Search

Variabla hastighetsgränser är väl utbrett på Stockholms stadsnära motorvägar och en del av Stockholms Motorway Control System (MCS). Målet med dagens system är att minska risken för olyckor och följdolyckor vid låga hastigheter, trafikstockningar m.m. Detta görs genom att mäta medelhastigheten med hjälp av fasta detektorer och uppdatera hastigheten som visas på variabla meddelandeskyltar utifrån rådande trafiktillstånd. I och med att efterfrågan på resor i Stockholm under rusningstid överstiger den tillgängliga kapaciteten i vägnätet är behovet av ett effektivt trafiksystem stort. Variabla hastighetsgränser kan bidra till ökad framkomlighet, men då dagens system har som målsättning att öka säkerheten är effekter som leder till ökad framkomlighet begränsade. Dessutom finns det i dagens system ett stort beroende av fungerande detektorer som mäter trafiktillståndet så korrekt som möjligt för att valet av hastighet ska kunna bestämmas på ett effektivt sätt. Syftet med den här rapporten är att undersöka alternativa styralgoritmer för att bestämma variabla hastighetsgränser på Stockholms motorvägsnät. Målet är att öka framkomligheten jämfört med dagens system. Två olika sträckor med olika komplexitet, trafiksituation och problematik studeras. Valet av studerade styralgoritmer för de olika sträckorna väljs för att på bästa sätt motverka den problematiken som uppstår på de specifika sträckorna. Därmed kan val av algoritmer komma att skilja sig åt beroende på sträcka. I projektet utvärderas också om estimering av trafiktillståndet kan användas för att förbättra informationsflödet till algoritmerna då detektorer inte fungerar som de ska eller helt saknas, vilket i sin tur kan leda till förbättrad anpassning av de variabla hastighetsgränserna. Detta görs av för en av de studerade sträckorna. Styralgoritmerna utvärderas med mikroskopisk trafiksimulering och metoden utvecklad i projektet Mobile Millenium Stockholm (MMS), som bygger på en makroskopisk trafikflödesmodell och Kalman filtrering, används för estimering av trafiktillståndet. Variable speed limits are commonly used on Stockholm’s urban motorways, and it is part of the Stockholm Motorway Control System (MCS). The goal of today’s system is to reduce the risk of accidents during congested conditions, traffic jams etc. This is done by updating the speed limits shown on variable message signs based on a measured average speed at fixed detectors. As the demand for travel in Stockholm during peak-hours exceeds the available capacity in the road network, the need for an efficient traffic system is high. Variable speed limit systems have the possibility to contribute to increased efficiency, but since today’s system aims to increase safety, effects that lead to increased efficiency are limited. Further, in todays’ variable speed limit systems there are a large dependency of precise and available measurements from stationary detectors to be able to display speed limits that reflects the current traffic conditions. The purpose of this report is to investigate alternative control algorithms to decide on the variable speed limits to be displayed at variable message signs on the urban motorway of Stockholm. The goal is to increase efficiency compared to today's system. Two different road stretches with different complexity and different traffic conditions, resulting in two different types of congestion, are studied. Thereby, the studied control algorithms on the two road stretches are chosen based on the possibility of solving a specific problematic traffic situation in the best way. Hence, the studied control algorithms might differ for the two road stretches. Furthermore, for one of the roads stretches it is investigated if estimation of the traffic state can be used as input to the control algorithm as a complement to missing and erogenous measurements from stationary detectors in order to improve the calculations of the variable speed limits. The control algorithms are evaluated with microscopic traffic simulation and the method developed in the project Mobile Millenium Stockholm (MMS), using a macroscopic traffic flow model together with a Kalman filter, is used for estimation of the traffic state.

