Search

Fetischister är en sexuell minoritet vars sexualitet karaktäriseras av en inriktning mot någon sak, något annat än kön. Svensk lagstiftning kommunicerar en normerande bild av att endast sexualiteter riktade mot kön kan vara grundläggande och utgöra en persons sexuella läggning, övriga tillskrivs att vara sexuella beteenden med svaga konstitutiva kopplingar. I detta projekt undersöks något som inte undersökts kvantitativt tidigare; huruvida fetischisters egna upplevelser stämmer med lagstiftningens antaganden om gruppen. Eftersom lagstiftning är värderings- och tankenormerande och ytterst reglerar hur vi organiserar samhället är det högst angeläget att ta reda på hur det förhåller sig. Fetischisters upplevelser har fångats i en kvantitativ undersökning med 2028 respondenter. Resultaten av undersökningen har jämförts med fyra antaganden om fetischister som lagstiftningens förarbeten utgår från. Analysen pekar mot att: Fetischism kan vara såväl sexuellt som ickesexuellt och något som kan röra tankar, känslor och beteenden på ett konsistent sätt över tid. Att som lagstiftningen porträttera fetischism som ett strikt sexuellt beteende som ställs i kontrast till något personlighetsanstruket framstår därmed som otillräckligt. Denna undersökning synliggör att det finns en fetischistisk orientering, en fetischistisk sexuell preferens. Förarbetenas utgångspunkt att enbart könsinriktade sexualiteter har att göra med sexuell preferens är därmed en förenkling som framstår som felaktig. Undersökningen har visat att fetischism kan vara något grundläggande, stabilt, ej frivilligt valt och uppkommet i tidig ålder. Därmed stämmer inte förarbetenas antagande att dessa egenskaper är unika för sexualiteter riktade mot kön. Fetischistisk sexualitet har potential att vara en individs sexuella läggning då sexualiteten kan genomsyra sexuell praktik, identitet och preferens på ovan nämnda sätt. Därmed stämmer inte lagstiftningens bild av att enbart sexualiteter riktade mot kön kan vara sexuella läggningar. Den sammantagna analysen visar att fetischisters upplevelser inte stämmer med de antaganden om gruppen som lagstiftningen baseras på. Fetischism kan ligga till grund för flera olika situationer; både något som för en person kan utgöra ett svagare sexuellt intresse likväl som något som för en annan person kan vara grundläggande, såsom dennes sexuella läggning. Lagstiftningen återspeglar inte detta. Fetishism refers to sexuality focused on a specific thing; an object, a body part or, in some cases, a more abstract phenomenon. Swedish law states that only sexualities focused on sex/gender can be considered fundamental to a person – in Sweden referred to as a person’s ”sexual disposition” or ”läggning”; roughly equivalent to ”primary sexual orientation”. Sexualities focused on anything other than sex/gender are considered sexual behaviours with weak constitutive connections. This research project examines quantitatively how the self-percieved experiences of fetishists compares to the assumptions about the group made in Swedish law texts. Data focused on the experiences of 2028 fetishists has been collected through an Internet survey 2019 – 2020, specifically targeting persons with a fetishistic sexuality in a sexological sense. The respondents identified as 74.7% men, 19.3% women and 6.0% other gender, with an average age of 41.4 years. The results from the survey indicates: Fetishism can have sexual as well as non-sexual aspects. Fetishism can influence thoughts, emotions and behaviours in an individual consistently over a very long period of time. The law’s depiction of fetishism as a strictly sexual behaviour that is discursively portrayed in contrast to personality appears to be inadequate. The results highlights a fetishistic sexual preference. The law’s assumption that only sex/gender focused sexualities can be relevant for a persons sexual preference or orientation consequently appears to be misleading. The results shows that fetishism can be constitutive to a persons sexuality: It can be a profound and enduring sexual pattern, not voluntarily chosen and emerging in early age. Consequently, the law’s assumptions that those properties are unique for sex/gender focused sexualities appears to be inaccurate. Fetishism has the potential to be an individual’s sexual disposition (primary sexual orientation), as it can characterize an individual’s sexual practice, identity and preference in a constitutive way. Consequently, the law’s definition of sexual disposition (primary sexual orientation) as only being relevant to sexualities focused on sex/gender appears to be false. The research indicates that the Swedish law’s assumption about fetishism does not correspond with the self-perception of fetishists themselves. The result suggests that fetishism is a heterogenous sexuality, which for some fetishists can consist of a less constitutive sexual interest, while it in others can be a more fundamental sexual disposition (primary sexual orientation).

In this essay, I try to explain, based on my artistic and sexual experiences, how I could become my very best lesbian self. I talk about whether art could be a way for me to behave sexistically towards other women and explain what requirements I have for these women. I use a number of contemporary queer artists and thinkers to highlight and explain the basics (and conditions) of my practice.

