Search

Ledarskap är en viktig aspekt för alla typer av organisationer, hur ledarskapet ska organiseras och vilken ledarskapsstrategi som väljs skiljer sig avsevärt mellan olika organisationer. I denna studie utforskas en särskild ledarskapsstrategi, nämligen coachande ledarskap och dess inverkan på en medelstor organisation inom logistiksektorn. Studien syftar till att fördjupa förståelsen av denna ledarskapsstrategis betydelse och direkta påverkan. För att besvara studiens syfte genomfördes semistrukrurerade intervjuer med både ledare och medarbetare inom företaget, vilket resulterade i totalt tio intervjuer; varav sex med ledare och fyra med medarbetare. Studiens resultat pekar på en övervägande positiv syn på det coachande ledarskapet bland både ledare och medarbetare. Trots detta, framkommer det ett tydligt behov av ytterligare utbildning och fastare ramar kring hur detta coachande förhållningssätt bör praktiseras. De insatser som för närvarande görs för att integrera ett coachande ledarskap framstår som bristfälliga och lever inte upp till företagets ambitioner om att införliva ett coachande ledarskap som ska genomsyra hela verksamheten. Studien föreslår att företaget behöver strukturera upp sin coachingprocess samt en mer skräddarsydd coachingutbildning för ledarna. Detta är nödvändigt för att förverkliga visionerna om en organisation som präglas av ett meningsfullt och effektivt coachande ledarskap. Ett genomtänkt och välfungerande coachande ledarskap har potential att inte bara förbättra interna relationer och arbetsdynamik utan även stärka företagets position i en konkurrensutsatt bransch.

Ett begrepp som fått allt mer uppmärksamhet inom ledarskap är det coachande ledarskapet (coaching leadership). Det coachande ledarskapet handlar om att ge förutsättningar så att medarbetarna kan utvecklas vilket man strävar efter i det coachande ledarskapet och nå sin fulla potential. Syftet är att belysa det coachande ledarskapet med hjälp av begreppsanalys utifrån Walker och Avant modell. Resultatet utgörs av en lexikal del och en litterär del som leder till att definiera meningsbärande attribut och sedan till framträdande attribut för att förklara begreppet. I den litterära analysen beskrivs de framträdande attributen som är: utveckling, självständighet, främja engagemang, förutsättningar och kompetensutveckling. Tre fiktiva fallbeskrivningar utformades för att beskriva och förtydliga begreppet. Avslutningsvis diskuteras hur det coachande ledarskapet och dess attribut förhåller sig ur ett ledarskapsperspektiv.

