Search

Bakgrund: Förekomsten av diabetes typ 2 ökar både nationellt och internationellt. Många av dessa patienter utvecklar diabeteskomplikationer i form av diabetesneuropati som är en av de vanligaste bakomliggande orsakerna till diabetesfotsår. Samarbetet kring diabetesfotsår mellan olika professioner behöver öka för att få en bättre prognos för sårläkning och således bättre livskvalitet för dessa patienter. Diabetessjuksköterskor och distriktssköterskor är involverade i vården av patienter med diabetes och diabetesfotsår men hur samarbetet mellan dessa professioner ser ut är inte klarlagt. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka diabetessjuksköterskans och distriktssköterskans upplevelse av samarbete vid omvårdnad av diabetesfotsår hos patienter med typ 2 diabetes samt hur ett samarbete kan förbättra vården för patienter med diabetesfotsår. Metod: En kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats valdes för att bemöta studiens syfte. Sex semi-strukturerade intervjuer genomfördes och data analyserades enligt Granheim & Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fem olika kategorier; vikten av kommunikation, brist på rutiner, integrerat samarbete inom vården, utveckling och heterogen kompetens samt säkerhetskultur inom vården. Förbättring av samarbetet mellan diabetessjuksköterskor och distriktssköterskor kan leda till ökad kompetensen hos sjuksköterskorna samt till bättre livskvalitet för patienter med diabetesfotsår. Slutsats: Samtliga deltagare har uttryckt vikten av ett bra samarbete och skapande av rutiner som kan leda till bättre förutsättningar för patienter med diabetesfotsår. Betydelsen av kompetensen och kunskapsutbyte var viktiga faktorer för ett välfungerande samarbete., Background: The incidence of type 2 diabetes is increasing both nationally and internationally. Many of the patients develop diabetic complications in the form of diabetic neuropathy, which is one of the most common underlying causes of diabetic foot ulcers. Diabetes nurses and community health nurses are involved in the care of patients with diabetes and diabetic foot ulcers, but what the collaboration between these professions looks like is not clear. Objective: The purpose of this study is to investigate the diabetes nurse's and community health nurse's experience of collaboration in the care of diabetic foot ulcers in people with type 2 diabetes and how collaboration could improve care for patients with diabetic foot ulcers. Method: A qualitative interview study with an deductive approach was chosen to meet the purpose of the study. Six semi-structured interviews were conducted and the data were analyzed according to Granheim & Lundman's qualitative content analysis. Results: The study results in five different categories; the importance of communication, lack of routines, integrated collaboration in healthcare, development and heterogeneous competence and safety culture in healthcare. Improving of the collaboration between different professional groups can lead to an increase in the competence of the staff and to a better quality of life for the patients with diabetic foot ulcers. Conclusion: All participants emphasized on the importance of good collaboration and the creation of routines that can lead to better conditions for patients with diabetic foot ulcers. The importance of competence and knowledge exchange were important factors for a well-functioning collaboration.

Introduktion: Ett ökat vårdbehov, särskilt bland äldre och kroniskt sjuka, kräver ett gott samarbete mellan primärvård och hemsjukvård, där distriktssköterskor är nyckelpersoner. För att möta framtidens utmaningar och förbättra vårdkoordinationen behövs insikter om distriktssköterskors upplevelse av samarbete. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av samarbetet mellan den egna professionen inom primärvården och hemsjukvården, samt vilka möjligheter och begränsningar som kan uppstå. Metod: Studien genomfördes genom som en empirisk studie med kvalitativ design. Semistruktuerade intervjuer med åtta distriktssköterskor inom primärvård och kommunal hemsjukvård genomfördes. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Distriktssköterskans upplevelse av samarbetet mellan primärvård och hemsjukvård redovisas i tre olika kategorier: Upplevelsen av kommunikation. Upplevelsen av den organisatoriska inverkan i samarbetet. Upplevelsen av ömsesidig tillit. Konklusion: Samarbete mellan distriktssköterskor i primärvård och kommunal hemsjukvård krävs, men studien visar på brister och hinder. Särskilt inom kommunikation och organisatoriska faktorer. Att övervinna dessa utmaningar är avgörande för att förbättra vården. Framtida forskning och initiativ behövs för att främja individanpassad, evidensbaserad och personcentrerad vård i primärvården och hemsjukvården. Distriktssköterskors samarbete har en nyckelroll för att möta dessa framtida behov., Introduction: An increased need for healthcare, especially among the elderly and those with chronic illnesses, demands effective collaboration between primary care and home healthcare, with district nurses playing a key role. To address future challenges and enhance care coordination, insights into district nurses' experiences of collaboration are needed. Aim: The aim was to describe District Nurses experiences of collaboration between their own profession in primary care and home healthcare: as well as the opportunities and limitations that may arise Method: The study was conducted as an empirical study with a qualitative design. Semi-structured interviews were conducted with eight district nurses in primary care and municipal home care. Data was analyzed using qualitative content analysis following the approach of Graneheim & Lundman. Results: The district nurse's experience of collaboration between primary care and home healthcare is presented in three different categories: The experience of communication. The experience of organizational impact in collaboration. The experience of mutual trust. Conclusion: Collaboration between district nurses in primary care and municipal home healthcare is essential, but the study reveals deficiencies and obstacles, particularly in communication and organizational factors. Overcoming these challenges is crucial to improve healthcare. Future research and initiatives are needed to promote individualized, evidence-based, and person-centered care in primary care and home healthcare. District nurses' collaboration plays a pivotal role in addressing these future needs.

Bakgrund: Fler äldre vårdas i hemmet, ofta med ett stort omvårdnadsbehov. För att vården ska vara säker i kommunal vård och omsorg behöver flera professioner samarbeta i team runt patienten. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskan inom vård av äldres upplevelse av teamets betydelse för patientsäkerheten inom kommunal vård och omsorg. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes till datainsamlingen där åtta specialistsjuksköterskor inom vård av äldre som arbetar inom hemsjukvården ingick. Kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats användes för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Resultatet ledde fram till tre kategorier vilka var att samordna resurser, att fokus är på patienten och kommunikation och information når alla professioner runt patienten. Slutsats: Det framkom att specialistsjuksköterskan inom vård av äldre anser att samordna resurser, att ha fokus på patienten och att kommunikation och information når alla professioner runt patienten. En ökad förståelse och kunskap om olika professioners samarbete betydelse för patientsäkerheten behöver omsättas i verkligheten. Nyckelord: Kommunal vård och omsorg, patientsäkerhet, samarbete, kommunikation, specialistsjuksköterska inom vård av äldre, Background: More elderly people are cared for at home, often with a great need of care. For care to be safe in municipal care and social care, several professions need to collaborate in teams around the patient. Aim: To describe the specialist nurse in the care of the elderly's experience of the team's importance for patient safety in municipal health and social care. Method: The study was conducted as a qualitative method with an inductive approach. Semi-structured interviews were carried out for the data collection where eight specialist nurses in care of the elderly who work in home health care were included. Qualitative content analysis with a manifest approach was used to analyse the collected material. Results: The result led to three categories which were to coordinate resources, that the focus is on the patient and communication and information reaches all professions around the patient. Conclusion: It emerged that the specialist nurse in the care of elderly considers coordinating resources, focusing on the patient and that communication and information reach all the professions around the patient. An increased understanding and knowledge of the importance of the cooperation between different professions for patient safety needs to be applied in reality. Keywords: Municipal health and care, patient safety, collaboration, communication, specialist nurse in care of the elderly

Barn som far illa i hemmet kan innebära både fysiskt och psykiskt våld, sexuella övergrepp och omsorgssvikt vilket kan leda till att barnets utveckling tar skada, både psykiskt och fysiskt. Skolsköterskan har här en viktig roll genom att identifiera och se till att barnen och eleverna får stöd och hjälp. 1 av 10 barn i Sverige utsätts regelbundet för fysiskt och/eller psykiskt våld från föräldrar eller annan vårdnadshavare i åldern 0–18 år. Syftet med studien är att beskriva skolsköterskans upplevelse av att möta barn, 6–18 år som far illa i hemmet. En litteraturöversikt med en deskriptiv design gjordes. Metod utefter Bettany-Saltikov har använts för dataanalys. Dataanalysen har utförts i nio steg. Resultatet visade att skolsköterskorna hamnade ibland i svåra situationer som kunde beröra dem. De kände ofta en frustration över ensamarbete vilket kunde bidra till sårbarhet. Dåligt samvete tyngde ofta skolsköterskorna vid misstanke om att ett barn for illa. De visste att enligt lag skulle en anmälan göras, men då det var brister i samarbetet till socialtjänsten gjordes inte alltid anmälningarna. För att kunna hjälpa barnen på bästa sätt krävdes att samarbetet mellan de olika professionerna inom skola och socialtjänst fungerade Skolsköterskan upplevde att yrkeserfarenhet var en tillgång för att uppmärksamma de barn som på något sätt for illa i hemmet. Hälsosamtalen var en viktig del i när skolsköterskan identifierade ett barn som for illa. Det framkom att skolsköterskan arbetade hälsofrämjande och förebyggande vilket bidrog till att hållbar utveckling främjades och att elevernas trygghet och säkerhet tillgodosågs., Children who get hurt at home can involve both physical and psychological violence, sexual abuse and neglect, which can lead to damage to the child's development, both psychologically and physically. The school nurse has an important role here by identifying and ensuring that the children and students receive support and help. 1 in 10 children in Sweden are regularly exposed to physical and/or psychological violence from parents or other guardians aged 0–18. The purpose of the study is to describe the school nurse's experience of meeting children, aged 6–18, who are having trouble at home. A literature review with a descriptive design was done. The Bettany-Saltikov method has been used for data analysis. The data analysis has been carried out in nine steps. The results showed that the school nurses sometimes ended up in difficult situations that could affect them. They often felt a frustration with working alone, which could contribute to vulnerability. A bad conscience often weighed on the school nurses when they suspected that a child was ill. They knew that according to law a report had to be made, but when there were shortcomings in the cooperation with the social service, the reports were not always made. To be able to help the children in the best way, it was required that the cooperation between the various professions within school and social services worked. The school nurse felt that professional experience was an asset to pay attention to the children who were in some way bad at home. The health talks were an important part of when the school nurse identified a child who was unwell. It emerged that the school nurse worked in health promotion and prevention, which contributed to sustainable development being promoted and the pupils' safety and security being catered for.

Developmental language disorder (DLD) is a communication disorder which can greatly affect a child’s ability to achieve academic goals. In Sweden, all children have the right to receive the support they need in school. To ensure the needs of students with DLD are being met, more studies are needed regarding teachers’ knowledge about DLD as a diagnosis, their experiences related to working with these students, and their experiences of relevant interprofessional teamwork. The purpose of this study is therefore to shed light on the professional situation for teachers of students with DLD. The results of the study are based on focus group interviews with 19 teachers from 17 different counties in Sweden. The interviews were transcribed and then analyzed using content analysis. The study found that the participating teachers experience DLD as a diagnosis which greatly affects students’ goal achievement as well as their socio-emotional well being. The participants also underlined the lack of instruction related to DLD in teacher training programs and described that this lack of instruction sometimes led them to feel unprepared in their work with these students. Interprofessional collaboration was lifted as an especially important aspect of work with children with DLD, but many experienced the circumstances at their workplace as suboptimal for effective teamwork. The teachers specifically expressed a desire for more collaboration with SLPs and highlighted the importance of knowledgeable and competent school leadership. The results of the study indicate a need for children with DLD to be more highly prioritized both in the education of teachers but also in the allocation of resources within schools. Additionally, in order to achieve more equitable access to education for these students, teachers feel that SLPs need to be more closely involved at the school level., Likvärdig utbildning för barn med språkstörning - En studie om måluppfyllelse, erfarenheter och deltagande