Denna uppsats analyserar och tolkar Kerstin Thorvalls roman Det mest förbjudna (1976) komparativt i ljuset av begrepp från Epikuros (341 f. Kr. - c:a 270 f. Kr.) hedonistiska och materialistiska filosofi framställd i dess mest betydande kvarstående källa, Lucretius (c:a 95 f. Kr. - c:a 55 f. Kr.) lärodikt De rerum natura. Uppsatsens syfte är att undersöka om/hur motiv ur Epikuros etik förekommer i Thorvalls roman; och att utforska om hedonism medverkar/motverkar feminism i romanen. Metoden är en tvärvetenskaplig komparativ analys och tolkning mellan Thorvalls roman och Epikuros filosofi i Lucretius dikt. Metoden inspireras av Pierre Machereys i boken À quoi pense la littérature (1990). Undersökningsresultat struktureras tematiskt efter några av de jämförda verkens motiv: religionens ondo, behovet av att avlägsna rädslan för döden, njutningen som det högsta goda, kritiken av tvåsamma kärleken, synen på kunskap. Min teoretiska utgångspunkt är Epikuros och Lucretius hedonistiska filosofi; och, i mindre utsträckning, ett intersektionellt perspektiv (med fokus på kategorierna kön, genus och sexualitet). Resultatet visar huvudsakligen att trots skillnader gällande begärens begränsning, kan slutsatsen dras att Thorvall gör en feministisk omtolkning av hedonistiska motiv och vägleder läsaren mot ett feministiskt och hedonistiskt etiskt mål.

In this essay, I examine the conception of metaphysical desire as understood by Emmanuel Levinas within his work Totality and Infinity. The main problematic of the work is whether a relationship with an absolute Other, understood as a positive infinity, that is posited beyond the realm of the I, is possible, or whether the totality of the same is inevitable. I present metaphysical desire to the Other as a crucial point in Totality and Infinity, which in its endless-growing hunger beyond satisfaction becomes an infinity within a finite subject, therefore sets up the relationship between the I and the infinite Other, as a concretization of the idea of infinity. In addition, I construe, in the light of the critique of Levinas by Jacques Derrida and other research, an understanding of metaphysical desire as a pathos of ethics that interrupts the spatio-temporality of the same by being a spatio-temporality which opens the I and directs it toward the Other without abolishing their distance. In this neverending movement the egoism of the I is discontinued and peace becomes possible without resulting in totality. Instead, the movement toward the infinite Other is a movement toward an uncharted future, a movement which consists of an infinite dialogue with the Other.

The aim of this study is to examine in which ways desire is expressed and how it can be understood in Majken Johanssons three first published poetry collections ​Buskteater (1952),​ I grund och botten ​ (1956) and ​Andens undanflykt ​ (1958)​. ​To do so I use the theories of desire of Elizabeth Grosz, Sigmund Freud and Gilles Deleuze and Félix Guattari. In the poetry collections death is a recurring theme and to better examine what death means in term of man’s ambivalent relationship to it I use Zygmunt Bauman's ​Döden och odödligheten i det moderna samhället ​ (1994) (​Mortality, Immortality, and Other Life Strategies)​. As a result I find that desire in the poetry collections is expressed both clearly and unclearly, the desire is also double and ambiguous, often are two polemic desires expressed at once. This ambiguity puts the I of the poems in an ambivalent state of suffering.

Maria Gripe’s shadow-series consists of four novels written in the 1980s and feature a character who present themselves as both as a girl and a boy. Carolin, also known as Carl has got a mysterious and captivating aura that leaves everybody fascinated and most people enamoured with him/her. Carolin shares many similarities with the 19th century author Carl Jonas Love Almqvist’s character Tintomara from the novel The Queen’s Tiara (Drottningens juvelsmycke). This essay examines the desire that is aimed at Carolin and explores the queer situations that arises as consequences of his/her cross dressing. I comparatively analyse the desire expressed in the shadow-series and The Queen’s Tiara to find similarities in who is affected by it and where the queer situations occur. The damaging effect of the desire is explored as well. The essay concludes that while most situations can be viewed as both heterosexual and homosexual Gripe uses genres and metaphors that amplify the queerness. Both Carolin and Tintomara are greatly affected by the desire toward them and get hurt because of it. Gripe and Almqvists charismatic androgynous characters bring desire and despair wherever they go, at least as long as they do not conform to society’s norm of gender dichotomy.

