Descriptor: "akutmottagning" - Searchworks@Jio Institute Digital Library Search Results

Your search keyword '"akutmottagning"' showing total 1,565 results

Start Over Descriptor "akutmottagning"

1,565 results on '"akutmottagning"'

1. Sjuksköterskors upplevelser av vårdmötet med äldre personer på akutmottagningen, en metasyntes

Abstract: Bakgrund: Äldre är en stor och växande grupp i befolkningen. Brister inom slutenvård är ett problem då det saknas rätt kompetens och bemanning på landets sjukhus. Det krävs professionell vård och ett etiskt förhållningssätt i vårdmötet med den äldre patienten. Den kunskap som sjuksköterskan har och den vetenskap som inhämtas är en förutsättning för att kunna tillgodose patienten den mest adekvata vården. Syfte: Syftet var att sammanställa litteratur och beskriva sjuksköterskors upplevelser av vårdmötet med äldre personer på akutmottagningen. Metod: En kvalitativ induktiv metasyntes av resultatet i tio forskningsartiklar som sammanställts. Resultat: Tema 1. Sjuksköterskans upplevelse av vårdmötet i förhållande till kunskapsbrist i yrkesrollen och arbetsbelastning på akutmottagningen, Tema 2. Sjuksköterskans upplevelse av vårdmötet i skuggan av risker och paternalism. Tema 3. Sjuksköterskans upplevelse av vårdmötet i akutmottagningens vårdmiljö som saknar struktur och riktlinjer för att tillgodose den äldre. Metasyntes; Sjuksköterskans brist på kunskap kring äldre patienter i kombination med akutmottagningens miljö som innefattar begränsade vårdmöten, gör inte bara att patientens autonomi blir undermålig och att risken för vårdskador ökar. Det ökar även sjuksköterskans lidande. Slutsats: Sjuksköterskor på akutmottagningar saknar erfarenhet och kunskap om äldre patienter. För att sjuksköterskan ska kunna utföra sin profession krävs rätt förutsättningar för att optimera upplevelsen av vårdmötet med den äldre patienten. Specialistsjuksköterskor kan vara drivande i förändringsarbetet för att såväl sjuksköterskor som patienter ska kunna få en positiv upplevelse av vårdmötet. Implementering: Sjuksköterskors kunskap om den äldre patienten både utifrån psykisk och fysisk kontext behöver prioriteras. Vidare behövs risker elimineras och autonomin stärkas för de äldre patienterna genom bättre förutsättningar i akutmottagningens vårdmiljö., Background: The elderly are a large and growing group. Deficiencies in patient care is a problem as there is a lack of the right skillset as well as staffing level in hospitals around the country. Professional care and an ethical approach are required in the care-meeting with elderly patients. The scientific knowledge that the nurse has acquired is a prerequisite for being able to provide the patient the most adequate care. Purpose: The aim was to compile literature and describe nurses’ experience of the care-meeting with elderly people in the emergency department. Method: A qualitative inductive meta-synthesis of the result in ten research articles compiled. Results: Three main themes emerged; Theme 1, Nurse’s experience of care- meeting in relation to lack of knowledge in the professional role as well as workload in the emergency department. Theme 2, Nurse’s experience of the care-meeting in the shadow of risks and paternalism. Theme 3, Nurse’s experience of the care-meeting in emergency department's care environment that lacks structure and guidelines to accommodate the elderly. Meta - synthesis; Nurse’s lack of knowledge about older patients combined with the environment of the emergency department, which include limited care-meetings, means that the patient’s autonomy becomes substandard, and that risk of care injuries increases. It also increases the nurse's suffering. Conclusion: Nurses in emergency departments lack experience and knowledge of older patients. To be able to perform her profession the nurse needs the right conditions in order to optimize the experience of the care meeting with older patients. Specialist nurses can be a driving force in the change of work so both nurses and patients can have a positive experience of the care – meeting. Implementation: Nurses' knowledge of the elderly patient, both from a psychological and physical context, needs to be prioritized. Furthermore, risks need to be eliminated and autonomy strengthened for the elderly
Published: 2023

2. Faktorer som påverkar kommunikationen på akutmottagningen – patientperspektiv : En litteraturstudie

Abstract: Bakgrund: Kommunikation är ett viktigt redskap för sjuksköterskor att ge patientsäker omvårdnad, vilket höjer patienters vårdupplevelse. I akutmottagningens komplexa miljö finns många hinder som kan påverka kommunikationen mellan sjuksköterska och patient. Att ha förståelse för hur patienter upplever kommunikationen med sjuksköterskan kan minska vårdlidandet och ge bättre vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan sjuksköterska och patient på akutmottagningen ur patientperspektiv. Metod: Litteraturstudie utfördes systematisk utifrån Roséns (2017) granskningsprocess. Använda databaser var CINAHL och Pubmed. Forsberg och Wengströms (2016) checklista för kvalitativa samt kvantitativa artiklar användes som hjälp för att kvalitétsgranska resultatartiklarna. Resultat: Resultatet baserades på fem kvalitativa och två kvantitativa artiklar. I resultatet konstaterades flera faktorer vilka påverkade kommunikationen som uppdelades i tre teman; miljöns påverkan, bemötandets roll och sjuksköterskans interaktion. Slutsats: Akutmottagningen komplexitet påverkar kommunikationen. Om patienten sågs som en individ, behandlades empatiskt och blev kontinuerligt informerad, uppfylldes kriterierna för god kommunikation.
Published: 2023

3. Sjuksköterskors genomförande av smärtbedömning av barn i åldrarna 0-10 år på en akutmottagningar : - En integrativ litteraturöversikt

Abstract: Bakgrund: Att genomföra smärtbedömning av barn på en akutmottagning där det primärt behandlas vuxna ställer särskilda krav på sjuksköterskors kunskap och omvårdnad. Grundutbildade sjuksköterskor saknar ofta relevant utbildning om barn och tydliga riktlinjer för hur smärtbedömning ska genomföras kan saknas. För att lindra barnets lidande behöver sjuksköterskor genomföra en smärtbedömning korrekt. Syfte: Beskriva sjuksköterskors genomförande av smärtbedömning av barn i åldrarna 0–10 år på akutmottagningar. Metod: En integrativ litteraturöversikt som baserades på artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Studien grundades på nio vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Fribergs analysmodell med grund i Whittemore och Knafl användes för att sammanställa och syntetisera artiklarna. Resultat: Det framkom fyra kategorier vilka var användning av smärtskattningsinstrument vid smärtbedömning, betydelsen av kommunikation vid genomförandet av smärtbedömning, betydelsen av kunskap vid smärtbedömning och resursbrist på akutmottagningar utmanar smärtbedömning. Slutsats: Det finns utmaningar i form av resurser på akutmottagningar för genomförande av optimal smärtbedömning för pediatriska patienter. En kunskapsutveckling för sjuksköterskor om smärtbedömning är nödvändig. Det är viktigt att sjuksköterskor har en god kommunikation med både barnet och föräldrarna för en optimal omvårdnad, smärtbedömning och smärtlindring.
Published: 2023

4. Sjuksköterskans erfarenhet av att vårda traumapatienter på akutvårdsmottagning : En deskriptiv litteraturstudie

Abstract: Trauma är den ledande dödsorsak för patienter under 40 år i många delar av världen. Trauma innebär att patienten fått livshotande skador efter att blivit utsatt för kraftigt våld. Dessa patienter behöver snabbt få kvalificerad vård av ett traumateam med flera olika professioner där sjuksköterskan är en del både i det akuta skedet och i den fortsatta omvårdnaden. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda traumapatienter på akutvårdsmottagning. Litteraturstudien är baserad på 12 kvantitativa-, kvalitativa- samt mixade metodartiklar som analyserades och granskades genom Polit och Becks (2021) niostegs-modell. Ett flertal sökningar utfördes i databaserna Cinahl och PubMed där relevanta artiklar valdes ut för att besvara syftet. Litteraturstudien visade att traumavård medför många stressfaktorer för sjuksköterskan. En hög arbetsbelastning, tidsbrist och otillräckliga resurser visade sig också bidra till ökad stress hos sjuksköterskan. Stöd från kollegor med öppen kommunikation visade sig vara av vikt för att klara av att arbeta med traumavård samt att använda sig av copingstrategier för att hantera de stressorer som kan uppstå. Resultatet är uppbyggt på två huvudkategorier: Möjlighet att utföra patientsäker traumavård och Emotionell påverkan och hantering. Teamarbete och god kommunikation var två viktiga faktorer som stod ut i denna litteraturstudie för att ha möjlighet att ge god traumavård. Stöd från kollegor och användandet av copingstrategier är något som kan hjälpa sjuksköterskan hantera de stressorer som kan uppstå. Teamet bär en viktig roll för att stötta varandra och hjälpa varandra i denna tuffa arbetsmiljö som medför mycket psykisk påverkan hos sjuksköterskan., Trauma is the leading cause of death for patients under 40 in many parts of the world. Trauma means that the patient has suffered life-threatening injuries after being exposed to severe violence. These patients need to quickly receive qualified care from a trauma team with several different professions where the nurse is a part both in the acute phase and in the continued care. The purpose of this study was to describe the nurses experience of caring for trauma patients in an emergency department. This study is a literature study based on 12 quantitative-, qualitative- and mixed-method studies that were analyzed and reviewed through Polit and Beck's (2021) nine-step model. Several searches were done in the databases Cinahl and PubMed where relevant articles were selected to answer the purpose of this study. This literature study showed that trauma care can cause many stress factors for the nurse. A high workload, lack of time and insufficient resources were also found to contribute to increase stress for the nurse. Support from colleagues with open communication proved to be important to cope with trauma care and to use coping strategies to deal with the stress-factors that may evolve. The result is based on two main categories: The oppurtunity to give patient-safe trauma care and Emotional impact and management. Teamwork and communication were two important factors in this literature study to be able to provide good trauma care. The support from other nurses and the use of coping-strategies is something that can help the nurse deal with the stress factors that may evolve. The team has an important role in supporting and helping each other in the tough work environment which causes a lot of psychological impact on the nurse.
Published: 2023

5. ATT BLI VÅRDAD PÅ EN AKUTMOTTAGNING : En litteraturöversikt utifrån patienters erfarenheter

Abstract: Bakgrund: Akutmottagningen är öppet dygnet runt och är första kontaktpunkten för patienter. Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda på en akutmottagning beskrevs vara krävande och intensiv på grund av rådande tidspress och arbetsbelastning. Vidare erfar sjuksköterskor utmaningar i att ge optimal vård och etablera en vårdande relation med patienter. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att bli vårdad på en akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt som baserats på elva artiklar och består av sju artiklar med kvalitativ ansats och fyra artiklar med kvantitativ ansats. Resultat: Patienters erfarenheter av att vårdas på en akutmottagning, har visat sig variera beroende på hur patienter blivit bemötta av sjuksköterskor. Patienter erfar att när de blivit bemötta och vårdade med respekt underlättas vårdprocessen för både patienter och sjuksköterskor. Långa väntetider, brist på information samt vårdpersonalens arbetsbelastning resulterade i att patienter kände sig maktlösa och åsidosatta. I analysen har fem teman identifierats, dessa är att bli vårdad med respekt, betydelsen av kommunikation, att bli prioriterad, betydelsen av trygghet, att vara ignorerad. Slutsats: Patienter hade olika erfarenheter av vårdandet på en akutmottagning. Att patienter vårdades som en unik person där deras värdighet och värderingar bevarades gjorde att vården blev betydelsefull. En del patienter erfor vården på akutmottagningen som utmanande och ökade deras lidande på grund av bristen på information och uppmärksamhet från sjuksköterskor, vilket ledde till att patienter kände sig ignorerade och bortglömda.
Published: 2023

6. Överrapportering av patienter mellan ambulanssjuksköterska och akutsjuksköterska : en litteraturstudie

Abstract: Bakgrund: Patienters utsatthet och sårbarhet är överhängande inom akut och ambulanssjukvård och kan ses bero dels på situationen de befinner sig i men även då de är i en beroendeställning till vårdpersonalen i ambulansen eller på akutmottagningen. Detta skapar risker i patientsäkerheten om överrapporteringen mellan dessa vårdgivare inte är optimal. Syftet var att beskriva hur patientsäkerheten påverkas vid överrapportering mellan specialistsjuksköterskor på akutmottagning när patienten anländer med ambulans. Metod: Denna magisteruppsats är en litteraturstudie med integrerad analys vilket innebär att arbetet sker i flera steg. Avsikten är att eftersöka relevant vetenskaplig litteratur inom ett specifikt område, granska det och sedan sammanställa materialet. Resultat: Granskningen resulterade i två stycken kategorier med sex stycken underkategorier. Kategorierna i resultatet var “risker för patientsäkerheten vid överrapportering” med underkategorierna “stress”, “miljö” och “verktyg”, samt “förutsättningar för patientsäkerhet vid överrapportering” med underkategorierna “förberedelse”, “kommunikation” och “struktur”. Slutsats: Överrapportering är en vanligt förekommande arbetsuppgift för Specialistsjuksköterskor inom Ambulans- och Akutsjukvård. För att patientens väg genom sjukvården ska bli så säker och trygg som möjligt behöver rapporten innehålla en viss mängd medicinsk information men även det mellanmänskliga, det personliga och ges under rätt förutsättningar för att kunna anses som patientsäker. Faktorer som påverkar kvaliteten och innehållet i rapporten är bland andra; yttre faktorer, så som stress, miljö och brist på utrustning. Förutsättningar för patientsäkerhet kan vara; en god struktur, förberedelser och kommunikation., Background: Patients' vulnerability is imminent in emergency and ambulance care and can be seen to depend partly on the situation they are in but also when they are in a position of dependence on the care staff in the ambulance or in the emergency department. This creates risks in patient safety if the handover between these care providers is not optimal. Aim: The purpose was to describe how patient safety is affected by handovers between specialist nurses in the emergency department when the patient arrives by ambulance. Methods: This master's thesis is a literature review with integrative analysis, which means that the work takes place in several stages. The intention is to search for relevant scientific literature in a specific area, review it and then compile the material. Results: The review resulted in two categories with six subcategories. The categories were "risks for patient safety in the event of over-reporting" with the subcategories "stress", "environment" and "tools", and "conditions for patient safety in the event of overreporting" with the subcategories "preparation", "communication" and "structure". Conclusion: Handing over a patient is a common task for Specialist Nurses in Ambulance and Emergency Care. In order for the patient's path through healthcare to be as safe and secure as possible, the report needs to contain a certain amount of medical information but also the interpersonal, the personal and given under the right conditions to be considered patient safe. Factors that affect the quality and content of the report include; external factors, such as stress, environment and lack of equipment. Prerequisites for patient safety can be; a good structure, preparation and communication.
Published: 2023