Variabla hastighetsgränser är väl utbrett på Stockholms stadsnära motorvägar och en del av Stockholms Motorway Control System (MCS). Målet med dagens system är att minska risken för olyckor och följdolyckor vid låga hastigheter, trafikstockningar m.m. Detta görs genom att mäta medelhastigheten med hjälp av fasta detektorer och uppdatera hastigheten som visas på variabla meddelandeskyltar utifrån rådande trafiktillstånd. I och med att efterfrågan på resor i Stockholm under rusningstid överstiger den tillgängliga kapaciteten i vägnätet är behovet av ett effektivt trafiksystem stort. Variabla hastighetsgränser kan bidra till ökad framkomlighet, men då dagens system har som målsättning att öka säkerheten är effekter som leder till ökad framkomlighet begränsade. Dessutom finns det i dagens system ett stort beroende av fungerande detektorer som mäter trafiktillståndet så korrekt som möjligt för att valet av hastighet ska kunna bestämmas på ett effektivt sätt. Syftet med den här rapporten är att undersöka alternativa styralgoritmer för att bestämma variabla hastighetsgränser på Stockholms motorvägsnät. Målet är att öka framkomligheten jämfört med dagens system. Två olika sträckor med olika komplexitet, trafiksituation och problematik studeras. Valet av studerade styralgoritmer för de olika sträckorna väljs för att på bästa sätt motverka den problematiken som uppstår på de specifika sträckorna. Därmed kan val av algoritmer komma att skilja sig åt beroende på sträcka. I projektet utvärderas också om estimering av trafiktillståndet kan användas för att förbättra informationsflödet till algoritmerna då detektorer inte fungerar som de ska eller helt saknas, vilket i sin tur kan leda till förbättrad anpassning av de variabla hastighetsgränserna. Detta görs av för en av de studerade sträckorna. Styralgoritmerna utvärderas med mikroskopisk trafiksimulering och metoden utvecklad i projektet Mobile Millenium Stockholm (MMS), som bygger på en makroskopisk trafikflödesmodell och Kalman filtrering, används för estimering av trafiktillståndet. Resultatet visar att det finns styralgoritmer med potential att öka framkomligheten. Valet av styralgoritm är dock beroende av typ av trafiksituation, vägdesignens komplexitet och trafikförhållanden på vägen. Det betyder att olika styralgoritmer kan prestera olika bra beroende på vilken vägsträcka man studerar. Vidare är estimering av trafiktillståndet användbart vid förlorad information på grund av icke-fungerande detektorer eller som komplement till detektorer för att minska mängden stationär utrustning. Variable speed limits are commonly used on Stockholm’s urban motorways, and it is part of the Stockholm Motorway Control System (MCS). The goal of today’s system is to reduce the risk of accidents during congested conditions, traffic jams etc. This is done by updating the speed limits shown on variable message signs based on a measured average speed at fixed detectors. As the demand for travel in Stockholm during peak-hours exceeds the available capacity in the road network, the need for an efficient traffic system is high. Variable speed limit systems have the possibility to contribute to increased efficiency, but since today’s system aims to increase safety, effects that lead to increased efficiency are limited. Further, in todays’ variable speed limit systems there are a large dependency of precise and available measurements from stationary detectors to be able to display speed limits that reflects the current traffic conditions. The purpose of this report is to investigate alternative control algorithms to decide on the variable speed limits to be displayed at variable message signs on the urban motorway of Stockholm. The goal is to increase efficiency compared to today's system. Two different road stretches with different complexity and different traffic conditions, resulting in two different types of congestion, are studied. Thereby, the studied control algorithms on the two road stretches are chosen based on the possibility of solving a specific problematic traffic situation in the best way. Hence, the studied control algorithms might differ for the two road stretches. Furthermore, for one of the roads stretches it is investigated if estimation of the traffic state can be used as input to the control algorithm as a complement to missing and erogenous measurements from stationary detectors in order to improve the calculations of the variable speed limits. The control algorithms are evaluated with microscopic traffic simulation and the method developed in the project Mobile Millenium Stockholm (MMS), using a macroscopic traffic flow model together with a Kalman filter, is used for estimation of the traffic state. The result shows that there are control algorithms with the potential to increase efficiency. However, the choice of suitable control algorithm for improving traffic efficiency is dependent on the traffic situation, the complexity of the road design and the traffic conditions. Furthermore, estimation of the traffic state is useful when information is lost due to malfunctioning detectors or as a complement to reduce the amount of stationary detectors.