Personer med en icke-binär könsidentitet, det vill säga de som inte har en könsidentitet som passar in ien binär uppdelning av kvinna och man, och penna-och-pappers-rollspelare är två kategorier som det finns väldigt lite studier om och kombinationen av dem ännu mindre. Uppsatsen syftar därför till att synliggöra icke-binära rollspelares förståelse av sig själva, hur deras olika identiteter samverkar och hur identiteterna kan uttryckas i deras vardag och deras rollspelande. Rollspelandets möjligheter till en frizon undersöks också. Med hjälp av intervjuer och autoetnografi har berättelser, upplevelser och erfarenheter samlats in från tre deltagare samt uppsatsförfattaren som själv är en icke-binär rollspelare. Materialet har sedan analyserats med bland annat Goffmans dramaturgiska perspektiv och begrepp från lajvforskningen. Resultatet är att deras icke-binära könsidentitet är tätt sammanflätad med deras andra queera identiteter och praktiker, såsom begär, relationspraktiker och autism, och att queer bör i det här fallet ses som ett brett begrepp för avvikande. Deras könsidentitet uttrycks reflexivt i vardagen främst genom tre olika typer av uttryck men de är också begränsade av risken att bli felkönad, sin kropp och andras reaktioner. I rollspel spelar de främst queera karaktärer som de har starka känslomässiga band till. För vissa är rollspel en möjlighet att uttrycka sig icke-binärt utan riskerna i vardagen. Dessa rollspel sker främst i små grupper med tydligt avståndstagande från queerfobi i spelvärldar där queerfobi aktivt tagits bort. Både spelvärldarna och spelgrupperna kan därmed fungera som frizoner och temporära autonoma zoner. Ett aktivt ställningstagande till normer och tankar om samtycke går igenom deltagarnas förståelse av sig själva, hur de interagerar med andra i vardagen och deras rollspelande. De praktiserar vad som kan kallas queert rollspelande som kännetecknas av ett aktivt och medvetet lekande med, utforskande, brytande och kritiserande av normer och strukturer.

Denna uppsats behandlar Joseph Sheridan Le Fanus kortroman ”Carmilla”(1871-72). Berättelsen handlar om hur den unga kvinnan Laura lär känna den mystiska Carmilla, och de tycks forälska sig i varandra. Men Carmilla visar sig vara en vampyr, och hon dödas. Tolkningar av verket har gått isär kring huruvida berättelsen ska forstås som ”queer” och transgressiv, eller som patriarkal och konservativ. I min läsning av verket utgår jag från Tzvetan Todorovs undersokning av den fantastiska genren i boken The Fantastic: A Structural Approach to a Literary Genre(1975). Den fantastiska genren karaktäriseras enligt Todorov av en hermeneutisk tvekan mellan olika förklaringar av en övernaturlig händelse. Jag undersöker hur ”Carmilla” passar in i denna genre, samt undersöker huruvida Lauras känslor inför Carmilla, där hon tvekar mellan skräck och kärlek, kan förstås som en form av fantastik. Slutsatsen är att en fantastisk läsning av ”Carmilla” kan belysa hur verket undflyr en tolkning som ser verkets ideologiska innehåll som fast och entydigt. Istället menar jag att tolkningsarbetet kan ses som ett begär efter kunskap, som speglas av hur Lauras eget begär gestaltas i berättelsen, samt hur själva läsakten kan ses som meningsskapande.

SLUTSATS: För att nå min egen, djupaste, svarta spegel hade jag behövt ”möta mitt eget mörker”, som Soran Ismail beskriver det i Absolut Svensk… Gjorde jag det? Njae… Jag hade gärna utforskat mina fördomsfulla sidor mer, för att se var jag själv står på skalan mellan Tes och Antites. Soran gjorde i avsnitt 1 ett vetenskapligt fördomstest, där reaktioner registrerades för att ta reda på fördomar en ”inte vet om att den har”. Någon liknande miljö eller metod (vetenskaplig, existentiell eller psykoanalytisk) möttes jag inte av under kursen där jag kunde ta mitt fördomsprojekt så mycket längre, däremot synliggjordes en undangömd identitet hos mig själv som jag har haft fördomar kring, baserat på ett internaliserat förtryck. I min vilsenhet kunde jag orientera mig mot att börja utforska detta ämne parallellt i samband med självreflektionen. Jag vill alltså hävda att desorientering, att gå vilse, är startpunkten för självreflektion. Och att självreflektion i samband med kommunikation och kunskap är det som krävs för att krossa fördomar. Konst bör därför sträva efter att inleda en process av självreflektion, för att det betraktande subjektet ska kunna spegla sig i sin egen svartaste spegel – där fördomen existerar inom en. Svarta speglar - magisterutbildningen i konstnärlig självreflektion

