevhälsan på två olika skolor; en i mellersta och en i norra Sverige. Studiens resultat visar att insatserna som görs sker i samverkan inom elevhälsan men också mellan elevhälsan och vårdnadshavare, elever, pedagoger samt externa kontakter, som till exempel socialtjänst. Styrkor som identifierades i arbetet med frånvaroförebyggande och närvarofrämjande insatser inkluderar tidiga insatser, uppföljning av frånvarostatistik, samsyn, lärmiljö, ett salutogent synsätt i skolan, ett tydligt ledarskap samt en god samverkan med elev, vårdnadshavare och externa kontakter. Några hinder som identifierades är en icke fungerande samverkan med externa aktörer och vårdnadshavare, brist på samsyn mellan skolan och vårdnadshavare och mellan personalen på skolan. Utvecklingsområden som identifierades var samverkan med externa kontakter, samsyn och systematiken på skolan. För att kunna arbeta med frånvaroförebyggande och närvarofrämjande insatser nämns tid och samsyn som viktiga förutsättningar. I studien dras slutsatsen att det är av stor vikt hur skolan organiserar sina insatser, där ett aktivt ledarskap på olika nivåer med tydliga förväntningar på personalen kan bidra till ett framgångsrikt arbetssätt. Ett “tillsammansarbete” nämns även som betydelsefullt där det är viktigt med samsyn och samverkan mellan personalen på skolan, mellan elevhälsa och vårdnadshavare, samt mellan elevhälsa och externa kontakter., Problematic school absenteeism is a growing problem in many countries and can have serious consequences for the student, the student's family, and society in the long run. This study aims to contribute to the existing body of knowledge on how schools work with initiatives that promote student attendance and prevent absenteeism. To collect data, focus group interviews were conducted with student health services at two different schools: one in central and one in northern Sweden. The results of the study show that interventions are carried out in collaboration within the student health service, as well as between the student health services and guardians, students, educators, and external contacts, such as social services. The strengths identified in the work to promote attendance and prevent absenteeism include early interventions, shared perspectives, following up on absentee statistics, the school’s learning environment, a salutogenic approach in the school, clear leadership, and good collaboration with students, guardians, and external contacts. Obstacles identified include non-functioning collaboration with external agencies and guardians and a lack of shared perspectives by the school and guardians, and among the school staff. Developmental areas identified include collaboration, shared perspectives, and the systematics within the school. To be able to work with absenteeism prevention and attendance-promoting efforts, time and shared perspectives are mentioned as important prerequisites. The study concludes that active leadership at various levels with clear expectations for staff is essential. Additionally, it is important to have a shared perspective and collaboration among school staff, between student health services and guardians, and between student health services and external contacts.

There is a need to shed light on the complexity of school social work, especially in research. The school counselor, who is the key figure in social work within the school, faces a range of challenges in their work. Previous research and societal debate highlight challenges such as high workload, decreased resources, and increased pressure of mental health issues among children and adolescents. The challenges in school social work have led to a situation where a record number of school counselors prioritize acute, therapeutic, and treatment-like interventions for individual cases. This comes at the expense of the preventive work that school counselors, together with the student health team, are mandated to perform by law. This study aims to illuminate the issue from a different perspective. Through semi-structured interviews with school counselors, light is shed on the school social work and the role of the school counselor as an organizational phenomenon. The study adopts a consistently present theoretical perspective based on sociological new institutionalism. The results, together with a theoretical analysis, lead to the main conclusion that the organizational and institutional aspects need to be considered in the discussion of school social work and the possibility of preventive work. This is because the school counselor, with their profession in social work, in many cases becomes institutionalized by dominant norms, rules, and structures within the school environment.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om specialpedagogens skolutvecklingsarbete genom att undersöka skolors dokumentation kring det systematiska kvalitetsarbetet. Forskning visar att det finns en otydlighet kring specialpedagogens yrkesroll och arbetsuppgifter. Specialpedagogen är en del av elevhälsan och denne ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande och vara delaktig i skolutvecklingsarbetet. Studien utgörs av en kvalitativ dokumentanalys av dokumentation kring det systematiska kvalitetsarbetet som hittats på olika kommuners hemsidor. I analysarbetet lästes dokumentationen, som bestod av elva olika rapporter, igenom och i detta arbete framträdda två huvudkategorier, vad som görs och det som tolkas vara något som kan göras. Ur dessa huvudkategorier kunde underkategorier urskiljas som hade gemensamma beröringspunkter. Det teoretiska ramverket utgörs av professionsteori och frirumsteori som används som en lins för att diskutera resultatet. Ett frirum uppstår i utrymmet mellan GÖR och KAN som kan nyttjas av specialpedagogen för skolutveckling. I det hälsofrämjande och förebyggande arbetet saknas specialpedagogens del vilket indikerar att det finns ett utrymme för specialpedagogens profession. Den specialpedagogiska kompetensen saknas i skolutvecklingsarbetet trots att specialpedagogens kompetens skulle kunna tillföra mycket i detta arbete.

Kriminaliteten i samhället har ökat senaste åren och kryper sig längre och längre ner i åldrarna. Som påföljd av detta har en ny lag kring det brottsförebyggande arbetet för kommunerna stadgats och skolorna har fått en utökad skyldighet i att arbeta brottsförebyggande med eleverna. Studien fokuserade kring att undersöka hur elevhälsan arbetar kring det brottsförebyggande arbetet i skolmiljön. Studien fokuserade också kring att elevhälsans personal fick dela med sig av dess egna erfarenheter kring det brottsförebyggande arbetet som bedrevs. Genom kvalitativa intervjuer och bearbetning av data så visar det att det brottsförebyggande arbetet har utvecklas snabbt inom skolverksamheten senaste året och att nya brottspreventiva insatser har tillämpats. Samverkan mellan personalen på skolan, vårdnadshavare och utomstående aktörer är faktorer som anses vara de viktigaste för att kunna arbeta brottsförebyggande på skolan samt för att på effektivast sätt kunna stötta eleverna bort från brottslighet.

Abstrakt Problematisk skolfrånvaro är och har blivit ett snabbt växande problem i skolor. Det påverkar givetvis elever som riskerar att gå ut skolan med ofullständiga betyg och därmed en ofullständig utbildning. Det leder inte sällan till ett försvårande av att därefter delta i yrkes- och samhällslivet. Alla barn i Sverige har skolplikt och rätten till en utbildning enligt Skollagen och FN:s konvention om barns rättigheter. De som arbetar nära barn och unga har i uppdrag att försöka förstå och försöka komma till rätta med fenomenet. Enligt allmänna råden från Skolverket (2024a) ska huvudman, rektorer och lärare arbeta med att främja närvaro och uppmärksamma, utreda och åtgärda frånvaro i skolan. Rektor är ansvarig för att delegera uppdraget vidare till pedagoger och elevhälsans personal. Syftet med studien var att undersöka skolans arbete relaterat till problematisk skolfrånvaro, genom att se vad specialpedagoger och pedagoger som arbetar i ett närvaroteam beskriver som framgångsrika insatser och vilka utmaningar de upplever. Denna studie utgår ifrån en kvalitativ metod med målet att främst få förståelse för, och ta reda på hur, närvaroteamets pedagoger respektive specialpedagoger ser på och tänker om problematisk skolfrånvaro. Studien har en explorativ design och ämnar synliggöra, utforska och ta reda på mer i det aktuella ämnet. Undersökningen har riktats till specialpedagoger samt till pedagoger som arbetar i ett närvaroteam. Framför allt har det ställts frågor om deras arbete och deras syn på problematisk skolfrånvaro, avseende bland annat vilka hinder och framgångsfaktorer de upplever i sin profession. Materialet för undersökningen är från intervjuer med specialpedagoger och pedagoger som arbetar i ett närvaroteam, från olika skolor i tre mellanstora kommuner. Resultatet visar att tidiga insatser, en tydlig arbetsgång och arbetsfördelning, rutiner kring frånvaro samt rektors ledarskap var de viktigaste framgångsfaktorerna. Vidare visar resultatet på att det ske, School absenteeism is and has become a rapidly growing problem in schools. This naturally affects students who as a result run the risk of finishing school with unfinished grades and thus an incomplete education. This more often than not leads to a greater difficulty in future participation in professional life and in society. Compulsory schooling applies to all children in Sweden and they have the right to an education according to school law and the UN convention on the rights of the child. Those who work in proximity to children and youths are tasked with understanding and attempting to remedy the phenomenon of absenteeism. According to the general recommendations set by the Swedish National Agency for Education (2024a) the school organizer, principal and teachers are to promote attendance and to observe, investigate and remedy absenteeism in school. The principal is responsible for delegating this assignment to pedagogues and the staff of the Student Health Team. The purpose of this study was to investigate the school measures connected to problematic absenteeism, by looking to what special education coordinators and pedagogues who work in a team concerned with attendance describe as successful efforts and what challenges they experience in connection to school absenteesim. This study is based on a qualitative methodology with the foremost aim of acquiring understanding for, and figuring out how, pedagogues and special education coordinators view and consider school absenteeism. The study has an explorative design and aims to visualize, explore and delve deeper in the particular subject. The study has been directed to special education coordinators and to pedagogues who work in a team concerned with attendance. First and foremost, the study has asked questions about their work and their view on school absenteeism in relation to, among other things, what obstacles and factors for success they experience in their profession. The data for the study has bee