This research study investigates the factors contributing to delays in construction equipment projects, specifically in the User Experience (UX) and Human-Machine Interface (HMI) area, with a particular focus on projects conducted at the company Volvo Construction Equipment. The study incorporates a literature review, a mixed-methods approach combining qualitative and quantitative analysis, and in-depth discussions. Through the analysis of existing literature, the study identifies various factors associated with delays in construction equipment projects, including unclear project requirements, challenges in integrating systems and technologies, communication and collaboration issues, inadequate project management practices, and external influences. Building upon this foundation, qualitative interviews and quantitative surveys were conducted to gather insights from project managers, engineers, and other stakeholders at Volvo Construction Equipment. The findings from the data analysis highlight the frequency and average duration of delays in the UX/HMI area of construction equipment projects. Key contributing factors include communication issues, changes in project requirements or scope, insufficient resources or manpower, delays in component/material delivery, and lack of coordination among teams. These factors significantly impact project performance. Participants in the study reported employing various strategies to mitigate these delays, such as improving communication channels, enhancing cross-functional collaboration, investing in training and skill development, and closely monitoring project requirements. The research outcomes provide valuable insights into the relationships between identified factors and project delays in the UX/HMI area at Volvo Construction Equipment. The results emphasize the importance of addressing these factors through improved planning, effective communication, collaboration, and resource management to enhance project efficiency. Furthe, Denna forskningsstudie undersöker faktorer som bidrar till förseningar i produktutvecklingsprojekt av arbetsmaskiner, specifikt inom användarupplevelse (UX) och människa-maskin-gränssnitt (HMI), med särskilt fokus på projekt som genomförs vid företaget Volvo Construction Equipment. Studien innefattar en litteraturöversikt, en blandad metodansats som kombinerar kvalitativ och kvantitativ analys samt fördjupade diskussioner. I analysen av befintlig litteratur identifieras olika faktorer som är förknippade med förseningar i denna typ av projekt, inklusive oklara projektkrav, utmaningar att integrera system och teknik, kommunikations- och samarbetsproblem, otillräckliga projektledningsmetoder och externa påverkningar. Med denna grund genomfördes kvalitativa intervjuer och kvantitativa enkäter för att samla insikter från projektledare, ingenjörer och andra intressenter vid Volvo Construction Equipment. Resultaten från dataanalysen belyser frekvensen och genomsnittlig varaktighet av förseningar inom UX/HMI-området för denna typ av projekt. Nyckelfaktorer inkluderar kommunikations-problem, ändringar i projektkrav eller omfattning, otillräckliga resurser eller arbetskraft, förseningar i leverans av komponenter/material och brist på samordning mellan team. Dessa faktorer påverkar projektets prestanda avsevärt. Deltagarna i studien rapporterade att de använder olika strategier för att mildra dessa förseningar, såsom att förbättra kommunikations-kanaler, förbättra tvärfunktionellt samarbete, investera i utbildning och kompetensutveckling samt noggrant övervaka projektkrav. Resultaten ger värdefulla insikter i sambanden mellan identifierade faktorer och projekt-förseningar inom UX/HMI-området på Volvo Construction Equipment. Vikten av att hantera dessa faktorer genom förbättrad planering, effektiv kommunikation, samarbete och resurshantering för att förbättra projekteffektiviteten betonas särskilt. Vidare bidrar studien till fältet UX/HMI inom denna typ av projekt genom att bel

Bokinfo: Människobehandlande organisationer är en antologi som ger en bred överblick över välfärdens kärnverksamheter, vården, skolan och omsorgen, och beskriver vad som utmärker och skiljer dessa verksamheter från privata företag och organisationer när det gäller uppdrag, organisation, ledarskap och förändringsarbete. I den första utgåvan från 2015 var utgångspunkten de förändringar som globaliseringen, teknikutvecklingen och marknadiseringen i form av New Public Management (NPM) medfört för de människobehandlande organisationerna. I denna andra utgåva har författarna, förutom att uppdatera och förnya innehållet utifrån aktuell forskning, även tagit hänsyn till andra betydande händelser i omvärlden, som flyktingkrisen i mitten av 2010-talet och coronapandemin. Dessutom har de följt upp det ökande intresset för granskning och kontroll och den växande kritiken mot NPM. Är alternativet en mer tillitsbaserad ledning och styrning inom välfärdssektorn? Sex nya kapitel har tillkommit. De tar upp kunskapsbildning och forskning om människobehandlande organisationer, migration och flyktingmottagande, hur man hanterar hög belastning inom grässrotsbyråkratier, standardisering och horisontell kunskapsstyrning, chefers roll och vardag inom socialtjänsten samt tillsyn inom social barnavård. Människobehandlande organisationer vänder sig till studerande på socionom-, läkar-, vård- och lärarutbildningar liksom studerande inom ekonomi, statsvetenskap, psykologi, sociologi och offentlig förvaltning. Den är även avsedd för praktiskt verksamma i människobehandlande organisationer. Bokens redaktörer Staffan Johansson, Peter Dellgran och Staffan Höjer är professorer i socialt arbete vid Göteborgs universitet. Övriga författare är forskare inom socialt arbete eller angränsande områden vid ett flertal svenska universitet.

A Visual Method in Mathematics – from a special need education perspective Sverige har under en längre tid påvisat låga resultat i matematik i internationella mätningar. Vissa källor anser att det beror på att matematikundervisningen inte följer läroplanens mål med att vara ett problemlösande och reflekterande ämne. Denna studie, A Visual Method in Mathematics – from a special need education perspective, undersöker arbetssättet i ett nyare läromedel i matematik där utgångspunkten är att utveckla elevernas tankar och förståelse för matematik. Utifrån en lärarhandbok ska läraren väcka elevernas intresse samt få dem att upptäcka och skapa förståelse för matematiken genom problemlösning och resonemang. Författarna till denna studie vill se om och i så fall hur arbetssättet gör mångfalden av elever i ett klassrum delaktiga och om det finns utmaningar med detta. Studien är en kvalitativ undersökning som är grundad på observationer och lärarintervjuer i tre elevgrupper i årskurs 3. Resultatet visar att arbetssättet är fungerande för elevers delaktighet och kunskapsutveckling. Dock finns det elever som inte kan delta i helklassundervisningen i full utsträckning.

Syftet med undersökningen var att tolka och förstå samarbetet mellan vårdnadshavare och pedagoger och hur detta kan utvecklas. Med syfte att allt fler barn skall uppnå Folkhälsomyndighetens rekommenderade tid att röra på sig dagligen. Studien har Lev Vygotskjis sociokulturella teori och en kommunikationsmodell som teoretisk utgångspunkt. Materialet består av en enkät som 18 vårdnadshavare svarat på, samt semistrukturerade intervjuer med tre olika respondenter som samtliga är utbildade förskollärare med olika lång yrkeserfarenhet. Studien visar att det i dagsläget inte finns ett önskvärt samarbete mellan pedagoger och vårdnadshavare med utgångspunkt i barns fysiska aktivitet. Dock uppkommer det av studien att de båda parterna är villiga att inleda ett samarbetsprogram för att tillsammans med hjälp av deras olika erfarenheter och kunskaper stötta varandra i arbetet med barnens fysiska aktivitet. Både personal och vårdnadshavarna visar på hur viktig kommunikationen är för de båda, vilket är anledningen till kommunikationens stora del av studien.

Nationella granskningar har visat att svenska elever riskerar att inte få det stöd de behöver i skolan, vilket delvis tillskrivs att lärarnas beskrivningar av elevers svårigheter och behov är undermåliga med felaktiga åtgärder som följd. Vidare visar granskningar att det finns brister i det viktiga samarbetet mellan lärare och elevhälsa, vilket också bidrar till att elever inte får rätt stöd. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärares tal om elevers behov och åtgärd, för att främja samarbetet mellan lärare och specialpedagoger i det gemensamma arbetet kring elever i svårigheter. Utifrån semistrukturerade intervjuer med två grupper av lärare (n=7) i skolår 7-9 har en hermeneutisk ansats använts vid tolkningen av de till text transkriberade inspelade samtalen, varvid en diskursanalys genomförts i två steg, dels induktivt genom kategoriseringar av respondenternas utsagor och dels genom ett teoretiskt ramverk baserat på Jürgen Habermas teori om kommunikativ handling (1991). Resultaten visar bla. att lärarnas tal om behov och åtgärder för elever utgår ofta från sanningsanspråk om bristegenskaper hos elever, som passivitet och brist på tålamod, vilket anses leda till elevers behov av bekräftelse och snabb feedback. Konsekvenser av detta är åtgärder som avser bemöta elevers emotionella behov genom att förenkla undervisningen, men på bekostnad av lärandebehoven. En slutsats från studien är att lärarna ger uttryck för olika dilemman (mellan livsvärld och systemvärld) där de behöver ta hänsyn till olika faktorer samtidigt när det gäller elevers behov och åtgärder, och deras handlande grundar sig i olika rationaliteter beroende på vad man upplever som målet med undervisningen och åtgärderna. Studiens relevans för det specialpedagogiska uppdraget diskuteras och förslag på framtida forskning ges.

Yrkesversamma specialpedagoger har en gedigen utbildning med flera arbetsår som utbildade lärare eller förskollärare inom utbildningsverksamheter innan de blir behöriga specialpedagoger. Trots det påtalar flera forskare att det ändå inte finns riktigt tydliga arbetsbeskrivningar eller tillräckligt med forskning om vad en specialpedagog faktiskt arbetar med. Med anledning av den otydligheten var syftet med den här studien att se hur verksamma specialpedagoger beskriver sin yrkesroll i den utbildningsverksamhet de arbetar i. De frågeställninigar som respondenterna har hjälpt till att besvara är; Vilka arbetsuppgifter beskriver respondenterna känntecknar deras yrkesuppdrag som specialpedagoger? Vad upplever specialpedagoger att det finns för möjligheter i det specialpedagogiska yrkesuppdraget? och Vilka hinder möter specialpedagoer i sin yrkesroll? För att svara på ovanstående frågor gjordes det en kvalitativ studie med hjälp av 15 semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska perspektiven som har används för att hjälpa till att svara på frågeställningarna är det relationella-, kategoriska-, dilemma- och sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar att specialpedagoger får lägga mycket tid på att ha en kommunikativ roll där de känner sig som en "spindel i nätet" genom alla samtal de har både i och utanför utbildningsverksamheterna för att kunna säkra elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i en tillräcklig och anpassad miljö. Studien visar även att specialpedagoger genom kvalificerade samtal kan arbeta skolutvecklande och förebyggande. Enligt respondenterna visar det sig att den specialpedagogiska yrkesrollen innehåller både ett empatiskt och lyhört förhållningssätt gentemot elever, vårdnadshavare och lärare för att skapa förståelse för uppdraget.

I den anpassade grundskolan samverkar speciallärare och elevhandledare tätt tillsammans i verksamhetens undervisning. Ett samarbete där två yrkesprofessioner med otroligt olika bakgrund har ett gemensamt uppdrag och mål, att stötta eleverna till bästa möjliga utveckling och lärande. I dessa arbetslag får specialläraren ofta en handledande roll. Detta väckte vårt intresse och vi ville därför undersöka hur samarbetet kan se ut. Studiens syfte är därför att undersöka samarbetet mellan speciallärare och elevhandledare inom den anpassade grundskolan ur ett systemteoretiskt perspektiv. Detta görs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex speciallärare och sex elevhandledare. En fenomenografisk ansats används för att återge det respondenterna beskrivit som sina uppfattningar om vilka faktorer som skapar ett gott samarbete och samsyn i arbetslaget och vilka förväntningar yrkesprofessionerna har på varandra. Resultatet pekar på att tid, utbildning och kommunikation är viktiga nyckelfaktorer för att skapa samsyn och därmed få ett välfungerande samarbete. Generellt förväntas specialläraren ha ett större pedagogiskt ansvar med planering, dokumentering och betygssättning än elevhandledaren, medan elevhandledaren förväntas vara elevens högra hand, läsa av, stötta, motivera, vara en trygg vuxen med en nära relation under hela dagen, vilket även omfattar fritidstid.