Vi vill med det här kandidatarbetet ifrågasätta begäret efter övermäniskan som vi menar att reklam för modeindustrin idag porträtterar. Med hjälp av Guy Debords skådespelssamhälle och Gilles Deleuze och Felix Guattaris teorier ifrågasatter vi vad det är vi begär och varför vi gör det. Vi ifrågasätter övermänniskan som modeindustrin producerar med förhoppningen att det ökar medvetenheten för personer i samhället. Ifrågasättandet av begäret har resulterat i två gestaltningar, en klänning av sönderrivna sidor ur boken Mein Kampf och en kreation av hönsnät formad som en naken kvinna. Vi känner oss fångade av modeindustrin och känner oss illa till mods över hur den mänskliga kroppen porträtteras i reklam för mode. Vi menar att det i klädreklam snarare handlar om avsaknaden av den mänskliga kroppen då bilderna retuscheras till en artefakt. Vi ser vår undersökning som en grund till en fortsatt undersökning om ett alternativ och förhoppningsvis kommer vårt begär i framtiden förflyttats från övermänniskan till något mer mänskligt. In this Bachelor thesis we question the desire for the übermensch that we mean advertising for the fashion industry portrays today. With help of Guy Debord's “Society of the Spectacle” and Gilles Deleuze and Felix Guattari's theories we question our desire and why we desire it. We question the übermensch that the the fashion industry produces with the hope that it will increase the society’s awareness. The questioning of desire has resulted in two designs, a dress of torn pages from the book Mein Kampf and the creation of chicken wire shaped like a naked woman. We feel trapped by the fashion industry and feel uneasy about how the human body is portrayed in advertisements for fashion. We believe that the advertising for clothing is more about the lack of the human body when the images are retouched into an artifact. We see our study as a basis for a continued research for an option and in the future hopefully our desire will be moved from the übermensch into something more human. In this Bachelor thesis we question the desire for the übermensch that we mean advertising for the fashion industry portrays today. With help of Guy Debord's “Society of the Spectacle” and Gilles Deleuze and Felix Guattari's theories we question our desire and why we desire it. We question the übermensch that the the fashion industry produces with the hope that it will increase the society’s awareness. The questioning of desire has resulted in two designs, a dress of torn pages from the book Mein Kampf and the creation of chicken wire shaped like a naked woman. We feel trapped by the fashion industry and feel uneasy about how the human body is portrayed in advertisements for fashion. We believe that the advertising for clothing is more about the lack of the human body when the images are retouched into an artifact. We see our study as a basis for a continued research for an option and in the future hopefully our desire will be moved from the übermensch into something more human.

This thesis addresses the co-production of gender and technology as articulated in two programs at a Swedish university of technology: Computer Science and Engineering (CSE) and Chemical Engineering (CE). It builds on the assumption that the articulation of gender in these programs relates to how technology is articulated. Research on gender and technology often investigates the ‘failure’ of linking women/femininity to technology. In this thesis I, instead, adopt a perspective inspired by queer theory and focus on norms that articulate masculinity with technology. Theoretically and methodologically, the study adopts a post-structural perspective primarily based on discourse theory, as developed by Laclau and Mouffe (1985/2008). I also draw on feminist technoscience research and on Butler’s (1988, 1990/2007, 1993) notion of gender, performativity, and the heterosexual matrix. Empirically, the thesis is based on ethnographic fieldwork and formal interviews with students. Considering the critique that research on gender and technology has failed to address sexuality, I emphasize explicitly the role of passion, desire, and heterosexuality in the production of connections between masculinity and technology. As the thesis title suggests, this focus on passion and desire for technology is combined with recognition of the role of instrumentality in higher technology education. In my analysis, I suggest that the formal education students receive fails, for various reasons, to subjectively engage many students. Consequently, students adopt an instrumental approach to their education, emphasizing the future exchange value of their formal degree, rather than subjective meaningfulness or the significance of the subject matter as such. I also argue that in failing to ‘recruit’ students, formal education can be considered as privileging the already-passionate student, whose interest in technology is not so easily derailed, even when encountering education that fails to engage subjectively. This ‘passionate student’ subject position is articulated primarily in the CSE program, mainly in informal, student cultural contexts. Here, I argue that technology, corporeality, desire, and embodied computer interest, are configured in a manner that derives intelligibility from the heterosexual matrix and contributes to the CSE program’s hetero-masculine connotations. On the other hand, the absence of the ‘passionate student’ subject position in the CE program, appears to contribute to this program’s relative gender inclusiveness. Högre teknisk utbildning är på många sätt ett mansdominerat fält. När man i särskilda rekryteringssatsningar, liksom i forskning om utbildning, genus och teknik, frågat sig vad det kan bero på, har man ofta fokuserat på kvinnor och implicit undrat: varför så få? Den självklarhet med vilken maskulinitet och teknik kopplas samman, och de normer som gör maskulint teknikintresse till något självklart, tenderar då att träda i bakgrunden. I denna studie riktas dock intresset explicit mot sammanlänkandet av maskulinitet och teknik. Särskilt uppmärksammas hur föreställningar om kropp, passion, begär och heterosexualitet är aktiva i upprättandet av sådana band. Genom etnografiska observationer och intervjuer med studenter på två tekniska högskoleprogram, ett data- och ett kemitekniskt, studeras både studentkultur och formell undervisning. Det pekas på att många studenter intar ett utpräglat instrumentellt förhållningssätt till sina studier. En tolkning är att denna instrumentalitet fungerar pluraliserande i förhållande till kön, såtillvida att positionen som instrumentell framträder som relativt ’tom’, och inte implicerar särskilt mycket om studenter som identifierar sig med den. Denna position är särskilt dominerande på kemiteknikprogrammet. Även datateknologerna i studien relaterar i hög grad instrumentellt till sina formella studier. På dataprogrammet formuleras dock samtidigt en förväntan om att studenter bortom studierna genomsyras av en passion för datorteknik. Denna passion ges utpräglat heteromaskulina konnotationer, inte minst genom hur den artikuleras i studentkulturen. I avhandlingen tolkas detta som ett skäl till att datateknikprogrammet, i kontrast till kemiteknikprogrammet, framträder som ett program med tydliga maskulina förtecken.

