Metod för beräkning av fördröjningar på vägavsnitt utan omkörningsmöjlighet

Detta VTI notat presenterar en beräkningsmetod för beräkning av förväntad kölängd och restidsfördröjning för enfältiga vägavsnitt utan omkörningsmöjligheter. Metoden utvecklades 2001 och presenterades i ett PM. Bakgrunden till modellutvecklingen var att dåvarande Vägverket (nu Trafikverket) planerade att införa så kallade 1+1-vägar, det vill säga, vägar med längre delsträckor utan omkörningsmöjlighet. Den utvecklade beräkningsmetoden har sedermera visat sig värdefull även vid framkomlighetsberäkningar för 2+1-vägar med varierande andel tvåfältsavsnitt och har använts vid framtagning av hastighetsflödessamband till Trafikverkets ”Effektsamband för vägtransportsystemet”. Metoden använder avsnittslängd, trafikflöde samt medelhastighet och standardavvikelse som indata. Metoden är uppdelad på beräkning av effekter på grund av enstaka långsamtgående fordon samt effekter vid ”normal” hastighetsfördelning. Då mätdata saknades vid modellutvecklingen jämfördes metoden med simuleringskörningar med den mikroskopiska trafiksimuleringsmodellen AIMSUN. Resultaten visar på en relativt god korrelation men generellt så ger den analytiska metoden cirka 1,2 procent lägre restidsfördröjning. En stor del av skillnaden mellan modellerna vid måttliga flöden bör kunna härledas till det stokastiska inslaget i simuleringen. Det bör även påpekas att varken den analytiska modellen eller trafiksimuleringsmodellen har kalibrerats och validerats mot verkliga data för denna typ av väg. Skillnaden mellan modellerna innebär således inte att den analytiska modellen självklart är den som avviker från verkligheten. This VTI report presents a method for calculating expected queue length and travel time delay on one lane road sections without overtaking possibilities. The method was developed 2001 and presented in a working paper. The background for the model development was that the Swedish Road Administration (now the Swedish Transport Administration) planned to build so called 1+1 roads, i.e. roads with longer sections without overtaking possibilities. The method developed has later on also shown to be valuable for level of service calculations of 2+1 roads with varying share of two lane sections and for developing speed-flow relationships for the Administration’s ”Effect calculations for road facilities”. The method uses section length, traffic flow, average speed and standard deviation as input. The method is divided with respect to calculation of effects due to single slowrunning vehicles and effects at “normal” speed distribution. Since no data were available when the model was developed, the model results were instead compared to traffic simulations with the microscopic traffic simulation model AIMSUN. The results show a good correlation but the analytical model gives in general approximately 1.2 per cent lower travel time delay. The differences can probably partly be explained by the stochastic parts of the simulation model. One should also remember that neither the analytical model nor the simulation model has been calibrated and validated with real data for this type of roads. Thus, the differences between the models do not necessary imply that the analytical model is the one deviating from reality.