Banksektorn är en av samhällets viktigaste funktioner och har genomsyrats av strukturella förändringar under åren som förklaras tvingat organisationerna att genomgå inre omställningar. Exempel på dessa förändringar är ny teknik och IT-utvecklingen som på senare år influerat branschen. Banksektorn som många andra branscher har drabbats av en kris i form av coronapandemin vilket innebär yttre påfrestningar. Krissituationen är intressant att studera för att skapa en förståelse för hur ledarskapet hos chefer inom banksektorn har fått hantera de yttre effekterna som coronapandemin medfört. I detta arbete är därför syftet att få en förståelse för hur chefer inom den svenska banksektorn upplever ledarskapet under coronapandemin. Arbetet riktas in på att skapa en förklaring för hur ledarskapet utövats och anpassats under krissituationen. Ledarskapsperspektiv som anses relevanta för den aktuella krissituationen används för att tolka upplevelserna. I studien används en kvalitativ undersökning i form av intervjustudier. Studiens data kommer från semistrukturerade intervjuer där respondenterna utgörs av bankchefer. Teorin kommer att beskriva tidigare forskning kring ämnet ledarskap samt perspektiv på ledarskap som berörs. Det redogörs för egenskaper som utlyser respektive ledarskapsteori. I empirin presenteras respondenternas upplevelse kring ledarskapet samt upplevelsen av ledarskapet under coronapandemin. Krisledning upplevts tillämpats i organisationer för att leda organisationen genom krisen. Det visar vidare på att den krissituation som uppstod medförde förändringar för organisationen och för ledningen, vilket visas genom en digital omställning. Vilket kan ha bidragit till att tillämpningen av distansledarskap och digitalt ledarskap ökat. Omställningen till ett digitalt arbetssätt har medfört att chefernas ledarskap har inkluderats mer av egenskaper som flexibilitet, individanpassning, kommunikation och coaching, The banking sector is one of society's most important functions and has been permeated by structural changes over the years that are declared to have forced organizations to undergo internal changes. Examples of these changes are new technology and IT development that has influenced the industry in recent years. Like many other industries, the banking sector has been affected by a crisis in the form of the corona pandemic, which also means that the industry has been affected by external pressures. The crisis is described as interesting to study to create an understanding of how the leadership of managers in the banking sector had to deal with the external effects that the corona pandemic has brought. In this work, the aim is to understand how managers in the Swedish banking sector experience leadership during the corona pandemic and the leadership during the crisis. The study has focused on creating an explanation for how leadership has been adapted in a crisis. Leadership perspectives that are considered relevant to the current crisis are used to interpret the experience. In the thesis, a qualitative survey was carried out in the form of interview studies. The data is based on semi-structured interviews where the respondents are bank managers. The theory should describe previous research about leadership and perspective on leadership. For the theories presented, it is described as characteristics that proclaim respectively. The empirical presents the respondents' experience leadership and leadership experience during the corona pandemic. Crisis management has been used in the organization to lead the organization through the crisis. Furthermore, it shows that the crisis led to changes for organizations and the management, which shows by a digital change. The digital transformation may have contributed to the application of remote leadership and digital leadership. The change to a digital way of working that has taken place in leadership means that leadership has be

Syftet med detta arbete har varit att undersöka ett förändringsarbete med fokus på ledarskap, kommunikation, delaktighet och motstånd vid förändringsprocesser med flexibelt arbetssätt i huvudfokus. En kvalitativ forskningsmetod har använts där fem semistrukturerade intervjuer genomförts. För att kunna tolka empirin har vi inspirerats av ett hermeneutiskt förhållningssätt där syftet varit att tolka subjektiva upplevelser och förstå meningsskapande aspekter. Empirin har analyserats utifrån en deduktiv analysmetod som innebär att vi har utgått ifrån de teorier som vi har i fokus enligt frågeställningarna. Resultatet har redovisats utifrån ledarskap,kommunikation, delaktighet och det motstånd som kunnat uppfattats i det aktuella förändringsarbetet. I ledarskapet har några särskilt utmanande aspekter kunnat uppfattats vid flexibelt arbetssätt. Kommunikationen har uppfattats på olika sätt jämfört mellan de yrkesgrupper som representerades i empirin. Dessutom har resultatet visat på att det funnits splittring bland enhetschef och medarbetare där manmenat att delaktigheten i förändringsarbetet varit begränsat på det sätt att det inte funnits planerade tillfällen för medarbetarnas delaktighet, utan den delaktighet som erbjudits har man själv fått ta initiativ till. Det motstånd som uppstått har i storutsträckning handlat om ett motstånd från enhetschefer och förvaltningsledningen. Motstånd har delvis grundat sig i en oro för att man upplever sig ha bristande teknisk kompetens eller rädsla för att bli socialt isolerad. Ett annat motstånd som uppfattats i empirin handlar just om att återgå till det normala efter pandemin då sjukdomstillstånd där den egna förmågan att återhämta sig varit begränsad och där hemarbetet inneburit att medarbetaren mått bättre efter att man givits möjlighet att arbeta hemifrån.

