Search

Många barn behöver alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) för att tillgodogöra sig undervisningen i förskolan. AKK kan därmed bidra till undervisningen av kemi, speciellt undervisning för de allra yngsta barnen. Studien syftar till att bidra med kunskap om hur förskollärare kommunicerar kemi med barn i åldern 1–3 år i förskolans undervisning, med fokus på AKK. Semistrukturerade intervjuer med tio förskollärare har genomförts. För att studera fenomenet AKK som didaktiskt verktyg i kemiundervisning har vi använt oss av en fenomenografisk ansats. För att beskriva lärande och undervisning i resultatet har vi arbetat utifrån det sociokulturella perspektivet. Studiens resultat visar att AKK skulle kunna användas som hjälpmedel i kemiundervisning med barn 1–3 år, men än så länge saknas rutiner för att använda dessa metoder i undervisningen. Förskollärare ger exempel på en variation av sätt att undervisa i ämnet kemi i förskolan. Bland annat tar de upp planerade experiment och hur de kan konkretisera kemi i barnens vardag. Vidare lyfter förskollärarna att det krävs ett fungerande arbetslag och ämnesspecifikt material för att skapa intresseväckande undervisning i kemi för de yngsta barnen. Begränsningar som framkommer är bland annat bristande ämneskunskaper och sviktande självkänsla. AKK beskrivs gynna alla barn och är ett av de viktigaste redskapen att använda i undervisningen. Samtidigt framkommer organisatoriska begränsningar som att det är tidskrävande att förbereda AKK material samt att det saknas rutiner för att bibehålla en kontinuitet i verksamheten. Sammanfattningsvis visar studien både på en vilja och ett behov av att arbeta aktivt med AKK i kemiundervisningen., Many children require augmentative and alternative communication (AAC) to benefit from the education in pre-school. Thereby AAC can contribute to teaching chemistry, especially to the youngest children. The aim of this study is to bring more knowledge on how pre-school teachers communicate chemistry to children aged 1–3 years, focusing on AAC. Semistructured interviews with ten pre-school teachers were conducted. In order to study AAC as a didactic tool in chemistry education a phenomenographic approach was used. The result has been analysed from a sociocultural perspective as a means to describe learning and teaching. The study results show that AAC could be a helpful tool in chemistry education for children aged 1–3 years, but so far routines to use these methods in the education is missing. Pre-school teachers describe a number of ways to teach chemistry in pre-school, for example by preparing experiments in advance and integrating chemistry in the children’s everyday life. Furthermore, pre-school teachers mean that a functioning work team and subject specific materials are required to arouse the interest of chemistry in the youngest children. Among other things, insufficient subject-specific knowledge and failing self-esteem are described as limitations. AAC is reported as beneficial for all children and is one of the most important educational tools. At the same time, organisational constraints such as the time-consuming work of preparing AAC material and the lack of routine procedures to maintain educational and working continuity are described. In summary, the study shows both the willingness and the necessity of actively working with AAC in chemistry education.

The purpose of this essay was to investigate what motivates 9th grade students to participate in Physical education class. In this qualitative study, semi-structured interviews have been used as a method to investigate students' motivation. Six 9th grade students at a high school in Värmland participated in the study. The study's theoretical framework is the motivation theory Self-determination theory. The data collection was transcribed and analyzed through a qualitative thematic method. The results show that all students in this study had a positive attitude towards physical education and participated regularly in the lessons. The students were driven by different degrees of internal and external motivation to participate in the teaching, depending on the content of the teaching. This can be explained by the fact that their self-perceived sense of the basic psychological needs competence, autonomy and relatednessvaried. The results also show that all of these three needs are important for the students' motivation, and that the students' motivation and participation is promoted by the physical education teacher having autonomy-supportive leadership.

Att tidigt kunna detektera samt åtgärda sättningar och deformationer är viktigt inom exempelvis bygg-, anläggnings- och gruvindustrin för att kontrollera att verksamheten inte påverkar närliggande områden och strukturer. UAV (Unmanned Aerial Vehicle) fotogrammetri är en lämplig metod för att utföra upprepade mätningar i svårtillgänglig miljö där sättningar kan uppkomma. Syftet med denna studie har varit att undersöka möjligheten till att detektera sättningar med UAV fotogrammetri samt att jämföra direkt och indirekt georeferering. Detta har undersökts genom att ett antal objekt har använts till att simulera sättningar med förändringar på centimeternivå. Området som studien utfördes på flögs över med en fotogrammetrisk UAV i två epoker varav den första epoken var innan sättning och den andra epoken var efter en simulerad sättning av objekten. Punkter markerades på objekten vilka mättes in med totalstation för båda epokerna och dessa mätningar användes som referensvärden (hädanefter kallat True Value). Bearbetning skedde därefter i två programvaror: Agisoft Metashape och Leica Infinity. I Metashape skapades punktmoln för båda epokerna indirekt georefererade med markstödpunkter. I Infinity skapades punktmoln för båda epokerna direkt georefererade med Nätverks-RTK (N-RTK). Punktmolnens avvikelser mot kontrollpunkter kontrollerades. Koordinater för markeringarna på objekten extraherades och jämfördes med koordinater inmätta med totalstation. Resultatet av bearbetningen blev fyra olika punktmoln. I de indirekt georefererade punktmolnen var det möjligt att detektera deformeringar på centimeternivå. Det var däremot inte möjligt i de direkt georefererade punktmolnen då de var påverkade av ett systematiskt fel i höjd. De två programvarornas arbetsgång och resultat jämfördes även mot varandra och där kan det konstateras att om de två programvarorna båda har höga systemkrav så var Leica Infinity betydligt mer krävande både vad gäller hårdvara och tidsåtgång än Agisoft Metashape, The early detection and measure of subsidence and deformations is important within construction-, civil engineering and the mining industry to control whether the operations affect nearby areas and structures. UAV (Unmanned Aerial Vehicle) photogrammetry is a suitable method to conduct repeated measurements in environments which is hard to access where subsidence can occur. The purpose of this study has been to investigate the possibility of detecting subsidence with UAV photogrammetry and compare direct and indirect georeferencing. This has been investigated by using several objects to simulate subsidence at centimeter level. The area where the study was conducted was flown over with a photogrammetric UAV in two epochs of which the first epoch was before subsidence and the second epoch was after a simulated subsidence of the objects. Points was marked on the objects who were measured with a total station for both epochs and these measurements was used as reference values (hereafter called True Value). Processing was thereafter done in two different software: Agisoft Metashape and Leica Infinity. In Metashape point clouds was created for both epochs indirectly georeferenced with ground control points. In Infinity point clouds was created for both epochs directly georeferenced with Network-RTK (N-RTK). The deviations of the point clouds towards checkpoints were verified. Coordinates of the markings on the objects was extracted and compared against coordinates measured with total station. The photogrammetric processing resulted in four different point clouds. In the indirectly georeferenced pointclouds it was possible to detect deformations at centimeterlevel. This was however not possible using the directly georeferenced pointclouds as they were affected by a systematic error in heigth. The workflow and the resulting point clouds from the two different software was also compared to each other and by that it was established that even though they both have high system