The aim of this study is to develop a deeper understanding of how upper secondary teachers view the role of the school librarian and how these professions collaborate. Although the subject is well researched within Library and information science, there are few studies that illustrate the teacher's perspective and experiences of the school librarian's role, and collaboration between the professions. Thus, the aim of this study is to fill this knowledge gap. The empirical material was collected through eight semi-structured interviews with professional teachers in the Swedish upper secondary school. To highlight how the teachers see the role of the school librarian, Abbott's (1988) theory of professions was applied. Montiel-Overall (2005) teacher and librarian collaboration model (TLC-model) was also chosen, since the aim is to analyze how the professions collaborate with each other. The result and conclusions show that teachers in this study generally have a positive view of the school librarian’s role, and that they mainly describe the librarian's role as a literacy promoter. This is reflected in how the professions collaborate. The majority of the interview participants engage in more superficial collaborative practices, though a few engage in deeper collaboration that include integrated instructions. Despite the positive image of the role, some ambiguities were found regarding what the school librarian's role entail, an aspect that is confirmed by research and literature within the field. The view of the school librarian's role in the school is vital for whether a collaboration takes place and develops.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur speciallärare och lärare beskriver att de samarbetar gällande de elever som bedöms vara i svårigheter och därmed riskerar att inte nå kunskapsmålen i årskurs tre i ämnet svenska. Studien är relevant eftersom det finns behov av mer kunskap om professioners samarbete, proaktivt arbetssätt, god lärandemiljö och tidiga insatser för läs- och skrivinlärning. Det finns således behov av mer svensk forskning som uppmärksammar hur lärare och speciallärare stöttar och samarbetar kring detta utifrån sina professioner. Även Skolinspektionens rapport som pekar på att Läsa-, skriva-, räknagarantin i nuläget riskerar att huvudsakligen drivas av lärare synliggör det här behovet. Studien är kvalitativ och empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med speciallärare och lärare. Som metod för att analysera intervjuerna användes innehållsanalys. Resultaten av intervjusvaren visar att speciallärare och lärare beskriver att samarbetet mellan dem byggs på dialog, samsyn, tät kontakt, flexibilitet och gemensam problemlösning. Speciallärarna och lärarna beskriver att de har samtal där de ofta reflekterar tillsammans och diskuterar. Hinder som framkom var tid och lärare beskriver att speciallärare har många arbetsuppgifter att hinna med. Resultaten visar även att organisationen på skolorna möjliggör ett samarbete och en diskussion mellan speciallärare och lärare gällande lärandemiljön. Vad gäller utformandet av lärandemiljön framkommer det att respondenterna tycker att det är viktigt med lugn och ro, variation i klassrummet både vad gäller möbler och placeringar och även i material som även behöver vara anpassat efter elevernas nivå och behov. En tydligt inarbetad struktur i klassrummet framhålls samt ett förebyggande arbetssätt för att ge elever goda förutsättningar i undervisningen och att göra elever delaktiga i sin undervisningssituation. Motivationshöjande inslag och lustfyllt lärande är viktiga inslag för att gynna elevers inl

Denna empiriska studie undersöker elevers och lärares upplevelser och erfarenheter av elevsamarbete i lågstadiet. Empirin består av intervjuer med 19 elever och 3 klasslärare som samlades in i samband med att eleverna ombads skriva en berättelse i par. Intervjuerna har analyserats genom en deduktiv innehållsanalys, där kognitiva, sociala och emotionella aspekter av samarbetet fungerade som kategorier. Resultatet av analysen tolkades därefter utifrån de övergripande begreppen stöttning och utmaning som är kopplade till den proximala utvecklingszonen. Resultatet visar att eleverna till största del uppskattar samarbete i berättelseskrivande då det gäller att stötta varandra med idéer samt att arbetet generellt upplevdes ”lättare”. Eleverna föredrog även arbetssätteteftersom det var motiverande att arbeta med olika elever i klassen och lära känna dem i ett samarbete med en uppgift. Samtidigt visade resultatet att eleverna gärna delade upp arbetet så att varje elev gjorde det den upplevde sig vara bäst på. För att lärande ska gynnas vid samarbete behöver lärare noggrant planera hur arbetet ska fördelas så att varje elev får möjlighet att öva på sina mindre starka sidor. Å andra sidan skulle det kunna ses som sunt att eleverna fördelar arbetet så att de gör det de är bäst på då det skulle kunna leda till ett bättre resultat. Genom att ta del av elevers syn får verksamma lärare ytterligare förståelse för hur samarbete kan organiseras för att stärka elevers lärande.

Inledning: Motivation är en nyckelfaktor för att uppnå ett lyckat slutresultat i projekt. Motiverade medarbetare är viktiga inom alla arbetsplatser. Att ha motiverade projektteam är därför avgörande för driva projektet framåt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera projektledares tillvägagångsätt för att upptäcka motivationsfaktorer och motivera projektteamet. Teori: Teoretiska utgångspunkter i studien är Herzbergs tvåfaktorsteori (TF) och självbestämmandeteorin (SDT). Metod: Metoden som används i denna studie är en kvalitativ metod med induktiv ansats som är baserad på intervjuer som är kopplat till teorin för att uppnå resultat i studien. Intervjuer har gjorts med tio projektledare med erfarenhet från olika branscher. Intervjuerna har gjorts med hjälp av applikationer Teams och Zoom och varje intervju är på cirka 1 timme. Resultat och slutsats: Studien har visat att flera faktorer har påverkan på projektmedarbetarnas motivation. Resultat visar att en projektledare behöver individuellt arbeta med att uppfylla medarbetarnas interna och externa behov för att skapa en motiverad projektgrupp.

The aim of the study is to use a phenomenographic approach to highlight how educators in preschool perceive that their absence can affect the phenomenon of collaboration between guardians and educators. The research questions that have been the starting point of the investigation are about how the educators describe their perception of collaboration between preschool and home, how the educators describe their perception of absence among the educators in preschool and how they describe their experience of absence in relation to collaboration. Through a qualitative approach, the survey was conducted in the form of ten individual semi-structured interviews based on a flexible interview guide. The informants consisted of principals, preschool teachers and other educators who work in preschools. The phenomenographic analysis resulted in six categories of description which then form two outcome spaces. The outcome spaces were Educators absence can affect collaboration and Educators absence does not have to have an impact on collaboration. The categories of description and the outcome spaces together highlight the educators perceptions of how the educator's absence can affect the collaboration between preschool and guardians. The result shows a variety of perceptions where the outcome space The absence of educators can affect collaboration summarized into three factors for a non-functioning collaboration, which are absent educators, lack of conditions and insecure relationships. The outcome space Educators absence does not have to have an impact on collaboration was also summarized into three factors for a well-functioning collaboration, which were educators present, good conditions and secure relationships. The conclusion was that the educator's absence in preschool is a contributing factor to the fact that cooperation with guardians is affected. On the other hand, there are clear success factors which mean that absence does not have to affect cooperation., Studien har som syfte att genom en fenomenografisk ansats belysa hur personal i förskolan uppfattar att deras frånvaro kan påverka fenomenet samverkan mellan vårdnadshavare och personal. Forskningsfrågorna som varit undersökningens utgångspunkt handlar om hur personalen beskriver sina uppfattningar om samverkan mellan vårdnadshavare och personal, hur personalen beskriver sina uppfattningar om frånvaro bland personalen i förskolan samt hur de beskriver att de erfarar frånvaron i relation till samverkan. Undersökningen har genom en kvalitativ ansats genomförts i form av tio enskilda semistrukturerade intervjuer som utgick från en flexibel intervjuguide. Informanterna bestod av rektorer, förskollärare och barnskötare som arbetar inom förskolan. Den fenomenografiska analysen resulterade i sex beskrivningskategorier som sedan utgör två utfallsrum. Utfallsrummen blev Personalens frånvaro kan ha en påverkan på samverkan och Personalens frånvaro behöver inte ha en påverkan på samverkan. Beskrivningskategorierna och utfallsrummet belyser tillsammans personalens uppfattningar om hur personalens frånvaro kan påverka samverkan mellan förskola och vårdnadshavare. Resultatet visar en variation av uppfattningar där utfallsrummet Personalens frånvaro kan påverka samverkan sammanfattats till tre faktorer för en icke-välfungerande samverkan vilket är frånvarande personal, bristande förutsättningar och otrygga relationer. Utfallsrummet Personalens frånvaro behöver inte ha en påverkan på samverkan sammanfattades också till tre faktorer för en välfungerande samverkan vilka var närvarande personal, goda förutsättningar och trygga relationer. Slutsatsen blev att personalens frånvaro i förskolan utgör en bidragande faktor till att samverkan med vårdnadshavare påverkas. Däremot finns det tydliga framgångsfaktorer som gör att frånvaro inte behöver påverka samverkan.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur medarbetare upplever sitt lärande på sin arbetsplats inom LSS-gruppbostäder. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod där sex respondenter har intervjuats. Det datamaterial som samlats in har analyserats genom en tematisk analys. Studien utgår ifrån Knud Illeris teori om lärande samt fem av Pernilla Derwik och Daniel Hellströms nio lärandemekanismer. Det slutgiltiga resultatet visar att medarbetarna uppskattar en kombination av formellt och informellt lärande. Det informella lärandet används som en förlängd arm för att fylla de kunskapsbehov som uppstår. De formella aktiviteter som respondenterna uppskattar är utbildning som sker i anslutning till arbetet som exempelvis sondnäring. De informella aktiviteterna som värdesätts är en kombination av bland annat samarbete, kunskapsdelning, teori varvat med praktik. Respondenterna anser att handledning är en aktivitet som är viktig för deras lärande. Likaså påtalar respondenterna vikten av att vara aktiv i de aktiviteter som utförs och erbjuds.

Skillnader i uppdrag och mål kan orsaka spänningar i samarbetet mellan folkbibliotek och skola. I skolor som dessutom saknar eget skolbibliotek kan den problematiken öka ytterligare då skolan är i behov av skolbibliotekstjänster vilka inte ingår i folkbibliotekets uppdrag. Samtidigt kan ett samarbete med skolorna bidra med många fördelar för folkbibliotekets läsfrämjande arbete. Den här studien ämnar undersöka hur folkbibliotekarier förhåller sig till sitt läsfrämjande uppdrag gentemot barn och unga i samarbete med skolor med bristande skolbiblioteksverksamhet. För undersökningen genomfördes en kvalitativ intervjustudie med ett urval av fyra folkbibliotekarier. Resultatet har analyserats utifrån Hultbergs teori om läsfrämjande strategier. Sammanfattningsvis visar resultatet av undersökningen att folkbibliotekarierna främst förhåller sig till samarbeten med skolor med bristande skolbiblioteksverksamhet utifrån ett eget intresse för det egna läsfrämjande uppdraget. Studien kommer också fram till att de spänningar som folkbibliotekarierna upplever i samarbetet med skolorna beror på bristen av valfrihet, frågan om att kompensera för den bristande skolbiblioteksverksamheten samt missförstånd om vad folkbiblioteket kan erbjuda skolorna., Differences in missions between public libraries and schools can cause tension while cooperating. For public libraries to cooperate with schools with deficient school libraries can be even more problematic, when the school is in need of school library services that is not a part of the public library mission. Meanwhile, a cooperation between public libraries and school can have several advantages for the public libraries in their mission of reading promotion. This study aims to examine how public librarians relate to their work with reading promotion towards children and young adults in collaborations with schools that have deficient school libraries. Qualitative interviews were carried out with a selection of four public librarians. The results were analysed in comparison to Hultbergs theory of strategies for reading promotion. In conclusion, the results of the study show that mainly relate to the cooperation with schools with deficient school libraries in terms of a self-interest for their reading promoting mission. The study also shows that the tension in cooperating with schools with deficient school libraries, as lived by the public librarians, is caused by a lack of freedom of choice, the question of compensating for the deficient school libraries and a misunderstanding of the public library mission.

Titel: Relationen mellan traditionella storbanker och fintechföretag - Konkurrens eller samarbete? Ämne: Självständigt uppsatsarbete inom företagsekonomi, 30 hp Författare: Angelica Svensson & Fredrika Årzén Forskningsfråga: Hur ser relationen ut mellan traditionella storbanker och fintechföretag inom kreditgivning till företag? Syfte: Studiens syfte är att beskriva relationen mellan traditionella storbanker och fintechföretag på kreditgivningsmarknaden för företag i Sverige idag. Vidare ska studien analysera och skapa en förståelse för den här relationen, samt utveckla teoretiska begrepp avseende konkurrens och samarbete. Metod: En kvalitativ metod med en abduktiv forskningsansats har varit utgångspunkten för studiens genomförande. Litteraturgenomgången och den teoretiska referensramen bygger på inhämtad information från litteratur samt tidigare forskning. Intervjuer har genomförts med 9 respondenter från både traditionella storbanker och fintechföretag. Slutsats: Resultatet som studien kommer fram till visar på att traditionella storbanker och fintechföretag har olika utlåningstekniker de utgår ifrån, med bakgrund i att det finns olika motiv och drivkrafter som driver dem. Motiven och drivkrafterna påverkar möjligheten till konkurrens och samarbete, då deras respektive utgångslägen ser olika ut inför en samverkan. En paradoxal strategisk process kan ses uppstå utifrån deras olika motiv och drivkrafter att beakta i ett sammanhang där de är verksamma på samma marknad., Title: The relationship between traditional large banks and fintech companies – Competition or collaboration? Topic: Independent Project in Business Administration 30 credits Author: Angelica Svensson & Fredrika Årzén Research question: What is the relationship like between traditional commercial banks and fintech companies in corporate lending? Purpose: The purpose of the study is to describe the relationship between traditional commercial banks and fintech companies in the corporate lending market for business in Sweden today. Furthermore, the study aims to analyze and develop an understanding of this relationship, as well as develop theoretical concepts regarding competition and collaboration. Method: A qualitative method with an abductive research approach has been the basis for conducting the study. The literature review and the theoretical framework are based on gathered information from literature and previous research. Interviews have been conducted with 9 respondents from both traditional commercial banks and fintech companies. Conclusion: The findings of the study indicate that traditional commercial banks and fintech companies employ different lending techniques driven by their distinct motivations and incentives. The diverse driving factors influence the possibilities of competition and collaboration, as their historical backgrounds vary when considering cooperation. A paradoxical strategic process can be observed due to their differing perspectives and the different factors they need to consider when operating in the same market.