Ökad andel resor med hållbara färdmedel är en förutsättning för att kombinera fortsatt tillväxt med minskad resursförbrukning och miljöpåverkan. I många europeiska städer har cykel blivit ett alltmer populärt färdmedel under de senaste decennierna. Dagens storskaliga transportmodeller, som utgör viktiga verktyg för utvärderingar och samhällsekonomiska analyser, är dock oftast fokuserade på modellering av resor med bil eller kollektivtrafik. Den här rapporten presenterar en tur-baserad transportmodell med syfte att bättre modellera cykelresor. Nyheterna i denna modell är bland annat ett detaljerat cykelnät som innehåller mer än 200 000 länkar och att modellen nyttjar en mer detaljerad zonindelning. Jämfört med nuvarande verktyget för samhällsekonomisk analys av cykelåtgärder, GCkalk, beskriver modellen ett fullständigt utbud och efterfrågan för cykel på detaljerad geografisk nivå. Modellen har skattats på data från den senaste resvaneundersökningen i Stockholms län från 2015 och representerar därmed observerat resebeteende. Modellen beaktar även cykel som anslutningsfärdmedel till resor med kollektivtrafik. Därigenom behandlar modellen cykel- och kollektivtrafik både som konkurrerande och som komplementära färdmedel och modellen kan utvärdera effekten av en förbättring av cykelinfrastrukturen på både enbart cykelresande och på cykel som anslutningsfärdmedel till kollektivtrafikstationer. Modellen är validerad mot cykelräkningar i Stockholm stad från september och oktober 2015. Modellen har testats på sex scenarier valda från Stockholms stads investeringsplan. Resultaten visar att investeringarna har en begränsad effekt på överflyttning mellan färdmedel och en måttlig effekt på befintliga cyklisters ruttval, restid och generaliserad kostnad. Encouraging the use of active travel modes such as walking and cycling is vital for ensuring a sustainable urban development. In many European metropolitan areas, cycling is becoming increasingly popular within the recent decades. On the other hand, large-scale transport models, which serve as the main tools for policy evaluation and cost-benefit analysis, are often designed for modelling motorised travel modes such as private car and public transport. This study presents a tourbased transport model to better model cycling demand and supply. First, it uses a detailed bicycle network containing more than 200,000 links, covering the whole Greater Stockholm Area. Second, the model utilizes a refined zoning system with totally 5 808 zones each of the size of 250 m×250 m covering the entire Greater Stockholm Area. Third, the model is estimated on the newest Stockholm travel survey 2015, and therefore the model can represent travel behaviour that is up-to-date. In addition to the improvements mentioned above, the model also considers cycling as an access travel mode to a trip by public transport. Therefore, the model treats cycling and public transport as both competing and complementary modes, and the model is capable of evaluating the impact of an improvement in bicycle infrastructure on cycling, as well as on cycling to public transport stations. The model is then validated against bicycle count data from the City of Stockholm. Six scenarios are tested according to the investment plan from the City of Stockholm. The results show that the investments have a limited effect on modal shift but a moderate effect on the existing cyclists' route choice, travel time and generalised cost.

A high quality railway service requires that all parts of the complete journey, from door to door, are well-functioning. This includes any transfers taking place, as well as last mile transportation to and from the railway station. Since the last mile often consists of local public transport, the access to this mode at stops and terminals and how well these are functioning are of great importance. A critical aspect is the capacity of the stop or the terminal in relation to the number of departures, where a higher capacity generally means an increase in size. At the same time it is desirable to limit the use of valuable land and keeping the facility as small as possible. The trade-off between capacity and size needs to be evaluated when designing stops and terminals. In this study we have developed a discrete event simulation model of a combined bus and tram stop, which is a part of a larger multi-modal station. The objective of the study is to evaluate the modelling approach for the situation at hand. Of special interest are the complexities due to the different driving patterns of buses and trams. The developed model is capable of evaluating design alternatives and is applied in a case study of a stop at Norrköping railway station in southern Sweden. The model was found to realistically capture the various events occurring at such a stop and the case study further showed that the model is a useful tool in design evaluation.