Studien undersökte skolkuratorers uppfattningar om det suicidpreventiva arbetet i högstadieskolor. Syftet var att identifiera verkningsfulla metoder och utmaningar. Genom kvalitativa intervjuer med sex skolkuratorer framkom att relationsskapande, samverkan och kunskap är centrala för effektiv suicidprevention. Informanterna betonade vikten av starka relationer med elever och samarbete med skolpersonal för tidiga insatser. De största utmaningarna var resursbrist, bristande kunskap och föräldrainvolvering. Känsla av Sammanhang användes som teoretiskt ramverk för att analysera hur skolkuratorer hanterar sitt arbete. Resultaten visade att en hög grad av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet hos skolkuratorerna främjar deras suicidpreventiva insatser. Studien avslutades med förslag på hur skolor kan förbättra sina insatser genom att stärka personalens kompetens och öka resurserna för elevhälsan., The study explored school counselors' perceptions of suicide prevention work in secondary schools. The aim was to identify effective methods and challenges. Through qualitative interviews with six school counselors, it was found that relationship building, collaboration, and knowledge are crucial for effective suicide prevention. The respondents emphasized the importance of strong relationships with students and cooperation with school staff for early interventions. The biggest challenges were resource shortages, lack of knowledge, and parental involvement. Sense of Coherence was used as the theoretical framework to analyze how school counselors manage their work. The results showed that a high degree of comprehensibility, manageability, and meaningfulness among the school counselors enhances their suicide prevention efforts. The study concluded with suggestions on how schools can improve their efforts by strengthening staff competence and increasing resources for student health services.

Studiens syfte är att bidra med skolledares syn på hur specialpedagogens uppdrag enligt utbildning och kompetens är tänkt att användas och hur rollen faktiskt i praktiken ser ut. En jämförelse görs av arbetsbeskrivningen och uppdragets realitet i skolan idag samt hur rektorerna ser på sin egen roll i fördelningen av resurser och dess effekter. De specialpedagogiska resurserna ökar i skolor men det visar sig än så länge inte i elevernas resultat vid genomförd grundskoleutbildning. Det finns mycket skrivet inom det specialpedagogiska ämnet kopplat till målet om en skola för alla och specialpedagogisk kompetens är något som ska finnas inom varje elevhälsoteam. Specialpedagogens uppdrag är att stödja elevers utveckling och lärande, men felaktigt fördelade resurser leder inte sällan till att det är ett begränsat antal elever som får ta del av den.

Det har visat sig finnas lite forskning kring elevhälsa och speciellt kring det som faktiskt fokuserar på vad eleverna har för åsikter, tankar och kunskap om vad elevhälsoteamet kan bidra med. Det innebär att vi inte vet vad eleverna tycker och känner och vad de önskar. Målet med denna uppsats är att undersöka vad eleverna på gymnasieskolor runt om i Sverige känner till om elevhälsoteamet på respektive skola samt deras tillit till teamet. Vilka är elevhälsoteamet och vart finns de? Vad kan elevhälsoteamet erbjuda för stöd? Studien utfördes med en enkät till för gymnasieeleverna på tre skolor i Sverige där totalt 271 elever svarade. Resultatet visade att det är många elever som har lite eller ingen kunskap om elevhälsoteamet och deras arbete. Många elever har aldrig varit i kontakt med någon från elevhälsoteamet men upplever en relativt god tillgång och tilltro till elevhälsoteamets personal. Resultatet har analyserats utifrån KASAM-teorin. Vår bedömning är att det finns stor möjlighet för utveckling för vidare forskning och det praktiska arbetet på skolorna.

Nyligen har Skollagen reviderats och elevhälsan ska vara delaktig i skolans systematiska kvalitetsarbete och arbeta hälsofrämjande, förebyggande och inkluderande i skolorna. Det kan uppfattas som att specialpedagoger bör delta i arbetet och vara med och påverka tillgängliga lärmiljöer och förbättringsarbeten. Skolledning behöver då se över den lokala arbetsbeskrivningen för att skapa möjlighet för specialpedagoger att vara delaktiga i förbättringsarbeten på gymnasieskolorna. Studien syftar till att bidra med kunskaper och förståelse om hur specialpedagoger arbetar för att bidra till tillgängligare lärmiljöer i gymnasieskolorna och på vilka sätt de är delaktiga i det systematiska kvalitetsarbetet. En kvalitativ forskningsansats är utförd med specialpedagoger och tematiseringen i resultatet och analysen utgår från relationellt och kategoriskt perspektiv. Studiens centrala upptäckt är att specialpedagogernas erfarenheter i gymnasieskolornas systematiska kvalitetsarbete främst är relaterade till deras arbete inom elevhälsan. För att öka förståelsen och få djupare kunskaper kan det vara värdefullt att utföra vidare forskning med fokus på rektorer och skolledare, med syfte att få reda på deras förväntningar på specialpedagogers roll i det systematiska kvalitetsarbetet på gymnasieskolor.

Skollagen (SFS 2010:800) skriver att elevhälsans arbete ska ske i samverkan med lärare och övrig personal på individ- grupp- och skolenhetsnivå. Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka upplevelser pedagoger har av elevhälsan gällande samverkan i elevärenden. Vår avsikt är också att de upplevelser vi får ta del av bidrar till ökad kunskap om vilka förutsättningar som krävs för att skapa fungerande samverkan mellan pedagoger och elevhälsan. Studien är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har genomförts med pedagoger som har klassundervisning inom grundskolan som sitt huvudsakliga uppdrag. Studiens teoretiska utgångspunkter förankras i två specialpedagogiska perspektiv, det relationella perspektivet och det salutogena perspektivet. Det empiriska materialet har analyserats med hjälp av den kvalitativa metodansatsen interpretativ fenomenologisk analys (IPA). Analysen mynnade ut i två överordnande teman som redovisas med hjälp av fem underordnade teman. Resultatet visar att pedagoger önskar en lyhörd elevhälsa som finns tillgänglig i deras vardagliga arbete. Studien lyfter fram delade upplevelser av elevhälsans tillgänglighet. Pedagoger som upplever en fungerande samverkan är de som vittnar om en daglig tillgänglig elevhälsa som också anammat ett salutogent förhållningssätt. Vi finner det betydelsefullt att ur undersökningen lyfta fram att pedagoger och elevhälsan behöver mötas på lika villkor i syfte att tillsammans utveckla lämpliga arbetssätt och strategier för att möta elevers olika behov. En slutsats som dras utifrån studien är att rektorn som ytterst ansvarig bör skapa organisatoriska förutsättningar och fungerande rutiner i syfte att främja samverkan.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka specialpedagogers uppfattningar omelevhälsans främjande och förebyggande arbete utifrån deras yrkesroll. Uppsatsen fokuserar påframgångsfaktorer och specialpedagogens roll i ett hälsofrämjande och förebyggande samt vadbegreppet elevhälsa uppfattas stå för. För att skapa förståelse för det specialpedagoger berättarligger ett relationellt specialpedagogiskt perspektiv till grund för studiens analys. Arbetetinspirerades av grundad teori och genomfördes som en intervjustudie med semistruktureradeintervjuer, bestående av fem enskilda intervjuer med specialpedagoger. Intervjuerna ochtranskriberingarna av dem pågick till dess att mättnad uppnåtts. Grundad teori är en induktivmetod och studien har kommit fram till att genom att ha ett relationellt specialpedagogisktförhållningssätt i elevhälsoarbetet ökar möjligheten till ett mer främjande och förebyggandearbete. Skollagen och läroplanen för grundskolan slår fast att det i varje svensk skola ska finnas enelevhälsa. Däremot beskrivs det inte någonstans hur ett sådant arbete ska organiseras, det liggerpå varje huvudman eller skola att besluta om. Informanterna i denna studie uttrycker att det ärotydligt vad elevhälsobegreppet står för. Det kan syfta till professionerna, insatserna, elevernashälsa eller den samlade elevhälsan. I studien framkommer att elevhälsoarbetet är hela skolansansvar och för att lyckas med det behöver det finnas en samsyn kring hur begreppet ska förståssamt en tydlig och strukturerad organisation av arbetet. Informanterna poängterar vikten av entydlig ledare i elevhälsoarbetet och beskriver rektor som den givna ledaren som ska organiseraför ett främjande och förebyggande elevhälsoarbete som genomsyrar hela verksamheten. Detframkommer tydligt att rektors arbete påverkar hur väl skolan lyckas i sitt elevhälsoarbete. Iresultatet framträder specialpedagogen som en nyckelperson i elevhälsoarbetet genom att isamverkan med andra upptäcka, göra bedömningar och a