Bakgrund: Revisionsbranschen befinner sig i en nedåtgående trend sett till antal revisorer. Revisionsyrket präglas av säsongsbetonad och ojämn arbetsbelastning, vilket resulterar i hög arbetsrelaterad stress på grund av tids- och budgetpress samt höga krav. Tidigare forskning visar att balans mellan arbetsliv och privatliv är viktigt för medarbetarens trivsel på arbetsplatsen. Tidigare forskning riktas främst mot situationen i revisionsbyråerna vilka benämns “The Big Four” varpå följande studie riktar sig mot chefer på mindre revisionsbyråer. Syfte: Studiens syfte är att identifiera och undersöka hur stödjande ledarskap används av chefer inom små regionala revisionsbyråer för att förbättra det psykosociala välbefinnandet för medarbetarna. Teoretisk referensram: Föreliggande studie använder teorier och begrepp som exempelvis stödjande ledarskap, Work-Life Balance, krav, kontroll och stöd. Kärnbegrepp inom studien är arbetsrelaterad stress vilket kan uppstå till följd av obalans av tidigare nämnda faktorer. Metod: I föreliggande studie användes en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer utgjorde den huvudsakliga datainsamlingen som kompletterades med insamling av dokument. Åtta intervjuer genomfördes där svaren triangulerades med hjälp av dokumenten. Slutsats: Det studien visade var att det är avgörande för chefen att skapa en personlig relation till medarbetarna. Detta för att kunna identifiera behov och anpassa sig utifrån den givna situationen. Goda förmågor att planera och följa upp arbete är även en viktig faktor för chefer inom revisionsbranschen för att medarbetarna ska ha en kontrollerbar arbetssituation och därmed undvika såväl orimlig arbetsbelastning som arbetsrelaterad stress. Det kan vidare konstateras att ledarskap är individuellt utifrån chefen som medarbetaren där egenskaperna varierar och ledarskapet behöver anpassas utifrån båda parter., Background: The auditing industry is currently in a declining trend in terms of the number of auditors. The audit profession is characterized by seasonal and uneven workload, which results in high work-related stress due to time and budget pressure and high demands. Previous research shows that balance between work life and private life is important for employees’ well-being in the workplace. Previous research is mainly aimed at the situation in the audit firms called “The Big Four”, whereupon the following study is aimed at managers at smaller audit firms. Purpose: The purpose of the study is to identify and investigate how supportive leadership is used by managers within small regional auditing firms to improve the psychosocial well-being of employees. Theory: The current study uses theories and concepts such as supportive leadership, work-life balance, demands, control and support. The core concept within the study is work-related stress, which may arise as a result of imbalance of previously mentioned factors. Method: In this study a qualitative research approach was used where semi-structured in-depth interviews constituted the main data collection which was supplemented by the collection of documents. Eight interviews were conducted where the answers are triangulated with the help of documents. Conclusion: The study showed that the crucial part for the manager is to create a personal relationship with the employees. This is to be able to identify needs and adapt based on the given situation. Good abilities to plan and follow up on work is also an important factor for managers within the audit industry and for the employees to have a controllable work situation and thus avoid both unreasonable workload and work-related stress. It can further be stated that leadership is individual based on the manager as the employee where the characteristics vary and leadership needs to be adapted based on both parties.

Bristande avkodningsförmåga skapar hinder i elevers kunskapsinhämtning. Det är en pedagogisk utmaning att kunna bemöta och stötta mellanstadieelever, d.v.s. elever i årskurs 4–6, med avkodningssvårigheter i deras utveckling i den dagliga undervisningen. Där behövs det rätt kunskap, kompetens och samarbete mellan olika skolprofessioner. Andra avgörande faktorer är skolors fungerande rutiner för tidig identifiering av elever med avkodningssvårigheter och tydliga riktlinjer för efterarbete med screeningresultaten. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om speciallärares och ämneslärares perspektiv på avkodningssvårigheter och avkodningsundervisning i samband med elever på mellanstadiet. Deteoretiska utgångspunkterna som har varit vägledande under arbetet med denna studie är; teorin The Simple View of Reading, som ger kunskap om hur kognitiva och språkliga faktorer kan påverka elevers läsförmåga samt Skrtics teori om byråkrati inom skolorganisationen. Studien består av fyra semistrukturerade intervjuer av speciallärare och fyra semistrukturerade intervjuer av ämneslärare. Den insamlade empirin utmynnade i sex analysobjekt; definition av avkodning, tecken på avkodningssvårigheter, avkodningsträning, kompensation och samarbete mellan speciallärare och ämneslärare. Dessa analysobjekt användes sedan som rubriker i resultatdelen. De sammantagna resultaten visar att den undervisning som organiseras inom ramen för klassrumsundervisning inte alltid har det primära syftet att öva avkodning. Av resultaten framkommer att samsyn och samarbete mellan olika yrkesprofessioner krävs för att det ska kunna uppstå ett didaktiskt möte med god kvalitet. Samverkan mellan speciallärare och ämneslärare bidrar till att elevernas varierande behov kan bemötas. Av resultaten framkommer att det finns strukturer inom skolsystemet som försvårar för ämneslärare och speciallärare att samarbeta för att organisera avkodningsträning för elever med avkodningssvårigheter. Det är matchningen mellan ele

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur konkurrens, samarbete och coopetition förekommer mellan fintech-bolag och universalbanker. Studiens analysmodell utgår från teoretiska perspektiv på konkurrens, samarbete och coopetition. För att uppfylla studiens syfte tillämpas en enskild fallstudie, bestående av tre inbäddade minifall på de tre aktörerna universalbank, Avanza och Stabelo. Insamlad data från semistrukturerade intervjuer utförda med respondenter från de tre företagen samt sekundärdata sammanställs, bearbetas och analyseras genom en kvalitativ undersökningsmetod. Studiens insamlade empiriska material analyseras utifrån studiens analysmodell. Studien belyser hur konkurrens, samarbete och coopetition förekommer mellan fintech-bolag och universalbanker. Fyra slutsatser dras utifrån studien, där den första är att fintech-bolag och universalbanker är konkurrenter, men att de inte kan konkurrera under lika villkor. Den andra slutsatsen är att det förekommer samarbeten mellan fintech-bolag och universalbanker, men att samarbetena endast är nödvändiga från fintech-bolagens håll. Den tredje slutsatsen är att konkurrens och samarbeten tycks pågå samtidigt mellan studiens aktörer och således pågår även coopetition mellan aktörerna. Den fjärde och sista slutsatsen är att för fintech-bolag som konkurrerar med universalbanker är coopetition med universalbankerna en nödvändighet, medan det endast är ett förekommande fenomen från universalbankernas perspektiv.

Studiens syfte var att ta reda på socialtjänstens erfarenheter av samarbete med föräldrar till hemmasittande elever samt att undersöka socialtjänstens erfarenheter av orsaker till hemmasittande. Data samlades in genom kvalitativa intervjuer tillsammans med sex socionomer verksamma inom eller på uppdrag av socialtjänsten. Det empiriska materialet har analyserats med en tematisk analys. Resultatet visade att problematisk skolfrånvaro är ett komplext problem som samverkar med flera faktorer, vilka identifierades som individuella-, sociala-, och skolrelaterade faktorer. En god samverkan mellan socialtjänsten och föräldrarna sågs som betydelsefull men även samverkan mellan olika instanser som skola och barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Den största utmaningen i arbetet med hemmasittande elever visade sig vara föräldrars inställning till problemet. Slutligen visade resultatet att barns anknytning till föräldern kunde påverka skolfrånvaron.

Bakgrund: Fler äldre vårdas i hemmet, ofta med ett stort omvårdnadsbehov. För att vården ska vara säker i kommunal vård och omsorg behöver flera professioner samarbeta i team runt patienten. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskan inom vård av äldres upplevelse av teamets betydelse för patientsäkerheten inom kommunal vård och omsorg. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes till datainsamlingen där åtta specialistsjuksköterskor inom vård av äldre som arbetar inom hemsjukvården ingick. Kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats användes för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Resultatet ledde fram till tre kategorier vilka var att samordna resurser, att fokus är på patienten och kommunikation och information når alla professioner runt patienten. Slutsats: Det framkom att specialistsjuksköterskan inom vård av äldre anser att samordna resurser, att ha fokus på patienten och att kommunikation och information når alla professioner runt patienten. En ökad förståelse och kunskap om olika professioners samarbete betydelse för patientsäkerheten behöver omsättas i verkligheten. Nyckelord: Kommunal vård och omsorg, patientsäkerhet, samarbete, kommunikation, specialistsjuksköterska inom vård av äldre, Background: More elderly people are cared for at home, often with a great need of care. For care to be safe in municipal care and social care, several professions need to collaborate in teams around the patient. Aim: To describe the specialist nurse in the care of the elderly's experience of the team's importance for patient safety in municipal health and social care. Method: The study was conducted as a qualitative method with an inductive approach. Semi-structured interviews were carried out for the data collection where eight specialist nurses in care of the elderly who work in home health care were included. Qualitative content analysis with a manifest approach was used to analyse the collected material. Results: The result led to three categories which were to coordinate resources, that the focus is on the patient and communication and information reaches all professions around the patient. Conclusion: It emerged that the specialist nurse in the care of elderly considers coordinating resources, focusing on the patient and that communication and information reach all the professions around the patient. An increased understanding and knowledge of the importance of the cooperation between different professions for patient safety needs to be applied in reality. Keywords: Municipal health and care, patient safety, collaboration, communication, specialist nurse in care of the elderly

Bakgrund: Fler äldre vårdas i hemmet, ofta med ett stort omvårdnadsbehov. För att vården ska vara säker i kommunal vård och omsorg behöver flera professioner samarbeta i team runt patienten. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskan inom vård av äldres upplevelse av teamets betydelse för patientsäkerheten inom kommunal vård och omsorg. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes till datainsamlingen där åtta specialistsjuksköterskor inom vård av äldre som arbetar inom hemsjukvården ingick. Kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats användes för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Resultatet ledde fram till tre kategorier vilka var att samordna resurser, att fokus är på patienten och kommunikation och information når alla professioner runt patienten. Slutsats: Det framkom att specialistsjuksköterskan inom vård av äldre anser att samordna resurser, att ha fokus på patienten och att kommunikation och information når alla professioner runt patienten. En ökad förståelse och kunskap om olika professioners samarbete betydelse för patientsäkerheten behöver omsättas i verkligheten. Nyckelord: Kommunal vård och omsorg, patientsäkerhet, samarbete, kommunikation, specialistsjuksköterska inom vård av äldre, Background: More elderly people are cared for at home, often with a great need of care. For care to be safe in municipal care and social care, several professions need to collaborate in teams around the patient. Aim: To describe the specialist nurse in the care of the elderly's experience of the team's importance for patient safety in municipal health and social care. Method: The study was conducted as a qualitative method with an inductive approach. Semi-structured interviews were carried out for the data collection where eight specialist nurses in care of the elderly who work in home health care were included. Qualitative content analysis with a manifest approach was used to analyse the collected material. Results: The result led to three categories which were to coordinate resources, that the focus is on the patient and communication and information reaches all professions around the patient. Conclusion: It emerged that the specialist nurse in the care of elderly considers coordinating resources, focusing on the patient and that communication and information reach all the professions around the patient. An increased understanding and knowledge of the importance of the cooperation between different professions for patient safety needs to be applied in reality. Keywords: Municipal health and care, patient safety, collaboration, communication, specialist nurse in care of the elderly