Under senare år har cykeln lyfts fram som ett transportmedel med många positiva egenskaper och i nationella strategidokument har det uttryckts en önskan om att cyklingen ska öka. Samtidigt poängteras att säkerheten för cyklister måste bli bättre så att en ökad cykling inte leder till fler skadade och omkomna cyklister. För att klara av att öka cyklandet utan att försämra säkerheten, behövs underlag för att fatta beslut om vilka åtgärder som behöver genomföras. Bland annat behövs bättre kunskap om sambandet mellan cykelflöde och skaderisk i olika trafikmiljöer. I syfte att studera hur sättet att använda cykeln förändras över tid och hur cyklisters skaderisk påverkas av cykelflöde och trafikmiljön, har tre olika delstudier genomförts i det här projektet. I den första delstudien har en modell utvecklats som innehåller både färdmedelsval och destinationsval för cykel. I den andra delstudien har modeller för skaderisker hos cyklister utvecklats för olika olyckstyper och trafikmiljöer. I den tredje delstudien har interaktioner mellan olika trafikanter observerats, i syfte att studera hur dessa påverkas av nivån på cykelflödet. Sammantaget visar studierna i projektet att cykelflödet har betydelse för cyklisters olycksrisk. Högre flöden ger färre interaktioner per cyklist och lägre risk att skadas i såväl singelolyckor som kollision med motorfordon. Vi har också kunnat visa att det är möjligt att modellera färdmedels- och destinationsval för cykel såväl som att med hjälp av modeller beskriva effekter på cyklisters skaderisk. För att kunna göra bättre skattningar som mer rättvist beskriver verkligheten behövs dock ett bättre dataunderlag till modellerna, framförallt när det gäller cykelresor och beskrivning av cykelinfrastrukturen. During the last decades, cycling has been highlighted as a travel mode with many positive qualities. The documents of Swedish national strategy reveal a trend of an increased cycling. At the same time, it is important that the safety of cyclists must be improved so that an increased cycling does not contribute to more injuries and fatalities in accidents. To cope with the increased cycling without compromising the safety, there is fore example, a need for better understanding of the relationship between the cycling flow and the injuries in various traffic environments. In this project, three different studies were carried out to understand how the trend of cycling changes over time and how cyclists' injury risk is influenced by the cycling flow and the traffic environment. In the first study, a travel demand model has been developed that includes both mode choice and destination choice for cycling. In the second study, models for cyclists’ injury risks have been developed for different types of accidents and traffic environments. In the third study, interactions between different road users have been observed, to study how these are affected by the level of bicycle flow. Overall, the studies in this project have shown that bicycle flow is an important factor influencing cyclists’ accident risks. Higher bicycle flow corresponds to fewer interactions per cyclist and a lower risk of injury in a single bicycle accident as well as in a collision accident with motorised vehicles. We have also been able to demonstrate that it is possible to model travel choices and destination choice of cyclists and to develop models that describe cyclists’ injury risk. However, to provide better estimates, data with better quality are necessary for the model inputs, especially when it comes to the cycling and the description of cycling infrastructure.