Frågeställning: Vilka utmaningar har distansarbetet fört med sig på chefers coachande ledarskap, motivation & kommunikation? Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse kring hur cheferna inom vald kommun har hanterat de utmaningar som distansarbetet har fört med sig. Främst skall utmaningarna på motivation, kommunikation och coachande ledarskap belysas. Teoretisk referensram: Denna forskningsrapport har utgått från olika teoretiska bidrag kring ledarskap, coachande ledarskap, ledarskap på distans, motivation och kommunikation. Belysningen utav dessa begrepp har varit grunden i den teoretiska referensramen för studien. Begreppen är hämtade från tidigare relevant forskning inom det valda ämnet. Metod: I denna studie användes en abduktiv forskningsansats. En kvalitativ studie har genomförts där intervju med åtta respondenter som har en chefsposition inom en kommunal enhet i Sverige. Litteraturstudien sammanställdes genom att samla in teori från tidigare forskning. Resultat: De utmaningar som distansarbetet fört med sig på cheferna är att det ledde till ett aktivt och mer närvarande ledarskap. Utmaningarna på kommunikationen var både positiva och negativa och överkom varandra. På motivationen var utmaningarna mestadels negativa då det blev svårare att motivera medarbetarna till följd av distansarbetet. Analys: Studiens analys utgår ifrån att redogöra och klargöra sambandet mellan empirin och det teoretiska bidraget. Analysdelen har bidragit till att redogöra för hur distansförhållandet har haft en inverkan på chefers ledarskap utifrån teoretiska faktorer som motivation och kommunikation., Questions: What challenges has teleworking brought to managers' coaching leadership, motivation & communication? Aim: The aim of the study is to create an understanding of how the managers in the chosen municipality have handled the challenges that telework has brought. The challenges of motivation, communication and coaching leadership should be highlighted. Theoretical contribution: This research report has been based on various theoretical contributions regarding leadership, coaching leadership, remote leadership, motivation and communication. The clarification of these concepts has been the basis of the theoretical frame of reference for the study. The concepts are taken from previous relevant research within the chosen subject. Method: In this study, an abductive research approach was used. A qualitative study was conducted with interviews. Eight respondents who have a managerial position within a municipal unit in Sweden were the respondents of the study. The literature study was compiled by collecting theory from previous research. Results: The challenges that teleworking brought to managers is that it led to active and more present leadership. The challenges of communication were both positive and negative and overcame each other. On the motivation, the challenges were mostly negative as it became more difficult to motivate the employees as a result of the distance work. Analysis: The study's analysis is based on explaining and clarifying the connection between the empirical work and the theoretical contribution. The analysis part has contributed to an account of how the remote relationship has had an impact on managers' leadership based on theoretical factors such as motivation and communication.