Bakgrund: Fler äldre vårdas i hemmet, ofta med ett stort omvårdnadsbehov. För att vården ska vara säker i kommunal vård och omsorg behöver flera professioner samarbeta i team runt patienten. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskan inom vård av äldres upplevelse av teamets betydelse för patientsäkerheten inom kommunal vård och omsorg. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes till datainsamlingen där åtta specialistsjuksköterskor inom vård av äldre som arbetar inom hemsjukvården ingick. Kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats användes för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Resultatet ledde fram till tre kategorier vilka var att samordna resurser, att fokus är på patienten och kommunikation och information når alla professioner runt patienten. Slutsats: Det framkom att specialistsjuksköterskan inom vård av äldre anser att samordna resurser, att ha fokus på patienten och att kommunikation och information når alla professioner runt patienten. En ökad förståelse och kunskap om olika professioners samarbete betydelse för patientsäkerheten behöver omsättas i verkligheten. Nyckelord: Kommunal vård och omsorg, patientsäkerhet, samarbete, kommunikation, specialistsjuksköterska inom vård av äldre, Background: More elderly people are cared for at home, often with a great need of care. For care to be safe in municipal care and social care, several professions need to collaborate in teams around the patient. Aim: To describe the specialist nurse in the care of the elderly's experience of the team's importance for patient safety in municipal health and social care. Method: The study was conducted as a qualitative method with an inductive approach. Semi-structured interviews were carried out for the data collection where eight specialist nurses in care of the elderly who work in home health care were included. Qualitative content analysis with a manifest approach was used to analyse the collected material. Results: The result led to three categories which were to coordinate resources, that the focus is on the patient and communication and information reaches all professions around the patient. Conclusion: It emerged that the specialist nurse in the care of elderly considers coordinating resources, focusing on the patient and that communication and information reach all the professions around the patient. An increased understanding and knowledge of the importance of the cooperation between different professions for patient safety needs to be applied in reality. Keywords: Municipal health and care, patient safety, collaboration, communication, specialist nurse in care of the elderly

Bakgrund: Fler äldre vårdas i hemmet, ofta med ett stort omvårdnadsbehov. För att vården ska vara säker i kommunal vård och omsorg behöver flera professioner samarbeta i team runt patienten. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskan inom vård av äldres upplevelse av teamets betydelse för patientsäkerheten inom kommunal vård och omsorg. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ metod med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes till datainsamlingen där åtta specialistsjuksköterskor inom vård av äldre som arbetar inom hemsjukvården ingick. Kvalitativ innehållsanalys med en manifest ansats användes för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Resultatet ledde fram till tre kategorier vilka var att samordna resurser, att fokus är på patienten och kommunikation och information når alla professioner runt patienten. Slutsats: Det framkom att specialistsjuksköterskan inom vård av äldre anser att samordna resurser, att ha fokus på patienten och att kommunikation och information når alla professioner runt patienten. En ökad förståelse och kunskap om olika professioners samarbete betydelse för patientsäkerheten behöver omsättas i verkligheten. Nyckelord: Kommunal vård och omsorg, patientsäkerhet, samarbete, kommunikation, specialistsjuksköterska inom vård av äldre, Background: More elderly people are cared for at home, often with a great need of care. For care to be safe in municipal care and social care, several professions need to collaborate in teams around the patient. Aim: To describe the specialist nurse in the care of the elderly's experience of the team's importance for patient safety in municipal health and social care. Method: The study was conducted as a qualitative method with an inductive approach. Semi-structured interviews were carried out for the data collection where eight specialist nurses in care of the elderly who work in home health care were included. Qualitative content analysis with a manifest approach was used to analyse the collected material. Results: The result led to three categories which were to coordinate resources, that the focus is on the patient and communication and information reaches all professions around the patient. Conclusion: It emerged that the specialist nurse in the care of elderly considers coordinating resources, focusing on the patient and that communication and information reach all the professions around the patient. An increased understanding and knowledge of the importance of the cooperation between different professions for patient safety needs to be applied in reality. Keywords: Municipal health and care, patient safety, collaboration, communication, specialist nurse in care of the elderly

In design-build contracts the contractor purchase the consultant and is therefore responsible for both design and execution. To increase productivity and innovation in railway projects Trafikverket, Swedish Transport Administration, increased the number of design-build contracts between 2012 to 2018. This created large unfamiliarity in the way of working for the actors. Today the companies in the railway industry have got used to the procurement form. Despite that, are there several difficulties with working in a design-build contract. The study addresses the difference between design-build contracts in the theory compared to in practice. It highlights difficulties and problems from a consultant’s point of view. It discusses how the work in a design-build contract can be improved to make it easier to take advantage of the benefits that exist with the procurement form. The study is based on literature studies and qualitative interviews with consultants, who have different job roles. The study’s results show that there is a negative view of design-build contracts and that the procurement needs to change. The main difficulties arise between the contractor and the consultant. Therefore, effective communication and improved cooperation is needed. A lack of communication means that it takes a long time to reach a decision and that conflicts increase. According to the consultants the increase in design-build contracts has not contributed to increased innovation. This is due to factors such as form of compensation, poor timetable, cooperation and strict regulations. In order to take advantage of the benefits that exist with design-build contracts, the execution of the procurement form needs to change. The consultants believe that an incentive that provides a financial profit for the consultants is required to achieve innovation. The contract should be designed so the consultant and the contractor work as a unit throughout the project and both share the possible financial pr, I entreprenadformen totalentreprenad upphandlar entreprenören konsulten och har därmed ansvar för både projektering och utförande. För att öka produktiviteten och innovationsgraden i järnvägsprojekt ökade Trafikverket antal projekt upphandlade som totalentreprenader mellan år 2012 och 2018. Det skapade en stor ovana för aktörerna i sättet att arbeta. Idag har företagen i järnvägsbranschen vant sig vid upphandlingsformen. Trots det finns flera svårigheter med att arbeta i en totalentreprenad. Studien behandlar skillnaden mellan hur totalentreprenader framställs i teorin jämfört med i praktiken. Den lyfter svårigheter och problem ur konsultens synvinkel. Fortsättningsvis diskuteras hur arbetet i totalentreprenader kan omformas och förbättras för att det ska bli enklare att dra nytta av de fördelar som upphandlingsformen medför. Studien är baserad på litteraturstudier och kvalitativa intervjuer med konsulter som har olika arbetsroller. Studiens resultat visar att det finns en negativ syn på totalentreprenader och att delar i arbetet behöver förändras. De främsta svårigheterna uppstår i relationen mellan entreprenör och konsult. Därför behövs en fungerande kommunikation och ett ständigt arbete för ett förbättrat samarbete mellan aktörerna. En bristande kommunikation leder till att det tar lång tid att komma fram till beslut och att konflikter kan uppstå. Enligt konsulterna har ökningen av totalentreprenader inte bidragit till ökad innovation eftersom faktorer såsom ersättningsform, otillräckliga tidsplaner, samarbetet och strikta krav och föreskrifter påverkat arbetet. För att ta del av fördelarna som finns med totalentreprenader bör utförandet av entreprenadformen förändras. Konsulterna anser att det krävs ett incitament som handlar om ekonomisk vinning hos konsulterna för att uppnå innovation. För att båda parter ska få ta del av den eventuella ekonomiska vinsten bör upphandlingen ske genom att konsulten och entreprenören samverkar genom hela projektet. Det hade bidra

Filosofin ''Lean construction'' förklarar hur värdeskapande kan maximeras till följd av samarbete. Studiens syfte är att utforska kontraktuella detaljers påverkan på samarbete i byggsektorn. Den är utformad efter en kvalitativ metodteori där fokus inte bara placeras på handlingar, utan även deras innebörd. Målet var att skapa ett begrepp kring fenomenet samarbete. För att kunna presentera välgrundade argument hur samarbetet kan stärkas i byggsektorn fanns det behov att studera kontraktsteorier om ofullständiga kontrakt och relationella kontrakt. Efter det finns möjligheten att göra en kontraktsanalys med fokus på ofullständigheter i kontrakten, huruvida relationella aspekter kan hantera dessa ofullständigheter och hur båda dessa punkter påverkar samarbete. Studien visar två analyserade kontrakt mellan intern beställare och entreprenör på utvalt fallföretag. Ett nödvändigt urval av klausuler klargjorde vilka frågor som förmodades ha koppling till nyss nämnda fokusområden. Dessa utgjorde en intervjustudie tillsammans med nyckelpersoner på de två fallprojekten. En selektion av data blev slutligen till ett begrepp i form av tre fokusområden. De bör ingå i kontrakt mellan parter för att eliminera tankesättet ''vi mot dem'' och stärka samarbete. Fokusområdena lyder enligt följande: - Ge parterna ekonomisk tillfredsställelse. - Se relationen som ett partnerskap, men med tydliga premisser. - Var öppna., The philosophy of ''Lean construction'' explains how value creation can be maximized as a result of collaboration. The purpose of the study is to explore the impact of contractual details on cooperation in the construction sector. It is designed according to a qualitative method theory where the focus is not only placed on actions, but also their meaning. The goal was to create a concept around the phenomenon of collaboration. In order to be able to present well-founded arguments on how cooperation can be strengthened in the construction sector, there was a need to study contract theories about incomplete contracts and relational contracts. After that, there is the opportunity to do a contract analysis focusing on contract imperfections, whether relational aspects can deal with these imperfections and how both of these points affect cooperation. The study shows two analyzed contracts between an internal client and a contractor at a selected case company. A necessary selection of clauses clarified which issues were supposed to be connected to the focus areas just mentioned. These constituted an interview study together with key persons on the two case projects. A selection of data finally became a concept in the form of three focus areas. They should be included in contracts between parties to eliminate the ''us versus them'' mindset and strengthen cooperation. The focus areas are as follows: - Give the parties financial satisfaction. - View the relationship as a partnership, but with clear premises. - Be open., Välfungerande samarbete är en förutsättning för att skapa värde i byggsektorn. Hur påverkar kontrakten, som parterna ingår, samarbete under byggprojekt? Finns det möjligheter att bygga en god grund för samarbete redan i kontraktsstadiet? Byggbranschen utvecklas i ett högt tempo och den är mer komplex, samt oförutsägbar än någonsin. Trots detta tecknas långa kontrakt i ett försök att förutse vad framtiden har att erbjuda. Tankesättet ''vi mot dem'' har, sedan lång tid tillbaka, präglat byggbranschen. Någonstans på vägen har relationen hamnat i skuggan av transaktionen. Studien analyserar hur kontrakt påverkar samarbete mellan interna parter, enligt en kvalitativ metodteori. Den påvisar hur branschens komplexitet har gett upphov till ofullständiga kontrakt, samt hur detta kan drabba samarbete mellan parter. Studien knyter an den prisbelönte ekonomen Oliver Harts teorier om kontraktuell ofullständighet, till dagens klimat i byggsektorn. Studien belyser vikten av att hantera denna ofullständighet, samt hur enkelt den kan skada relationer. Vidare belyser studien hur ofullständigheter kan hanteras med relationella kontrakt, som myntades av Ian Macneil. Är det möjligt att investera färre resurser, men uppnå bättre samarbete och ökade förutsättningar för värdeskapande? I tillägg till en litteraturstudie kring ofullständiga kontrakt och relationella kontrakt, analyseras interna kontrakt för två fallprojekt. Dessutom utförs en intervjustudie med nyckelpersoner inom projektering och produktion för respektive fallprojekt. Studien definierar slutligen tre fokusområden som kan ingå i kontrakt för att eliminera tankesättet ''vi mot dem'', som präglar branschen, och förbättra samarbete.