I dagens samhälle ökar psykisk ohälsa frekvent, särskilt bland barn och unga som aldrig förr. Det är en komplex samhällsutmaning i Sverige som kräver oerhört mycket resurser, tvärvetenskapliga kunskaper från flera professioner samt insatser från flera aktörer. Samverkan har växt fram som en arbetsmetod för att hjälpa verksamheter att kunna samarbeta tillsammans mot gemensamma mål, som kräver arbete som bedrivs mellan flera olika myndigheter, enheter och samhällsaktörer. Samverkan används i flera områden i människobehandlande yrken där man erbjuder samhälleliga hjälpinsatser och resurser. I arbete med barn med psykisk ohälsa sker en samverkan mellan skolan, BUP, och socialtjänst. Utifrån flera lagverk, samhällsaktörer och verksamheter men även från flera yrkesprofessioner. Denna samverkan är nödvändig men inte enkel att utföra. Samtidigt som samverkan ses vara en lösning för barn i behov, är det inte ovanligt att vissa barn hamnar mellan stolarna under samverkansprocesser. Samverkan i sig är ett omfattande och överskådligt område. I denna studie har vi gått igenom tidigare forskning relevant för ämnet, barnperspektiv, elevhälsa, samverkansteori och aktuella lagverk. I metod delen är syftet att jämföra teori om samverkan med personals upplevelser av samverkan i praktiken. Vi har begränsat oss till personer som arbetar med barn och unga i grundskolan, inom olika arbetsområden för att få en mer nyanserad bild av samverkansarbetet med barn. Vi använde oss av en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer och tematisk analys av resultaten. Resultatet som vi fick fram genom denna studie var betydelsen av en tydlig struktur och ledning, med tydlig delegering av arbetsuppgifter och ansvar, engagemang från en ledningsnivå samt i gruppen som samverkar med varan. Engemensam samsyn hade även en stor betydelse för samverkan, eftersom det påverkar samarbetet mellan de olika parterna. Nämnda aspekter är förutsättningar för en gynnande samverkan., In today's society, mental health issues are increasing frequently, especially among children and young people like never before. It is a complex society issue in Sweden that requires an immense amount of resources, interdisciplinary knowledge from several professions, and efforts from multiple welfare agencies. Collaboration has emerged as a working method to help organizations cooperate towards common goals, requiring work conducted between several different authorities, units, and welfare agencies. Collaboration is used in several areas within public service where social services and resources are offered. In the work with children with mental health issues, collaboration occurs between schools, child and Adolescent Psychiatric (BUP), and social services based on various legislations, public services, and organizations, as well as multiple professional fields. This collaboration is necessary but not easy to execute. While collaboration is seen as the solution for children in need, it is not uncommon that some children end up falling through the cracks during collaborative processes. Collaboration itself is a comprehensive and comprehensible area; in this study, we have gone through previous research relevant to the subject, child perspectives, student health, collaboration theory, and current legislation is mentioned in this research. In the method section, the aim is to compare theory about collaboration with staff's experiences of collaboration in practice. We have limited ourselves to professionals working with children and youth in primary schools, in various work areas, to obtain a more nuanced picture of collaboration with children. We used a qualitative method through semi-structured interviews and thematic analysis of the results. The results we obtained through this study highlighted the importance of a distinct structure and leadership, with a clear delegation of tasks and responsibilities, engagement from a leadership level as well as within the group

The purpose of this study was to investigate how school counselors describe their work with youths mental illness and how they experience the collaboration of the work with other professions. The study presented three main questions and was based on a qualitative approach. Six semi-structured interviews were held with school counselors to answer the three main questions. The collected material from the interviews was then analyzed through a qualitative content analysis and then interpreted using the concepts of collaboration and empowerment. The results showed that all respondents had a common view that mental illness among young people has increased. School-related pressure, social media, the Covid-19 pandemic and different forms of disabilities are described by the respondents as factors that can lead to mental illness in individual students. The respondents described that many students need help through individual counseling, however, there was a desire among the respondents to work more preventively and health-promoting at group level. The result also showed a broad picture of collaboration as the school counselors described themselves as having a large number of contacts with students and parents as well as professional groups such as teachers, social workers and police. Student-health and collaboration with teachers were highlighted as important parts of collaboration in reference to young people's mental health. The study's conclusion results in the school counselor having an important role for young people with mental illness, both by being the one who intercepts and supports but also by cooperating with other professions.

Bakgrund: Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet och en viktig del av ungdomars allmänna, sociala och personliga välbefinnande. Ungdomar beskriver i forskning att de önskar mer kunskap om sexualitet och relationer. Skolans undervisning i sexualitet, relationer och samtycke ska främja elevers hälsa och välbefinnande. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att undervisa och arbeta med sexuell hälsa. Metod: Kvalitativ studie. Nio skolsköterskor deltog i kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk ansats. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innebördsanalys enligt Dahlberg (2014). Resultat: Analysen resulterade i fem innebördsteman; Varje skola har en egen kultur, Att fördela tiden efter resurser, Skolsköterskans utbildning inom sexuell hälsa, Att vara tillgänglig och möta eleven och Fokus på hälsosamtalet- att så ett frö, Konklusion: Det finns en otydlighet i vilket uppdrag skolsköterskor har i arbetet med sexuell hälsa. Skolsköterskor beskriver att det beror på skolans organisatoriska förutsättningar samt skolsköterskans intresse och egen drivkraft i ämnet. Likaså beror det på kunskap och utbildning och synen på ansvar i att lära ut i ämnet. Det leder till att ungdomar får en ojämlik undervisning i sexuell hälsa. Rektor behöver ta mer ansvar i uppdraget som skolan har. Skolledningen måste gå från teori till praktik och arbeta med hela kedjan av anställda på skolan., Introduction: Sexual health is a human right and an important component of all adolescent’s general, social and personal wellbeing. It has been described in research that adolescents wish for more knowledge regarding sexuality and relationships. The school’s instruction on sexuality, relationships and consent is intended to promote the students’ health and wellbeing. Purpose: To describe school nurses’ experiences in education and work involving sexual health. Method: Qualitative study: Nine school nurse´s participated in qualitative interviews with a phenomenological approach. The data was analyzed with qualitative meaning analysis according to Dahlberg (2014). Findings: The analysis resulted in five different categories; Each school has its own culture, To divide time according to resources, The school nurse's education in sexual health, Beingavailable and face the student and Focus on health talk– to plant a seed. Conclusion: There is an unclarity as to what role the school nurses have when working with sexual health. The nurses describe much of the variance is due to the organizational prerequisites set by the school, along with the nurses’ interests and personal drive regarding the subject matter. It is also dependent on their knowledge and education as well as their sense of obligation for teaching the subject matter. This leads to youth experiencing a differentiated education in sexualhealth. Schoolprincipals need towork indeveloping clear guidelines and routines around the mission schools have according to the curriculum. Leadership must advance from theory to putting it into practice and collaborate with the whole chain of employees.