In my thesis I research about the construction of homosexuality in three cultural works from 2008 to 2011. The research centres around the difference between same sex desire in practice and homosexuality as an identity. The research takes a queer theory take-off with a view from Judith Butler’s theories, but cross paths the masculinity research and Jasbir K. Puar’s theories about homonationalism. The central theory in the study is based on Lisa Duggan's concept about the new homonormative, which is re-contexturalized to fit the Swedish perspective. The essay concludes that homonormative and homonationalism are fundamental parts in the construction of homosexuality as an identity. In this essay I introduce the concept of The Homosexual to show how the homosexual subject is alienated in relation to the heterosexual environment.

This essay examines the way the recurring motifs in Karin Boye's poetry might be read as expressions of queer or subversive desire. The fact that the lyrical I is not gendered in the poems opens up for a queer reading. In adherence to Sara Ahmed's notion of desire lines and sexual orientation I discuss the spatial aspects of desire, and explore the positions and movements of the lyrical I in Boye's poetic landscape as deviations from the concept of the straight and marked path, into the queer and unknown. I trace desire in Boye's poetry mainly through the themes of nature and night, and the ways in which these phenomena deviate from the normative structures laid out by the poems. Usually the motifs of night (such as fog, shadows and darkness) are associated with the fading of the senses. The night obscures the vision of the lyrical I and wraps them in heavy silence, making them experience and desire in new ways. Through motifs related to nature Boye formulates a feminine, matriarchal myth. The lyrical I shows an erotic approach that is neither categorizing nor possessing, but instead open, organic and flower-like. Beyond the restrictive light of civilization the dark, primitive and unnamed desires roam free, reaching towards all that is nameless and new. Camilla Wallin Bergström heter numera Camilla Wallin Lämsä

I min uppsats har jag undersökt Kerstin Söderholms diktsamling Ord i natten, dels kontextuellt och dels ur ett queerperspektiv. Söderholms lyrik kan utan problem placeras in en modernistisk kontext. De modernistiska uttrycken är i sig intressanta att granska ur ett queerperspektiv. Den genomgående gemenskapsproblematiken yttrar sig på ambivalenta vis i Ord i natten. Tillstånd av närhet förankras i en materiell diktvärld, medan avstånd från gemenskapen kan kopplas till ett transcenderande tillstånd. Diktjagets materialisering i samband med närheten kan tolkas som ett uttryck för hur det ”mänskliga” bara kan existera genom att definieras av ett mänskligt kollektiv. Diktjagets förkroppsligande innebär att aspekter som självbild, begär och kropp sätts i spel. Diktjagets osynlighet kan kopplas till skam och otillåtet begär. Queert begär kan även tolkas i det återkommande vattenmotivet. Genom hela diktsamlingen återfinns tystnad i olika former. Tystnaden har en upprätthållande verkan på gemenskapen, men utgör likväl en begränsning i den. Tystnaden har en hemlighetsbevarande funktion. Brytandet av tystnaden har tydliga kopplingar till nattens queera mörker.