Byggsektorn är en bransch som blir mer och mer invecklad och avancerad, det blir fler företag, arbetsuppgifterna ökar och efterfrågan blir allt större. Detta ställer stora krav på huvudentreprenörer runt om i landet att fortsatt hålla hög kvalitet på sitt arbete trots den ökade arbetsbelastningen. När arbetsuppgifterna blir flera och höga krav ställs på kvalitén vill huvudentreprenörer helst köpa in underentreprenörer som specialiserar sig på specifika områden och utför arbetet. Detta beror på att byggföretag inte har möjlighet att upprätthålla kompetens inom så många områden vilket kräver hjälp från specialiserade underentreprenörer. Trenden de senaste åren är att företag lägger allt mer arbete på underentreprenörer vilket ställer nya krav på arbetsmiljöarbetet. För att samarbetet mellan huvudentreprenör och underentreprenörer ska fungera på både kort- och lång sikt krävs ett bra samarbete mellan parterna där arbetsmiljöarbetet sätts på prov. Studien görs därför i syfte att undersöka situationen om samarbetet mellan huvudentreprenörer och underentreprenörer gällande arbetsmiljö i byggproduktion för att se hur omständigheterna ser ut idag samt vilka potentiella förbättringspunkter som finns. Byggbranschen är en av de värst drabbade branscherna gällande arbetsplatsolyckor, år 2021 drabbades branschen av 3906 arbetsolyckor där arbetsmiljön stod i centrum. Byggbranschen är även väldigt mansdominerad där dåliga attityder och brister i säkerhetsmedvetande ofta förekommer. Små byggföretag prioriterar gärna bort arbetsmiljöfrågorna genom att konkurrera med låga priser vilket är ett stort problem för branschen. Ett annat problem är samordningsfrågan på byggarbetsplatser då många underentreprenörer ofta befinner sig på arbetsplatsen samtidigt. Studien kommer att utföras med en abduktiv metod då den både kommer bestå av en litteraturstudie samt en empirisk studie. Den empiriska studien görs genom en kvalitativ metod för att få detaljer och ett djup på studien. Ofta är det min

Utvecklingsarbete på en ideell basis anses kunna bidra till att skapa en bra grund för att kunna bo kvar på små orter där statens och kommunens investeringar successivt minskat, och för att förbättra människors generella välmående. Den här studien handlar om civilt engagemang i Etelhem, ett mindre samhälle på Gotlands landsbygd, cirka fyra mil söder om Visby. Huvudfokuset är på eldsjälsaktörer och hur dessa agerar, som gör att de betraktas som eldsjälar. Studien baseras på tre frågeställningar: Hur ser eldsjälarna i Etelhem på sin egen roll och hur uppfattas de av de övriga i lokalsamhället? Vad utmärker de personer som är drivande i det civila engagemanget i Etelhem? Bidrar eldsjälarna till att skapa starkare social samhörighet och kontinuitet i Etelhems civila engagemang? Uppsatsens metoder bygger på intervjuer, observation och en etnografisk promenad. Jag har använt mig av sociologen Anthony Giddens teorier om tillit och modernitet, samt sociologen Ronald Burts koncept kring strukturella hål, för att teoretisera och analysera mitt empiriska material. Etelhem framstår som ett samhälle med både förmoderna och moderna kännetecken, som fortfarande präglas av nära relationer, uppbyggda runt sociala nätverkskluster. De sociala nätverken och interaktionerna präglar bygden och fungerar som en styrka för relationsbyggande, samt ger invånarna en känsla av dåtida, nutida och framtida kontinuitet. Samhället har också en välfungerande föreningsstruktur och många av invånarna har en hög tillit till varandra. Detta genererar positiva effekter, bland annat i form av starkt samarbete inom och mellan sociala nätverk. Etelhems lokalsamhälle har många eldsjälar, fler än de tre som studien fokuserar på. De verkar också ha olika styrkor, där de individuella egenskaperna fyller en viktig funktion. Det kan vara egenskaper som att vara en stöttepelare, drivkraft eller idéspruta. En gemensam nämnare identifierades hos studiens tre eldsjälar, vilket var en oräddhet och förmåga att bygga oc, Non-profit developmental work is considered to contribute and create a fortunate foundation for living in small villages where state and the municipality investments successively have decreased, and for improving people’s general wellbeing. This study is about the civic engagement in Etelhem, a smaller society in Gotland’s countryside, about 40 kilometers from Visby. The focus for the study is on the actors that in Swedish are called “eldsjälar” (highly driven individuals) or literally fire-souls in English, and how they act, which causes them to be considered as fire-souls. The study is based on three questions: How do the fire-souls view their own role and how are they perceived by others in the local community? What distinguishes the fire-soul’s actions as a power source in the civic engagement in Etelhem? Do the fire-souls contribute to creating stronger social solidarity and continuity in Etelhem’s civic engagement? The methods for the study include interviews, observation, and an ethnographic walk. I have used the theoretical concepts trust and modernity by the sociologist Anthony Giddens, and the sociologist Ronald Burt’s concept about structural holes for analyzing my empirical data. Etelhem come across as a society with both premodern and modern characteristics, that still are built of strong and close relationships, created in social network clusters. The social networks and interactions affect the village and function as a strength for building relationships and gives the locals a sense of past, present, and future continuity. The society also has a well-functioning association structure and a lot of the inhabitants have high trust towards each other. This generates positive effects, including strong cooperation in and between social networks. Etelhem’s society also have many fire-souls, more than the three persons this study is focusing on. They also have different strengths, where the individual characteristics are important. These characteristics could

Konsultchefer har en komplex arbetssituation på många sätt. De agerar både som chefer till sina konsulter och som en form av servicepersonal gentemot kundföretag. Just relationen mellan konsultchefer och kundföretag är ett relativt outforskat ämne och det är därför relevant att utforska vidare. Syftet med studien är därför att analysera och beskriva relationen mellan konsultchefer och kundföretag under rekryteringsprocessen, med fokus på kravprofilsarbetet och kandidatpresentationen. Vidare syftar studien till att beskriva vilka eventuella utmaningar som finns i relationen med fokus på kravprofilsarbetet och kandidatpresentationen och hur dessa eventuella utmaningar hanteras, samt få en djupare förståelse för konsultchefernas erfarenheter från samarbetet. Studien har en kvalitativ ansats, och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer med sex konsultchefer som är verksamma inom Göteborgsområdet. De teoretiska utgångspunkterna i studien är huvudsakligen Karaseks och Theorells krav-kontroll-socialt stöd modell och Hochschilds teori om emotionellt arbete. Studiens huvudresultat visar att konsultcheferna i hög grad måste anpassa sig efter kundföretagens olika krav. Deras arbete kan i mångt och mycket liknas med andra serviceyrken. Samtidigt som det krävs en anpassning efter kundens förväntningar krävs det att konsultchefen står på sig i vissa frågor. Diskussionen visade flera intressanta aspekter; konsultcheferna utför dagligen emotionellt arbete på grund av organisatorisk press. Detta eftersom företagen behöver visa sig konkurrenskraftiga och vill göra kunderna nöjda. Konsultcheferna använde sig av både ytagerande och djupagerande som strategi för att upprätthålla en kundnöjdhet. Utifrån krav-kontroll-socialt stöd modellen visade det sig att konsultcheferna har ett flertal krav i arbetet. Kundföretagen styr i stor utsträckning över graden av kontroll konsultchefen har i utförandet av arbetet. Konsultcheferna nyttjar i relativt hög grad socialt stöd från omgiva, Consultancy managers have a complex work situation in many ways. They act both as managers to their consultants and as a form of service personnel towards client companies. The relationship between consultancy managers and client companies is a relatively unexplored subject, making it relevant to further investigate. The purpose of the study is therefore to analyze and describe the relationship between consultancy managers and client companies during the recruitment process, with a focus on the requirement profile and candidate presentation. Furthermore, the study aims to describe any potential challenges in the relationship, with a focus on requirement profile and candidate presentation, and how these challenges are addressed. Additionally, the study seeks to gain a deeper understanding of the consultancy managers' experiences from the collaboration. The study has a qualitative approach, and the method used is semi-structured interviews with six consultancy managers working in the Gothenburg area. The theoretical framework of the study is primarily based on Karasek and Theorell's demand-control-support model and Hochschild's theory of emotional labor. The main findings of the study show that consultancy managers have to adapt to the various demands of client companies to a high extent. Their work can be compared to other service professions in many ways. While there is a need to conform to customer expectations, consultancy managers also need to assert themselves in certain matters. The discussion revealed several interesting aspects; consultancy managers perform emotional labor on a daily basis due to organizational pressure. This is because companies need to demonstrate competitiveness and strive to satisfy customers. Consultancy managers employ both surface acting and deep acting as strategies to maintain customer satisfaction. Based on the demand-control-support model, it was found that consultancy managers face multiple demands in their work. Client companies

I den anpassade grundskolan samverkar speciallärare och elevhandledare tätt tillsammans i verksamhetens undervisning. Ett samarbete där två yrkesprofessioner med otroligt olika bakgrund har ett gemensamt uppdrag och mål, att stötta eleverna till bästa möjliga utveckling och lärande. I dessa arbetslag får specialläraren ofta en handledande roll. Detta väckte vårt intresse och vi ville därför undersöka hur samarbetet kan se ut. Studiens syfte är därför att undersöka samarbetet mellan speciallärare och elevhandledare inom den anpassade grundskolan ur ett systemteoretiskt perspektiv. Detta görs genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex speciallärare och sex elevhandledare. En fenomenografisk ansats används för att återge det respondenterna beskrivit som sina uppfattningar om vilka faktorer som skapar ett gott samarbete och samsyn i arbetslaget och vilka förväntningar yrkesprofessionerna har på varandra. Resultatet pekar på att tid, utbildning och kommunikation är viktiga nyckelfaktorer för att skapa samsyn och därmed få ett välfungerande samarbete. Generellt förväntas specialläraren ha ett större pedagogiskt ansvar med planering, dokumentering och betygssättning än elevhandledaren, medan elevhandledaren förväntas vara elevens högra hand, läsa av, stötta, motivera, vara en trygg vuxen med en nära relation under hela dagen, vilket även omfattar fritidstid.

Konsultchefer har en komplex arbetssituation på många sätt. De agerar både som chefer till sina konsulter och som en form av servicepersonal gentemot kundföretag. Just relationen mellan konsultchefer och kundföretag är ett relativt outforskat ämne och det är därför relevant att utforska vidare. Syftet med studien är därför att analysera och beskriva relationen mellan konsultchefer och kundföretag under rekryteringsprocessen, med fokus på kravprofilsarbetet och kandidatpresentationen. Vidare syftar studien till att beskriva vilka eventuella utmaningar som finns i relationen med fokus på kravprofilsarbetet och kandidatpresentationen och hur dessa eventuella utmaningar hanteras, samt få en djupare förståelse för konsultchefernas erfarenheter från samarbetet. Studien har en kvalitativ ansats, och metoden som använts är semistrukturerade intervjuer med sex konsultchefer som är verksamma inom Göteborgsområdet. De teoretiska utgångspunkterna i studien är huvudsakligen Karaseks och Theorells krav-kontroll-socialt stöd modell och Hochschilds teori om emotionellt arbete. Studiens huvudresultat visar att konsultcheferna i hög grad måste anpassa sig efter kundföretagens olika krav. Deras arbete kan i mångt och mycket liknas med andra serviceyrken. Samtidigt som det krävs en anpassning efter kundens förväntningar krävs det att konsultchefen står på sig i vissa frågor. Diskussionen visade flera intressanta aspekter; konsultcheferna utför dagligen emotionellt arbete på grund av organisatorisk press. Detta eftersom företagen behöver visa sig konkurrenskraftiga och vill göra kunderna nöjda. Konsultcheferna använde sig av både ytagerande och djupagerande som strategi för att upprätthålla en kundnöjdhet. Utifrån krav-kontroll-socialt stöd modellen visade det sig att konsultcheferna har ett flertal krav i arbetet. Kundföretagen styr i stor utsträckning över graden av kontroll konsultchefen har i utförandet av arbetet. Konsultcheferna nyttjar i relativt hög grad socialt stöd från omgiva, Consultancy managers have a complex work situation in many ways. They act both as managers to their consultants and as a form of service personnel towards client companies. The relationship between consultancy managers and client companies is a relatively unexplored subject, making it relevant to further investigate. The purpose of the study is therefore to analyze and describe the relationship between consultancy managers and client companies during the recruitment process, with a focus on the requirement profile and candidate presentation. Furthermore, the study aims to describe any potential challenges in the relationship, with a focus on requirement profile and candidate presentation, and how these challenges are addressed. Additionally, the study seeks to gain a deeper understanding of the consultancy managers' experiences from the collaboration. The study has a qualitative approach, and the method used is semi-structured interviews with six consultancy managers working in the Gothenburg area. The theoretical framework of the study is primarily based on Karasek and Theorell's demand-control-support model and Hochschild's theory of emotional labor. The main findings of the study show that consultancy managers have to adapt to the various demands of client companies to a high extent. Their work can be compared to other service professions in many ways. While there is a need to conform to customer expectations, consultancy managers also need to assert themselves in certain matters. The discussion revealed several interesting aspects; consultancy managers perform emotional labor on a daily basis due to organizational pressure. This is because companies need to demonstrate competitiveness and strive to satisfy customers. Consultancy managers employ both surface acting and deep acting as strategies to maintain customer satisfaction. Based on the demand-control-support model, it was found that consultancy managers face multiple demands in their work. Client companies

Nationella granskningar har visat att svenska elever riskerar att inte få det stöd de behöver i skolan, vilket delvis tillskrivs att lärarnas beskrivningar av elevers svårigheter och behov är undermåliga med felaktiga åtgärder som följd. Vidare visar granskningar att det finns brister i det viktiga samarbetet mellan lärare och elevhälsa, vilket också bidrar till att elever inte får rätt stöd. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om lärares tal om elevers behov och åtgärd, för att främja samarbetet mellan lärare och specialpedagoger i det gemensamma arbetet kring elever i svårigheter. Utifrån semistrukturerade intervjuer med två grupper av lärare (n=7) i skolår 7-9 har en hermeneutisk ansats använts vid tolkningen av de till text transkriberade inspelade samtalen, varvid en diskursanalys genomförts i två steg, dels induktivt genom kategoriseringar av respondenternas utsagor och dels genom ett teoretiskt ramverk baserat på Jürgen Habermas teori om kommunikativ handling (1991). Resultaten visar bla. att lärarnas tal om behov och åtgärder för elever utgår ofta från sanningsanspråk om bristegenskaper hos elever, som passivitet och brist på tålamod, vilket anses leda till elevers behov av bekräftelse och snabb feedback. Konsekvenser av detta är åtgärder som avser bemöta elevers emotionella behov genom att förenkla undervisningen, men på bekostnad av lärandebehoven. En slutsats från studien är att lärarna ger uttryck för olika dilemman (mellan livsvärld och systemvärld) där de behöver ta hänsyn till olika faktorer samtidigt när det gäller elevers behov och åtgärder, och deras handlande grundar sig i olika rationaliteter beroende på vad man upplever som målet med undervisningen och åtgärderna. Studiens relevans för det specialpedagogiska uppdraget diskuteras och förslag på framtida forskning ges.