Bakgrund: Förekomsten av övervikt och fetma hos barn och unga är hög och fortsätter att öka. Övervikt eller fetma kan ge negativa konsekvenser på både fysisk och psykisk hälsa. Tidig upptäckt är viktig för att förebygga sjukdom och främja hälsa. Skolsköterskan kan i sitt hälsofrämjande arbete stötta och motivera barn och unga till hälsosamma levnadsvanor. Syfte: Att belysa skolsköterskans arbete med elever i grundskolan som har övervikt eller fetma. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med skolsköterskor och data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Möjlighet att påverka till förändring, Skolsköterskans stöd i arbetet, Hindrande påverkan och Samverkan som underlättar. Till sist framträdde ett övergripande tema: Ett komplext arbete att utföra. Konklusion: Skolsköterskor upplever arbetet med övervikt och fetma som komplext och utmanande på flera sätt. Möjligheten att arbeta hälsofrämjande påverkas av vilka förutsättningar skolsköterskan har på arbetsplatsen, skolsköterskans egen kompetens, samverkan med vårdnadshavare och av stigmatisering i samhället. Arbetet syftar till att främja elevers hälsa och vara ett stöd mot en hälsosam livsstil. Utmaningar i arbetet kan handla om att ges utrymme i tjänsteutövningen för att kunna fokusera på arbetet med övervikt och fetma., Background: The presence of overweight and obesity in children and young people is high and continues to increase. Overweight or obesity can have negative consequences on both physical and mental health. Early finding is important to prevent disease and promote health. In her health promotion work, the school nurse can support and motivate children and young people to adopt healthy lifestyles. Aim: The purpose of the study was to the shed light on the school nurse's work with students in elementary school who have overweight or obesity. Method: Qualitative method with inductive approach was chosen. Semi-structured interviews were conducted with school nurses and data were analyzed with qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in four categories: Opportunity to influence change, The school nurse's support in the work, Obstructive influence, Collaboration that facilitates. In the end, an overarching theme emerged: A complex work to do. Conclusion: School nurses experience the work with overweight and obesity as complex and challenging in several ways. The possibility to work with health promotion is affected by the conditions the school nurse has in the workplace, the school nurse's own competence, cooperation with caregiver and stigmatization in society. The work aims to promote students' health and be a support towards a healthy lifestyle. Challenges at work can be about being given space in the performance of the duties in order to be able to focus on overweight and obesity.

Bakgrund: Andelen barn och unga med psykisk ohälsa ökar. Tidigare forskning visar att många barn i skolåldern söker upp skolsköterskor för somatiska besvär som är kopplat till psykiska åkommor. Det ingår i skolsköterskan yrkesroll att bland annat att identifiera, främja och förebygga psykisk ohälsa i skolmiljön. En av skolsköterskans kärnkompetenser är att ge personcentrerad vård, vara lyhörd och lyssna aktivt på patientberättelser om hälsa och ge vård utifrån patientens behov. Syfte: Syftet med studien var att beskriva skolsköterskors erfarenhet av att arbeta med elever i ålder 9–15 år som lider av psykisk ohälsa. Metod: En kvalitativ intervjustudie där transkriberade data analyserades med en innehållsanalys med induktiv ansats. Urvalet bestod av 8 kvinnliga skolsköterskor från olika skolor i mellersta Sverige. Resultat: Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: Identifiering av psykisk ohälsa, förebyggande arbete mot psykisk ohälsa samt utmaningar i arbetet med psykisk ohälsa, med vardera tre underkategorier. Skolsköterskorna identifierade ofta psykisk ohälsa genom de rutinmässiga hälsosamtalen som erbjuds alla barn under skolåren. Det förebyggande arbetet var av stor vikt för barnen, samt att bygga relationer så de kunde känna tillit och förtroende till skolsköterskan. Sekretessen gentemot vårdnadshavare och övrig personal på skolan sågs som en utmaning för skolsköterskorna. Slutsats: Föreliggande studie visar att förebyggande arbete utförs genom att skolsköterskan visar engagemang, har goda relationer till barnen och bra samarbete med andra professioner inom elevhälsoteamet, vilket är en förutsättning för att psykisk ohälsa ska minskas., Background: The percentage of children and young people with mental illness is increasing. Previous research shows that many middle school-age children seek their school nurses with somatic complaints that are related to mental illnesses. It is part of the school nurse's professional role to, among other things, identify, promote and prevent mental illness in school environments. One of the nurse's core competencies is to provide individual and personal care, be responsive and actively listen to the patient's stories about health and provide care based on the patient's needs and demands. Aim: The purpose of this study has been to depict the school nurse's experiences of working with young students with mental illness in the age range of 9 to 15 years. Method: A qualitative interview study where data was analyzed with an content analysis using an inductive approach. The sample consisted of 8 female school nurses from different schools in central Sweden. Results: The results are presented in three main categories: Identification of mental illness, preventive work against mental illness and challenges within the work with mental illness, each of them with three sub categories as well. School nurses often identify mental illness through the regular routine health talks offered all children throughout their school years. The preventive work was of great importance and had a huge impact for the children as well as for building relationships so the children could feel trust and confidence for the school nurses. Secrecy towards guardians and the other school staff was seen as challenging for the school nurses. Conclusions: The study shows that preventive work is done by showing commitment, having good relationships to the children and good cooperation with other professions within the student health team, which is an essential presumption for mental illness to reduce.

Introduktion: Forskning har visat att det finns stora brister i undervisningen om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter [SRHR]. På många skolor är inte skolsköterskan involverad alls i undervisningen. Eleverna efterfrågar tidigare och bredare information om sexuell hälsa och endast var femte säger sig ha fått med sig tillräckliga kunskaper. Syfte: Var att beskriva skolsköterskors erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande med sexuell hälsa i grundskolan. Metod: Studiens design var kvalitativ och data samlades in via individuella semistrukturerade intervjuer med en induktiv ansats. Tio intervjuer utfördes med skolsköterskor som arbetade i grundskolan. Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: Innehåll i arbetet, utmaningar som kan uppstå och förutsättningar för ett framgångsrikt arbete. Konklusion: Resultatet belyser att skolsköterskorna anser att sexuell hälsa är ett viktigt ämne och ett ämne som eleverna tycker är spännande. För att undervisningen och det hälsofrämjande arbetet med sexuell hälsa ska bli framgångsrikt krävs kompetens, förtroende från eleverna, samverkan med flera professioner och organisatoriskt stöd. Skolsköterskorna önskar att bli mer delaktiga i planeringen av undervisningen. HBTQI och pornografi var exempel på områden som skolsköterskorna önskade mer utbildning inom.

Förväntat kunskapsbidrag Studien förväntas bidra med kunskap om hur samarbete i elevhälsoteam kan gestaltas och framhålla vilka faktorer som främjar samarbete i elevhälsoteam. Genom ökad kunskap och förståelse kan bättre förutsättningar skapas för att hantera utmaningar och för att utveckla ett fungerande samarbete. Syfte och frågeställningar Studien syftar till att sammanställa tidigare forskning om elevhälsoteam för att synliggöra på vilket sätt samarbete gestaltas och framhålla de faktorer som främjar samarbete. Centrala frågeställningar i studien är: Hur gestaltas samarbete i elevhälsoteam? Vilka faktorer främjar samarbete i elevhälsoteam? Teori Resultatet har analyserats ur ett gruppsykologiskt perspektiv med särskilt fokus på grupprocesser då dessa kan ha betydelse för hur samarbete utvecklas. Resultatet har även analyserats ur ett professionsteoretiskt perspektiv när det gäller makt, roller och jurisdiktion utifrån de olika professionerna som ingår i skolans elevhälsoteam. Metod För studien har en narrativ litteraturstudie valts som metod (Bryman, 2018). Den narrativa litteraturstudien är jämförbar med en allmän litteraturstudie. För att uppnå bättre kvalitet och för att öka studiens trovärdighet har litteraturstudien integrerats med viss systematik som ingår en systematisk litteraturstudie. Totalt ingår åtta empiriska forskningsstudier i litteraturstudien. Resultat Resultatsammanställningen visar att möteskulturen i elevhälsoteam domineras av ett patogent förhållningssätt där elevrelaterade problem härleds till individer. Det finns också stora skillnader i sättet att tala om och arbeta med elevhälsa. De olika professionerna i elevhälsoteamet har olika perspektiv på begreppet elevhälsa och det saknas metoder och teorier för hur elevhälsoarbetet ska gå till. Att skapa tillfällen för konstruktiv dialog kring olika perspektiv främjar samarbete och skapar en gemensam förståelse och grund för det förebyggande och hälsofrämjande arbetet. Andra faktorer som