Sammanfattning Examensarbetets titel: Länge leve hjälten! Porträttering av framgångsrika tränare i dokumentären dokumentären The Playbook Seminariedatum: 2 juni 2021 Ämne/kurs: FEKH49, Examensarbete i organisation på kandidatnivå, 15 HP Författare: Jennifer Andersson, Jakob Enander, Moa Tornestig Handledare: Sverre Spoelstra Fem nyckelord: Populärkultur, Porträttering, Heroiskt Ledarskap, Coachande Ledarskap, Ledarskapsideal Forskningsfråga: Hur porträtteras framgångsrika tränare i idrottsvärlden i dokumentären The Playbook? Syfte: Studiens syfte är att undersöka vilka föreställningar om ledarskap som synliggörs i populärkultur genom en analys av dokumentären The Playbook. Vidare ämnar studien att tydliggöra hur konstruktionen av idrottsledare relaterar till den teoretiska utvecklingen av vad en ledare bör vara med fokus på heroiska och postheroiska synsätt. Metod: En kvalitativ dokumentstudie har genomförts med hjälp av diskurs- och medieanalys för att besvara frågeställningen och uppnå syftet. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt synsätt och ett abduktivt tillvägagångssätt har tillämpats. Teoretiska perspektiv: Teorikapitlet inleds med tidigare forskning inom ämnet ledarskap i populärkultur. Sedan presenteras befintlig teori om heroiskt ledarskap, vilket inkluderar transformativt ledarskap, karismatisk ledarskap och Great Man Theory. Därefter redogörs det för ett kritiskt perspektiv på det heroiska ledarskapet som mynnar ut i den sista teoridelen om coachande ledarskap som är en form av postheroiskt ledarskap. Resultat: Utgångspunkten för studiens empiriska resultat är Netflix-dokumentären The Playbook (2020). Empirin är uppdelad efter de teman som identifierats i relation till porträtteringen, vilka är den gode hjälten, den onde hjälten, den fule hjälten och hjälte eller syndabock. Slutsats: Studiens implikationer visar att porträtteringen av ledarna återkommande inkluderar hjälteliknande attribut. Det framkommer också att det coachande ledarskapet so, Title: Long live the hero! Portrayal of successful coaches in the documentary The Playbook Seminar date: 2nd of June 2021 Course: FEKH49, Business Administration: Bachelor Degree Project in Organization Undergraduate Level, 15 credits Authors: Jennifer Andersson, Jakob Enander, Moa Tornestig Advisor: Sverre Spoelstra Key words: Popular Culture, Portrayal, Heroic Leadership, Coaching Leadership, Leadership ideals Research question: How are successful sports coaches portrayed in the documentary The Playbook? Purpose: The aim of the study is to investigate which notions of leadership are made visible in popular culture through an analysis of The Playbook. The intention is to clarify how the construction of coaches relates to the theoretical development of what a leader should be with a focus on heroic and post heroic approaches. Methodology: In order to achieve the purpose of this study and answer the research question, a qualitative document study has been conducted through the use of discourse- and media analysis. The study is based on a social constructionist approach where an abductive approach has been applied. Theoretical perspectives: Initially a brief overview of previous research on the subject of leadership in popular culture is introduced. The theoretical approaches are divided into heroic leadership and post heroic leadership. The heroic theories which will be addressed are transformational leadership, charismatic leadership and Great Man Theory. Last, coaching leadership styles as a form of post heroic leadership is illustrated. Result: The empirical findings are based on the Netflix-documentary The Playbook (2020). The empirical analysis chapter is divided according to certain themes that we have identified which all relate to the portrayal of the coaches. These themes are the good hero, the bad hero, the ugly hero and hero or scapegoat. Conclusions: The implications of this study reveal that the portrayal of the leaders continuously include hero-like att

Bakgrund: För att begränsa smittspridningen av COVID-19 så har beslut tagits om att undervisning och arbete inom högskolor bör ske på distans. Arbete på distans medför en ökad digitalisering, vilket innebär att ledare måste hitta nya sätt att leda. Hur distansarbetet påverkat lärares ledarskap är däremot ännu okänt, vilket gör området intressant att studera vidare. Syfte: Syftet med studien är att undersöka lärarnas upplevelser innan och efter införandet av distansarbete för att på så sätt öka förståelsen kring förändringar som sker inom ledarskapet. Studien syftar dessutom till att utforska de olika möjligheter och utmaningar som uppstått kopplat till ledarskap under distansarbete. Metod: Studien har utgått från en abduktiv ansats där en kvalitativ metod använts. Semistrukturerade intervjuer har använts som insamlingsmetod där fem lärare berättade om sina upplevelser kring distansarbete. Intervjuerna utfördes i form av videosamtal med samtliga respondenter för att ta hänsyn till rekommendationerna om social distansering. Analys: Lärarna har gått från ett coachande ledarskap till distansledarskap. Däremot upplever lärarna att deras ledarskap både innan och efter pandemin har handlat om att stötta studenterna på olika sätt, vilket därför inte förändrat deras sätt att leda. Förändringar sedan distansarbetets införande har däremot påverkat flexibiliteten, kommunikationen samt motivationen, vilket kan skapa både utmaningar och möjligheter för lärarna att stötta studenterna. De största förändringar som skett sedan införandet av distansarbete berörde ämnet kommunikation. Lärarna upplever att den informella kommunikationen minskat med kollegor samt att kommunikationen i stort minskat även med studenterna. Utöver det har kommunikationen försvårats då lärarna inte längre ser studenternas ansiktsuttryck då videoapplikationen Zoom idag används. Däremot såg lärarna Zoom som en möjlighet inför framtiden då lärarna kan välja mellan digitala och fysiska föreläsningar. Att lärarna, Background: In order to limit the spread of COVID-19, a decision has been made that teaching and work in schools should take place at a distance. Remote work entails increased digitalization, which means that leaders must find new ways to lead. How the distance work has affected teachers' leadership, however, is still unknown, which makes the area interesting to study further. Purpose: The purpose of the study is to examine teachers' experiences before and after the introduction of distance work in order to increase understanding of changes that take place within leadership. The study also aims to explore the various opportunities and challenges that have arisen in connection with leadership during distance work. Method: The study was based on an abductive approach where a qualitative method was used. Semi-structured interviews have been used as a collection method where five teachers told about their experiences around distance work. The interviews were conducted in the form of video interviews with all respondents to take into account the recommendations on social distancing. Analysis: The teachers feel that their leadership both before and after the pandemic has been about supporting the students in different ways, which has therefore not changed. Changes since the introduction of distance work, on the other hand, have affected flexibility, communication and motivation, which has created both challenges and opportunities for teachers to support students. The biggest changes that have taken place since the introduction of distance work concerned the subject of communication. The teacher’s experience that the informal communication has decreased with colleagues and that the communication has generally decreased with the students as well. In addition, communication has become more difficult as teachers no longer see students' facial expressions when the video application Zoom is used today. However, teachers saw Zoom as an opportunity for the future as teachers can