Video editing is a process where multiple roles are required to collaborate. Despite this, the design of video editing software does not easily support collaboration. Hence, this study investigates how the video editing workflow can be improved by designing a user interface that supports collaboration. This is achieved with focus on simultaneous work performed in a remote workspace. Firstly, a design workshop was conducted with professional video editors. Secondly, user interface mockups were created. Lastly, the mockups were evaluated in a mockup test and subsequently updated based on the feedback. The study proposes five design concepts that collectively aim to support collaboration through workspace awareness by focusing on enhancing communication to make the workflow more time efficient. The evaluation of the design concepts indicates their potential to facilitate the collaborators collective work and communication. Therefore, the results suggest that the workflow has the possibility to be improved by including collaborative features in video editing software., Videoredigering är en process där flera roller behöver samarbeta. Trots detta stöder designen av videoredigeringsprogram inte samarbete. Därför undersöker denna studie hur arbetsflödet för videoredigering kan förbättras genom att utforma ett användargränssnitt som stöder samarbete. Detta uppnås med fokus på arbete som utförs samtidigt på distans. Först genomfördes en designworkshop med professionella videoredigerare. Sedan skapades mockups för användargränssnittet. Slutligen utvärderades mockuperna i en mockup-testning och uppdaterades därefter baserat på feedbacken. Studien föreslår fem designkoncept som tillsammans syftar till att stödja samarbete genom arbetsplatsmedvetenhet genom att fokusera på att förbättra kommunikationen för att göra arbetsflödet mer tidseffektivt. Utvärderingen av designkoncepten indikerar deras potential att underlätta medarbetarnas kollektiva arbete och kommunikation. Därför tyder resultaten på att arbetsflödet har möjlighet att förbättras genom att inkludera samarbetsfunktioner i videoredigeringsprogram.

Yrkesversamma specialpedagoger har en gedigen utbildning med flera arbetsår som utbildade lärare eller förskollärare inom utbildningsverksamheter innan de blir behöriga specialpedagoger. Trots det påtalar flera forskare att det ändå inte finns riktigt tydliga arbetsbeskrivningar eller tillräckligt med forskning om vad en specialpedagog faktiskt arbetar med. Med anledning av den otydligheten var syftet med den här studien att se hur verksamma specialpedagoger beskriver sin yrkesroll i den utbildningsverksamhet de arbetar i. De frågeställninigar som respondenterna har hjälpt till att besvara är; Vilka arbetsuppgifter beskriver respondenterna känntecknar deras yrkesuppdrag som specialpedagoger? Vad upplever specialpedagoger att det finns för möjligheter i det specialpedagogiska yrkesuppdraget? och Vilka hinder möter specialpedagoer i sin yrkesroll? För att svara på ovanstående frågor gjordes det en kvalitativ studie med hjälp av 15 semistrukturerade intervjuer. Det teoretiska perspektiven som har används för att hjälpa till att svara på frågeställningarna är det relationella-, kategoriska-, dilemma- och sociokulturella perspektivet. Resultatet av studien visar att specialpedagoger får lägga mycket tid på att ha en kommunikativ roll där de känner sig som en "spindel i nätet" genom alla samtal de har både i och utanför utbildningsverksamheterna för att kunna säkra elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i en tillräcklig och anpassad miljö. Studien visar även att specialpedagoger genom kvalificerade samtal kan arbeta skolutvecklande och förebyggande. Enligt respondenterna visar det sig att den specialpedagogiska yrkesrollen innehåller både ett empatiskt och lyhört förhållningssätt gentemot elever, vårdnadshavare och lärare för att skapa förståelse för uppdraget.

Denna studie syftade till att undersöka co-writing, alltså kompositionella samarbeten mellan två eller flera låtskrivare och producenter. Co-writing tycks vara en vanligt förekommande kompositionsprocess inom modern popmusik och därmed finns ett vetenskapligt intresse för att utveckla djupare förståelse för hur olika aspekter inom dessa samarbeten påverkar den kreativa processen och dess klingande resultat. Åtta låtskrivarsamarbeten, alla bestående av unika gruppsammansättningar, genomfördes genom en eller två co-writing-sessioner vardera. Varje session dokumenterades även genom loggboksinlägg. Det insamlade materialet analyserades sedan för att belysa genomgående teman och mönster. Studien föreslår att samarbeten inom låtskrivning och produktion bidrar till ett klingande resultat i hög grad bestående av det kollektivt uppskattade, alltså de delar av den personliga, musikaliska smaken som samarbetsparterna har gemensamt. Detta då musikaliska idéer som enbart uppskattas av enskilda parter naturligt filtreras bort. Resultatet visade också att den kreativa processen påverkas av sociala faktorer såsom god stämning, samt att den kreativa processen i sin tur kan ha inverkan på det klingande resultatet. I ljuset av detta kan ett kreativt samarbete benämnas som framgångsrikt utifrån olika perspektiv, och vilka perspektiv man utgår ifrån i bedömningen av ett samarbete bör utgå från samarbetets unika karaktär, inriktning och mål snarare än generella ”sanningar” om framgång., De konstnärliga bilagorna är arkiverade.

Inledning: Motivation är en nyckelfaktor för att uppnå ett lyckat slutresultat i projekt. Motiverade medarbetare är viktiga inom alla arbetsplatser. Att ha motiverade projektteam är därför avgörande för driva projektet framåt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera projektledares tillvägagångsätt för att upptäcka motivationsfaktorer och motivera projektteamet. Teori: Teoretiska utgångspunkter i studien är Herzbergs tvåfaktorsteori (TF) och självbestämmandeteorin (SDT). Metod: Metoden som används i denna studie är en kvalitativ metod med induktiv ansats som är baserad på intervjuer som är kopplat till teorin för att uppnå resultat i studien. Intervjuer har gjorts med tio projektledare med erfarenhet från olika branscher. Intervjuerna har gjorts med hjälp av applikationer Teams och Zoom och varje intervju är på cirka 1 timme. Resultat och slutsats: Studien har visat att flera faktorer har påverkan på projektmedarbetarnas motivation. Resultat visar att en projektledare behöver individuellt arbeta med att uppfylla medarbetarnas interna och externa behov för att skapa en motiverad projektgrupp.

Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa och beskriva arbetsterapeuters och lärares erfarenheter av samverkan i grundskola. Metod: Examensarbetet genomfördes som en allmän litteraturöversikt. Urvalet bestod av tidigare studier som berör arbetsterapeuter och lärare som har samverkat i grundskolor, och artiklar som belyser arbetsterapeuter och lärares upplevelse av samverkan i grundskola. Datainsamlingen av kvalitativa studier utfördes genom systematisk litteratursökning i databaserna Scopus och Amed. Nio artiklar inkluderades till studien och samtliga artiklar granskades och analyserades. Resultat: Studierna presenterar forskning genomförd i sju länder och publicerade mellan 2013-2022. Resultatet presenteras i tre kategorier: Lärare och arbetsterapeuters positiva erfarenheter av samverkan i skolmiljö, Lärare och arbetsterapeuters erfarenheter av utmaningar med samverkan i skolmiljö och Arbetsterapeuters och lärares syn på lösningar kring ett bättre samarbete i skolmiljö. Slutsats: Arbetsterapeuter och lärare har positiva erfarenheter av samverkan i skolbaserad praxis i grundskolan. Lärarna upplever att en arbetsterapeut i klassrummet är en tillgång för elever. Trots de positiva upplevelserna finns det omständigheter som försvårar samarbetet såsom bristande kunskap bland lärare av arbetsterapeutens kompetens och profession samt en bristande arbetsrelation, vilket påverkar samverkan professionerna emellan., Aim: The aim of this study was to compile and describe occupational therapists and teachers experiences of collaboration in primary school. Method: The study was conducted as a general literature review. The selection consisted of articles about occupational therapists and teachers that have collaborated in primary school, and articles that illuminates occupational therapists and teacher ́s experience of collaboration in primary school. Data of qualitative studies was collected through a systematic literature search from Scopus and Amed databases. Nine articles were included in the study, and all articles were reviewed and analyzed. Results: The studies present research carried out in seven countries and published between 2013-2022. The result is described in three categories: Teachers and occupational therapists positive experiences of collaboration in a school environment, Teachers and occupational therapists experiences of difficulties with collaboration in a school environment and Occupational therapists and teachers view on solutions for better collaboration in the school environment. Conclusion: Occupational therapists and teachers have positive experiences of collaboration in school-based practice in primary school. The teachers narrated that having an occupational therapist in the classroom is an access to the students. The challenge of collaboration is the knowledge about what an occupational therapist can offer in the school setting and a lack of working relationship, which affects cooperation between the professions.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur speciallärare och lärare beskriver att de samarbetar gällande de elever som bedöms vara i svårigheter och därmed riskerar att inte nå kunskapsmålen i årskurs tre i ämnet svenska. Studien är relevant eftersom det finns behov av mer kunskap om professioners samarbete, proaktivt arbetssätt, god lärandemiljö och tidiga insatser för läs- och skrivinlärning. Det finns således behov av mer svensk forskning som uppmärksammar hur lärare och speciallärare stöttar och samarbetar kring detta utifrån sina professioner. Även Skolinspektionens rapport som pekar på att Läsa-, skriva-, räknagarantin i nuläget riskerar att huvudsakligen drivas av lärare synliggör det här behovet. Studien är kvalitativ och empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer med speciallärare och lärare. Som metod för att analysera intervjuerna användes innehållsanalys. Resultaten av intervjusvaren visar att speciallärare och lärare beskriver att samarbetet mellan dem byggs på dialog, samsyn, tät kontakt, flexibilitet och gemensam problemlösning. Speciallärarna och lärarna beskriver att de har samtal där de ofta reflekterar tillsammans och diskuterar. Hinder som framkom var tid och lärare beskriver att speciallärare har många arbetsuppgifter att hinna med. Resultaten visar även att organisationen på skolorna möjliggör ett samarbete och en diskussion mellan speciallärare och lärare gällande lärandemiljön. Vad gäller utformandet av lärandemiljön framkommer det att respondenterna tycker att det är viktigt med lugn och ro, variation i klassrummet både vad gäller möbler och placeringar och även i material som även behöver vara anpassat efter elevernas nivå och behov. En tydligt inarbetad struktur i klassrummet framhålls samt ett förebyggande arbetssätt för att ge elever goda förutsättningar i undervisningen och att göra elever delaktiga i sin undervisningssituation. Motivationshöjande inslag och lustfyllt lärande är viktiga inslag för att gynna elevers inl

En operationsmiljö är en komplex miljö och ett välfungerande samarbete i operationsteamet är viktigt för att kunna ge patienten en säker vård. Personalen som ingår i operationsteamet har olika kompetenser och dessa kompletterande kompetenser är viktiga för samarbetet. Då samarbetet inte fungerar ökar risken för brister i vårdandet samt att patientens förtroende för hälso- och sjukvården kan påverkas negativt. Patient-säkerheten påverkas i hög grad av vårdpersonalens förmåga till att samarbeta och kommunicera med varandra. Anestesisjuksköterskans kärnkompetens, att samverka i team innebär att kunna samarbeta, kommunicera, respektera och ta beslut i dialog med teamet på operationssalen. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva anestesi-sjuksköterskans upplevelse av faktorer som är av betydelse för samarbetet i en operationssal. Studien bestod av nio artiklar med kvalitativ design för att besvara studiens syfte vilka analyserades enligt de nio stegen beskrivet av Bettany-Saltikov och McSherry. Resultatet bildade två huvudteman: Vägen till framgångsrikt samarbete och Tillåtande arbetsmiljö med plats för individen. Under dessa bildades sex subteman. För att uppnå ett framgångsrikt samarbete i operationssalen upplever anestesisjuksköterskan att alla individer behöver ta ett eget ansvar. Andra faktorer som bidrar till att samarbete kan uppnås är att teamet har en gemensam målbild, situationsförståelse, handlings-beredskap och förståelse för att kompetenser kompletterar varandra. Tydlig, rak och direkt kommunikation upplevs även gynna samarbetet. Simulationsbaserad teamträning upplever anestesisjuksköterskan utvecklar samarbetet i operationssalen. Vidare är det av vikt att en tillåtande kultur finns där kollegor bemöter varandra med vänlighet och respekt.