W artykule omówiony został wpływ idealizmu platońskiego oraz doktryny idealistycznej świętego Pawła na twórczość szwedzkiego postromantyka Viktora Rydberga (1828–1895), ze szczególnym uwzględnieniem jego ostatniej powieści pod tytułem Vapensmeden (Płatnerz, 1891). Ponieważ wcześniejsze badania poświęcone związkom twórczości Rydberga z filozofią idealistyczną kładły akcent na pozytywnie nacechowane, to jest związane ze sferą duchową/idealną, pojęcia dualizmu metafizycznego, w artykule zwrócono uwagę na sferę materialną wspomnianego dualizmu, pojęcia zmienne i niestabilne, przede wszystkim cielesność oraz pożądanie erotyczne. Pełniąc rolę czynnika destabilizującego, pożądanie seksualne stanowi zagrożenie dla idealistycznych aksjomatów dzieła. Aby pozostać jak najbliżej wartości porządku idealnego (odeseksualnionego), wprowadzona zostaje w obrębie powieści hierarchia seksualna, na szczycie której umieszczona zostaje figura niewinnego dziecka (Gunnar), pozostająca poprzez swoją naturę poza sferą znaczeń seksualnych, oraz sublimacyjny model seksualności postaci dorosłych (Gudmund). Uprzywilejowanie dziecięcości w warstwie ideowej dzieła prowadzi do sytuacji, w której ciało dziecka nienaznaczone oznakami dojrzewania płciowego uczynione zostaje istotnym obiektem estetycznym – to na dziecku koncentruje się estetyczne/zmysłowe spojrzenie narratora oraz części bohaterów powieści. Jako bliska ideału przedstawiona zostaje także postać tytułowego płatnerza, którego rozbudzona z racji wieku seksualność ma charakter wyłącznie sublimacyjny – zgodnie z regułą platońskiego erosa treści popędowe transponowane zostają w sferę wartości nieseksualnych, w tym wypadku w twórczość artystyczną o charakterze sakralnym. Sublimacyjna twórczość zachowuje jednocześnie wyraźny komponent cielesny zarówno na poziomie inspiracji (obserwacja kąpiących się nago chłopców), jak i realizacji (obraz przedstawiający figurę świętego Franciszka jako młodzieńca zdzierającego z siebie szaty). Kontekstem legitymizującym obecność pożądania seksualnego w pozostałych przypadkach są reguły dyskursu miłosnego (poziom emotywny) oraz instytucja monogamicznego małżeństwa (poziom instytucjonalny). Analiza powieści pokazuje, że to nie ciało jako element świata empirycznego, ale pożądanie seksualne stanowi czynnik zagrażający światopoglądowi idealistycznemu w Vapensmeden, wpływając tym samym na warstwę etyczną oraz estetyczną dzieła. Interpretacja Vapensmeden bazuje na podstawowych dla tradycji idealistycznej tekstach, ich interpretacji autorstwa Rydberga oraz ze względu na główny przedmiot badań na wybranych założeniach teorii queer oraz gender.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka förutsättningar som finns för elevers delaktighet inom skolans ramar då den skola vi har bygger på skolplikt snarare än frivillighet.Det projekt som ligger till grund för undersökningen är ett skolprojekt som genomfördes under hösten 2011 med en sjundeklass på en skola i Malmö. Projektet handlade om Människan och samhället och innehöll estetiska processer och estetiska produktioner. Min empiri är kopplad till en elevgrupp med som arbetade fram ett radioprogram som utspelade sig i framtiden. Jag använder mig av litteratur som är relevant för studien. Teorier om deltagarkultur och åskådarkultur är exempel på begrepp som jag funnit i litteraturen och som jag satt i relation till det förhållande eleverna har till sin estetiska produktion och sina estetiska processer. Jag har i min studie sett att då eleverna befunnit sig i situationer där vi pedagoger har haft ett reflekterande förhållningsätt till deras produktioner och det de gör i sitt skapande av dessa så har det blivit problematiskt för eleverna att reflektera över sina egna och andras tankar. Ett motstånd till oss pedagoger och till projektet har då funnits. Jag har också sett att då eleverna arbetat utan oss pedagoger närvarande så har ett annat klimat verkat uppstå, ett mer lustfyllt klimat som jag tycker mig se handla mer om deltagarkultur än om åskådarkultur. Jag har också sett hur dess fenomen och förhållningssätt går in i varandra. Det finns alltså inga helt klara uppdelningar kring deltagarkultur och åskådarkultur. De slutsatser jag diskuterar handlar bland annat om hur överenskommelser och förutsättningar spelar in i resultatet och i processen kring ett projekt av detta slag. Jag tar även in tertiärt lärande som ett möjligt sätt att genomdriva en meningsfull pedagogik i skolan idag.

This essay aims to examine how the synthetic non-human subjects, EDI and Legion, are constituted in terms of their bodies, gender, desire and emotion, in the gaming series Mass Effect. In a close-gaming method I also want to explore in which way the gamer can effect or even change the expressions of the body, gen­der, desire, and emotion made by the synthetic non-human subjects. In order to do this I use Judith Butlers and Sara Ahmeds queer theory, and Donna Haraways cyborg feminism. I concluded that EDI em­braces her embodiments and is given a highly sexualized female body, being more of a woman than a machine. While Legion is rather embracing disembodiment and is given a non sexualized, androgynous male body, be­ing more of a machine than a man. The gamer can decide whether EDI should have a romance with a human in the game or not, but the gamer cannot in the same way decide whether or not Legions and EDIs subject­ivity will be reco­gnized as human subjectivity or at least almost-human subjectivity.