Föreliggande rapport redovisar övergripande resultat av fyra olika åtgärder som implementerats inomTrafikverkets projekt ”Säker framkomlighet” vilket haft som syfte att förbättra framkomlighet ochtrafiksäkerhet på främst befintliga tvåfältsvägar med hastighetsgräns 90 km/tim. Åtgärderna somstuderats är: frästa mitträfflor på 2-fältsvägar, vägrensräffling på motorväg, smala mötesfria vägar(”gles 2+1-väg med räcke”) och riktningsseparerade vägar (2+1 med målad/räfflad mitt).Resultaten visar att för samtliga åtgärder har trafiksäkerhetseffekterna varit positiva med minskningarav de dödade och svårt skadade trafikanterna. Vad gäller spårdjupstillväxt visar resultaten att mitträfflinginte har en kanaliserande effekt på trafiken och därmed påverkas inte heller spårbildningen.För mötesfria vägar är den årliga spårdjupsutvecklingen cirka 25 procent högre för mötesfri väg än förmotsvarande vanlig väg för årsdygnstrafik (ÅDT) > 8 000 fordon/dygn. För lägre ÅDT är skillnaden 10–15 procent.För riktningsseparerade vägar visar resultaten endast på högre spårdjupstillväxt för ÅDT över 8 000fordon/dygn. En studie om effekter och konsekvenser av olika räffeltyper avseende buller visar att detinte finns kända argument för att inte använda sinusräffla, men ytterligare studier kring effekten förförare av tunga fordon rekommenderas. Studien avseende framkomlighetseffekter visar att andelentung trafik är en viktig faktor att beakta i utformningen av mötesfria vägar. This report consolidates evaluations performed within the project “Safe accessibility” on behalf of the Swedish Transport Administration. Four different measures implemented on rural roads in Sweden with the aim to increase traffic safety and improve accessibility are investigated. The measures are; milled centerline rumble strips on rural 2-lane roads, shoulder rumble strips on motorways, narrow2+1 roads with median barrier and divided roads (painted 2+1 roads with median rumble strips).As regards traffic safety, all four measures show reductions in the number of fatalities and seriously injured. For milled centerline rumble strips on rural 2-lane roads, they do not have a confining effect on traffic and have no adverse effect on the rate of rutting. For barrier separated roads (2+1), the results indicated that for Average Annual Daily Traffic (AADT) levels greater than 8,000 vehicles, the annual rut depth development rate is about 25 percent higher than for conventional rural roads. With lower AADT levels, differences reduced to between 10–15 percent. Comparisons between divided roads and conventional roads only showed higher annual rut development rates for AADT levels greater than 8,000 vehicles. A study about the effects and consequences of different types of milled rumble strips showed that there are no known arguments for not using the sinus rumble strips. However, further studies on the impact of drivers of heavy vehicles are recommended. Studies of the effect on traffic efficiency showed that the proportion of Heavy Goods Vehicles (HGVs) is an important factor to consider in the design of narrow 2+1 roads and the proportion of HGVs need to be taken into account in the selection of the length of overtaking lanes.

Syftet med föreliggande handbok är att beskriva hur trafiksimulering kan användas som en alternativ metod eller komplement till analytiska metoder för att bestämma kapacitet och framkomlighet. Liksom metodbeskrivningarna i TRV2013/64343 är beskrivningarna avsedda att kunna användas för att med hjälp av trafiksimulering uppskatta effekterna av en given utformning i samband med planering, konsekvensanalys, projektering och drift av vägtrafikanläggningar. Simulering kan användas som ett komplement till de analytiska metoderna, eller som ersättning i fall som inte täcks av dessa metoder. Härigenom minskas risken för onödiga kostnader förorsakade av såväl över- som underkapacitet.