Inom utveckling av mjukvaruprodukter kan samarbete ofta ske mellan designers och andra tekniska intressenter, såsom utvecklare. En förekommande process under samarbetet är en s.k. handoff, där design överlämnas från designers till utvecklade för att implementera denna i kod. Samarbetet mellan designers och utvecklare kan nuförtiden ske mer tillsammans och vara iterativt. Trots detta kan det finnas flera utmaningar inom samarbetet, såsom att försöka genomföra en exakt omvandling från design till kod. Andra sammanbrott (breakdowns) kan riskera att ske i samarbetet. Ett verktyg som kan användas inom design men som även erbjuder exportering av element och omvandling till kod är Figma. Verktyget beskrivs vara lämpligt för kollaboration, bland annat för designers och utvecklare. Figma menar att designer-utvecklare handoffs kan bli så lätt som en “handskakning”. I det här examensarbetet undersöks vilket roll Figma kan spela i samarbetet mellan just dessa två grupper, och huruvida Figmas verkliga användning skiljer sig från den som beskrivits. Studien försöker besvara hur Figma används i designer-utvecklare samarbetet i slutet av designprocessen och under konstruktionsprocessen, där konstruktionsprocess innebär där implementationen sker, detta enligt egen uppfattning. Semistrukturerade, digitala intervjuer genomfördes med tre designers och fyra utvecklare från företag i Sverige. De flesta deltagarna arbetade på olika företag. Affinitetsdiagram användes för analys. Resultatet visade att designers och utvecklare brukar använda Figma genom designprocessen, men även i skärningspunkten mellan design- och konstruktionsprocessen; designers skapar guidelines i designsystemet och kommentarer för att dela information med utvecklarna. Utvecklarna granskar och godkänner designers skapelser innan de läggs in i designsystemet, eller skapar komponenter själva. Designsystemet kan i sin tur fungera som en mall för utvecklarna när de ska börja koda. Det framgick även att andra faktorer kan s, In the field of software development, collaboration between designers and other technical stakeholders such as developers is common. During the collaboration, one occurring process is the so-called handoff, in which designers hand over a design to developers in order to implement the design into code. Today, designers and developers can often work together in an iterative fashion. Despite this, challenges may occur during the collaboration, such as when trying to transform design to code. Other breakdowns may also occur during the collaboration. One tool, that is used for design but can also offer exporting of elements and transforming to code, is Figma. The tool is described as being convenient for collaboration, such as designers and developers among other groups. According to Figma, using the tool may transform a designer-developer handoff into a “handshake”. In this thesis, the role of Figma in the designers-developer collaboration and its usage is studied. The goal of the study is to provide an answer to how Figma is used in the collaboration between designers and developers at the end of the design process and during the construction process. The construction process describes the process where the implementation is done, according to the authors' own understanding. Semi-structured digital interviews with three designers and four developers from companies in Sweden were conducted in this study. The majority of the participants worked at different companies. Affinity diagram were used to analyze the collected data. The results indicated that designers and developers usually use Figma throughout the design process, but also in the intersection of the design- and construction process; designers create guidelines in the design system and use comments to share information with developers. The developers review and approve designers’ creations before inserting them into the design system, or they just create the components themselves. Developers can also use the des

Bakgrund: Revisionsbranschen befinner sig i en nedåtgående trend sett till antal revisorer. Revisionsyrket präglas av säsongsbetonad och ojämn arbetsbelastning, vilket resulterar i hög arbetsrelaterad stress på grund av tids- och budgetpress samt höga krav. Tidigare forskning visar att balans mellan arbetsliv och privatliv är viktigt för medarbetarens trivsel på arbetsplatsen. Tidigare forskning riktas främst mot situationen i revisionsbyråerna vilka benämns “The Big Four” varpå följande studie riktar sig mot chefer på mindre revisionsbyråer. Syfte: Studiens syfte är att identifiera och undersöka hur stödjande ledarskap används av chefer inom små regionala revisionsbyråer för att förbättra det psykosociala välbefinnandet för medarbetarna. Teoretisk referensram: Föreliggande studie använder teorier och begrepp som exempelvis stödjande ledarskap, Work-Life Balance, krav, kontroll och stöd. Kärnbegrepp inom studien är arbetsrelaterad stress vilket kan uppstå till följd av obalans av tidigare nämnda faktorer. Metod: I föreliggande studie användes en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer utgjorde den huvudsakliga datainsamlingen som kompletterades med insamling av dokument. Åtta intervjuer genomfördes där svaren triangulerades med hjälp av dokumenten. Slutsats: Det studien visade var att det är avgörande för chefen att skapa en personlig relation till medarbetarna. Detta för att kunna identifiera behov och anpassa sig utifrån den givna situationen. Goda förmågor att planera och följa upp arbete är även en viktig faktor för chefer inom revisionsbranschen för att medarbetarna ska ha en kontrollerbar arbetssituation och därmed undvika såväl orimlig arbetsbelastning som arbetsrelaterad stress. Det kan vidare konstateras att ledarskap är individuellt utifrån chefen som medarbetaren där egenskaperna varierar och ledarskapet behöver anpassas utifrån båda parter., Background: The auditing industry is currently in a declining trend in terms of the number of auditors. The audit profession is characterized by seasonal and uneven workload, which results in high work-related stress due to time and budget pressure and high demands. Previous research shows that balance between work life and private life is important for employees’ well-being in the workplace. Previous research is mainly aimed at the situation in the audit firms called “The Big Four”, whereupon the following study is aimed at managers at smaller audit firms. Purpose: The purpose of the study is to identify and investigate how supportive leadership is used by managers within small regional auditing firms to improve the psychosocial well-being of employees. Theory: The current study uses theories and concepts such as supportive leadership, work-life balance, demands, control and support. The core concept within the study is work-related stress, which may arise as a result of imbalance of previously mentioned factors. Method: In this study a qualitative research approach was used where semi-structured in-depth interviews constituted the main data collection which was supplemented by the collection of documents. Eight interviews were conducted where the answers are triangulated with the help of documents. Conclusion: The study showed that the crucial part for the manager is to create a personal relationship with the employees. This is to be able to identify needs and adapt based on the given situation. Good abilities to plan and follow up on work is also an important factor for managers within the audit industry and for the employees to have a controllable work situation and thus avoid both unreasonable workload and work-related stress. It can further be stated that leadership is individual based on the manager as the employee where the characteristics vary and leadership needs to be adapted based on both parties.

Syftet med denna studie är att fördjupa förståelsen för hur konkurrens, samarbete och coopetition förekommer mellan fintech-bolag och universalbanker. Studiens analysmodell utgår från teoretiska perspektiv på konkurrens, samarbete och coopetition. För att uppfylla studiens syfte tillämpas en enskild fallstudie, bestående av tre inbäddade minifall på de tre aktörerna universalbank, Avanza och Stabelo. Insamlad data från semistrukturerade intervjuer utförda med respondenter från de tre företagen samt sekundärdata sammanställs, bearbetas och analyseras genom en kvalitativ undersökningsmetod. Studiens insamlade empiriska material analyseras utifrån studiens analysmodell. Studien belyser hur konkurrens, samarbete och coopetition förekommer mellan fintech-bolag och universalbanker. Fyra slutsatser dras utifrån studien, där den första är att fintech-bolag och universalbanker är konkurrenter, men att de inte kan konkurrera under lika villkor. Den andra slutsatsen är att det förekommer samarbeten mellan fintech-bolag och universalbanker, men att samarbetena endast är nödvändiga från fintech-bolagens håll. Den tredje slutsatsen är att konkurrens och samarbeten tycks pågå samtidigt mellan studiens aktörer och således pågår även coopetition mellan aktörerna. Den fjärde och sista slutsatsen är att för fintech-bolag som konkurrerar med universalbanker är coopetition med universalbankerna en nödvändighet, medan det endast är ett förekommande fenomen från universalbankernas perspektiv.

The aim of the study is to use a phenomenographic approach to highlight how educators in preschool perceive that their absence can affect the phenomenon of collaboration between guardians and educators. The research questions that have been the starting point of the investigation are about how the educators describe their perception of collaboration between preschool and home, how the educators describe their perception of absence among the educators in preschool and how they describe their experience of absence in relation to collaboration. Through a qualitative approach, the survey was conducted in the form of ten individual semi-structured interviews based on a flexible interview guide. The informants consisted of principals, preschool teachers and other educators who work in preschools. The phenomenographic analysis resulted in six categories of description which then form two outcome spaces. The outcome spaces were Educators absence can affect collaboration and Educators absence does not have to have an impact on collaboration. The categories of description and the outcome spaces together highlight the educators perceptions of how the educator's absence can affect the collaboration between preschool and guardians. The result shows a variety of perceptions where the outcome space The absence of educators can affect collaboration summarized into three factors for a non-functioning collaboration, which are absent educators, lack of conditions and insecure relationships. The outcome space Educators absence does not have to have an impact on collaboration was also summarized into three factors for a well-functioning collaboration, which were educators present, good conditions and secure relationships. The conclusion was that the educator's absence in preschool is a contributing factor to the fact that cooperation with guardians is affected. On the other hand, there are clear success factors which mean that absence does not have to affect cooperation., Studien har som syfte att genom en fenomenografisk ansats belysa hur personal i förskolan uppfattar att deras frånvaro kan påverka fenomenet samverkan mellan vårdnadshavare och personal. Forskningsfrågorna som varit undersökningens utgångspunkt handlar om hur personalen beskriver sina uppfattningar om samverkan mellan vårdnadshavare och personal, hur personalen beskriver sina uppfattningar om frånvaro bland personalen i förskolan samt hur de beskriver att de erfarar frånvaron i relation till samverkan. Undersökningen har genom en kvalitativ ansats genomförts i form av tio enskilda semistrukturerade intervjuer som utgick från en flexibel intervjuguide. Informanterna bestod av rektorer, förskollärare och barnskötare som arbetar inom förskolan. Den fenomenografiska analysen resulterade i sex beskrivningskategorier som sedan utgör två utfallsrum. Utfallsrummen blev Personalens frånvaro kan ha en påverkan på samverkan och Personalens frånvaro behöver inte ha en påverkan på samverkan. Beskrivningskategorierna och utfallsrummet belyser tillsammans personalens uppfattningar om hur personalens frånvaro kan påverka samverkan mellan förskola och vårdnadshavare. Resultatet visar en variation av uppfattningar där utfallsrummet Personalens frånvaro kan påverka samverkan sammanfattats till tre faktorer för en icke-välfungerande samverkan vilket är frånvarande personal, bristande förutsättningar och otrygga relationer. Utfallsrummet Personalens frånvaro behöver inte ha en påverkan på samverkan sammanfattades också till tre faktorer för en välfungerande samverkan vilka var närvarande personal, goda förutsättningar och trygga relationer. Slutsatsen blev att personalens frånvaro i förskolan utgör en bidragande faktor till att samverkan med vårdnadshavare påverkas. Däremot finns det tydliga framgångsfaktorer som gör att frånvaro inte behöver påverka samverkan.