Examensarbetets syfte är att undersöka påståendet om att homosexuella mäns identitet inte bör representeras i tragedi, på grund av genrens maskulina ideal. Istället bör representationen ske i melodram då genren relaterar till feminina värden. Textanalysen av två teaterpjäser, tragedin The River and the Mountain (Uganda, 2012) och melodramen The Boys in the Band (USA, 1968), visar att tragedin står för en essentialistisk (biologisk) syn på sexuell identitet medan melodramen står för en konstruktivistisk (kulturell och social). Kunskap om homosexuell kultur kan inte ses som en nödvändighet för en homosexuell identitet. Tragedi bör därför inte avfärdas som en politiskt svag genre att representera homosexuella män i. Vad som dock saknas i tragedin är gestaltandet av sexuellt begär mellan män, något som historiskt varit politiskt viktigt i teater om manlig homosexualitet. The aim of this thesis is to investigate the claim that homosexual men should not be represented in tragedy, because of the genres masculine ideal. Instead, the representation should take place in melodrama since this genre relates to feminine values. The text analysis of two plays, the tragedy The River and the Mountain (Uganda, 2012) and the melodrama The Boys in the Band (USA, 1968), shows that tragedy uses an essentialist (biological) view on sexual identity while the melodrama uses a constructionist (cultural and social) view. Knowledge about gay culture cannot be seen as a necessity for a gay identity. Tragedy should therefore not be dismissed as a politically weak genre for the representation of homosexual men. What is missing from tragedy is the depiction of sexual desire between men, something that has been politically important in the history of theatre about male homosexuality.

Uppsatsen utforskar människans psyke utifrån den franske psykoanalytikern och psykiatrikern Jacques Lacans psykoanalytiska teori. Uppsatsen undersöker subjektets förutsättningar och möjligheter utifrån lacansk teori, samt vilka implikationer det får på symptomets plats inom klinisk diagnostik. Metoden använder lacanskt teori som beskrivningar av subjektets status, vars framställning abstraheras till en rad regler. Teorins giltighet prövas i uppsatsen mot kliniska fallbeskrivningar och andra exempelfall. I diskussionen framkommer att implikationen av den lacanska teorin om subjektet är vittgående vad gäller kliniskt diagnostik och värderingen av symptomet. The essay explores the human psyche by the French psychoanalyst and psychiatrist Jacques Lacan's psychoanalytic theory. The essay examines the subject's conditions and possibilities based on Lacanian theory, and what implications it has on symptom location in clinical diagnostics. The method uses Lacanian theory and descriptions of the subject's status, the production of which is abstracted to a set of rules. The theory's validity tested in the paper on clinical case reports and other such cases. In the discussion it will be the implication of the Lacanian theory of the subject is extensive in terms of clinical diagnosis and evaluation of the symptom.

Studiens syfte är att ur ett psykoanalytiskt perspektiv studera vad för konsekvenser vår individualistiska kultur får för den enskilde individen med avseende på frågor rörande brist, begär och lidande. För att kunna utforska om samtidens psykiska lidande är ett uttryck för att dessa frågor förnekas, intervjuades fem psykodynamiskt praktiserande psykoterapeuter vars upplevelser bär en avspegling av patienters lidande. Frågeställningen lyder: Hur ser den huvudsakliga patientproblematiken ut idag hos en grupp psykoterapeuter i enskild verksamhet? Vad anser dessa kliniskt arbetande psykoterapeuter vara dess orsak? Metoden som är kvalitativ har analyserats med hjälp av EPP-metoden. Undersökningens resultat visar tre skäl till patienters lidande: Begärslöshet, relationslöshet och prestationskrav. I undersökningen framkom två sätt varpå man försöker hantera sitt lidande: Man tilldelar sig en illusorisk föreställning om vem man är i form av idealjag samt genom att göra sitt värde socialt betingat. The study´s aim is that from a psychodynamic perspective to study what impact our individualistic culture may for the individual with respect to issue of lack, desire and suffering. To explore the contemporary mental suffering is the expression of these matters denied, was interviewed five psychodynamic practioner psychotherapists whose experiences bear a reflection of patients´suffering. Question is: What are the major patient problems today in a group of psychotherapists in private activity? What do this clinically employed psychotherapists be its cause? The method is qualitative analyzed using the EPP method. The result show that patients suffering from desirelessness, lack of relationship and performance requirements. The investigation identified two ways in which the patient try to menage their suffering: it assigns itself an illusory imago in the form of ideal I and by making its value socially determined.

Texterna i denna digitala antologi är författade av studenterna och lärarna på kursen ”Deltagarkultur”, som är en del av Interreg-projektet Öresundsregionen som kreativ metapol. Texterna är författade av tjänstemän på kulturförvaltningar i Skåne och Danmark, samt av lärare från Malmö högskola. En gemensam nämnare är att de alla ringar in olika både möjligheter och problem med deltagarkultur i praktiken. Vad händer när idealen möter verkligheten? Hur uppfattar deltagarna själva sin roll i de olika kulturella eller pedagogiska projekt de mer eller mindre frivilligt söker sig till eller blir indragna i? Texterna spänner över ett brett spektrum av praktiker, erfarenheter och problemställningar. De använder olika begrepp och angreppsätt för att närma sig alltifrån deltagarstyrda musikfestivaler och konstprojekt till litteraturläsning och projektarbeten på lärarutbildningen. Nya former för kulturstöd som utmanar traditionella bidragssystem undersöks i en av texterna. Läsaren introduceras för fenomen som crowd funding, crowd sourcing, mikrofinansiering och viral spridning. Filosofins hantering av lek och begär konfronteras med kulturpolitiska visioner och policydokument i en annan text. Sist men inte minst ägnar sig texterna åt intensiv självreflexion – vilket inte skall förväxlas med självupptagenhet.