Ledarskap beskrivs som en kritisk framgångsfaktor för en organisation och har därför varit ett omdiskuterat område under en lång period. Inom ledarskapsgenren finns coachande ledarskap som har fått stor uppmärksamhet i tidigare forskning. Vid genomgång av litteraturen framkommer tre tydliga utmaningar kopplat till implementeringen av ett coachande ledarskap: organisationsförändringsprocessen, den spretiga definitionen av coaching, samt dubbla arbetsroller avseende chefen som coach. Studien har utgått från ett medarbetarperspektiv för att besvara forskningsfrågan., Leadership is described as a critical success factor for an organization and has therefore been an area of debate for a long period. Within the leadership genre there are coaching leadership that has received a lot of attention in previous research. In reviewing the literature, three clear challenges are associated with the implementation of a coaching leadership: the organizational change process, the widespread definition of coaching, and dual work roles regarding the manager as coach. In addition, this study has adopted a staff perspective to answer the research question.

Syftet med studien var att svara på vilka motivationsfaktorer som motiverar medarbetare att nå organisationens mål, vilka som rankas högst av respondenterna och om de kan relateras till det transformativa ledarskapet. Metoden var kvantitativ och empirin togs in via en enkätundersökning. Urvalet var 60 medarbetare på en högstadieskola i södra Skåne, 35 svarade. Resultatet av analysen visar att de högst rankade faktorerna som påverkar medarbetarnas motivation att nå organisationens mål är: att medarbetarnas och organisationens värdegrund stämmer överens att man trivs med kollegorna att arbetet är stimulerande, utvecklande och meningsfullt att man känner förtroende för sin chef att man får uppskattning för de mål man har nått I resultatet analyserades relationen mellan Herzbergs tvåfaktorsteori och det transformativa ledarskapet. Detta bidrog till att studiens hypotes bekräftades, att de högst rankade motivationsfaktorerna kan relateras till det transformativa ledarskapet.

Denna studie syftar till att ge chefer bättre förutsättningar att coacha personal genom att undersöka vilka svårigheter och utmaningar de kan möta i ett coachande (pedagogiskt) ledarskap. Extra fokus riktas mot faktorer som påverkar förutsättningarna för just chefer att coacha i sin chefsroll, som dubbla arbetsroller och personalens mottaglighet. Ansatsen är av kvalitativ design och semistrukturerade intervjuer användes som metod. Utifrån kriterierna att vara chef med personal- och verksamhetsansvar, samt anse sig själv bedriva ett coachande ledarskap, intervjuades fem chefer. Säljö’s (2014) tolkning av det sociokulturella perspektivet har utgjort grund för tematisk analys. Resultaten visar att begreppet coachning definieras på olika sätt av olika chefer, och att det finns en uppfattad fördel om alla visste vad coachning innebar. Det kan vara svårt att hitta tid att coacha i chefsrollen och alla personer inblandade påverkar förutsättningarna. En god relation mellan chef och mottagare är av stor vikt och coachningens effekter påverkar motivationen. Resultaten visar även att ett coachande ledarskap behöver kombineras med andra former av ledarskap, och att avvägningen för användning är svår. Studien bidrar till en ökad förståelse för svårigheter och utmaningar chefer kan möta i ett coachande ledarskap, vilka med förhoppning kan avhjälpas och därmed bidra till ökad kompetensutveckling hos personal.