Dear reader, You are holding in your hands a volume of the series „Reports of the DLR-Institute of Transportation Systems“. We are publishing in this series fascinating, scientific topics from the Institute of Transportation Systems of the German Aerospace Center (Deutsches Zentrum für Luft- und Raumfahrt e.V. - DLR) and from his environment. We are providing libraries with a part of the circulation. Outstanding scientific contributions and dissertations are here published as well as projects reports and proceedings of conferences in our house with different contributors from science, economy and politics. With this series we are pursuing the objective to enable a broad access to scientific works and results. We are using the series as well as to promote practically young researchers by the publication of the dissertation of our staff and external doctoral candidates, too. Publications are important milestones on the academic career path. With the series „Reports of the DLR-Institute of Transportation Systems / Berichte aus dem DLR-Institut für Verkehrssystem-technik“we are widening the spectrum of possible publications with a bulding block. Beyond that we understand the communication of our scientific fields of research as a contribution to the national and international research landscape in the fiels of automotive, railway systems and traffic management. This volume contains the proceedings of the 1st SUMO User Conference (SUMO2013), which was held from 15th to 17th May 2013 in Berlin-Adlershof, Germany. SUMO is a well established microscopic traffic simulation suite which has been available since 2001 and provides a wide range of traffic planning and simulation tools. The conference proceedings give a good overview of the applicability and usefulness of simulation tools like SUMO ranging from new methods in traffic control and vehicular communication to the simulation of complete cities. Another aspect of the tool suite, its universal extensibility due to the availability of source code, is reflected in contributions covering parallelization and workflow improvements to govern microscopic traffic simulation results. Several articles give short outlines of the general workflow when setting up a simulation with SUMO as well as an overview about the available tools for net and demand generation and for the evaluation of the results. Further features, include the simulation of private and public transport modes, person-based trip chains as well as the extension for the implementation of new behavioral models or remote control of the simulation using various programming environments. The conference’s aim was bringing together the large international user community and exchanging experience in using SUMO, while presenting results or solutions obtained using the software. This collection should inspire you to try your next project with the SUMO suite as well or to find new applications in your existing environment. Prof. Dr.-Ing. Karsten Lemmer

Detta VTI notat presenterar en beräkningsmetod för beräkning av förväntad kölängd och restidsfördröjning för enfältiga vägavsnitt utan omkörningsmöjligheter. Metoden utvecklades 2001 och presenterades i ett PM. Bakgrunden till modellutvecklingen var att dåvarande Vägverket (nu Trafikverket) planerade att införa så kallade 1+1-vägar, det vill säga, vägar med längre delsträckor utan omkörningsmöjlighet. Den utvecklade beräkningsmetoden har sedermera visat sig värdefull även vid framkomlighetsberäkningar för 2+1-vägar med varierande andel tvåfältsavsnitt och har använts vid framtagning av hastighetsflödessamband till Trafikverkets ”Effektsamband för vägtransportsystemet”. Metoden använder avsnittslängd, trafikflöde samt medelhastighet och standardavvikelse som indata. Metoden är uppdelad på beräkning av effekter på grund av enstaka långsamtgående fordon samt effekter vid ”normal” hastighetsfördelning. Då mätdata saknades vid modellutvecklingen jämfördes metoden med simuleringskörningar med den mikroskopiska trafiksimuleringsmodellen AIMSUN. Resultaten visar på en relativt god korrelation men generellt så ger den analytiska metoden cirka 1,2 procent lägre restidsfördröjning. En stor del av skillnaden mellan modellerna vid måttliga flöden bör kunna härledas till det stokastiska inslaget i simuleringen. Det bör även påpekas att varken den analytiska modellen eller trafiksimuleringsmodellen har kalibrerats och validerats mot verkliga data för denna typ av väg. Skillnaden mellan modellerna innebär således inte att den analytiska modellen självklart är den som avviker från verkligheten. This VTI report presents a method for calculating expected queue length and travel time delay on one lane road sections without overtaking possibilities. The method was developed 2001 and presented in a working paper. The background for the model development was that the Swedish Road Administration (now the Swedish Transport Administration) planned to build so called 1+1 roads, i.e. roads with longer sections without overtaking possibilities. The method developed has later on also shown to be valuable for level of service calculations of 2+1 roads with varying share of two lane sections and for developing speed-flow relationships for the Administration’s ”Effect calculations for road facilities”. The method uses section length, traffic flow, average speed and standard deviation as input. The method is divided with respect to calculation of effects due to single slowrunning vehicles and effects at “normal” speed distribution. Since no data were available when the model was developed, the model results were instead compared to traffic simulations with the microscopic traffic simulation model AIMSUN. The results show a good correlation but the analytical model gives in general approximately 1.2 per cent lower travel time delay. The differences can probably partly be explained by the stochastic parts of the simulation model. One should also remember that neither the analytical model nor the simulation model has been calibrated and validated with real data for this type of roads. Thus, the differences between the models do not necessary imply that the analytical model is the one deviating from reality.