Background: We live in a world where not everyone is employed; numerous people havelost their jobs due to several factors where one of them is the economic crisis. This has hada huge impact on Sweden and the unemployment rate. Previous research has shown thatinflation, unemployment, and high interest rates represent risks to consumer welfare. We all consume daily, or on occasions, but how do unemployed consumers consume, what do they consume and why? In this area, the authors have found a knowledge gap in literature; therefore exploring this phenomenon is of interest. Purpose: The purpose of this study is to explore and illustrate how consumers who have experienced a life transition, from employment to unemployment, are affected by this and how it has an impact on their consumption. Method: This is an exploratory study performed with a qualitative and an abductive approach, where the authors used primary data collection through semi-structured in-depth interviews in Swedish with 16 unemployed consumers. These unemployed consumers were selected at Arbetsförmedlingen, the public employment service, in Jönköping. Results: By living in unemployment the consumers have been affected psychologically, physically, financially and socially. Their identity has changed for each of them since they have to adapt to the new circumstances in their life. The new life situation has had an impact on the consumer’s well-being where depression, anxiety, and a feeling of being the underdog in the society is present. Their new life situation has implied a change in their consumption behavior since they nowadays have to prioritize the basic needs. Many of the respondents used explicit and implicit shopping-list in order to reduce their impulse buying. The contribution that the authors have done to the theory of resistance is a fourth category called ‘Everyday life resistance’ which explains the behavior of people who live in unemployment, i.e. they always have to think about resisting temptations, wants, desires, and avoiding situations where the result may be unnecessary consumption. The consumers in this study are highly involved in their consumption behavior, which the authors have chosen to call ‘reversed habitual decision making’. This kind of involvement is very high despite the high- or low risk category of the product. Their new life situation has made them more aware of product alternatives, market supply, prices, and also knowledge about their own resistance in the marketplace. Bakgrund: Vi lever i en värld där inte alla har en anställning, en omfattande andel av befolkningen har förlorat sitt jobb på grund av flera faktorer, där en av dem är den ekonomiska krisen. Detta har haft en stor påverkan på Sverige och dess arbetslöshet. Föregående studier har visat att inflation, arbetslöshet och hög räntesats representerar risk för konsumentens välbefinnande. Vi alla konsumerar dagligen eller vid speciella tillfällen, men hur konsumerar en arbetslös konsument, vad konsumerar dem och varför? Inom detta område har författarna funnit ett kunskaps gap i litteraturen, därav är en undersökning av detta fenomen av intresse. Syfte: Syftet med denna studie är att utforska och illustrera hur konsumenter som har genomgått en livsförändring, från att ha varit anställd till att vara arbetslös, är påverkade av detta och hur detta har inverkat på deras konsumtion. Metod: Detta är en explorativ studie genomförd med en kvalitativ och abduktiv tillvägagångssätt där författarna har använt sig av primär information samlad genom, till viss del, strukturerade djupgående intervjuer på svenska med 16 arbetslösa konsumenter. Dessa var utvalda vid Arbetsförmedlingen i Jönköping. Resultat: Att leva som arbetslös har påverkat konsumenterna psykologiskt, fysiskt, finansiellt och socialt. Deras identitet har förändrats då de måste anpassa sig till den nya livssituationen. Den nya situationen har påverkat konsumenternas hälsa då de känner av depression, ängslan och känner sig mindre värda i samhället. Deras nya livssituation har inneburit en det förändringar i deras konsument beteende eftersom de numera måste prioritera sina primära behov. Många av studiens deltagare använde sig av explicita och implicita inköpslistor för att minimera spontanköp. Författarnas bidrag till teorin om motstånd är en fjärde kategori kallad ‘Vardagligt motstånd’ vilket förklarar beteendet hos arbetslösa personer dvs. de måste hela tiden tänka på att motstå frestelser, begär och försöka undvika situationer där onödiga inköp kan uppstå. Konsumenterna i denna studie är synnerligen involverade i sitt konsument beteende, detta har författarna valt att benämna ’omvänt rutin besluts genomförande’. Denna typ av involvering är väldigt hög oavsett om produktkategorin innebär hög- eller låg risk. Deras nya livssituation har gjort dem mer medvetna om alternativa produkter, marknadens utbud, priser och ny kunskap om deras egna motstånd inom konsumtionssamhället.