Background: The Swedish Royal School of Technology (KTH) was hired to conduct a pilot study project on stress prevention, "Stress Prevention Project" in a Swedish high-tech global manufacturing company with headquarters in Sweden. The aim was to identify the root causes of stress among employees at the organizational level and to offer a way to prevent the root causes. The initiative to implement the project came from the HR department in the company. The occupational health department had not been able to lower the costs of sickness and rehabilitation. One of nine divisions was included in this evaluation study. The project was carried out during the years of 2012-2014, and three quantitative stress measurements were carried out using the modern working environment form “Modern Work Life” based of knowledge from KTH and designed by Metodicum. The present study has evaluated the root causes of the division's stress. In the division, it was stated that the risk areas that the division had to work with were: resources, demands, control, support but also leadership and reorganization with implementing the Agile methods (autonomous work) in the form of. The aim was to improve the psychosocial occupational health and to make the production work more efficient. Aim: The aim was to evaluate the effect of stress preventive measures in one of the nine divisions (that were included in the overall project) and the effect of implementing the Agile methods (autonomous work) in the organization. Limitations: The evaluation is restricted to one of the nine divisions. Method: The method is a quantitative and qualitative case study, with a narrative approach. The study includes a division with 200 employees of which data was collected from 18 of these employees in two focus groups interviews. Materials have also been collected from interviews with the division's HR director, section leader, head of unit and head of the organization's business health. The evaluation is based on quali

I denna studie undersöks hur ledarskap bland män och kvinnor ser ut i den privata sektorn, därvi valt ett specifikt företag att studera. Frågeställningen är om det finns skillnader i hur enman respektive kvinna antar sin ledarroll och hur denna speglas i organisationen samt vad dentillför den organisatoriska framgången. Frågeställningen studeras utifrån olika ledarskapsstilardär vissa framhävs mer än andra.Fördelningen av studiens population har syftet att företräda ett kvinnligt och ett manligtledarskap för att sedan utföra en analys av hur de olika speglas i organisationen. Intervjueroch observationer utfördes i syfte av att skapa en kontakt med deras ledarroller för att få enverklig uppfattning. Med observationer menas att vi fick chansen att betrakta respektive chefunder en viss tidsperiod för att upptäcka beteendemönster.Resultatet vi fick fram var att egenskaperna inte är könsbaserade utan snarareindividorienterade. Vi kom fram till slutsatsen att en man och en kvinna speglar olika normeri samhället och förväntas ha vissa egenskaper men att det i själva verket handlar om vilkenorientering individen har. Med andra ord vad personen lägger sin allra största fokus på., This study examines leadership among men and women in the private sector where we havechosen a specific company to study. The question is if there are differences in how a man anda woman assume its leadership role and how this is reflected in the organization. Further morewhat it may add to organizational processes. The study is examined by different leadershipstyles where some emphasized more than others.The choice of the population in this study are supposed to reflect and represent the female andmale leadership where we got an opportunity to make an analysis of how the differences arereflected in the organization. Interviews and observations were carried out with the aim ofcreating a bigger understanding of how their leadership reflects on the staff and theenvironment in general. By observing the leaders, we were able the see different patterns ofbehavior in how they talked, reacted and thinked regarding their staff and the organization. Inother words, we got to see how they really work.The results we got was that there are no differences that are based on the gender, wediscovered that the differences are individualoriented.We came to the conclusion that manand a woman reflects the different standards in society and are expected to have certaincharacteristics, but that it is in fact an individualorientedmatter and difference. In otherwords, it depends on what the person put their greatest focus on.This thesis is written in Swedish.