7. Sjuksköterskans bemötande vid vård av barn på akutmottagning : En litteraturöversikt

Abstract: Bakgrund: Att arbeta på en akutmottagning ställer höga krav på sjuksköterskor att kunna fatta snabba beslut, kunna ge trygghet samt skapa delaktighet. Barn är ofta oroliga och rädda när de besöker akutmottagningen, närstående kan då vara ett stöd. Sjuksköterskans etiska förhållningssätt är grundläggande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid bemötandet av barnet som patient och deras närstående på akutmottagning. Metod: Examensarbetet utfördes som en allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats vilket ger en uppfattning om befintlig forskning eftersom sjuksköterskors perspektiv ville belysas. Resultat: Sjuksköterskors upplevelser av att möta barn och deras närstående på akutmottagningen resulterade i tre huvudteman: ”Att ge god och säker vård till barnet”, ”Sjuksköterskans kommunikationsförmåga” samt ”Barncentrerad omvårdnad - att se barnet som unikt”. Följt av sju underteman; ”Sjuksköterskans kompetens i akuta situationer”, ”Bedömning av barn - en utmaning för sjuksköterskan”, ”Det professionella samarbetet”, ”Att anpassa kommunikationen till barnet”, ”Värdet i att inkludera närstående”, ”Att möta och interagera på barnets villkor” samt ”Tillvägagångssätt för att lindra barns smärta”. Konklusion: Barnets bästa ska alltid vara främsta fokus varför sjuksköterskor alltid måste beakta barnets perspektiv samt anpassa kommunikationen. Att involvera närstående är betydelsefullt för att underlätta samarbetet med barnet för att skapa en vårdande relation., Background: Working in an emergency department places high demands on nurses to be able to make quick decisions, to be able to provide safety and to create participation. Children are often afraid when they visit the emergency department, family can then be a support. The nurse's ethical approach is fundamental. Aim: The aim was to describe nurses' experiences when approaching the child as a patient and their family in the emergency department. Method: The thesis was carried out as a general literature review with a qualitative approach, which gives an idea of existing research because the nurse's perspective wanted to be highlighted. Findings: Nurses' experiences of meeting children and the families in the emergency department resulted in three main themes; "Providing good and safe care to the child", "Nurse's communication skills" and "Child-centred nursing - seeing the child as unique". Followed by seven sub-themes: "The nurse's competence in emergency situations", "Assessment of children - a challenge for the nurse", "The professional collaboration", "Adapting communication to the child", "The value of including family", "Meeting and interacting on the child's terms" and " Approaches to Relieving Children's Pain”. Conclusion: The child's best interests must always be the primary focus, which is why the nurse must always consider the child's perspective and adapt communication. Involving family is important to facilitate cooperation with the child to create a nurturing relationship.
Published: 2023

8. Konsekvenser av att utsättas för hot och våld på akutmottagningen : Sjuksköterskors erfarenheter

Abstract: Bakgrund: På akutmottagningar utsätts sjuksköterskan dagligen för hot och våld på grund av den osäkra och föränderliga arbetsmiljön. Hot och våld påverkar sjuksköterskans fysiska och psykiska hälsa samt har konsekvenser för patienter, anhöriga, organisationen och det privata livet för sjuksköterskan. Syfte: Att studera sjuksköterskans erfarenheter av hot och våld på akutmottagning och dess konsekvenser. Metod: Analys med kvalitativ manifest och induktiv ansats. Analysen resulterade i fyra slutgiltiga kategorier: fysiska och psykiska konsekvenser för den utsatta sjuksköterskan, hot och våld kan bidra till brister i omvårdanden, hot och våld kan bidra till att sjuksköterskan vill lämna yrket och sjuksköterskans erfarenheter av hot och våld och dess påverkan på privatlivet. Resultat: Hot och våld på akutmottagning ledde till att sjuksköterskan upplevde fysiska och psykiska konsekvenser av våldet som vidare speglade viljan att lämna yrket, påverkan på relationer och omvårdnaden gentemot patient och anhörig. Slutsats: Sjuksköterskan bör få bättre stöd och hjälp för hantering av hot och våld på akutmottagning för att minska individuella konsekvenser och upprätthålla patientsäkerheten.
Published: 2023

9. Sjuksköterskans erfarenheter av omvårdnad av äldre patienter på akutmottagningar : En litteraturöversikt

Abstract: BakgrundSjuksköterskans primära ansvar är omvårdnad. I takt med att den äldre befolkningen ökar i antal ställs större krav på akutmottagningar som förväntas ombesörja vården av dessa äldre människor. Detta ställer stora krav på sjuksköterskan som ska bedriva akutsjukvård och parallellt tillgodose äldre patienters omvårdnadsbehov. SyfteSyftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av omvårdnaden av äldre patienter på akutmottagningen. MetodDetta examensarbete har genomförts som en strukturerad litteraturöversikt med inslag avliknande metodik som används vid systematiska översikter. Databaserna som användesvar CINAHL och Pubmed. Litteraturöversikten är baserad på tio artiklar där fem är kvalitativa, två är kvantitativa och tre är mixad metod. ResultatI resultatet av denna litteraturöversikt framträder två huvudkategorier; sjuksköterskans utmaningar och komplexiteten av att vårda äldre patienter som presenteras med tillhörande underkategorier. SlutsatsAkutmottagningar bedriver akutsjukvård där tidsbrist, resursbrist och hög arbetsbelastning är ett faktum. Sjuksköterskorna står inför stora utmaningar när äldres mest grundläggande omvårdnadsbehov måste prioriteras bort för att vårda de mest akut sjuka och skadade patienterna. De äldre patienterna beskrivs som komplexa där kognitiv nedsättning och samsjuklighet medför svårigheter för sjuksköterskorna att vårda denna patientgrupp. Dessutom är inte akutmottagningens miljö anpassad för den äldres patientens behov., BackgroundNurse´s primary responsibility is nursing care. As the elderly population increases in number, the demands become greater on the emergency department that provide care for elderly people. This places great demands on the nurse who must provide emergency medical care and at the same time meet the nursing needs of elderly patients. AimThe aim of this study was to describe nurses´ experiences of caring for elderly patients in the emergency department. MethodThis essay has been carried out as a structured literature review with elements of similar methodology used in systematic reviews. The databases that were used were CINAHL and PubMed. This literature review is based on ten articles where five are qualitative, two are quantitative and three are mixed methods. ResultsThe results of this literature review show three main categories: Nurse´s challenges, the complexity and the environment of the emergency department which was presented with associated subcategories. ConclusionsEmergency departments provide emergency medical care where lack of time, resources and high work is a fact. Nurses are faced with great challenges when the most basic nursing needs of the elderly patients must be prioritized away to care for the most acutely ill and injured patients. The elderly patients are described as complex, where cognitive impairment and comorbidity make it difficult for the nurses to care for this patient group. In addition, the environment of the emergency department is not adapted to the needs of the elderly patients.
Published: 2023

10. Sjuksköterskors genomförande av smärtbedömning av barn i åldrarna 0-10 år på en akutmottagningar : - En integrativ litteraturöversikt

Abstract: Bakgrund: Att genomföra smärtbedömning av barn på en akutmottagning där det primärt behandlas vuxna ställer särskilda krav på sjuksköterskors kunskap och omvårdnad. Grundutbildade sjuksköterskor saknar ofta relevant utbildning om barn och tydliga riktlinjer för hur smärtbedömning ska genomföras kan saknas. För att lindra barnets lidande behöver sjuksköterskor genomföra en smärtbedömning korrekt. Syfte: Beskriva sjuksköterskors genomförande av smärtbedömning av barn i åldrarna 0–10 år på akutmottagningar. Metod: En integrativ litteraturöversikt som baserades på artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Studien grundades på nio vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Fribergs analysmodell med grund i Whittemore och Knafl användes för att sammanställa och syntetisera artiklarna. Resultat: Det framkom fyra kategorier vilka var användning av smärtskattningsinstrument vid smärtbedömning, betydelsen av kommunikation vid genomförandet av smärtbedömning, betydelsen av kunskap vid smärtbedömning och resursbrist på akutmottagningar utmanar smärtbedömning. Slutsats: Det finns utmaningar i form av resurser på akutmottagningar för genomförande av optimal smärtbedömning för pediatriska patienter. En kunskapsutveckling för sjuksköterskor om smärtbedömning är nödvändig. Det är viktigt att sjuksköterskor har en god kommunikation med både barnet och föräldrarna för en optimal omvårdnad, smärtbedömning och smärtlindring.
Published: 2023

11. Sjuksköterskors genomförande av smärtbedömning av barn i åldrarna 0-10 år på en akutmottagningar : - En integrativ litteraturöversikt

Abstract: Bakgrund: Att genomföra smärtbedömning av barn på en akutmottagning där det primärt behandlas vuxna ställer särskilda krav på sjuksköterskors kunskap och omvårdnad. Grundutbildade sjuksköterskor saknar ofta relevant utbildning om barn och tydliga riktlinjer för hur smärtbedömning ska genomföras kan saknas. För att lindra barnets lidande behöver sjuksköterskor genomföra en smärtbedömning korrekt. Syfte: Beskriva sjuksköterskors genomförande av smärtbedömning av barn i åldrarna 0–10 år på akutmottagningar. Metod: En integrativ litteraturöversikt som baserades på artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Studien grundades på nio vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Fribergs analysmodell med grund i Whittemore och Knafl användes för att sammanställa och syntetisera artiklarna. Resultat: Det framkom fyra kategorier vilka var användning av smärtskattningsinstrument vid smärtbedömning, betydelsen av kommunikation vid genomförandet av smärtbedömning, betydelsen av kunskap vid smärtbedömning och resursbrist på akutmottagningar utmanar smärtbedömning. Slutsats: Det finns utmaningar i form av resurser på akutmottagningar för genomförande av optimal smärtbedömning för pediatriska patienter. En kunskapsutveckling för sjuksköterskor om smärtbedömning är nödvändig. Det är viktigt att sjuksköterskor har en god kommunikation med både barnet och föräldrarna för en optimal omvårdnad, smärtbedömning och smärtlindring.
Published: 2023

12. Sjuksköterskors genomförande av smärtbedömning av barn i åldrarna 0-10 år på en akutmottagningar : - En integrativ litteraturöversikt

Abstract: Bakgrund: Att genomföra smärtbedömning av barn på en akutmottagning där det primärt behandlas vuxna ställer särskilda krav på sjuksköterskors kunskap och omvårdnad. Grundutbildade sjuksköterskor saknar ofta relevant utbildning om barn och tydliga riktlinjer för hur smärtbedömning ska genomföras kan saknas. För att lindra barnets lidande behöver sjuksköterskor genomföra en smärtbedömning korrekt. Syfte: Beskriva sjuksköterskors genomförande av smärtbedömning av barn i åldrarna 0–10 år på akutmottagningar. Metod: En integrativ litteraturöversikt som baserades på artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Studien grundades på nio vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Fribergs analysmodell med grund i Whittemore och Knafl användes för att sammanställa och syntetisera artiklarna. Resultat: Det framkom fyra kategorier vilka var användning av smärtskattningsinstrument vid smärtbedömning, betydelsen av kommunikation vid genomförandet av smärtbedömning, betydelsen av kunskap vid smärtbedömning och resursbrist på akutmottagningar utmanar smärtbedömning. Slutsats: Det finns utmaningar i form av resurser på akutmottagningar för genomförande av optimal smärtbedömning för pediatriska patienter. En kunskapsutveckling för sjuksköterskor om smärtbedömning är nödvändig. Det är viktigt att sjuksköterskor har en god kommunikation med både barnet och föräldrarna för en optimal omvårdnad, smärtbedömning och smärtlindring.
Published: 2023

13. Sjuksköterskors genomförande av smärtbedömning av barn i åldrarna 0-10 år på en akutmottagningar : - En integrativ litteraturöversikt

Abstract: Bakgrund: Att genomföra smärtbedömning av barn på en akutmottagning där det primärt behandlas vuxna ställer särskilda krav på sjuksköterskors kunskap och omvårdnad. Grundutbildade sjuksköterskor saknar ofta relevant utbildning om barn och tydliga riktlinjer för hur smärtbedömning ska genomföras kan saknas. För att lindra barnets lidande behöver sjuksköterskor genomföra en smärtbedömning korrekt. Syfte: Beskriva sjuksköterskors genomförande av smärtbedömning av barn i åldrarna 0–10 år på akutmottagningar. Metod: En integrativ litteraturöversikt som baserades på artiklar med kvalitativ och kvantitativ design. Studien grundades på nio vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Fribergs analysmodell med grund i Whittemore och Knafl användes för att sammanställa och syntetisera artiklarna. Resultat: Det framkom fyra kategorier vilka var användning av smärtskattningsinstrument vid smärtbedömning, betydelsen av kommunikation vid genomförandet av smärtbedömning, betydelsen av kunskap vid smärtbedömning och resursbrist på akutmottagningar utmanar smärtbedömning. Slutsats: Det finns utmaningar i form av resurser på akutmottagningar för genomförande av optimal smärtbedömning för pediatriska patienter. En kunskapsutveckling för sjuksköterskor om smärtbedömning är nödvändig. Det är viktigt att sjuksköterskor har en god kommunikation med både barnet och föräldrarna för en optimal omvårdnad, smärtbedömning och smärtlindring.
Published: 2023

14. Kvarstannande problematiken på akuten i väntan på vårdplats : En kvalitetsförbättringsstudie för ökad patientsäkerhet och förbättrad arbetsmiljö

Abstract: Bakgrund Överfulla akutmottagningar på akutsjukhusen är en aktuell diskussion som även rapporterats i media. För få vårdplatser och personalbrist anges bland annat som orsaker, vilket är en negativ påverkan för både arbetsmiljö och patientsäkerheten på akuterna. Samtidigt har vi en utmaning i en åldrande befolkning och brist på arbetskraft inom välfärdssektorn. Det sätter nya arbetssätt även i fokus. Syfte Syftet är att identifiera orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar till kvarstannande problematiken för patienter på akuten som är klara för inläggning men väntar på vårdplats. Teori De teoretiska ramverken som används är processteori, förbättringsteori samt teorier avseende kapacitetsplanering. Metod Studien har en kvalitativ design som en fallstudie. En litteraturstudie för att inhämta teorier och metoder. Primärdata i den empiriska delen via observationer, intervjuer och webenkät med en svarsfrekvens på 25 %. Sekundärdata inhämtas från verksamhetens processbeskrivningar, statistik och övriga dokument. DMAIC-modellen används för att strukturera resultaten samt för analysen. Resultat 10 % av inläggningarna når målvärden för totala ledtider, där variationen mellan mottagande enheter är stor. Bristande kompetens, bristande följsamhet, fördröjda beslut, ökat antal äldre som får vänta länge, som hänger ihop med brist på vårdplatser samt otillräcklig tillgänglighet i andra vårdformer beskrivs som orsaker. Slutsats Prioriterade lösningar är utöver vårdplatssituationen att stärka kompetens tidigare i mottagandet vid akuten. DMAIC-metoden fungerar väl för att strukturera, analysera och prioritera möjliga förbättringsförslag vid kvarstannande på akuten., Background Overcrowded emergency departments are a current discussion and reported in media. Hospital bed and staff shortages are given as reasons. This has a negative impact on work environment and patient safety. However, we have a challenge in an aging population and a lack of staff in the welfare sector. This puts new working methods in focus. Purpose The purpose is to identify causes, consequences, and possible solutions to crowding in the emergency department. Theory The theoretical frameworks used are process theory, improvement theory and theories regarding capacity planning. Method The study has a qualitative design as a case study. A literature study to obtain theories and methods. Primary data in the empirical part via observations, interviews, and a web survey with a response rate of 25%. Secondary data is obtained from the process maps, statistics, and other documents. The DMAIC model is used to structure the results and for the analysis. Results 10% of patients reach target values for total lead times, where the variation between receiving units is large. Lack of competence, lack of compliance, delayed decisions, increased number of elderly people who must wait a long time, which relates to a lack of beds and insufficient availability of other forms of care are described as causes. Conclusion Priority solutions are, in addition to increase the number of beds, to strengthen skills earlier in reception at the emergency department. The DMAIC method works well for structuring, analyzing, and prioritizing possible improvement proposals when staying in the emergency room.
Published: 2023