Sammanfattning Den här studien syftar till att undersöka vilket stöd lärare får i arbetet med elever med autism samt vilket stöd de önskar att de fick. Studien syftar till att undersöka vilket stöd elevhälsan bidrar med för att stötta lärare i arbetet med elever med autism, enligt skolledare. Autism har sin orsak i hjärnans annorlunda utveckling och organisation. Autism kan innebära att personen har svårigheter med socialt samspel och ömsesidig kommunikation. Personer med autism kan också ha begränsningar i beteenden, intressen och aktiviteter. I samband med att en ny skollag infördes 2010 förändrades reglerna för skolplacering av elever med autism. Tidigare har elever med autism haft rätt att placeras i särskola, nu är det endast elever med autism och samtidig intellektuell funktionsnedsättning som har rätt att placeras i särskola. Sedan 1 januari 2020 är barnkonventionen lag i Sverige vilket innebär att Sverige förbinder sig till att verka för utvecklingen av en inkluderande skola. Skolledare, lärare och elevhälsa har ett gemensamt uppdrag som handlar om elevers lärande och utveckling och förutsättningar för detta. Att inkludera barn i utbildning är den stora utmaningen för utbildningssystem runt om i världen. Tidigare forskning visar att det finns ett glapp mellan att tro på generella insatser, men att praktisera individuella insatser. Med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer har tre lärare och tre skolledare intervjuats. Intervjuerna analyserades med hjälp av tolkande fenomenologi för att synliggöra respondenternas individuella upplevelser. För att tolka och diskutera resultatet användes det teoretiska ramverk som bygger på Antonovskys salutogena perspektiv och teorin om känsla av sammanhang. Den fenomenologiska analysen av datainsamlingen resulterade i tre teman: Stödinsatser, önskan om stöd och framgångsfaktorer. Utifrån resultatet framkom slutsatserna att lärare ser brister i det stöd som ges till lärare i arbetet med elever med autism. Både lär, This study aims to examine what kind of support teachers receive when working with students with autism and what support they wish they received. The study also aims to examine what support student health contributes to supporting teachers in their work with students with autism according to school leaders. Autism has its cause in the different development and organization of the brain. Autism can mean that the person has difficulties with social interaction and mutual communication. People with autism may also have limitations in behaviors, interests and activities. In connection with the introduction of a new school act in 2010, the rules for school placement of students with autism were changed. Previously, students with autism had the right to be placed in special schools, now only students with autism and intellectual disabilities have the right to be placed in special schools. Since January 1, 2020, the Convention on the Rights of the Child has been law in Sweden, which means that Sweden is committed to working for the development of an inclusive school. School leaders, teachers and student health have a joint mission that deals with students' learning and development and the conditions for this. Including children in education is the major challenge for education systems around the world. Previous research shows that there is a gap between believing in general interventions but practicing individual interventions. Using qualitative semistructured interviews, three teachers and three school leaders have been interviewed. The interviews were analyzed using interpretive phenomenology to make the respondents' individual experiences visible. To interpret and discuss the results, the theoretical framework based on Antonovsky's salutogenic perspective and the theory of KASAM (Sense of Coherence) was used. The phenomenological analysis of the data collection resulted in three themes: Support efforts, desire for support and success factors. Based on the results, the c

Skolan är en viktig miljö och lärandet påverkas till stor del av hälsan. En digitaliseringsmöjlighet för elevhälsan som har lyfts fram av uppsatsens uppdragsgivare Ineq Solutions är att ta fram ett digitalt verktyg som stöd vid elevers egenskattning av sin psykosociala situation. Syftet med denna uppsats var att ta fram en prototyp för ett digitalt skattningsverktyg som kan användas i elevhälsans förebyggande och främjande arbete. Arbetet har innefattat intervjuer och co-designarbete med kuratorer för att ta reda på vilka designelement som efterfrågas i skattningsverktygets användargränssnitt och för att undersöka vilka möjliga fördelar personal inom elevhälsa ser med ett digitalt verktyg för egenskattning av elever och elevers förmåga att uttrycka sin psykosociala situation. Data från studien utgörs av intervjusvar, designdiskussioner samt designförslag för skattningsverktyget i form av olika prototyper som bearbetades och kondenserades till teman för att besvara studiens två undersökningsfrågor. Studiens slutsatser är att designelement som efterfrågas i ett skattningsverktyg för psykosocial elevhälsa är skalor, bilder, uppföljning, anteckningsmöjlighet, sammanställning av egenskattning, information om egenskattning, sociala teman för egenskattningar samt ett färgglatt användargränssnitt. Därutöver identifierades möjliga fördelar hos ett digitalt verktyg för elevers egenskattning av personal inom elevhälsa i form av insamling, flexibilitet, visuellt stöd, sammanställning, lekfullhet och elevers aktiva handling. Studiens slutsatser illustreras i ett prototypförslag för psykosocial egenskattning.

Denna studies syfte är att undersöka skolpersonalens uppfattningar om elevhälsa. Hur elevhälsan fungerar och hur den hanteras av olika yrkesroller ligger som grund för denna studie, detta eftersom kvaliteten av elevhälsan kan variera mellan skolor. Studien bidrar till den sociologiska forskningen genom att belysa vikten av mellanmänskliga relationer, då det är en central bidragande faktor till skapandet av ett handlingsutrymme där hantering av elevers ohälsa kan tillåtas hanteras. Den forskningsmetod som har tillämpats är grundad teori. Datainsamlingen har skett genom nyhetsartiklar, fokusgruppintervjuer och djupintervjuer. Studien har resulterat i en grundad teori som har lett till en huvudangelägenhet som är skolpersonalens förutsättningar att hantera elevers ohälsa. Huvudangelägenheten hanteras genom kärnkategorin mellanmänskliga relationer skapar handlingsutrymme för att hantera elevers ohälsa. Studiens grundade teori består även av fyra övriga kategorier vilka används för att förklara kärnkategorin. Dessa kategorier är rutiner och förlopp, tillgång till resurser, utrymme för god hälsa, samt samarbete och kommunikation. Resultatet analyseras genom systemteori, socialt kapital samt socialkonstruktionism. Resultatet av vår studie kan visa att det finns ett sammanhang mellan goda mellanmänskliga relationer och ett handlingsutrymme som möjliggör för skolpersonalen att hantera elevers ohälsa.

Tidigare forskning visar att allt fler barn och unga rapporterar psykisk ohälsa. Trots detta har forskning kring en utökad och utvecklad elevhälsa fått lite utrymme och arbetsbelastningen hos skolpersonal ökat. Syftet med studien är att undersöka skolpersonals uppfattningar kring behovet av det skolsociala arbetets funktioner och eventuella behov av ytterligare eller utökade funktioner. Studien har använt sig av en kvalitativ design med kombinerad intervjumetod i form av enskilda, par- och fokusgruppsintervjuer. Fem intervjuer genomfördes med skolkuratorer, speciallärare och rektorer. Materialet analyserades med hjälp av en fenomenografisk analys. Resultatet visar att det finns ett behov av det skolsociala arbetets funktioner för att möta de utmaningar som finns i skolan, både hos den enskilda eleven och inom organisationen. Det finns även ett behov av utökade och ytterligare funktioner i form av mer kunskap och nya professioner såväl som samverkan.