Denna rapport presenterar fyra delstudier som genomfördes med syftet att utvärdera hur elektroniskareklamskyltar (ERS) påverkar trafiksäkerheten.Delstudie 1 är en litteraturstudie som undersökte påverkan av ERS på trafiksäkerhet. Slutsatsen var attrörliga bilder samt placering av skyltarna har en stor inverkan på förarens beteende och att i mörker och iogynnsamma väderförhållanden kan ljusbilden upplevas som bländande vilket försvårar körningenspeciellt för äldre förare.Den andra och tredje delstudien jämförde trafiken före och efter installation av ERS. En jämförelse avhastighet och olyckor gjordes. Inga skillnader i trafikflöde och medelhastighet som beror på ERS kundepåvisas. Sammantaget fanns inget i det studerade olycksmaterialet som tyder på att olycksutfalletpåverkats av ERS.Den fjärde delstudien är en fältstudie som undersöker förares beteende i verklig miljö när de passerarERS på motorvägen. Mätningar av visuellt beteende samt körbeteende visar flera fall av visuell distraktionvid passage av ERS. Effekter på kördata kunde inte påvisas. Resultaten visar också en negativinställning till ERS för en majoritet av förarna.Sammanfattningsvis kan ingen påverkan från ERS på trafiksäkerhet ses på makronivå. Dock måsteeffekterna på visuell distraktion tas i beaktning och undersökas närmare innan det beslutas huruvida ERSblir en verklighet på svenska vägar. The present report presents four studies that were conducted with the aim to evaluate how electronic billboards (ERS) affect traffic safety. Study 1 is a literature review to examine how billboards impact road safety. The conclusions from the review showed that animated pictures and the location of the billboards have a major impact on driver behaviour as well as that darkness and adverse weather conditions can create glare which makes driving difficult especially for older drivers. The second and third studies compared the speed and the number of accidents before and after the installation of the billboards. Neither difference in traffic volume nor in average speed could be demonstrated. There was nothing in the studied accidents to suggest that the accident was affected by a billboard. The fourth sub-study is a field study investigating 41 drivers (driving and visual behaviour) on the E4 as they pass the billboards. Results showed several cases of visual distraction. The results also show a negative attitude to the billboards for a majority of the drivers. In summary, no effects from the billboards on traffic safety could be showed at the macro level. However, the effects of visual distraction must be taken into consideration and investigated further before deciding whether billboards will be implemented on Swedish roads.

Deliverable 5.1 aims at developing a holistic evaluation methodology based on a comprehensive project assessment framework. The evaluation methodology indicates at what extent the application of CityMove to a real urban context will improve the freight transport and logistics operation, safety, including performance, energy-consumption, technical reliability, cost-effectiveness, externalities (environmental and noise impacts). The CityMove project aims at developing a new vehicle concept for the Delivery of Goods and Urban Services. CityMove is aimed at enhancing freight transport logistics industry towards long-term efficiency and growth, having an impact on safety, congestion, air pollution, noise pollution anddependence on fossil fuels. A goods delivery vehicle is typically designed around a general architecture, designed not specifically for urban areas. CityMove is instead aimed at developing a new vehicle architecture specifically designed for the optimisation of the freight transport in urban areas.

The Swedish Road Administration is planning to install median barriers on narrow two-lane rural roads with paved carriageway widths down to 9 m. Overtaking lanes will be added on the road sections where barriers are installed. The added overtaking lanes will make it possible to overtake on at least 15 per cent of the road length. The narrow roads with median barrier will therefore mostly get one lane per direction. The result will be a "sparse" 2+1-road as opposed to the conventional Swedish 2+1-design with a continuous overtaking lane that is alternating between the two driving directions. VTI has, by commission of the Swedish Road Administration, constructed speed-flow relationships for "sparse" 2+1-roads with different percentages of the road lengths including an overtaking lane. The speed-flow relationships are based on simulation using the Rural Traffic Simulator (RuTSim). Speed-flow relationships for a normal two-lane road and a conventional 2+1-road have also been constructed using the same method to allow comparison of the "sparse" 2+1-road designs with conventional designs. The length of the overtaking lanes has been assumed to be 850 m on the "sparse" road designs and 1 500 m on the conventional 2+1-design. Moreover, the road alignment has been assumed not to place any additional restrictions on the quality-of-service.