15. Överbeläggning på akutmottagningen — åverkan på patientsäkerheten : en litteraturstudie

Abstract: Akutmottagningens uppgift är att omhänderta den akut sjuka patienten, stabilisera, behandla och erbjuda en patientsäker vård av god kvalitet vid oförutsägbara och akuta händelser. Sedan längre tid ses en global trend med ett ökande inflöde till akutmottagningarna, även i Sverige. Detta belastar i allt högre grad en redan pressad organisation och orsakar överbeläggning (“Crowding”), en situation där patientflödet på akutmottagningen överstiger kapaciteten som verksamheten är dimensionerad för. Inte bara inflöde påverkar, utan även vårdtyngd och möjlighet att förflytta patienternavidare i vårdkedjan. Crowding kan leda till försämrat patientflöde, längre vänte- och vårdtider på akutmottagningen, högre arbetsbelastning för personalen och negativa konsekvenser för patienterna. Syftet med detta examensarbete var att belysa hur crowding på akutmottagningen kan påverka patientsäkerheten. För att besvara syftet gjordes en systematisk, integrativ litteraturstudie inkluderande 18 vetenskapliga studier publicerade mellan 2013-2022. Inkluderade studier hämtades från databaserna PubMed, CINAHL och Scopus och kvalitetsgranskades enligt granskningsmallar från Joanna Briggs Institute. En tematisk analys genomfördes, där tre huvudteman identifierades: “Organisatoriska brister”, “Upplevelser av crowding” samt “Vårdskador orsakade av crowding”. Resultatet påvisade att crowding har negativ påverkan på patientsäkerheten, med ökning av både mortalitet och morbiditet. Det tycks däremot inte vara någon proportionell samstämmighet, utan andra faktorer tycks påverka i hög grad. Crowding och otillräckliga resurser medför ett ökat lidande för patienter, anhöriga och personal. Slutsatsen är att crowding på akutmottagningen är ett komplext problem som påverkar hela sjukvården. Med växande och åldrande befolkning kommer problemet troligen fortsätta öka och åtgärder i hela vårdkedjan blir nödvändiga för att inte äventyra patientsäkerheten.
Published: 2023

16. Upplevelsen av att vårdas för Akut Koronart Syndrom på en akutmottagning : Ett patientperspektiv. En systematisk integrativ litteraturöversikt

Abstract: Bakgrund: Akut Koronart Syndrom (AKS) är ett samlingsnamn för tre olika kliniska tillstånd som förorsakas av en ruptur på ett ateromatösa plack vilket leder till en trombosbildning som okluderar hjärtats kranskärl helt eller delvis. Den äldre populationen utgör en stor andel av patienterna som drabbas av AKS sjukdom. AKS är en diagnos som påverkar patienten både fysiskt och psykiskt och Akutsjuksköterskor ska bemöta och vårda dessa patienter under hela dygnets timmar oavsett om det är ett stort eller lågt inflöde på akutmottagningen. Enligt statistik från Socialstyrelsen ökar antalet patienter på akutmottagningarna och tiden för den erbjudna vården minskar vilket gör att vårdbehov måste tidigt kunna identifieras för att kunna sätta in rätt omvårdnadsåtgärder för dessa. Syfte: Att belysa upplevelser av att som patient bli vårdad för akut koronart syndrom på akutmottagning. Metod: Metoden som valts är en systematisk integrativ litteraturöversikt. Datainsamlingen har gjorts med hjälp av den femstegsprocess som beskrivits av Oermann och Knafl (2021) där analysfasen bytts ut mot en tematisk innehållsanalys enligt Braun och Clarkes (2008). Resultat: Resultatet presenteras som tre övergripande teman (Fysiska upplevelser, Psykiska upplevelser och Vårdupplevelser) respektive åtta subteman (Smärtlindring vid koronar bröstsmärta. Rädsla, ångest och en osäkerhet över situationen. Upplevelse av hotad hälsa. Utsatthet vid hög belastning på akutmottagningen. Effekter av psykisk belastning vid AKS. Orsaker till upplevelsen av god vård. Bristande information och kommunikation. Självbestämmande och beslutstagande under vården.). Slutsatser: Patienter som vårdas för AKS på akutmottagning har komplexa upplevelser med stor variation som alla behöver sin vård där akutsjuksköterskans kompetens är av stor vikt. Behov för information beskrevs i stora delar av resultatet., Background: Acute coronary syndrome (ACS) is a collective name for three different clinical conditions which are caused by a rupture on a atherosclerothic plaque. This situation leads to the creation of a thrombos that occludes a coronary artery in the heart partially or completely. The older generation makes up for a greater part of the patients treated for ACS. ACS is a condition that affects the patient both physically and psychologically and emergency nurses care for these patients during every hour of the day no matter if the patient flow is high or low at the emergency department. According to statistics from Socialstyrelsen, the number of patients at the emergency department is increasing and the time for care decreasing which further notes the importance of being able to early identify care-needs to be able to provide the correct care for these. Aim: To enlighten the experiences of patients getting care for acute coronary syndrome at the emergency department Method: The method that was chosen was a systematic integrative literature review. Datacollection has been done with the assistance of the five-step process described by Oermann och Knafl (2021) where the data analytic step has been replaced by a thematic content analysis described by Braun och Clarkes (2008). Results: The result section presents three general themes (Physical experiences, Psychological experiences and care-experiences) together with eight sub-themes (Painrelief during coronary chest pain. Fear, anxiety and uncertainty over the situation. An experience of threat towards health. Vulnerability during crowding at the emergency department. Effects of psychological burden during ACS. Reasons for experiencing good care. Lack of information and communication. Self-determination and decisionmaking during care.). Conclusions: Patients receiving care for AKS at the emergency department inhibit complex experiences with great variation which all need their own personal caring where the compet
Published: 2023

17. Erfarenheter av närståendes närvaro och delaktighet vid livräddande insatser i samband med hjärtstopp på akutmottagning : En systematisk integrativ litteraturstudie

Abstract: Akutmottagningens uppdrag är att ge omedelbar akutsjukvård för akuta skador och sjukdomar. Hjärtstopp kräver omedelbar behandling då hjärtat förlorar sin pumpfunktion vilket leder till att kroppen inte kan hålla sig levande. Närstående kommer ofta med till akutmottagningen och bevittnar de livräddande insatserna. Närstående som bevittnar hjärt-lungräddning (HLR) kan uppfatta det som en traumatisk händelse. Vid akut förlust som vid dödsfall är sorg en normal reaktion hos närstående. Syftet var att utforska tillgänglig litteratur gällande erfarenheter av närståendes närvaro och delaktighet vid livräddande insatser i samband med hjärtstopp på akutmottagning. För att svara på studiens syfte genomfördes en strukturerad integrativ litteraturstudie. Åtta vetenskapliga artiklar inkluderades, fyra kvalitativa och fyra kvantitativa. Resultatet presenterades i tre kategorier; närvara som en naturlig del, relationer för öppen delaktighet och utmaningar att få vara delaktig som närstående med två till tre underliggande subkategorier. Resultatet visar att närstående vill vara delaktiga vid HLR, de ville ha information och få förklaringar om deras anhörig under HLR. Närstående ville vara nära sin anhörig för att kunna ta farväl, samt få stöd både från akutmottagningspersonal och från andra närstående.
Published: 2023

18. Räcker vården till? : En systematisk integrativ litteraturstudie om förutsättningarna för ett patientsäkert vårdande på akutmottagningen

Abstract: Akutmottagningens verksamhet drabbas hårt av brister i bemanning och disponibla vårdplatser världen över. Detta ökar risker för patientsäkerheten. Vårdmiljön på en akutmottagning är oförutsägbar och klassas som en högriskmiljö på grund av att flera vårdprocesser pågår samtidigt. Akutsjuksköterskan ska arbeta i partnerskap med patienten och präglas av etiska beslut som ska utgå från patientens bästa. Syftet var att utforska akutsjuksköterskans förutsättningar att arbeta patientsäkert på en akutmottagning. Studiens design var systematisk integrativ litteraturstudie som följde Whittemore och Knafls metod (2005). Databassökningen utfördes i tre databaser som genererade 17 artiklar till resultatet. Dataanalysen genomfördes genom tematisk analys som beskrivet av Braun och Clark (2006). Två teman samt fyra subteman identifierades, och de visade att förutsättningar som brist på tid och resurser samt överbelastning orsakar en känsla av att inte räcka till och en psykisk påfrestning på akutsjuksköterskan som ökar risken för misstag i vården av patienten. Samspel mellan vårdpersonal framkom som en förutsättning för säker vård, då kommunikation, teamarbete och goda relationer var viktiga faktorer för patientsäkerheten. Brist på kompetens ansågs vara en riskfaktor för säkert vårdande. Magisteruppsatsens resultat visade att faktorer som tidsbrist, lokalutformning, arbetsklimat, mänskliga och materiella resurser, samspel samt kompetens påverkar akutsjuksköterskans förutsättningar att bedriva ett patientsäkert vårdande. För att akutsjuksköterskan ska kunna utföra en patientsäker vård behövs resurser som tid och disponibla vårdplatser. Akutsjuksköterskan ska även arbeta i ett klimat där samspel och teamarbete är i fokus och det finns tydliga mål för patientsäkerhetsarbetet.
Published: 2023

19. Akutsjuksköterskans vårdande av accidentell hypotermi : En systematisk och integrativ litteraturstudie

Abstract: Bakgrund: Patienter som riskerar att drabbas av/har drabbats av accidentell hypotermi förekommer i all akutsjukvård. Accidentell hypotermi innebär oavsiktlig nedkylning till följd av skada eller sjukdom. Akutsjuksköterskor utgör en viktig funktion i att identifiera denna patientgrupp tidigt, såväl pre-, som intrahospitalt men även för att påbörja behandling. Tillståndet innebär obehandlat en hög risk för mortalitet. Det saknas tillräcklig kunskap som beskriver vårdåtgärder och påverkande faktorer vid accidentell hypotermi. Genom en sådan sammanställning kan akutsjuksköterskor få stöd i vårdandet av denna patientgrupp. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa faktorer och vårdåtgärder i det akuta omhändertagandet vid behandling eller förebyggande av accidentell hypotermi. Metod: En integrativ litteraturstudie genomfördes enligt Whittemore och Knafls femstegsprocess. Artiklar söktes fram i databaserna PubMed och Cinahl på ett systematiskt sätt genomsök block utvecklade enligt PEO-struktur. Tolv artiklar svarade till studiens syfte och kvalitetsgranskades för att sedan användas i resultatet. Dataanalysen genomfördes utifrån Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: Två huvudteman identifierades; De vårdande åtgärderna med subtema Passiv uppvärmning och Aktiv uppvärmning samt De påverkande faktorerna med subtema Behovet av kunskap, Omgivningens temperatur, Akutsjuksköterskans vårdande attityd samt Frysa och bli varm. Slutsats: Ur resultatet framkom att det fanns flertalet sätt att behandla och förebygga accidentell hypotermi samt att kombinationer av olika metoder förekom. Viktiga faktorer var kunskap och attityder hos akutsjuksköterskor för att få en struktur idet akuta omhändertagandet av accidentell hypotermi samt en ökad patientsäkerhet. Känslan av att frysa är en obehaglig upplevelse för patienter där värme upplevs som tryggt och avslappnande., Background: Patients at risk of/suffering from accidental hypothermia due to injury or illness occur in all emergency settings. Emergency nurses have a key role in identifying these patients early, pre-, or intrahospital, and in initiating treatment. The condition carries a high risk of mortality if left untreated. There is currently a lack of knowledge regarding care measures and influencing factors for this condition. Such a review may assist emergency nurses in the management of these patients. Aim: The aim of this literature review was to compile factors and care measures in the acute management of treatment or prevention of accidental hypothermia. Method: An integrative literature review was conducted according to Whittmore and Knafls five step process. Articles were searched in the PubMed and Cinahl databases in a systematic manner using the PEO-structure. Twelve articles were quality reviewed for use in the results. Data analysis was performed following Braun and Clarke’s thematic analysis. Result: Two main themes were identified; The caring measures with subthemes Passive warming and Active warming as well as The influencing factors with subthemes The need for knowledge, The temperature of the environment, The caring attitude of the emergency nurse and Freezing and getting warm. Conclusion: There were several ways to treat and prevent accidental hypothermia and combinations of different methods were used. Important factors were knowledge and attitude of emergency nurses to manage structure and to provide patient safe care. The feeling of freezing is unpleasant for patients where warmth is perceived as safe and relaxing.
Published: 2023

20. När den yrkesetiska övertygelsen sviktar : En systematisk och integrativ litteraturstudie om etisk stress

Abstract: Akutmottagningen är en komplicerad verksamhet som inte är begränsad av patientantal och kontaktorsakerna är många. Vårdmiljön är stressig och resurserna knappa. Stora krav ställs på akutsjuksköterskan i denna miljö relaterat till patientsäkerhet, samtidigt som snabba beslut måste ske. Etiken har en central roll i akutsjuksköterskans profession och betonas i lagstiftning, kompetensbeskrivningar och ICN:s etiska kod. Akutsjuksköterskor är en yrkesgrupp som ofta tvingas ta beslut som går emot etiska värderingar. Därmed bör det klargöras vilka faktorer som bidrar till etisk stress. Syftet med studien var att utforska tillgänglig vetenskaplig litteratur gällande faktorer som bidrar till etiskstress hos akutsjuksköterskor på en akutmottagning. En systematisk och integrativ litteraturstudiegenomfördes och baserades på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. En systematisk dataanalys av de elva artiklarna utfördes. Resultatet visade att vårdmiljön bidrog till etisk stress då den bidrog till att akutsjuksköterskan tvingades ta förhastade beslut. Det framkom att den höga arbetsbelastningen medförde att akutsjuksköterskan upplevde sig tappa kontrollen. Begränsningar i vårdarbetet bidrar till etisk stress genom att akut sjuksköterskan upplevde att bristfällig kommunikation och bristfälligt samarbete med kollegor påverkade vården. Det framkom också att den etiska stressen hos akutsjuksköterskan var hög när patienterna blev lidande av långa vistelsetider och bristande delaktighet. Faktorer som visat sig bidra till etisk stress för akutsjuksköterskorna på en akutmottagning relateras framför allt till faktorer i vårdmiljön och begränsningar i vårdarbetet. Organisatoriska orsaker till etisk stress kunde bero på resursbrist, tidspress och prioriteringsmöjligheter av patienter. När akutsjuksköterskan inte kunde erbjuda patienterna vård enligt sin övertygelse och sin etiska kompass, uppstod etisk stress.
Published: 2023

21. Akutsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn under 13 år på akutmottagningar

Abstract: Barn är en växande patientgrupp med behov som behöver tillgodoses. På en del akutmottagningar i Sverige vårdas barn och vuxna gemensamt. Till akutsjuksköterskans ansvarsområden hör att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdom och lindra lidande. Ett vårdande som inte tillgodoser patientens unika behov kan leda till ett ökat lidande för patienten. Syftet med studien var att beskriva akutsjuksköterskors erfarenheter av att vårda barn på akutmottagningar där barn och vuxna vårdas gemensamt. För att besvara syftet gjordes en integrativ litteraturöversikt enligt Whittemore och Knafl (2005), där steget dataanalys har ersatts med analysmetod enligt Popenoe, Langius-Eklöf, Stenwall & Jervaeus (2021). Resultatet bygger på nio artiklar som valdes ut efter en strukturerad litteratursökning. Dataanalysen av dessa artiklar resulterade i att ett övergripande tema formulerades: Ett annorlunda vårdande jämfört med vuxna. Fyra subteman identifierades: Bemötande av barn och familj, Ett vårdande som väcker känslor, Behov av en barnanpassad miljö och Tidigare erfarenhet av att vårda barn underlättar. Resultatet visar att akutsjuksköterskor upplever att det är annorlunda att vårda barn jämfört med vuxna patienter. Akutsjuksköterskorna beskrev skillnader i bemötandet med barn och dess familj jämfört med vuxna patienter. Akutsjuksköterskorna upplevde att akutmottagningens miljö kunde utgöra ett hinder i vårdandet. När akutsjuksköterskorna vårdade svårt sjuka barn eller när barn dog kunde det väcka svårhanterliga känslor. Akutsjuksköterskorna efterfrågade mer utbildning i vårdande av barn. Utifrån studiens resultat är följande förbättringsområden identifierade: mer barnanpassade miljöer på akutmottagningar, mer stöd till akutsjuksköterskor som vårdar barn i kritiska situationer eller är med om barns död samt mer utbildning inom vård av barn för akutsjuksköterskor. Ytterligare forskning är nödvändig inom ämnet.
Published: 2023

22. Sjuksköterskans upplevelse av att vårda intoxikerade barn : En intervjustudie inom akutsjukvård

Abstract: Bakgrund: I arbetet som sjuksköterska på allmänna akutmottagningar och allmänna intensivvårdsavdelningar där majoriteten av patienterna är vuxna ingår även akut omhändertagande av barn. Avsiktlig som oavsiktlig intoxikation hos barn anses som ett globalt hälsoproblem som orsakar många sjukhusinläggningar och i vissa fall döden. Tidigare forskning om sjuksköterskors upplevelse av att vårda barn som vårdas på grund av intoxikation är fokuserad på sjuksköterskor inom psykiatrin och skolhälsovård. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda barn i åldern 0–18 år som vårdas på en allmän akutmottagning eller allmän intensivvårdsavdelning på grund av intoxikation. Metod: Deltagarna valdes ut genom ett ändamålsenligt urval. Urvalet består av nio sjuksköterskor. Semistrukturerade intervjuer användes för att samla in data som sedan analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Dataanalysen resulterade i fyra kategorier: “Att vårda med fingertoppskänsla”, “Att möta anhöriga som tillgång eller utmaning”, “Att arbeta mot samma mål eller inte” och “Kunskap och emotionella utmaningar”. Slutsats: Vård av intoxikerade barn är komplext och tvärprofessionellt då det berör flera professioner, men även organisationer som måste arbeta tillsammans för att ge barnet de bästa förutsättningarna. Studien visar att sjuksköterskor inom akutsjukvård är i behov av utbildning kring bemötande och samtal med barn som utfört självmordsförsök, och att gemensamma utbildningsdagar mellan akutsjukvård och psykiatri är motiverat för att öka samarbete och förbättra omhändertagande av intoxikerade barn.
Published: 2023

23. Kvarstannande problematiken på akuten i väntan på vårdplats : En kvalitetsförbättringsstudie för ökad patientsäkerhet och förbättrad arbetsmiljö

Abstract: Bakgrund Överfulla akutmottagningar på akutsjukhusen är en aktuell diskussion som även rapporterats i media. För få vårdplatser och personalbrist anges bland annat som orsaker, vilket är en negativ påverkan för både arbetsmiljö och patientsäkerheten på akuterna. Samtidigt har vi en utmaning i en åldrande befolkning och brist på arbetskraft inom välfärdssektorn. Det sätter nya arbetssätt även i fokus. Syfte Syftet är att identifiera orsaker, konsekvenser och möjliga lösningar till kvarstannande problematiken för patienter på akuten som är klara för inläggning men väntar på vårdplats. Teori De teoretiska ramverken som används är processteori, förbättringsteori samt teorier avseende kapacitetsplanering. Metod Studien har en kvalitativ design som en fallstudie. En litteraturstudie för att inhämta teorier och metoder. Primärdata i den empiriska delen via observationer, intervjuer och webenkät med en svarsfrekvens på 25 %. Sekundärdata inhämtas från verksamhetens processbeskrivningar, statistik och övriga dokument. DMAIC-modellen används för att strukturera resultaten samt för analysen. Resultat 10 % av inläggningarna når målvärden för totala ledtider, där variationen mellan mottagande enheter är stor. Bristande kompetens, bristande följsamhet, fördröjda beslut, ökat antal äldre som får vänta länge, som hänger ihop med brist på vårdplatser samt otillräcklig tillgänglighet i andra vårdformer beskrivs som orsaker. Slutsats Prioriterade lösningar är utöver vårdplatssituationen att stärka kompetens tidigare i mottagandet vid akuten. DMAIC-metoden fungerar väl för att strukturera, analysera och prioritera möjliga förbättringsförslag vid kvarstannande på akuten., Background Overcrowded emergency departments are a current discussion and reported in media. Hospital bed and staff shortages are given as reasons. This has a negative impact on work environment and patient safety. However, we have a challenge in an aging population and a lack of staff in the welfare sector. This puts new working methods in focus. Purpose The purpose is to identify causes, consequences, and possible solutions to crowding in the emergency department. Theory The theoretical frameworks used are process theory, improvement theory and theories regarding capacity planning. Method The study has a qualitative design as a case study. A literature study to obtain theories and methods. Primary data in the empirical part via observations, interviews, and a web survey with a response rate of 25%. Secondary data is obtained from the process maps, statistics, and other documents. The DMAIC model is used to structure the results and for the analysis. Results 10% of patients reach target values for total lead times, where the variation between receiving units is large. Lack of competence, lack of compliance, delayed decisions, increased number of elderly people who must wait a long time, which relates to a lack of beds and insufficient availability of other forms of care are described as causes. Conclusion Priority solutions are, in addition to increase the number of beds, to strengthen skills earlier in reception at the emergency department. The DMAIC method works well for structuring, analyzing, and prioritizing possible improvement proposals when staying in the emergency room.
Published: 2023

24. Patienters upplevelse av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen

Abstract: Introduktion: Vistelsen på akutmottagningen präglas av möten med flera olika vårdprofessioner. När vårdpersonalen engagerar patienten i en öppen dialog ökar patienternas delaktighet samt patientsäkerheten. Bristande bemötande kan leda till att patientsäkerheten äventyras samt onödiga kostnader då obefogade åtgärder genomförs. Missnöjda patienter till följd av bristande bemötande är mindre benägna att följa vårdens rekommendationer vilket kan leda till att de återkommer till vården i sämre skick. Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metod: En deskriptiv kvalitativ litteraturstudie användes som metod. Elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: Fem huvudkategorier framträdde: Information, Kommunikation, Delaktighet, Personcentrerad vård och Personalens handlingar. Att vara tillräckligt informerad, erhålla individanpassad information samt regelbundet kommunicera med vårdpersonal bidrog till en positiv upplevelse av vårdpersonalens bemötande. Även möjligheten att delta i sin vård samt vårdas ur ett personcentrerat förhållningssätt bidrog till positiva upplevelser. När informationen och kommunikationen brast upplevde patienterna oroskänslor. Slutsats: Mötet präglas av olika faktorer som bidrar till upplevelsen av bemötandet. Varje persons upplevelse är individuell och det är sjuksköterskans ansvar att bemöta personen utifrån dennes individuella behov och önskemål. Ett gott bemötande bidrar till en positiv vårdupplevelse hos den sjuke. När personen inte upplever att bemötandet är tillfredsställande bidrar detta till en negativ vårdupplevelse., Introduction: Visiting the emergency department is characterized by encounters with different healthcare professions. When the staff engages the patient in an open dialogue patient participation and patient safety increases. Inadequate treatment can lead to patient safety being compromised as well as unnecessary costs when unjustified measures are carried out. Dissatisfied patients, due to poor treatment, are less likely to follow recommendations, leading to them later returning to the hospitals in worse conditions. Aim: To investigate patients’ experiences of the encounter with the staff in the emergency department. Method: A descriptive qualitative literature study where eleven scientific articles with a qualitative approach were quality reviewed and analyzed. Result: Five main categories emerged: Information, Communication, Participation, Person-centered care, and Staff actions. Being sufficiently informed, receiving individually tailored information and regular communication with healthcare staff contributed to a positive experience of the treatment. To be involved in their care and to be cared for from a person-centered approach also contributed to positive experiences. When information and communication was insufficient patients experienced negative emotions. Conclusion: Being cared for in an emergency department implies an encounter between a patient and staff. The encounter is characterized by various factors that contribute to the experience of being treated at the emergency department. Each persons’ situation is individual, and it is the nurses’ responsibility to respond to the person based on their individual needs. A good encounter contributes to a positive experience for the patient. When the encounter is unsatisfactory it contributes to a negative experience.
Published: 2023

25. Faktorer som påverkar bemötandet av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk akutsjukvård - ett sjuksköterskeperspektiv : En allmän litteraturöversikt

Abstract: Bakgrund: Psykisk ohälsa är en del av det moderna samhällets folksjukdomar och personer som lider av psykisk ohälsa har ofta en större prevalens att drabbas av samsjuklighet med ökad risk för fysisk ohälsa. Patienter med psykisk ohälsa uppsöker frekvent somatiska akutmottagningar där de inte alltid erhåller adekvat vård på grund av flera olika faktorer, som att sjuksköterskorna inte besitter rätt kunskap eller prioriterar andra patientgrupper. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa de faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk ohälsa som är i behov av somatisk akutsjukvård. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt där sex vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod användes. Till dataanalysen valdes Fribergs (2022) metod för litteraturöversikter av kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultat: Resultatet presenterar fyra huvudfaktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande av patienter med psykisk ohälsa inom somatisk akutsjukvård vilka är: kunskap med underrubrikerna utbildning och kompetens, miljö med underrubrikerna arbetsmiljö och fysisk miljö, attityder med underrubrikerna intresse/ointresse och stigma samt organisation med underrubrikerna resurser och ledarskap. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde sig ha otillräcklig kunskap för att vårda patienter med psykisk ohälsa på akutmottagningar. De pekade ut den fysiska miljön, sin egen kompetens och förmåga, stöd från ledningen och otillräcklig utbildning som särskilt besvärande. Sjuksköterskorna kände en osäkerhet inför att vårda patienter med psykisk ohälsa och att de inte hade möjlighet att ge den vård som patienterna hade rätt till. Litteraturstudien kan bidra till en ökad förståelse för hur sjuksköterskan upplever vårdandet av patienter som lider av psykisk ohälsa på akutmottagningar och genom att dessa befintliga kunskapsluckor åskådliggörs kan förbättringar inom stöd och utbildning arbetas fram. Dessa kan i sin tur bidra till att sjuksköterskorna blir mer bekväma me
Published: 2023

26. Närståendes upplevelser av palliativ vård på akutmottagningar : en litteraturöversikt

Abstract: Palliativa patienter har ett komplext vårdbehov och för närstående kan det vara en givande men påfrestande tid. Det är därför viktigt att den palliativa vården bedrivs på ett värdigt och respektfullt sätt. Syftet med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten både för patienterna och dess närstående vid fortskridande, obotlig sjukdom eller skada genom att förebygga och lindra lidande. Det är därför viktigt att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Palliativ vård ska kunna bedrivas i hemmet, på vårdavdelningar, inom primärvården och på akutmottagningar. Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av den palliativa vården på akutmottagningar. Den metod som användes var en litteraturöversikt med en integrerad analys. De artiklar som inkluderades i denna studie framkom via databassökningar i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Vid artikelsökningen i databaserna valdes lämpliga sökord utifrån MESH-termer som kunde kopplas till studiens syfte. Databassökningarna och kvalitetsgranskningarna resulterade i 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats som inkluderades i litteraturöversiktens resultat. Resultatet delades in i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var kunskap och erfarenhet, kommunikation och organisatoriska förutsättningar. Det framkom att resursbrister, vårdmiljön och den kurativa inriktning som vårdpersonalen arbetar utifrån på en akutmottagning är inte optimal för de palliativa patienterna och dess närstående. Informationsdelgivning, samverkan, bemötande, kunskap hos vårdpersonal och närståendes tidigare erfarenheter kunde även påverka upplevelsen. Slutsatsen är att vårdpersonal på akutmottagningar bör bemöta såväl patienter som närstående på ett värdigt och respektfullt sätt så de trots omständigheterna kan få en positiv upplevelse av den palliativa omvårdnaden. Det är viktigt att vårdpersonalen arbetar utifrån ett perso, Patients in palliative care have a complex need of care which means for relatives it can serve as both a stressful but also a rewarding period. All palliative care needs to be conducted in a manner of dignity and respect. The purpose of palliative care is to improve the quality of life both for the patient but also for relatives in case of progressive, incurable illness or injury by preventing and alleviating suffering. It is therefore important to work based on a person- centered approach. Palliative care must be able to be carried out at home, in care wards, in primary care and in emergency departments. The aim of the study was to shed light on relatives' experiences of palliative care in emergency departments. The method used was a literature review with an integrated analysis. The articles included in this study were obtained via database searches in CINAHL, PubMed and PsycInfo. When searching for articles in the databases, suitable keywords were chosen based on MESH terms that could be linked to the purpose of the study. The database searches and quality reviews resulted in 15 scientific articles with a qualitative approach that were included in the results of the literature review. The results were divided into three main categories and eight subcategories. It emerged that resource shortages, care environment and the curative focus that the care staff work on emergency departments are not optimal for the palliative patients and their relatives. Sharing of information, collaboration, treatment, knowledge of healthcare staff and previous experiences of relatives could also influence the experience. The conclusion is that nursing staff in emergency departments should treat both patients and relatives in a dignified and respectful manner so that despite the circumstances they can have a positive experience of palliative care. It is important that the care staff work based on a person-centered approach regardless of the situation and workplace. It emerged in this s
Published: 2023

27. Sjuksköterskors erfarenheter av triage på akutmottagning : Litteraturöversikt med kvalitativ design

Abstract: Bakgrund: Sveriges akutmottagningar tog emot 1,7 miljoner patienter under år 2021. Alla patienter som inkommer till akutmottagningen triageras. Triage är det första steget i omhändertagande av patienter och utgår från kontaktorsak, bedömning av symtom samt vitalparametrar. Metoden säkerställer att patienter ska få rätt hjälp i rätt tid. På akutmottagningar tar sjuksköterskor emot patienter och utför triagebedömning. Sjuksköterskors triagebeslutsförmåga utvecklas genom klinisk erfarenhet. Patricia Benners teori ”från novis till expert” användes som teoretisk referensram i litteraturöversikten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av triage på akutmottagning. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats, 12 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades enligt Fribergs femstegsanalys. Resultat: Sjuksköterskor uppskattade att använda triagesystem och subjektiva observationer påverkade deras triagebedömning. Sjuksköterskornas färdigheter och kompetens var av betydelse i deras triagearbete. Det framkom att patientkontakten, akutmottagningens arbetsmiljö och samarbetet mellan andra professioner hade inverkan på deras triage. Slutsats: Triage på akutmottagningar är komplext trots att det utförs med hjälp av arbetsverktyget triagesystem. Sjuksköterskors arbetsbelastning utgjorde hinder för sjuksköterskors triage. Klinisk erfarenhet, kompetens, utbildning och praktisk övning ansågs värdefullt för att utföra korrekta triagebeslut. Sjuksköterskors färdigheter och förmågor att triagera utvecklas genom de olika stegen från novis till expert., Background: Sweden's emergency departments received 1,7 million patients in the year 2021. All patients who enter emergency departments are triaged. Triage is the first step in the care of patients and is based on the cause of contact, assessment of symptoms and vital signs. The method ensures that patients get the right help at the right time. In emergency departments, nurses receive patients and perform triage assessment. Nurses' triage skills develop through clinical experience. Patricia Benner's theory "from novice to expert" was used as a theoretical frame of reference in the literature review. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of triage in emergency departments. Method: A literature review with qualitative design and inductive approach, 12 articles were included and was analyzed according to Friberg's five-step analysis. Results: Nurses appreciated using triage systems and subjective observations influenced their triage assessment. Nurses' skills and competence were important in their triage work. It emerged that patient contact, the working environment of the emergency department and the collaboration between other professions had an impact on their triage. Conclusion: Triage in the emergency department is complex, even though it is performed with the help of the triage system work tool. Nurses' workload was a barrier to their triage. Clinical experience, competence, education and practical training were considered valuable in making correct triage decisions. Nurses' skills and abilities to triage develop through the different stages from novice to expert.
Published: 2023

28. Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningar : En litteraturstudie

Abstract: Bakgrund: Världen över är hot och våld vanligt förekommande gentemot sjuksköterskor som arbetar på akutmottagningar. Hot och våld kan innebära allt från verbala trakasserier till fysiska övergrepp. Dess omfattning innebär en hälsorisk och säkerhetsrisk för sjuksköterskor och patienter och kan antas ge konsekvenser på omvårdnaden. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningar. Metod: Litteraturstudien baserades på tolv vetenskapliga artiklar av kvalitativ metod. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: De vetenskapliga studierna belyste sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av hot och våld på akutmottagningar från flertalet olika länder världen över. Resultatet bildade två huvudkategorier. Den första huvudkategorin var Hot och våld som en del av arbetet och bestod av två underkategorier Det nya normala och En ond cirkel. Dessa beskriver sjuksköterskornas upplevelser kring närvaron och normaliseringen av hot och våld på akutmottagningar. Den andra huvudkategorin var Påverkad av hot och våld som bestod av tre underkategorier En upplevelse av svek, En tappad gnista och En känsla av otrygghet. Dessa beskriver sjuksköterskors upplevelser och känslor av arbetsplatsvåld. Konklusion: Hot och våld mot sjuksköterskor på akutmottagningar upplevs ske ofta och påverkar sjuksköterskors hälsa fysiskt och psykiskt samt påverkar omvårdnadsarbetet negativt. Framgent behöver hot och våld uppmärksammas mer och sjuksköterskor utbildas och förebyggande strategier införas., Background: Workplace violence is common worldwide towards emergency department nurses. Workplace violence can mean anything from verbal harassment to physical abuse. The prevalence magnitude implies a health and safety risk for nurses and patients and can be assumed to affect nursing. Aim: The aim of this literature review was to shed light on nurses' experiences of workplace violence in the emergency departments. Method: The literature review was based on twelve scientific articles using a qualitative method. The articles were obtained from the nursing focused databases Cinahl and PubMed. The articles were quality reviewed and analyzed. Results: The scientific studies highlighted nurses' experiences of threats and violence in emergency departments from several different countries around the world. The results formed two main categories. The first main category was Threats and violence as part of the work and consisted of two subcategories The New Normal and A Vicious Circle. These describe the nurses' experiences of the presence and normalization of threats and violence in emergency departments. The second main category was Affected by threats and violence which consisted of three subcategories A feeling of betrayal, A lost spark and A feeling of insecurity. These describe nurses' experiences and feelings of workplace violence. Conclusion: Threats and violence against nurses in the emergency departments is often experienced and affect nurses' well-being physically and mentally and negatively affects the nursing work. Onwards, threats and violence need more attention and nurses need to be trained and preventive strategies implemented.
Published: 2023

29. Sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar : En litteraturöversikt

Abstract: Bakgrund: Stress är ett ökande samhällsproblem som har både positiva och negativa fysiska såväl som psykiska effekter på kroppen. Hög arbetsbelastning anses bidra till den ökade stressen. På akutmottagningarna är det vanligtvis höga patientflöden, korta möten och hög arbetsbelastning. Den höga arbetsbelastningen som orsakar stress kan riskera att påverka patientsäkerheten, vårdkvalitén samt omvårdnaden. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av arbetsrelaterad stress på akutmottagningar. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ ansats genomfördes. Resultat: Två teman identifierades: Inre och yttre stressfaktorer och Konsekvenser av arbetsrelaterad stress, samt fem subteman; Resursbrist, Bristande teamarbete, Stöd i arbetsmiljön, Arbetsförhållanden påverkar vårdkvalitén och patientsäkerheten, Påverkan på sjuksköterskors fysiska och psykiska hälsa. Slutsats: Arbetsrelaterad stress leder till negativa konsekvenser för sjuksköterskornas hälsa samt akut sjuka patienters vård. Hög arbetsbelastning och resursbrist är de främsta orsakerna till den arbetsrelaterade stressen. Vårdkvalitén, patientsäkerheten och den personcentrerade vården påverkas negativt av den stressiga arbetsmiljön som upplevs vara otillräckligt att utföra god omvårdnad i. Nyckelord: Akutmottagning, Arbetsrelaterad stress, Sjuksköterskans erfarenhet, Background: Stress is a growing social problem which has both positive and negative physical so well as psychological effects on the body. High workloads are considered to contribute to increased stress. In emergency departments, there are usually high patient flows, short appointments, and high workloads. The high workload that causes stress can risk affecting patient safety, quality of care and nursing care. Aim: The aim of the study was to highlight nurses' experiences of work-related stress in an emergency department. Method: A general literature review with a qualitative approach was conducted. Results: Two themes were identified: Internal and external stressors and Effect of work-related stress, with five sub-themes: Lack of resources, Lack of teamwork, Support in the work environment, working conditions affect quality of care and patient safety, and Impact on nurses´ physical and mental health. Conclusion: Work-related stress leads to negative consequences for nurses' health and the care of acutely ill patients. High workload and lack of resources are the main causes of work-related stress. Quality of care, patient safety and person-centered care are negatively affected by the stressful work environment, which is perceived as insufficient to provide good nursing care. Keywords: Emergency department, Occupational stress, Nurse's experience
Published: 2023

30. Mitt barn är i behov av akutsjukvård : faktorer som påverkar föräldrars beslut att söka vård på en akutmottagning

Abstract: Syftet var att identifiera faktorer som påverkar föräldrars beslut att söka akutsjukvård för deras barn med icke akuta sjukdomstillstånd. Metod: Studien designades till en integrativ litteraturöversikt med systematisk ansats. Tre kvalitativa och tolv kvantitativa artiklar inkluderades och granskades utifrån Caldwells et al. (2011) granskningsmall. Analysen skedde i enlighet med Whittemore och Knafl (2005) som en integrativ analys utifrån en induktiv ansats. Resultat: Resultatet presenteras utifrån tre teman; Oro i samband med sjukdom, tillgänglighet samt individuella föräldrafaktorer. Dessa fördelades sedan in nio subtema; Rädsla för försämring, behov av information och trygghet, brist på kunskap, obegränsad tillgång, specialistvård, snabba svar, utbildningsnivå, åldersfaktorer samt överskattning av allvarlighetsgrad. Dessa faktorer spelade en väsentlig roll varför föräldrarna sökte akutmottagningen med deras icke-akut sjuka barn. Slutsats: Med hjälp av ökad insikt och förståelse av patientens helhetsbild kan sjuksköterskan möta föräldrars behov samt ge anpassad rådgivning och hänvisa till rätt vårdnivå, vilket ökar patientsäkerheten på en akutmottagning., The aim was to identify factors that influence parents' decisions to seek emergency medical care for their children with non-acute medical conditions. Method: The study was designed as an integrative literature review with a systematic approach. Three qualitative and twelve quantitative articles were included and reviewed based on Caldwell's (2011) review template. The analysis took place in accordance with Whittemore and Knafl (2005) as an integrative analysis based on an inductive approach. Results: The results are presented based on three themes; Anxiety associated with illness, availability and individual parental factors. These were then divided into nine subthemes; Fear of deterioration, need for information and reassurance, lack of knowledge, unlimited access, specialist care, quick responses, level of education, age factors and overestimation of severity. These factors played a significant role in why the parents sought the emergency department with their non-acutely ill child. Conclusion: With the help of increased insight and understanding of the patient's overall picture, the nurse can meet parents' needs as well as provide tailored advice and refer to the right level of care, which increases patient safety in an emergency department.
Published: 2023

31. Sjuksköterskors upplevelser av att bli utsatta för hot och våld på akutmottagningen : En allmän litterarturöversikt

Abstract: Bakgrund: Idag är hot och våld på akutmottagningen ett globalt problem. Hot och våld kan vara av olika karaktär, det kan bland annat vara av verbal eller fysisk karaktär. Verbalt våld kan bestå av skrik eller en aggressiv ton där verbala hot mot livet kan förekomma. Fysiskt våld kan bestå av sparkar, slag eller att få ett glas vatten kastat i ansiktet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av hot och våld på akutmottagningar. Metod: Metoden i detta arbete var en allmän litteraturöversikt, med en induktiv ansats. En litteraturöversikt bygger på att forskaren valt en forskningsfråga som är avgränsad genom att samla in data samt att sammanställa redan genomförd forskning inom det valda forskningsområdet. Resultatet i detta arbete bygger på redan publicerade forskningsartiklar av kvalitativ ansats. Analysen i detta arbete utgår från Friberg (2022) analysmetod. Resultat: Fyra teman med två underteman framkom efter analysen; påverkan på hälsan, påverkan på omvårdnadsarbetet, saknar stöd och ingen idé att rapportera. Underteman som framkom var fysisk påverkan och psykisk påverkan. Slutsats: Hot och våld på akutmottagningen har blivit en norm och accepterat som en del av sjuksköterskans arbete. Detta är något som påverkar både det psykiska och det fysiska måendet samt att hot och våld ses som ett arbetsmiljöproblem.
Published: 2023

32. Patienters upplevelser av akutsjuksköterskans bemötande på akutmottagningen : en litteraturöversikt

Abstract: För många människor blir besöket på akutmottagningen deras första kontakt med sjukvården. Specialistsjuksköterskan i akutsjukvård har en ledande funktion i bemötandet och omvårdnaden av patienten. Bemötandet ska vara professionellt och akutsjuksköterskan ska ha ett empatiskt och har ett etiskt förhållningssätt så patienterna känner sig uppmärksammade och omhändertagna. Sjuksköterskans initiala bemötande och omsorg är essentiella för den fortsatta vården och patientens upplevelse. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av akutsjuksköterskans bemötande på akutmottagningen. Metoden är en litteraturöversikt med systematisk metod användes för att analysera befintliga studier vars syfte var att beskriva patienters upplevelser. Databaser som användes för sökning av vetenskapliga artiklar var CINAHL, MEDLINE, och PubMed. Resultatet delades in i två huvudkategorier och 8 underkategorier. Kategorierna var Akutsjuksköterskans profession, attityd, holistiska perspektiv, uppmärksamhet, kommunikation, förmedlande av information, inställning till delaktighet, tillfredsställande av behov och övergivenhet. I vår litteraturstudie framkom flera perspektiv av hur patienterna upplever akutsjuksköterskans bemötande på akutmottagningen som de anser vara mycket viktiga. De viktigaste aspekterna för positiv upplevelse för patienten var att bli bemött professionellt med respekt, empati, holistisk omvårdnad, delaktighet, god kommunikation, uppmuntran och trygghet. Slutsatsen är att patienternas upplevelser av akutsjuksköterskans bemötande på akutmottagningen blir positivt då patienten bemöts på ett professionellt, trevligt och respektfullt sätt. Patienterna upplevde trygghet då akutsjuksköterskan visade ömsesidig respekt, arbetade strukturerat och professionellt. En annan viktig aspekt var att man var tydlig i sin kommunikation där patienten kontinuerligt får personlig information om den fortsatta vården. Patientens upplevelse blir negativt då det brister i bemötandet, kommunikati, To many people the visit to the emergency department becomes the first contact with healthcare. The specialist nurse of emergency care has a leading function in the meeting with the patient and in the caring of the patient. The contacts are supposed to be professional, and the emergency nurse should have an empathic and an ethical approach, so the patients feel noticed and cared for. The nurse's initial contact and caring are essential for the proceeding care and the patient's experience. The aim of the study was to describe patients' experiences of the emergency nurse's treatment in the emergency department. The method used was a literature review with a systematic method was performed to analyze existing research where the purpose was describing patients' experiences. Databases used for searching scientific articles were CINAHL, MEDLINE and PubMed. The result was divided into two main categories: emergency nurses professional perspective and emergency nurses attitude towards patients wellbeing. In our literature review, several perspectives emerged of how patients experience the emergency nurse's treatment in the emergency department that they consider to be very important. The most important aspects of a positive experience for the patient were to be treated professionally with respect, empathy, holistic care, participation, good communication, encouragement and security. The conclusion is that the patients' experiences of the emergency nurse's treatment in the emergency department are positive when the patient is treated in a professional, pleasant and respectful manner. The patients felt safe when the emergency nurse showed mutual respect, worked in a structured and professional manner. Another important aspect was that they were clear in their communication where the patient continuously receives personal information about the continued care. The patient's experience becomes negative when there is a lack of treatment, communication, where the patient does not
Published: 2023

33. Vårdplatsbristen - en patientsäkerhetsrisk? : En strukturerad litteraturstudie om boarding på akutmottagning

Abstract: Abstrakt Bakgrund: När slutenvården inte kan ta emot patienter från akutmottagningen uppstår fenomenet boarding. Boarding innebär att patienter kvarstannar på akuten i väntan på slutenvård. Vid hög arbetsbelastning på akutmottagningen uppstår tydliga missförhållanden mellan efterfrågan och tillgång på vård, något som påvisats både i nationella och internationella studier. Trots ansatsen att tillse god omvårdnad under sådana förhållanden tvingas sjuksköterskor på akutmottagningen till prioriteringar. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av patientsäkerhet vid omvårdnad av patienter som omfattas av fenomenet boarding på akutmottagning. Metod: En strukturerad litteraturstudie har genomförts innefattande 13 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar som grund för resultatet. Analysen utfördes genom tematisk syntes, beskriven av Thomas och Harden. Resultat: Den tematiska syntesen producerade tre analytiska teman; Sjuksköterskor upplever att den boardade patientens omvårdnadsbehov inte tillgodoses, Sjuksköterskor upplever att brister i material, utrustning och lokaler skapar en skadlig vårdmiljö för den boardade patienten och Sjuksköterskor upplever att organisation, strukturer och attityder påverkar patientsäkerheten för den boardade patienten. Slutsats: Resultaten av litteraturstudien kan tolkas som att när boarding föreligger finns ett ökat antal patienter på akuten som sjuksköterskor upplever riskerar att utsättas för onödigt lidande i olika former. Resultaten kan även tolkas som att boardade patienter i högre grad utsätts för patientsäkerhetsrisker än andra patienter., Background: When no inpatient bed are available to receive patients from the Emergency Department (ED) the phenomenon of boarding occurs. Boarding of patients in the ED means that the patient who is deemed in need of inpatient care remains in the ED until beds open in the inpatient wards. Previous studies have shown that boarding of patients in the ED is associated with a rising workload. The studies further describe a pronounced mismatch between supply and demand of care arises due to high workload in ED’s. Tough the nurses strive to preform quality of care during these times they are forced to prioritize. Aim: This study aims to depict nurses’ experiences of patient safety regarding care of patients encompassed by the phenomenon of boarding occurs in the emergency department. Method: 13 qualitative studies to answer the study aim. A structured literature study has been carried out through thematic synthesis as described by Thomas and Harden. Results: The thematic synthesis produced three analytical themes; Nurses experience that the needs for care of the boarded patient is not met, Nurses experience that deficiencies in space and equipment creates a hazardous environment for the boarded patient and Nurses experience that organization, structures and attitudes influences patient safety regarding the boarded patient. Conclusion: The results can be seen as that when boarding occurs in the ED there is an increased group of patients that according to nurses are at risk of preventable suffering. The results indicate that the boarded patient is more exposed to patient safety risks than other groups of patients.
Published: 2023