Läroplanen (Skolverket, 2022) poängterar att det ska finnas en likvärdighet i vad undervisningen omfattar, men att vägen dit kan se olika ut utifrån den enskilda skolans organisation eller den enskilda individens behov. Det innebär att undervisningen måste anpassas på olika sätt och aldrig kan bli helt homogen. Det finns en skillnad när det gäller vilken könstillhörighet som är i behov av stödinsatser och når ett lägre resultat.Syftet med detta arbete är att skapa kunskap om hur utbildningsdiskursen i svensk skola framställer pojkars skolresultat. Detta uppnås genom att olika skolors likabehandlingsplaner och elevhälsoplaner granskas. Även utredningar beställda av Regeringen vilka hanterar uppgiftens syfte kommer att granskas. Dessa skrifter kommer att granskas ur ett specialpedagogiskt perspektiv.Det är genom de olika styrdokumenten, planerna och utredningarna tydligt att det finns en vilja att skapa en svensk skola som ger alla elever de bästa förutsättningarna, men de granskade dokumenten visar tydligt att det finns olikheter kring hur skolan ser på pojkar och flickor och att de traditionella könsmönster där pojkar ses som de starka och flickorna som de svagare fortfarande lever kvar. Specialpedagogen har ett ansvar när det gäller att utveckla det pedagogiska arbetet på skolorna och de som arbetar i skolan behöver stöttning för att på bästa sätt kunna bemöta varje enskild elev. Studien har identifierat att pojkars förhållandevis lägre resultat kan härledas till en samhällelig nivå där de olika insatserna främst fokuserar på individnivå. Skolor behöver ändra diskursen kring var problemet ligger, från att vissa elever stör undervisningen till hur vi som skola kan fånga upp dessa elevers intresse och anpassa klasrumssammanhanget för att bäst inkludera elever.

Syftet med studien var att undersöka hur skolkuratorer bedriver stödsamtal med elever som går i grundskolan upp till gymnasiet i Stockholm. Ett kvalitativt angreppssätt har använts i forskningen, genom semistrukturerade intervjuer med aktiva skolkuratorer. Tidigare forskning visar att skolkuratorerna har fria händer när det kommer till utformningen av stödsamtalen. Studien framför centrala metoder och teorier som är gemensamt för skolkuratorerna i sitt arbete. Det som framgår av studien är att skolkuratorerna har ett brett handlingsutrymme, vilket gör att ingen dag är den andra lik. Dessutom finns det ett tydligt mönster för hur skolkuratorerna väljer att arbeta med elever under stödsamtalet. Det vanligaste för skolkuratorerna i denna studie är hur de tillämpar olika typer av metoder såsom känslokort, KBT och skalfrågor som är anpassade utefter situation och elev. Studien visar också vad som anses viktigt för utformningen av stödsamtal. Det vanligaste för skolkuratorerna är att vara en god lyssnare, skapa en stark relation till eleven med strävan om att eleven får möjlighet att uttrycka sig. Slutligen presenteras de utmaningar som finns kring skolkuratorns arbetsroll. Mest betydelsefullt för skolkuratorerna är att hitta en sund balans mellan organisationens policy och viljan av att finnas tillgänglig för varje elev., The purpose of the study has been to research how school counsellor’s run counselling sessions with students starting in elementary school up to high school in Stockholm. A qualitative approach has been applied in the research, through semi-structured interviews with active school counsellor’s. Previous research shows that school counsellors have a free hand when it comes to the design of the sessions. However, there are several common methods and approaches that are used. The study presents methods and theories that are universal to school counsellor’s in their work. What emerges from the study is that school counsellor’s have a wide scope of action, making everyday different. Furthermore, there is a clear pattern for how school counsellor’s choose to work with students during counselling. Most common for school counsellor’s of this studie is the way they are applaying different kinds of methods such as emotional cards, CBT and scale questions that’s adapt for each sitaution and student. The study also shows what is considered important for the sessions. Most common for the school counsellor’s is to be a good listener, creating an strong relationship to the student with an aim of making the student express themselfes. Lastly it presents the challenges that exist around the school counsellor's work role. Most significant is for the school counselers to find an healthy balance between the organisations policy and the desire to help each one of the students.

Förebyggande insatser mot ungdomsbrottslighet är av största vikt i samhället för att skapa en säker miljö för ungdomar att växa upp i. Ett framgångsrikt och förebyggande arbete handlar om olika insatser där flertal aktörer samspelar. En av samhällets viktigaste aktörer är skolan och därmed elevhälsan som kan påverka ungdomarna i positiv riktning genom att erbjuda stöd och vägledning i ett tidigt skede av livet. Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan arbetar för att förebygga brott. Genom att intervjua utbildade studie- och yrkesvägledare har jag undersökt vilka roller och arbetssätt de har i en kontext av att arbeta förebyggande mot ungdomsbrottslighet samt hur kan samverkan mellan studie- och yrkesvägledare och elevhälsan främja förebyggande arbetet. Därutöver har jag tagit reda på vilka väglednings-modeller som används för att uppnå detta. Jag har använt en kvalitativ metod för att analysera det empiriska materialet utifrån de teoretiska utgångspunkterna SCCT och begreppet self-efficacy. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledare arbetar förebyggande genom att skapa goda relationer och trygghet hos eleverna, och genom att inkludera alla elever i en gemenskap och skapa en god skolmiljö. Här blir också samverkan med andra aktörer tydligt, det vill säga “hela skolans ansvar”. De bidrar också till elevhälsan genom att vara en del av ett nätverk kring elever som behöver extra stöd och genom att få en helhetsbild av eleverna för att kunna ge rätt stöd till varje enskild elev. Sammanfattningsvis betonas att studie- och yrkesvägledare har en viktig roll i elevers utveckling och att samarbete mellan olika yrkesgrupper är avgörande för att identifiera elever i riskzonen för brottslighet. Genom att använda normkritisk metodik, aktivt lyssnande och fokus på elevens självförmåga kan studie- och yrkesvägledares arbete bidra till att förebygga brottslighet bland unga elever. Vidare forskning föreslås för att undersöka och jämfö

I detta examensarbete undersöker vi hur fritidslärare i fritidshemmets verksamhet arbetar med psykisk hälsa och välbefinnande samt vilka faktorer som kan stödja i arbetet. Under de senaste 30 åren har antalet elever med självrapporterad dålig psykisk hälsa ökat. Forskningom hur fritidshem kan arbeta för att förebygga trenden finns det dock ingen av. Vi utgårifrån tre frågeställningar i det här examensarbetet. Det vi vill få svar på är hur fritidslärare ger uttryck för hur de arbetar med psykisk hälsa och välbefinnande, vilka faktorer som kan stödja i arbetet och hur samverkan med andra parter ser ut. Dessa frågeställningar studerar vi i koppling till Bronfenbrenners systemteori och Antonovskys teori om känsla av sammanhang. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie för att få vårt resultat. De slutsatser som kunde dras utifrån vårt resultat är att fritidslärarna har en brist på kunskap om psykisk hälsa och att det blir svårt att arbeta kring området utan kunskap samt får de inte mycket stöd från elevhälsan.

Skolverket har slagit fast att alla som arbetar i skolan ska samverka för att göra skolan till en god miljö för utveckling och lärande. För många elever innebär skoldagen mer än den obligatoriska undervisningen i klassrummet eftersom de spenderar många timmar på fritidshemmet. För att fritidslärarna ska ha möjlighet att ge eleverna goda förutsättningar för att utveckling och lärande kan samverkan med elevhälsan vara av yttersta vikt. Med vår studie vill vi undersöka hur samverkan kan se ut på olika skolor i syfte att hitta fungerande arbetssätt eller modeller för samverkan. Syftet med denna studie är att undersöka hur elevhälsan och fritidshemmet kan samverka för att se och stötta eleverna under hela skoldagen. Fokus för studien är att ta reda på vilka metoder och arbetssätt som finns etablerade på olika enheter och hur de faller ut i verksamheten. Metoden som använts i studien är semistrukturerade enskilda intervjuer med fritidslärare och representant från elevhälsan. Fenomenografisk analysmetod har använts för analys av resultatet. Resultatet är uppdelat i fem kategorier som framkom under analysarbetet. Arbetsmodeller, yrkesrollen, hinder, möjligheter och utveckling samt ansvar. Vi har i studien identifierat några olika metoder för samverkan mellan fritidshem och elevhälsoteam, vissa mer utvecklade än andra. Informanterna har också identifierat hinder som försvårar en tillfredsställande samverkan mellan professionerna. Det finns också flera olika möjligheter till utveckling av denna samverkan där rektor men också de olika yrkesrollerna inom skolans verksamhet identifierar som ansvariga för att skapa förutsättningar för detta.