Bakgrund: Användandet av agila metoder, där ett coachande ledarskap förespråkas, ökar i snabb takt. Välutvecklade ledaregenskaper är ingen garanti för ett framgångsrikt coachande ledarskap då det kan finnas organisatoriska faktorer som försvårar för ledarens arbete. Tidigare forskning har studerat vilka organisatoriska förutsättningar som är viktiga för coachande ledarskap, men inte i en agil kontext, varför denna studie behövs. Syfte: Studiens syfte är att identifiera och analysera organisatoriska förutsättningar för coachande ledarskap i en agil kontext. Metod: Denna studie är en kvalitativ enfallsstudie där semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta teamledare på Saab AB, Linköping. Resultat: Genom denna studie har vi identifierat sex stycken förutsättningar för coachande ledarskap i en agil kontext. Två av dessa relaterar främst till implementeringsprocessen medan övriga fyra berör upprätthållandet av ett coachande ledarskap i en agil kontext. Förutsättningarna är; förståelse för förändring, utbildning & individuella mål, organisationskultur, strategi & mål, tydliga roller samt målstyrning. De två sistnämnda är förutsättningar som inte belysts inom tidigare litteratur om coachande ledarskap men som är viktiga i en agil kontext., Background: The usage of agile methods where a coaching leadership style isrecommended, is increasing quickly. Well-developed leadership capabilities are noguarantee for a successful coaching leadership since there are organizational factors thatmight make it difficult. Earlier studies have investigated which organizational prerequisitesthat are important for coaching leadership, but not in an agile context, why thisstudy is needed. Aim: The aim of the study is to identify and analyze organizational prerequisites formanagerial coaching in an agile context. Method: The study is a qualitative case study where semi structured interviews have beenconducted with eight team leaders at Saab AB, Linköping. Results: Through this study we have identified six different prerequisites for coachingleadership in an agile context. Two of these mostly relate to the implementation processwhereas the other four affect the maintenance of a coaching leadership in an agile context.The prerequisites are; understanding changes, training & individual goals,organizational culture, strategy & goals, clear roles and management by objectives. Thelast two have not been highlighted in existing literature about coaching leadership, butare important in an agile environment.

Uppsatsen syftar till att med en empirisk utgångspunkt ana-lysera och beskriva organisationens nuvarande ledarskap och det önskade ledarskapet utifrån ett teamledar-, medarbetar- och ledningsperspektiv. Datainsamling har baserats på ett kvalitativt angreppssätt med en fenomenografisk infalls-vinkel i form av semistrukturerade intervjuer, för att fånga respondenternas uppfattning om ledarskap. Teamledarna och nyckelpersonen har intervjuats enskilt medan medarbe-tarna från respektive team har intervjuats genom två stycken fokusgruppsintervjuer. Studiens resultat visar på en positiv uppfattning gällande organisationens ledarskap men även att uppfattningen skiljer sig något emellan teamen och respek-tive ledare. Efter att intervjuerna hade transkriberats och resultatet hade bearbetats så har relevant teori tagits fram för att sedan behandlas gemensamt i en analys. Samtliga respondenter har en uppfattning om att det finns organisato-riska förutsättningar att utveckla ledarskapet och att detta främst sker genom feedback. I studiens diskussion redogörs det att det inte endast finns ett ledarskap som fungerar i samtliga sammanhang, utan att det mycket riktigt avgörs på kontexten för hur teamledaren anamma ett effektivt ledar-skap. Uppsatsen visar på en ökad användbarhet utav kvalitativ forskning för att besvara en fenomenografisk undersökning och att fokusgruppsintervjuer även visat sig vara effektiva. Det saknas även forskning inom svenska telekombranschens ledarskap, då det mesta idag är överre-presenterat inom internationella företag.