34. Stressens påverkan på sjuksköterskans arbete på akutmottagningar : En litteraturöversikt

Abstract: Bakgrund Akutmottagningen är en arbetsplats med stora kontraster och ett oförutsägbart arbete som ofta kan förknippas med stress eftersom personalen ofta utsätts för hög arbetsbelastning, tidspress och höga krav. Sjuksköterskor upplever flertalet faktorer som orsakar stress på deras arbete på akutmottagningar, exempelvis personalbrist, avsaknad av stöd från organisation och den obalans som råder mellan de krav som ställs och de resurser som finns att tillgå. Långvarig exponering av stress kan leda till ohälsa eller annan påverkan på sjuksköterskor. Det är därmed av intresse att undersöka sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av hur deras arbete påverkas av den stress som de utsätts för som anställda på en akutmottagning. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av hur stress påverkar deras arbete på akutmottagningar. Metod Examensarbetet är utfört som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Datasökningen utfördes i databaserna CINAHL och PsycINFO. Fjorton vetenskapliga artiklar ligger till underlag för att besvara litteraturöversiktens syfte, av dessa hade sex stycken kvalitativ design, sju stycken kvantitativ och en artikel hade blandad metodansats. Artiklarna har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts utefter likheter och skillnader, vilket skapade huvudkategorier och underkategorier som presenteras i resultatet. Resultat Litteraturöversiktens resultat sammanställdes i tre huvudkategorier: Utmattning och stresshantering, Kommunikation och Patientsäkerhet med tillhörande underkategorier. Resultatet visade att stress kunde ha både positiv och negativ påverkan på sjuksköterskors arbete på akutmottagningar. Slutsats Stress på akutmottagningar påverkade sjuksköterskans arbete på olika sätt beroende på hur sjuksköterskan och arbetsmiljön hanterade stressen. Det kunde bidra till utmattning,en sämre eller mer effektiv kommunikation och en bristande patientsä, Background The emergency department is a workplace with great contrasts and unpredictable work that often can be associated with stress since the staff often are exposed to high workloads, time pressure and high demands. Nurses experience several factors that contributes to stress in their work in emergency departments, for example staff shortages, lack of support from the organization and the imbalance that exists between the demands made and the resources that are available. Prolonged exposure to stress can lead to physical and mental illness or other effects on nurses. It is therefore of interest to investigate nurses’ experiences and perceptions of how their work is affected by the stress they are exposed to as employes in an emergency department. Aim The aim was to describe nurses’ experiences and perceptions of the impact stress has on their work in emergency departments. Method The thesis was carried out as a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The data search was performed in the databases CINAHL and PsycINFO. Fourteen articles were selected to answer the purpose of the literature review. Six of these articles had a qualitative design, seven articles had a quantitative design and one article had a mixed method design. The articles have been quality reviewed, analyzed and compiled according to similarities and differences, which created the main categories and subcategories presented in the result. Results The literature review resulted in three main categories: Exhaustion and stress management, Communication and Patient safety with associated subcategories. The result showed that stress could have both positive and negative effects on nurses’ work in emergency departments. Conclusions Stress in the emergency department affected nurse ́s work in different ways depending on how nurses and the work environment managed the stress. It could contribute to exhaustion, poorer or more effective communication and l
Published: 2023

35. Gör vi allt vi kan? : Sjuksköterskors upplevelser av att bemöta kvinnor på akutmottagningen som har utsatts för våld i nära relation. En allmän litteraturöversikt.

Abstract: Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt folkhälsoproblem och en kränkning mot kvinnors mänskliga rättigheter. Våldet kvinnor utsätts för sker ofta i en nära relation, av en nuvarande eller före detta manlig partner. De kvinnor som söker hjälp vänder sig oftast till akutmottagningar. Vid besöket på akutmottagningen är det vanligtvis sjuksköterskan som först träffar de våldsutsatta kvinnorna. Sjuksköterskor på akutmottagningen har därmed en väsentlig roll att upptäcka våld mot kvinnor, för att sedan kunna ge ett bra bemötande och en god personcentrerad omvårdnad. Tidigare forskning visar att våldsutsatta kvinnor har upplevt dåligt bemötande och brister i omvårdnaden när de sökt hjälp på akutmottagningar. Genom att sammanställa befintlig forskning av sjuksköterskors upplevelser av att bemöta kvinnor som utsatts för våld i nära relation kan därmed det nuvarande läget och eventuella hinder i bemötandet belysas, vilket skapar en ökad förståelse. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta kvinnor på akutmottagningen som har utsatts för våld i nära relation. Metod: En allmän litteraturöversikt med induktiv ansats baserad på åtta artiklar med kvalitativ design. Artiklarna samlades in i CINAHL Complete och PubMed och analyserades sedan med hjälp av Fribergs (2022) analysmetod. Resultat: Resultatet redovisades i fem huvudkategorier, vilka var; känslomässiga reaktioner, vikten av kunskap och erfarenhet, tidsbrist, sjuksköterskans roll och ansvar samt vikten av stöd. Huvudkategorierna förgrenade sig sedan i nio underkategorier som var följande; frustration och maktlöshet, rädsla och oro, empati och sympati, ilska, meningsfullhet och glädje, osäkerhet, trygghet, ge stöd och få stöd. Slutsats: Litteraturöversikten visade att sjuksköterskors upplevelser av att bemötavåldsutsatta kvinnor påverkades av flera olika faktorer. Några faktorer var hur deras egen syn på sjuksköterskans roll och ansvar samt deras upplevda osäkerhet, till följd av brist på kunskap och er
Published: 2023

36. Sjuksköterskans förutsättningar att identifiera våldsutsatta kvinnor på akutmottagning : En litteraturstudie

Abstract: Introduktion: Våld i nära relationer präglas av skam och stigmatisering vilket leder till att det ofta förblir oupptäckt. I Sverige dödas varje år ungefär 15 kvinnor av sin partner eller före detta partner. Kvinnor som utsätts för våld i nära relation söker ofta till akutmottagning för sina fysiska skador. Sjuksköterskan har en nyckelroll för identifiering på akutmottagning av våldsutsatta kvinnor och behöver rätt förutsättningar för tidig identifiering. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förutsättningarna som krävs för att sjuksköterskan ska kunna identifiera våldsutsatta kvinnor på akutmottagning. Metod: Litteraturstudiens har utformats efter Roséns (2017) systematiska översikt- steg för steg. Databassökningar i CINAHL och PubMed utfördes på ett strategiskt sätt. Litteraturstudiens resultat baseras på sju artiklar som valts ut och granskats samt bearbetats för att uppnå pålitlighet och tillförlitlighet. Resultat: Resultatet baseras på fyra teman: ”Utbildning leder till ökad kunskap”, ”Användning av relevanta screeningverktyg”, ”Samtal måste ske i en avskild och trygg miljö” och ”Ställa rätt och anpassade frågor”. Samtliga teman bildar förutsättningar för sjuksköterskans identifiering på akutmottagning av våldsutsatta kvinnor. Slutsats: Sjuksköterskan har en betydande roll gällande identifiering på akutmottagning av våldsutsatta kvinnor. Resultatet visar att kunskap och utbildning ligger till grund för sjuksköterskans möjlighet till identifiering.
Published: 2023

37. Faktorer till att föräldrar söker till akutmottagning för barn som inte har ett tidskritiskt tillstånd : En systematisk och integrerad litteraturstudie

Abstract: En akutmottagning har till uppdrag att ta hand om personer som drabbas av sjukdom eller olycksfall som är allvarligt eller tidskritiskt. Akutmottagningen är olika alla andra verksamheter på sjukhuset då det inte finns en gräns för antalet patienter. När många söker sig till akutmottagningen är det svårt för akutsjuksköterskan att upprätthålla ett patientsäkert arbete och svårts juka barn kan försummas i väntrummet. Föräldrar söker ibland till akutmottagningen då de är oroliga för sitt barns hälsa trots att tillståndet för barnet inte är tidskritiskt. Med tidskritiska tillstånd menas här tillstånd som inte kan anstå och/eller där utebliven eller försenad vård och behandling kan äventyra patientens liv eller hälsa. Syftet med studien var att utforska tillgänglig litteratur gällande faktorer som påverkar föräldrars val av att söka akutmottagning med barn som inte lider av tidskänsliga sjukdomar och skador. En systematisk och integrerad litteraturstudie genomfördes för att svara på studiens syfte. Resultatet visar att föräldrar väljer att söka till akutmottagning med tillstånd som inte är tidskritiska eftersom de är oroliga för sina barn och har ett behov av att få sin oro stillad, de har en övertygelse om att deras barn behöver omedelbar vård, de förstår inte vad som orsakar sjukdomen hos barnet, de litar inte på primärvården samt så har de svårt att komma i kontakt med primärvården. Aktuell forskning visar att det är svårt för allmänheten att förstå skillnaden mellan tidskritiska och icke tidskritiska tillstånd. Föräldrar har en tendens till att tro att deras barn kommer få en bättre vård på akutmottagningen jämfört med andra vårdnivåer och ju närmare akutmottagningen de bor desto större är chansen att de väljer detta alternativ., An emergency department is tasked with caring for people who suffer from an illness or accident that is serious or time-critical. It is different from all other sections at the hospital as there is no limit to the number of patients. When many people apply to the emergency department, it is difficult for the emergency nurse to maintain patient-safety work and seriously ill children can be missed in the waiting room. Parents apply to the emergency department when they are worried about their child's health even though the child's condition is not time-critical. Time-critical conditions here mean conditions that cannot be expected and/or where non-attendance or delayed care and treatment can endanger the patient's life or health. The purpose of the study was to explore the available literature regarding factors that influence parents' choice to seek emergency care with children who do not suffer from time-critical illnesses and injuries. Time-critical conditions here mean conditions that cannot be expected and/or where non-attendance or delayed care and treatment can endanger the patient's life or health. A systematic and integrated review was carried out to answer the purpose of the study. The result shows that parents choose the emergency department with conditions that are not time critical because they are worried about their children and have a need to have their worries allayed, they have a belief that their child needs immediate care, they do not understand what is causing the illness with the child, they do not trust primary care and they have difficulty getting to primary care. Current research shows that it is difficult for the parents to understand the difference between time-critical and non-time-critical conditions. Parents tend to believe that their child will receive better care in the emergency department compared to other levels of care, and the closer they live to the emergency department, the greater the chance that they will choose that option.
Published: 2023

38. Skapande av förtroendeingivande vårdrelationer till barn inom akutsjukvården : En systematisk och integrativ litteraturstudie

Abstract: När barn i åldrarna 0-18 år råkar ut för en hastigt påkommen sjukdom eller skada tvingas de i många fall uppsöka akutsjukvård på en akutmottagning. Akutsjukvård innebär inte sällan korta och snabba vårdmöten, där akutsjuksköterskan behöver ha goda kunskaper kring hur en god vård ska bedrivas. Vissa barn som inkommer till akutmottagningen upplever oro och rädsla införbesöket. De möts av en miljö som de inte är van vid och människor som barnen inte har någon relation med. Syftet med den här studien var att utforska tillgänglig litteratur gällande vad som påverkar förutsättningarna att skapa förtroendeingivande vårdrelationer med barn som är i behov av akutsjukvård. Metoden var en systematisk och integrativ litteraturstudie där 13 vetenskapliga artiklar ingick. Fyra kategorier framträdde; Bekanta sig med det obekanta, Tid och information från akutsjuksköterskan, Barnens delaktighet i sin vård och Vikten av ett professionellt bemötande. Resultatet visade att akutsjuksköterskan borde inge trygghet och vara empatisk. Barnen önskade få känna sig delaktiga och få information och undervisning på ett sätt som var anpassat för deras ålder och förutsättningar. Barnen uttryckte även behov av en anpassad vårdmiljö med tillgång till leksaker, samt behov av att ha närståendehos sig. Det visade sig också att akutsjuksköterskan påverkas av organisatoriska faktorer såsom bristande bemanning och tid i mötet med barn som söker vård på akutmottagning.
Published: 2023

39. En litteraturstudie om bemötandet på en akutmottagning - Ur ett patientperspektiv

Abstract: Introduction: The Emergency department is a place where the environment can be stressful with high workload and a high patient flow. These factors can affect the encounter between the nurse and patient. Lack of kind treatment can result in wrong health care treatment and wrong diagnosis for the patient, which affects the patient safety and care experience. Purpose: To describe adult patient's experience of treatment at emergency departments. Method: Descriptive literature study with 12 original articles, articles with a qualitative method were selected. Research was applied to the databases Pubmed and Cinahl. The outcome analysis that was used was a content analysis. Results: Two main themes were identified and nine sub themes with the help of the content analysis. The main themes that were identified were positive and negative encounterment. The different sub themes describes different aspects of how the patient experienced the encounterment at the emergency department. The communication between the patient and the nurse was the sub theme that affected the patients experience mostly in a positive way, but also in a negative way. Conclusion: The nurses encounter in the emergency department affects the patient in a positive but also negative way. The communication between the patient and nurse was the factor that affected the treatment to the greatest extent, both positive and negative. Good treatment can reduce suffering for the patient, make the patient trust the nurse and feel safe during the visit. This is possible if the nurse gives the patient clear and adequate information upon arrival at the emergency department but also by treating the patient with a good attitude. Keywords: Emergency department, experiences, patients, treatment, Introduktion: Akutmottagningen är en plats där miljön kan vara stressig med hög arbetsbelastning och ett högt patientflöde. Dessa faktorer påverkar bemötandet mellan sjuksköterskan och patienten. Brister i bemötandet kan leda till att patienter på akutmottagningen blir felbehandlade och feldiagnostiserade, vilket påverkar patientsäkerheten och vårdupplevelsen. Syfte: Att beskriva vuxna patienters upplevelse av sjuksköterskans bemötande på en akutmottagning. Metod: Deskriptiv litteraturstudie med 12 originalartiklar, där artiklar med kvalitativ metod valdes. Forskning söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatanalysen som användes var en induktiv innehållsanalys. Resultat: Två huvudteman och nio underteman identifierades med hjälp av innehållsanalysen. De huvudteman som beskrevs var positivt samt negativt bemötande. De olika underteman beskriver olika aspekter av hur patienten upplevde bemötandet på en akutmottagning. Kommunikationen med sjuksköterskan var det undertema som patienterna ansåg påverka bemötandet i störst utsträckning, positivt men även negativt. Slutsats: Sjuksköterskans bemötande på en akutmottagning påverkar patientens vårdvistelse i positiv men även negativ aspekt. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten var den faktor i bemötandet som påverkade patienten i störst utsträckning positivt liksom negativt. Ett gott bemötande kan minska lidande för patienten, få patienten att känna tillit till sjuksköterskan samt känna sig trygg under besöket. Detta genom att sjuksköterskan ger tydlig och adekvat information till patienten vid ankomst till akutmottagningen men även genom att bemöta patienten med en bra attityd. Nyckelord: Akutmottagning, bemötande, erfarenheter, patient
Published: 2023

40. Sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld på akutmottagningar : En litteraturbaserad studie

Abstract: Bakgrund: Hot och våldsincidenter blir mer vanligt inom hälso- och sjukvården, akutmottagningen är en särskilt utsatt arbetsplats. Akutmottagningar är öppna dygnet runt och sjuksköterskan träffar patienter med olika typer av medicinska, sociala eller psykiska problem av varierande allvarlighetsgrader. Syfte: Sjuksköterskors erfarenheter av hot- och våldsamma incidenter på akutmottagningar. Metod: Litteraturbaserad studie, baserad på kvalitativ forskning användes. Tio vetenskapliga kvalitativa artiklar analyserades enligt analysmodellen för kvalitativa studier beskriven av Friberg (2022). Resultat: Teman i studiens resultat ger en sammanfattning av sjuksköterskors erfarenheter av hot och våld på akutmottagningar. Sjuksköterskor belyser att hot och våld från patienter och deras anhöriga blivit accepterat och förekommer dagligen på akutmottagningar. Detta leder till känslor av rädsla, sårbarhet och ensamhet. Den utsatta arbetsmiljön orsakar psykiska samt fysiska besvär för sjuksköterskornas hälsa. Det framkommer att sjuksköterskors empati minskar för patienter som utövar hot och våld, vilket leder till att patientsäkerheten äventyras. Vidare saknas ofta stöd från organisationoch utbildning i att hantera hotfulla incidenter. Konklusion: Sjuksköterskors hälsa samt arbetsmiljö påverkas negativt av hot- och våldsincidenter, vilket påverkar patientsäkerheten samt omvårdnaden. Detta problem bör belysas och arbetas förebyggande., Background: Threats and violence are becoming more common in healthcare, the emergency department is a particularly vulnerable workplace. The emergency department is open 24 hours a day and the nurse sees patients with various types of medical or psychological problems of varying degrees of severity. Aim: Nurses´ experiences of threatening and violent incidents in emergency departments. Method: Literature-based study based on qualitative research was used. Ten scientific qualitative articles were analyzed according to the analysis model for qualitative studies described by Friberg (2022). Findings: The themes in the study results provide a summary of nurses' experiences of threats and violence. Nurses highlight that threats and violence from patients and their relatives have been accepted and occur daily in emergency departments. This leads to feelings of fear and loneliness. The exposed work environment causes mental and physical problems for the nurse's health. It appears that nurses’ empathy decreases for patients who use threats and violence, which leads to patient safety being compromised. There is often a lack of support from organization and training in dealing with threatening incidents. Conclusion: Nurse's health and work environment are negatively affected by incidents of threats and violence, which affects patient safety and nursing care. This problem should be highlighted and worked preventively.
Published: 2023

41. Sjuksköterskors erfarenheter av personcentrerad vård inom akutsjukvård : En strukturerad litteraturöversikt med kvalitativ ansats

Abstract: Bakgrund: Det är väl känt att personcentrerad vård, både internationellt och nationellt, definieras som framställning av god omvårdnad. I sjuksköterskans kompetensbeskrivning ingår det att sjuksköterskan ska kunna tillämpa ett personcentrerat förhållningssätt. Den personcentrerade vården förutsätter att vårdpersonal inom akutsjukvård har förmågan att förstå patientens perspektiv, visa intresse och hänsyn för den enskilde samt för vården. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt inom akutsjukvård. Metod: En strukturerad litteraturöversikt har genomförts. I databaserna Cinahl och Pubmed har 15 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar valts ut och ligger till grund för resultatet. Analysen utfördes utifrån Thomas och Hardens tematiska syntes. Resultat: Resultatet redovisas utifrån fem analytiska kategorier: Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan inom akutsjukvård ser hela människan och inte enbart sjukdomen, sjuksköterskans förmåga att göra patienten och deras anhöriga delaktiga i vårdprocessen anses vara väsentligt för vårdrelationen, sjuksköterskans samverkan med vårdpersonal är betydelsefull för den personcentrerade vården och för patientsäkerheten, sjuksköterskans kompetens och egna intresse har betydelse för hur väl utförd den personcentrerade vården blir och akutmottagningens arbetsmiljö kan vara ett hinder för sjuksköterskan att arbeta personcentrerat. Slutsats: Att etablera en god vårdrelation och att ge kontinuerlig information till patienterna anses vara en fördel för att för att ge patienterna möjlighet att kunna ta ett beslut och vara delaktiga i vårdprocessen. Sjuksköterskor inom akutsjukvård behöver mer kunskap om ämnet personcentrerad vård, men även möjlighet till mer tid i mötet med patienterna för att få så goda förutsättningar som möjligt att kunna utföra personcentrerad vård., Background: It is well known that person-centered care, both internationally and nationally, is defined as the production of good nursing care. The nurse's competency description includes that the nurse must be able to apply a personcentered approach. Person-centered care requires that the emergency care staff can understand the patient's perspective, show interest and consideration for the individual as well as for the care. Aim: The aim was to investigate nurses' experiences of working with a personcentered approach within emergency healthcare. Method: A structured literature review has been used. In the databases Cinahl and Pubmed, 15 qualitative health science articles have been selected and form the basis of the results. The analysis was carried out based on Thomas and Harden's thematic synthesis. Results: The results are reported based on five analytical categories: Personcentered care means that the nurse in emergency care sees the whole person and not just the disease, the nurse's ability to involve the patient and their relatives in the care process is considered essential for the care relationship, the nurse's collaboration with care staff is significant for the person-centered care and for patient safety, the nurse's competence and self-interest are important for how well the person-centered care is carried out and the emergency department's work environment can be an obstacle for the nurse to work person-centered. Conclusion: By establishing a good care relationship and providing continuous information to the patients is important in order to give the patients the opportunity to be able to make a decision and be involved in the care process. Nurses within emergency healthcare need more knowledge about person-centered care, but also the opportunity to spend more time in the encounter with the patient to have the best possible conditions to perform person-centered care.
Published: 2023

42. Faktorer som kan bidra till compassion fatigue hos akutsjuksköterskan : En strukturerad litteraturöversikt med kvantitativ ansats

Abstract: Abstrakt Bakgrund: Akutsjuksköterskan förväntas bedriva en personcentrerad vård där vårdtagarens emotionella, medicinska och existentiella krav tillgodoses. Vid hög arbetsbelastning tvingas personal prioritera medicinska aspekter vilket leder till att etiska och psykosociala aspekter får vänta. Compassion fatigue är ett fenomen som uppstår i vårdanden yrken genom en långvarig exponering av empatiska påfrestningar. Compassion fatigue leder till beteende-, känslomässiga och fysiska förändringar hos sjuksköterskan vilket kan medföra svårigheter att identifiera vårdtagares upplevelser, eller reaktioner, både fysiskt, mentalt, socialt och existentiellt. Detta kan leda till en osäker och otrygg vårdmiljö och riskera att hota patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att identifiera och beskriva faktorer som bidrar till compassion fatigue hos sjuksköterskor på akutmottagningen. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med inspiration från en systematisk litteraturöversikt och en kvantitativ ansats. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsychInfo vilket resulterade i 17 inkluderade artiklar. Dataanalys har genomförts utefter Bettany-Saltikov och McSherry. Resultat: Resultatet sammanställdes till fyra kategorier och presenteras i Demografiska faktorer, Arbetsrelaterade faktorer, Arbetsrelaterade känslor som faktor samt Yttre faktorer. Resultatet visar flertalet faktorer som bidrar till compassion fatigue bland annat att upplevd fysisk och psykisk hälsa inom demografiska faktorer minskade utfallet av compassion fatigue. Inom yttre faktorer påvisas det att psykosocialt stöd från chefer och kollegor minskar förekomsten av compassion fatigue. Slutsats: Litteraturöversikten identifierar och beskriver flertalet faktorer som statistiskt signifikant påverkar CF både negativt och positivt. Vidare forskning krävs då resultatet ger en spridd bild med betydande faktorer samt bristen av studier utförda på akutmottagningar i Sverige., Background: Emergency nurses are expected to provide person-centered care that meets the emotional, medical, and existential needs of patients. During times of high workload, staff members are forced to prioritize medical aspects, which results in ethical and psychosocial aspects being put on hold. Compassion fatigue is a phenomenon that occurs in caregiving professions due to prolonged exposure to empathic stressors. Compassion fatigue leads to behavioral, emotional, and physical changes in nurses, which can make it difficult to identify patients' experiences or reactions, both physically, mentally, socially, and existentially. This can lead to an insecure and unsafe care environment and pose a risk to patient safety. Purpose: The purpose was to identify and describe factors contributing to compassion fatigue in nurses in the emergency department.Method: A structured literature review inspired by a systematic literature review and a quantitative approach was conducted. Searches were conducted in the CINAHL, PubMed, and PsychInfo databases, resulting in 17 included articles. Data analysis was carried out according to Bettany-Saltikov and McSherry. Results: The results were compiled into four categories and presented as Demographic factors, Work-related factors, Work-related emotions as factors, and External factors. The results show several factors contributing to compassion fatigue, including perceived physical and mental health within demographic factors, which reduced the outcome of compassion fatigue.In the external factors category, it was found that psychosocial support from managers and colleagues reduces the incidence of compassion fatigue. Conclusion: The literature review identifies and describes several factors that statistically significantly affect CF both negatively and positively. Further research is needed as the results provide a scattered picture with significant factors, as well as the lack of studies conducted in emergency departments
Published: 2023

43. Interventioner för äldre personer och interventionernas inverkan på vistelsetiden på akutmottagningar : en litteraturöversikt

Abstract: Bakgrund: På ett flertal akutmottagningar ökar belastningen och vistelsetiderna blir längre, dessutom är vistelsetiderna längre för äldre patienter. Den växande äldre befolkningen i vårt samhälle löper även större risk att drabbas av vårdskador i samband med långa vistelsetider på landets akutmottagningar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva interventioner riktade mot äldre som söker akutmottagning och interventionernas påverkan på vistelsetiden. Metod: Metoden som valdes var en litteraturöversikt med systematisk ansats. Databassökning genomfördes i PubMed och CINAHL och genererade 16 artiklar till resultatet. Strukturerad kvalitetsgranskning av artiklarna genomfördes och resultatet presenterades efter en integrerad analys. Resultat: Fem kategorier identifierades: Snabbspår, äldreprotokoll, omvårdnadsåtgärder, tvärprofessionellt teamsamarbete samt samverkan med externa vårdgivare. I 10 av studierna blev vistelsetiden på akutmottagningen kortare, i tre oförändrad och i tre längre. Slutsats: Det finns ett flertal interventioner riktade mot äldre som söker vård på akutmottagningar med varierande påverkan på vistelsetiden. Snabbspår kan vara effektivt och säkert för att förkorta vistelsetiden till specifika grupper av äldre patienter. Handläggningen av äldre patienter är ofta komplicerad. Införande av tvärprofessionella team med specifik geriatrisk kompetens kan bidra till ett effektivare omhändertagande och en kortare vistelsetid. Det är viktigt att identifiera de äldre personer som är sköra eller löper hög risk att drabbas av vårdskador. Omvårdnadsåtgärder riktade mot dessa personer behöver inte förlänga vistelsetiden och kan minska risken för vårdskador. Litteraturöversiktens resultat åskådliggör potentiella förbättringsområden för att förebygga att äldre personer, som söker vård på akutmottagningar, drabbas av vårdskador., Background: In a number of emergency departments, the workload is increasing and the length of stay is longer, and the length of stay is also longer for older patients. The growing elderly population in our society is also at greater risk of suffering injuries in connection with long stays in the emergency departments. Purpose: The purpose of this study was to describe interventions aimed at elderly people who seek emergency care and the intervention's impact on length of stay. Method: The method chosen was a literature review with a systematic approach. Database search was conducted in PubMed and CINAHL and generated 16 articles as a result. Structured quality review of the articles was carried out and the results were presented after an integrated analysis. Results: Five categories were identified: Fast track, elderly protocols, nursing care, interprofessional team collaboration and collaboration with external care providers. In 10 of the studies, the length of stay at the emergency department was shorter, in three it was unchanged and in three it was longer. Conclusion: There are several interventions aimed at elderly people who seek care inemergency departments with varying effects on the length of stay. Fast-track can be effectiveand safe in shortening length of stay for specific groups of elderly patients. The managementof elderly patients is often complicated. Introduction of interprofessional teams with specificgeriatric competence can contribute to more efficient care and a shorter length of stay. It isimportant to identify the elderly people who are frail or are at high risk of suffering injuriesfrom care. Nursing measures aimed at these people do not need to extend the length of stayand can reduce the risk of nursing injuries. Results of the literature review illustrate potentialareas for improvement to prevent elderly people who seek care in emergency departmentsfrom suffering care-related injuries.
Published: 2023

44. Effekter av sjuksköterskeadministrerad smärtlindring på akumottagning : en litteraturöversikt

Abstract: Akutsjukvård bedrivs dygnet runt och inkluderar ett brett spann av olika åkommor vilka ej kan anstå. Smärta är mycket vanligt förekommande på en akutmottagning och är ofta underbehandlad. Bedömning av smärta genomförs medelst utförlig smärtanamnes samt självskattning av smärtan. Personcentrerad vård syftar till att se individens behov och ta tillvara dennes resurser för att gemensamt planera och genomföra vården, vilket utmynnar i ett partnerskap med två jämbördiga parter. Akutsjuksköterskan förväntas ta ett större ansvar för behandlingar och egna bedömningar kontra den grundutbildade sjuksköterskan. Akutsjuksköterskan ska kunna bedöma och initiera avancerad omvårdnad samt farmakologisk behandling. Sjuksköterskan är i regel den första professionen patienten möter på en akutmottagning och kan därför anses vara en lämplig initiativtagare till att påbörja smärtlindring. På flera platser i världen används protokoll med generella direktiv på smärtstillande läkemedel syftande till att användas för att minska patientens smärta och lidande innan dess att läkarbedömning har genomförts. Syftet med denna litteraturöversikt var att undersöka effekterna av sjuksköterskeinitierad smärtlindring. Metoden som använts är en litteraturöversikt med ett systematiskt tillvägagångssätt. Totalt 15 artiklar inkluderades efter sökningar i databaserna CINAHL samt PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och sammanställdes i en artikelmatris. En integrerad analys mynnade ut i fyra kategorier samt fem underkategorier. Resultatet visar att patienterna snabbare fick smärtlindring efter införande av sjuksköterskeinitierad smärtlindring. Fler patienter erhöll smärtstillande läkemedel och fler patienter inkluderades i sin vård genom ökad frekvens av smärtskattning. En ökad nöjdhet med behandlingen kunde ses, det fanns även tendenser till att fler patienter blev adekvat smärtstillade. Inga patienter drabbades av några allvarliga biverkningar. Slutsatsen är att sjuksköterskeinitierad smärtlindring är, Emergency care is provided around the clock and includes a wide range of different ailments which cannot wait to be treated. Pain is commonly present in an emergency department and is often undertreated. Assessment of pain is carried out by means of detailed pain medical history taking and self-assessment of the pain. Person-centered care aims to see the individual's needs and make use of his or her resources to jointly plan and implement the care, which results in a partnership with two equal parties. The specialist emergency nurse is expected to take greater responsibility for treatments and own assessments compared to a registered nurse. The specialist emergency nurse must be able to assess and initiate advanced care and pharmacological treatment. The nurse is usually the first profession the patient meets in an emergency department and can therefore be considered a suitable initiator to start pain relief. In several places in the world, protocols are used with general directives on painkillers intended to be used to reduce the patient's pain and suffering before a medical assessment by a doctor has been carried out. The aim of this literature review was to investigate the effects of nurse-initiated pain protocols in emergency departments. The method used is a literature review with a systematic approach. A total of 15 articles were included after searches in the databases CINAHL and PubMed. The articles were quality checked and compiled in an article matrix. An integrated analysis resulted in four categories and five subcategories. The results show that the patients received pain relief more quickly after the introduction of nurse-initiated pain relief. More patients received painkillers and more patients were included in their care through increased frequency of pain assessment. An increased satisfaction with the treatment could be seen, there were also tendencies towards more patients experiencing adequate pain relief. No patients suffered any serious side eff
Published: 2023