The aim of the study was to investigate how staff in student health teams at high school perceives how the pressure to perform socially in the social arena of school affects the students and how staff prevent, or perceive that they should work preventively against this. The study is based on eight qualitative, semi-structured interviews with staff from student health-teams at high schools. The collected data was analyzed using thematic analysis. The results show that staff from the student health-teams perceived that students may feel pressure and stress to live up to some form of expectations set by themselves and others. This can lead to psychosomatic issues, condescending thoughts and self-valuations. The results also show that preventive work can focus on making norms visible and talk about what they mean and how they affect us. That can give the students an understanding of what unconsciously affects them and their well-being., Syftet med studien var att undersöka elevhälsans uppfattningar av hur pressen att prestera socialt, i skolan som social arena, yttrar sig hos eleverna, samt hur personalen arbetar, eller uppfattar att de bör arbeta förebyggande mot social prestationspress. Åtta kvalitativa, semistrukturerade intervjuer genomfördes med personal ur elevhälsoteam på gymnasieskolor. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet visar att personal ur elevhälsoteam uppfattar att elever kan känna press och stress att leva upp till någon form av förväntan från sig själva och andra. Det kan yttra sig i psykosomatiska besvär och nedlåtande tankar och värderingar om sig själv. Resultaten visar även att det förebyggande arbetet kan fokusera på att synliggöra normer och prata om vad de betyder och vad de gör med oss. Detta för att ge eleverna en större förståelse för vad som omedvetet kan påverka dem och deras välmående.

Som skolledare har rektor ett komplext uppdrag över skolans verksamhet. Förutom att leda den pedagogiska verksamheten innebär uppdraget även att vara ytterst ansvarig för elevhälsoarbetet där skolsköterska som profession ingår. Studiens syfte är att med professionsperspektivet som analysverktyg beskriva hur rektorer uppfattar sina förutsättningar att leda skolsköterskans arbete och fullfölja sitt uppdrag som ytterst ansvarig för elevhälsoarbetet på skolan. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med 10 rektorer vars anställning var inom offentlig skolverksamhet. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien analyserades och presenterades utifrån de fyra professionsattributen: vetenskaplig kunskapsbas, autonomi, rektors erkännande av omvärlden samt kåranda. Resultatet visar att rektorer upplever utmaningar med att fullfölja sitt uppdrag som ytterst ansvarig för elevhälsan och skolsköterskans arbete samt att leda elevhälsans och skolsköterskans arbete på skolan. En slutsats i studien är att rektorerna upplever att de inte har tillräcklig kunskap för att kunna leda skolsköterskan i delar av dennes arbete och att detta leder till utmaningar med att vara ytterst ansvarig för elevhälsoarbetet på skolan. I diskussionen lyfts komplexiteten i att rektor har en formell kompetens inom pedagogik och förväntas leda skolsköterskan med medicinsk kompetens. Det finns även utmaningar med att skapa samsyn på skolan och få skolans samtliga professioner att använda ett gemensamt språk.

Barn som far illa är ett globalt folkhälsoproblem där barn orsakas kroppskada, lidande, vanmakt eller sjukdom vilket ger konsekvenser för barnet både kortsiktigt och långsiktigt. Att växa upp i trygghet är en rättighet för alla barn. Skolsköterskan träffar barn regelbundet och har en unik position att identifiera barn som riskerar att fara illa eller far illa. Syftet med magisteruppsatsen var att skapa en övergripande sammanställning om skolsköterskors upplevelser av att möta barn där farhågor finns att barnet far illa. Metoden som användes var en systematisk och integrativ litteraturöversikt. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och genererade i totalt 363 träffar. Efter kvalitetsgranskning och en systematisk urvalsprocess inkluderades tio artiklar, två med kvantitativ ansats, två med mixad metod och sex med kvalitativ ansats. Tematisk analys användes till dataanalysen. Under analysen växte två huvudteman och fem underteman fram. Det första huvudtemat var Ett möte som innefattar ett ansvar att se och handla – Att ha erfarenhet att och våga fråga, Att samverkamed andra och Att uppleva behov av kunskap och handledning. Det andra huvudtemat var Ett möte som väcker starka känslor – Att balansera mellan känslor och Att skapa relationer och tillit. Som en del av hållbar utveckling kan skolsköterskans kunskap och erfarenhet bidra till en tidig identifiering av barn som far illa, vilket kan skydda barn från onödigt lidande., Child abuse is a global public health problem where children are caused bodily harm, suffering, powerlessness or illness, which has consequences for the child both in the short term and in the long term. Growing up in safety is a right for all children. The school nurse sees children regularly and is in a unique position to identify children who are at risk of harm or harm. The purpose of the master's thesis was to create an overall compilation of school nurses' experiences of meeting children where there are fears that the child will be harmed. The method used was a systematic and integrative literature review. The literature searches were carried out in the databases Cinahl, PubMed and PsycINFO and generated a total of 363 hits. After quality review and a systematic selection process, 10 articles with a quantitative approach, 2 with a mixed method and 6 with a qualitative approach were included. Thematic analysis was used for the data analysis. During the analysis, two main themes and five sub-themes emerged. The first main theme was A meeting that includes a responsibility to see and act - To have experience and dare to ask, To collaborate with others and To experience the need for knowledge and guidance. The second main theme was A meeting that evokes strong emotions - Balancing emotions and Creating relationships and trust. As part of sustainable development, the school nurse's knowledge and experience can contribute to the early identification of children who are in harm's way, which can protect children from unnecessary suffering.

Bakgrund: Svensk skola och elevhälsa har ett gemensamt uppdrag att bidra till en skolmiljö som främjar lärande, utveckling och hälsa. Upplevelsen av höga skolkrav i kombination med den negativa utvecklingen av ungas psykiska ohälsa riskerar äventyra ungas möjligheter att fullfölja sina gymnasiestudier. Syfte: Studien avser undersöka elevhälsopersonalens erfarenheter av framgångsfaktorer kring skolans hälsouppdrag och arbete för att minska studierelaterad stress bland gymnasieelever. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datamaterialet har analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Ett ändamålsenligt urval har skett. N=8 från tre olika skolor. Slutsats: Studien drar slutsatsen att ett framgångsrikt arbete kring elevers hälsa förutsätter att skolans medarbetare har en samsyn gällande det gemensamma hälsouppdraget. Skolorna i studien har satt psykisk ohälsa och studierelaterad stress på agendan och det pågår såväl fortbildning bland personal som förebyggande insatser. Många insatser utgår ifrån socialt stöd men även generella anpassningar sker i undervisningen för att öka elevers förutsättningar till förutsägbarhet och kontroll. Studierelaterad stress är en riskfaktor som kan leda till psykiska besvär. Urvalet av skolorna har skett utifrån syftet att belysa goda exempel. Ledarskapet är viktigt för att ge elevhälsofrågorna legitimitet. På skolorna i studien finns organisatoriska förutsättningar för tvärprofessionella samarbeten. Hälsofrämjande insatser på gruppnivå är dock svåra att få till eftersom de konkurrerar med många andra aktiviteter som ska rymmas inom lärarnas och elevernas schema. Struktur och rutiner kring överlämningar från grundskola till gymnasium för elever med behov av extra stöd är en viktig tidig insats enligt studiens slutsatser. Likaså behovet av att införa ett ämne i Livskunskap på schemat

The purpose of this study has been to investigate how special education pedagogues interpret and perform the prevention and promotion assignments in the governing documents as well as how policy is created to deliver it in their own school contexts. I work from a salutogenic perspective focusing on health factors when discussing possibilities but also obstacles to working proactively. The obstacles have been made visible in order to use them as a starting point to discover new possibilities. I utilized semi-structured interviews with seven special education pedagogues from different age groups and cities. Data was collected, analyzed and categorized according to themes from a hermeneutic approach, a so-called hermeneutic spiral. Main themes that allow for a health prevention and health promotion outlook are: 1. shared leadership, 2. clear delegation of responsibilities with mandate, 3. having sufficient time 4. cooperating school culture, 5. positive approach towards work tasks at hand 6. a shared knowledge about governing documents and the schools’ visions. The involved special education pedagogues interpret the health prevention and promoting assignments as being imperative to be ahead as much as possible, in order to reduce the amount of reactive work. Results indicate that the needs are bigger than the available resources in school contexts, resulting in feelings of moral dilemmas and feelings of insufficiency among the informants. Resources need to be divided between the academic tasks and the health promoting task, enabling all students to get equal possibilities of academic success and minimizing feelings of inadequacy. In this case it is imperative to receive enough support in time. My study is put together as a puzzle, one piece gets added to another, contributing to the bigger picture, aiming to make it as clear as possible. The bigger picture indicates a complex situation where clear leadership along with collaboration towards a common vision is essenti