45. Att vårda patienter med psykisk ohälsa : Sjuksköterskors erfarenheter på akutmottagning

Abstract: Bakgrund: Psykisk ohälsa är mångsidig och relevanta bedömningsverktyg saknas i sjukvården. Vård på akutmottagning ses av en del patienter med psykisk ohälsa som ett sista alternativ. Patienter erfar att sjukvårdspersonal på akutmottagning är dömande. Patienter erfar brister i vård och kommunikation på grund av vårdmiljön och tidsbrist hos sjukvårdpersonal. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning. Metod: Allmän litteraturöversikt där tio artiklar analyserades, varav åtta var kvalitativa och två var kvantitativa. Resultat: Sjuksköterskors yrkeserfarenhet påverkade tryggheten i att vårda patienter med psykisk ohälsa på akutmottagning. Sjuksköterskor erfor svårigheter i att kommunicera med patienter med psykisk ohälsa på grund av bristande kompetens. Utbildning inom psykisk ohälsa önskades således av sjuksköterskor på akutmottagning. Slutsats: Sjuksköterskor erfor brister i kompetens och utbildning inom området psykisk ohälsa, vilket begränsade sjuksköterskor att ge en adekvat vård till patienter med psykisk ohälsa. Mer utbildning inom ämnet behövs, vilket kan öka sjuksköterskors trygghet i vård av patienter med psykisk ohälsa.
Published: 2023

46. Att vårdas i en miljö där omvårdnad prioriteras bort : En litteraturstudie

Abstract: Bakgrund: Akutmottagningar utgör en central del inom hälso- och sjukvårdssystemet, och är ofta en första kontakt för människor som behöver akut vård. Omvårdnaden är en aspekt i patientens möte med akutsjukvården, och är en ledande del i sjuksköterskans kompetensbeskrivning. Dock upplever sjuksköterskor att omvårdnaden ofta prioriteras bort när arbetsbelastningen blir för stor. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av omvårdnad på en akutmottagning. Metod: Kvalitativ litteraturstudie som syftar till att sammanställa och analysera befintlig forskning. Studien inkluderade tolv vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet bildade två teman: En fungerande kommunikation och Skillnader i vårdandet, samt fyra tillhörande subteman. Patienters upplevelse av omvårdnaden varierade, där personalens attityd och förhållningssätt var avgörande för upplevelsen. Lågprioriterade patienter beskrev ett ointresse från vårdpersonalen, och upplevde brister i vårdandet. Välinformerade patienter upplevde minskad oro och en ökad delaktighet i sin vård. Aktivt lyssnande från vårdpersonalen var en viktig faktor för ett personcentrerat bemötande, medan brister i kommunikationen ledde till känslor av övergivenhet, minskad delaktighet. Konklusion: Patienter upplever ett lidande vid bristande omvårdnad. God kommunikation är en förutsättning för att patienter ska känna sig informerade samt förhindra vårdlidande. Sjuksköterskan är ansvarig för att tillgodose patienterna som vårdnadsbehov, och behöver utveckla samarbetet med undersköterskor för att möjliggöra detta., Background: The Emergency Departments are a central part of the healthcare system, and are often the first point of contact for people who are in need of emergency care. Nursing care is an aspect of the patient's encounter with emergency healthcare, and is a central part of the nurse's competency description. Still, nurses feel that nursing care is often deprioritized when the workload becomes too heavy. Aim: The purpose was to illustrate patients' experiences of care in an emergency department. Method: Qualitative literature study which aims to compile and analyze existing research. The study includes twelve scientific articles. Findings: Two themes emerged: A functioning communication and Differences in care, as well as four subthemes. Patients' experience of the care varied, where the staff's attitude and approach were decisive for the experience. Low-priority patients described a lack of interest from the care staff, and experienced shortcomings in the care. Well-informed patients experienced reduced anxiety and increased participation in their care. Active listening by the healthcare staff was an important factor for person-centered care, while deficiencies in communication led to feelings of abandonment and reduced involvement. Conclusion: Patients experience suffering in the absence of care. Good communication is a prerequisite for patients to feel informed and avoid suffering from care. The nurse is responsible for the nursing needs of patients, and needs to develop collaboration with assistant nurses to achieve this.
Published: 2023

47. Vårda patienter vid vårdplatsbrist : Sjuksköterskors upplevelser på en akutmottagning

Abstract: Bakgrund: En akutmottagning har som mål att bedöma, vårda och stabilisera akut sjuka patienter. De patienter som behöver fortsatt vård kommer att läggas in på en vårdavdelning. Vårdplatsbristen leder till att patienter blir kvar på akutmottagningen. Detta leder till en hög arbetsbelastning och en ansträngd situation för sjuksköterskorna som arbetar på akutmottagningen. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att vårda inläggningsklara patienter som blir kvar på akutmottagningen vid vårdplatsbrist. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med fenomenologisk ansats, där 10 sjuksköterskor intervjuades med öppna frågor. Datan analyserades med en innebördsanalys. Resultat: Resultatet av sjuksköterskors upplevelser av att vårda inläggningsklara patienter vid vårdplatsbrist kunde sammanställas i fem innebördsteman: Inläggningsklara patienter prioriteras bort, Brister i den praktiska omvårdnaden, Avsaknad av resurser till att bedriva avdelningsarbete på akutmottagningen, Att aldrig få ett avslut och En känsla av att inte ge god vård. Konklusion: Sjuksköterskorna upplever att de inläggningsklara patienterna oftast blir nedprioriterade. Vilket leder till att sjuksköterskorna inte möter de inläggningsklara patienternas vårdbehov som de hade önskat. De beskriver känslor som ångest, ilska, stress, irritation och ett dåligt samvete., Background: An emergency department aims to care for, treat and stabilize acute ill patients. The patients who need continued care will be admitted to the hospital ward. The shortage of hospital beds leads to patients remaining in the emergency department. This leads to a high workload and a stressful situation for the nurses working in the emergency department. Aim: The purpose is to explore nurses' experiences of caring for patients awaiting admission who remain in the emergency department when there is a shortage of hospital beds. Method: The study was conducted using a qualitative method with a phenomenological approach. 10 nurses were interviewed with open-ended questions. The data were analyzed using a meaning analysis. Findings: The results of nurses’ experiencesof caring for patients awaiting admission who remain in the emergency department when there is a shortage of hospital beds could be compiled into five meaning themes: Patients awaiting admission are not prioritized, Shortcomings in practical nursing, Lack of resources to provide ward care in the emergency department, Never getting a closure and A feeling of not provide for good care. Conclusion: Nurses experience of the patients that are ready for hospital ward regularly getting down prioritized. Which leads to the nurses not meeting the standards for the patients and their need of care as the nurses would have wanted. They are describing feelings like anxiety, anger, stress, irritation and a guilty conscience.
Published: 2023

48. Patienternas upplevelser av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen : En deskriptiv litteraturstudie

Abstract: Bakgrund: Akutmottagningen kan uppfattas som en kaotisk och hektisk plats på grund av det höga patientflödet och det höga arbetstempot. Patienter kommer till akutmottagningen av olika skäl och är ofta i en sårbar och utsatt situation. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnadsarbetet samt i bemötandet med patienten. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienternas upplevelser av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design och en tematisk dataanalys. Resultatet baserades på 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats. Huvudresultat: Resultatet visade att patienterna hade olika erfarenheter av vårdpersonalens bemötande på akutmottagningen. Ett huvudfynd var att patienterna upplevde kommunikationen och informationen från vårdpersonalen betydelsefull. Patienterna kände sig övergivna när informationen var bristfällig och när vårdpersonalen inte lyssnade på dem. Ett respektfullt omhändertagande visades även vara en central del i bemötandet. Slutsats: Patienterna på akutmottagningen vittnade om positiva och negativa upplevelser av bemötandet på akutmottagningen där vårdpersonalen visade sig ha en viktig roll. En väsentlig faktor som kännetecknade de positiva upplevelserna var när vårdpersonalen informerade patienterna och var närvarande. De negativa upplevelserna kopplades till respektlöst bemötande och bristfällig information mellan patienten och vårdpersonalen. Vidare kunskap inom området är avgörande för vårdpersonalens bemötande och med denna studies resultat kan omvårdnadsarbetet främjas och bidra till en bättre upplevelse för patienten på akutmottagningen., Background: The emergency department can be perceived as a chaotic and hectic place due to the high patient flow and the high work pace. Patients come to the emergency department for various reasons and are often in a vulnerable and exposed situation. The nursing staff has an important role in the nursing duties while also dealing with the patients. Aim: The purpose of this study was to describe patients' experiences of the nursing staff's treatment in the emergency department. Method: A literature review with descriptive design and a thematic data analysis method. The result is based on 14 scientific articles with a qualitative approach. Result: The results showed the patients had different experiences of the nursing staff’s treatment in the emergency department. The most significant result was the patients found the communication and information from the nursing staff to be important. Patients felt abandoned when information was lacking and when nursing staff did not listen to them. Respectful care was also shown to be a central part of the treatment. Conclusion: The patients testified that the nursing staff had an important role in both their positive and negative experiences at the emergency department. An essential factor which characterized the positive experiences was when the nursing staff informed the patients and were present. The negative experiences were linked to disrespectful treatment and insufficient information between the patient and the nursing staff. Further knowledge in the field is crucial for the nursing staff's treatment and with the results of this study, nursing work can be promoted and contribute to a better experience for the patient in the emergency department.
Published: 2023

49. Akutsjuksköterskors identifiering och bedömning av patienter som drabbats av sepsis : En systematisk och integrativ litteraturstudie

Abstract: Till akutmottagningen kommer patienter dygnet runt med tidskänsliga tillstånd varav sepsis är ett av dem. Det är av stor vikt att akutsjuksköterskan kan identifiera och bedöma detta sjukdomstillstånd eftersom en snabb insatt antibiotikabehandling är direkt livsavgörande. Syftet var att utforska tillgänglig litteratur om vad som påverkar akutsjuksköterskor i identifiering och bedömning av patienter som drabbats av sepsis. För att besvara studiens syfte valdes en systematisk och integrativ litteraturöversikt. Åtta vetenskapliga artiklar inkluderades, fem kvantitativa och tre kvalitativa. En tematiskanalys användes. Resultatet presenteras i ett tema; ”Förståelse för allvaret i patientensmående” med tre underliggande subteman; ”identifiera patientens mående undertidspress”, bedöma utifrån en oklar bild” och ”känna igen den sjuke patienten”. Där framkom att det som påverkade akutsjuksköterskans identifiering och bedömning av patienter med sepsis var tid, kunskap och kommunikation. Tidsbrist och hög arbetsbelastning visade sig leda till korta patientmöten och sämre kommunikation. Tidigare erfarenhet och kunskap var av vikt eftersom patienter med sepsis kan uppvisa oklara och ospecifika symtom och tecken.
Published: 2023

50. Påverkan på patientsäkerheten vid crowding på akutmottagningen : en litteraturöversikt

Abstract: Syftet var att beskriva faktorer som kan påverka patientsäkerheten vid crowding på akutmottagningar. Designen som använts är en allmän litteraturöversikt med systematisk metod där data har samlats in genom sökningar i vetenskapliga databaser. Artiklar som har inkluderats har varit publicerade mellan år 2017–2022, skrivna på engelska och granskade av oberoende forskare. Resultatet visade att crowding på akutmottagningar får konsekvenser på flera plan och att orsakerna till crowding är flera. Dödligheten, vårdskador och missnöjdheten hos patienterna ökade. Orsaken till detta var blanda annat att inflödet av patienter var större än utflödet. Lokalerna var inte dimensionerade och anpassade för den ökad mängd patienter som vistades samtidigt på akutmottagningarna, vilket fick konsekvensen att korridorer och tillfälliga utrymmen användes till patientvård. Sjuksköterskorna som arbetade på akutmottagningarna hade då inte möjlighet att bedöma och reevaluera alla patienter de ansvarar för vilket ledde till att försämringar missas och orsakar lidande. Slutsatsen var att patientsäkerheten är hotad av crowding på akutmottagningar. Sjukvårdspersonal gavs inte möjligheten att bedriva patientsäker och personcentrerad vård när akutmottagningarna var högt belastade vilket kunde leda till att sjukvårdpersonalen upplevde stress och en negativinställning till sin arbetsplats. Genom att belysa riskerna kan sjukvårdspersonal och arbetsledningar arbeta proaktivt för att förebygga crowding och minska riskerna för vårdskada., The aim was to describe factors that can affect patient safety in crowded emergency departments. The design used was a general literature review with a systematic method where data has been collected through searches in scientific databases. Articles that have been included was published between year 2017–2022, written in English and reviewed by independent researchers. The results showed that overcrowding in emergency departments had consequences on numerous levels and that the causes of overcrowding was various. Mortality, healthcare injuries, and patient dissatisfaction was increasing. The reason for this was, among other things, that the inflow of patients was greater than the outflow. The premises was not dimensioned and adapted to the increased number of patients staying at the same time in the emergency departments, which had the consequence that corridors and temporary spaces was used for patient care. The nurses who worked in the emergency departments did not have the possibility to assess and re-evaluate all the patients they were responsible for, which leads to deterioration being missed and causing suffering. The conclusion was that patient safety was jeopardized by crowding in the emergency departments. Healthcare staff were not given the opportunity to provide patient-safe and person-centred care when the emergency departments was crowded, which could lead to the healthcare staff experiencing stress and a negative attitude towards their workplace. By emphasising the risks, healthcare staff and work management can work proactively to prevent crowding and reduce the risks of healthcare injury.
Published: 2023

Catalog

Books, media, physical & digital resources

See catalog results

Searchworks

Select search scope, currently: Articles Catalog books, media & more in Jio Institute collections Articles journal articles & other e-resources

Search

Search Constraints

Refine your results

Search Limiters

Topic

Publication Year Range

Language

Publication Type

Journal

Region

Database

Publisher

1,565 results on '"akutmottagning"'

Search Results

Catalog

Select search scope, currently: Articles

Catalog

books, media & more in Jio Institute collections

Articles

journal articles & other e-resources