Bakgrund: Psykisk ohälsa bland unga är ett folkhälsoproblem med konsekvenser som kan följa individen under hela livsloppet. Vanliga följder av psykisk ohälsa bland unga är aktivitets- och delaktighetsinskränkning. Inom skolan finns förebyggande insatser, vilka främst består av psykoedukation, för att främja psykisk hälsa. Forskning är dock oklar kring om dessa insatser även har ett arbetsterapeutiskt perspektiv utifrån Hammells (2004) samt Wilcock och Hockings (2015) teori att göra, vara, tillhöra och att bli. Syfte: Att undersöka befintliga psykoedukativa interventioner för tonåringar i skolan ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv. Metod: Uppsatsens design är en litteraturöversikt där sex artiklar analyserats utifrån en manifest innehållsanalys med deduktiv ansats. Resultat: Resultatet visade att komponenterna att göra, att tillhöra och att bli fanns återspeglade i majoriteten av artiklarna. Aspekten att vara var enbart belyst på ett tydligt sätt i en artikel. Att tillhöra betonas av såväl elever själva som interventionsledare som en av de viktigaste komponenterna för främjandet av psykisk hälsa för eleverna. Slutsats: Denna litteraturstudie har visat att interventioner med psykoedukation i skolan till viss del kan bidra till en ökad aktivitet och delaktighet hos ungdomar. Fler studier inom området är dock önskvärda., Background: Mental illness among young people is a public health problem with consequences that can follow the individual throughout their life. Common consequences of mental illness among young people are activity- and participation restrictions. Within schools there are preventive efforts, which mainly consist of psychoeducation, to promote mental health. However, research is unclear whether these efforts also have an occupational therapy perspective based on Hammell's (2004) and Wilcock and Hocking's (2015) theory of doing, being, belonging and becoming. Aim of the study: To examine existing psychoeducational interventions for adolescents in school from an occupational therapy perspective. Method: The essay's design is a literature review where six articles are analyzed based on a manifest content analysis with a deductive approach. Result: The result showed that the components of doing, belonging, and becoming were reflected in most articles. The aspect of being was highlighted in a clear way only in one article. Belonging is emphasized by both students themselves and intervention leaders as one of the most important components for the promotion of mental health for students. Conclusion: This literature study has shown that interventions with psychoeducation in school to some extent can contribute to increased activity and participation among young people. However, more studies in the area are desirable.

The aim of this study was to research how school counselors work and how they interpret and implement the existing guidelines from Skolverket and Socialstyrelsen. The study is also aimed to investigate what circumstances are influential for the school counselors' ability to implement the guidelines. The method of semi-structured interviews was chosen to allow us to investigate how school counselors carry out their work. Seven school counselors working at elementary schools in Malmö were interviewed. All interviews were recorded and then later transcribed to allow for coding and thematization. Michael Lipsky's theory of street-level bureaucracy and role theory has been used to analyze the study's results. The study found that the existing guidelines provided little support in the counselors' everyday work, and that the counselors interpreted the guidelines in different ways. The role of the school counselor differed between different schools. Both the school counselor's professional role and what assignments were prioritized depended on the pupils' needs, the school counselor's interests, and how the guidelines were interpreted. The participants expressed wanting to work more with preventing social problems, as well as promoting health and well-being at school, but that they were obligated to prioritize the urgent needs of the pupils.

Målet med denna uppsats var att belysa livsfrågors plats i religionsundervisningen på högstadiet genom religionslärarnas ögon och undersöka om diskussionerna kunde vara ett stöd för eleverna även i det privata livet genom att öka deras självreflektion och livskompetens. Även elevhälsan behandlades i studien för att undersöka om ett samarbete mellan dem och religionslärarna skulle kunna vara möjligt och fruktbart, då de dagligen möter elever i existentiella samtal. Studien grundade sig på fem kvalitativa intervjuer ur ett lärar- och ett elevhälsoperspektiv och den teoretiska inramningen som användes för analysen var Martha Nussbaums teori om att utbilda självreflekterande, empatiska världsmedborgare samt Sven G. Hartmans teori om behovet och kompetensen som barn och ungdomar hade när det gällde att diskutera livsfrågor. Resultatet från intervjuerna visade att livsfrågor fick marginellt utrymme i religionsundervisningen enligt de tillfrågade lärarna och togs endast upp när andra ämnesområden behandlades. Detta till trots att lärarna medgav att det fanns ett stort intresse från elevernas sida och att de kunde ge exempel på hur eleverna fick användning av livsfrågeundervisningen i det privata livet. Både elevhälsan och lärarna i studien såg stora möjligheter till ett framtida samarbete inom religionsundervisningens ramar för att stärka ungdomarnas kompetenser inom självreflektion, empati och konflikthantering.

Bakgrund: Sexuell hälsa integreras i övergripande hälsa, välbefinnande och livskvalitén. Skolans sex- och samlevnadsundervisning ska ge elever en kunskapsgrund för att de ska kunna utveckla sin sexualitet. Sex- och samlevnadsundervisningen idag är bristfällig. Skolsköterskor kan, tillsammans med lärare, ge elever korrekt kunskap i sex och samlevnad. Syfte: Att belysa skolsköterskors roll i sex- och samlevnadsundervisning för elever i grundskolan. Metod: Kvalitativ metod valdes. Ändamålsenligt urval gjordes och åtta skolsköterskor deltog genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. Datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Skolsköterskornas roll i sex- och samlevnadsundervisning relateras till elevcentrerat arbete samt organisatoriska förutsättningar. Undervisningen utformas utifrån vad elever efterfrågar samt utifrån grundläggande biologi. Samverkan kring sex och samlevnadsundervisning sker inom skolan samt utanför skolan med vårdnadshavare. Skolsköterskorna samverkar inom skolan i varierande utsträckning med kurator eller klasslärare i undervisning kring sex och samlevnad. Skolsköterskorna upplever begränsningar i arbetet med sex- och samlevnadsundervisning i form av bristande tid och användbart material samt oklar ansvarsfördelning inom skolan. Konklusion: Skolsköterskors roll i kunskapsområdet är viktig då de utifrån sin profession kan bidra med yrkesspecifik kunskap. Skolsköterskors erfarenheter av sex och samlevnadsundervisning varierar avseende omfattning och utformning vilket bidrar till att undervisningen kan upplevas bristfällig och olik. Implementering av kunskapsområdet och samverkan mellan skolans professioner kan bidra till en mer jämlik och förbättrad undervisning., Background: Sexual health is integrated into quality of life. The sexual health education in school is supposed to provide students with a base of knowledge, to enable the development of their sexuality. Sexual health today is deficient. School nurses are in position, together with teachers, to give students the correct knowledge of sexual health. Aim: To illustrate the role of school nurses in sex health education for students in primary school. Method: A qualitative method was chosen. An appropriate selection was used. 8 school nurses participated through qualitative, semi-structured interviews. The data material was analyzed with qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The role of school nurses in sexual health education is related to studentcentered work and organizational conditions. Sexual health education is designed based on what students demand and also based on basic biology. Collaboration on sexual health takes place within the school and outside the school with guardians. The school nurses collaborates to some extent with a curator or class teacher in sexual health education. The school nurses experiences limitations in the existing sexual health education in due to lack of time and useful material as well as unclear division of responsibilities in school. Conclusion: The role of school nurses in sexual health education is important. The school nurses experiences of sexual health education varies in extent and design which contributes to a feeling of a deficient and different education. Implementation of the knowledge area and collaboration between the school's professionals can contribute to improved and equal teaching.