Upper secondary schools in Sweden went from classroom education to distance education due to the Corona pandemic. Research shows that teacher-student relationships are essential for students’ personal development and learning. Against this background, it is of interest to study how teachers have worked with developing teacher-student relationships in a digital classroom. This study aims to explore how social studies teachers have worked with creating relationships with students in a classroom environment and in a digital environment. To achieve this aim, the school context that the teachers work within also are of interest, because teacher’s ability to work with teacher-student relationship is affected by the school context. Semi-structured interviews were conducted with five social studies teachers at upper secondary school level. The results show that the teachers had a lot of control over their own teaching, the school’s only requirement was that the lessons should follow the regular schedule. The teachers describe different strategies they worked with in the digital and regular classroom. The result also shows that teacher-student relationship is more present in the regular classroom than the digital classroom. Teacher-student relationships is a complex matter and within the digital classroom the codes for interaction change. The new codes require more active choices in interaction and more distinct communication.

Skollagen (SFS 2010:800) beskriver skolans kompensatoriska uppdrag på så sätt att alla elever har rätt till likvärdig utbildning och stöd. Trots detta rapporteras om att flickor inte erbjuds individanpassat stöd i samma utsträckning som pojkar. Forskning visar att skolor missar flickor i skolsvårigheter och lyfter fram flickor med ADHD som en extra utsatt grupp. Det övergripande syftet med den här studien är att öka kunskap om flickor med ADHD i skolsvårigheter. Med hjälp av en kvalitativ metod och av ett målstyrt urval genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och fyra yrkesverksamma lärare. Empirin transkriberades och analyserades utifrån metoden meningskoncentrering. Med hjälp av studiens teoretiska ram, de specialpedagogiska perspektiven kategoriskt och relationellt perspektiv samt begreppet KASAM skapades förståelse för det som framkommit i empirin. Studiens resultat visade att förståelse och trygga relationer är gynnsamt vid bemötandet och arbetet med stöd för flickor med ADHD i skolsvårigheter. Resultatet visade också att diagnostiseringen av ADHD lett till förståelse för kvinnornas upplevelse av sina skolsvårigheter. Lärarna i undersökningen uttrycker att kunskap om diagnoser fördjupat förståelsen för upplevda skolsvårigheter. Vidare forskning behövs kring hur skolans kompensatoriska uppdrag förstås i praktiken. Dessutom behövs forskning kring elevers syn på skolsvårigheter och lärares upplevelser av att arbeta med elever i skolsvårigheter ur ett större perspektiv.

Inledning Denna studie beskriver hur förskolläraren anser sig arbeta med hållbar utveckling och de tre dimensionerna social, ekologisk och ekonomisk i förskolan. Hållbar utveckling och de tre dimensionerna är ett viktigt och aktuellt ämne. Genom att hållbar utveckling är ett nytt begrepp och lyfts upp i Lpfö 18 (2018) är det förskollärarens uppgift att ge barnen en kunskap om hur hållbarhet påverkar vår miljö. Det är av vikt att barn i tidig ålder får möta och få förståelse för ämnet. Detta kan de få genom att förskolläraren eller pedagogen är medvetna i sitt arbetssätt om hållbarhet i förskolan. Studiens syfte Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare anser att de arbetar med undervisning i hållbar utveckling och mot de tre dimensionerna, social, ekologisk och ekonomisk. Metod Studien är en kvalitativ studie där enskilda intervjuer har använts som verktyg. Urvalet i studien var 8 förskollärare på olika förskolor i Västsverige. Resultat I resultatet av intervjuerna framgår det att förskollärarna anser att hållbar utveckling är ett komplext begrepp. Det framkommer att det är viktigt att de tre dimensionerna social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet hör ihop och går inte att dela på ifall hållbar utveckling ska vara komplett. I resultatet visar det sig att den ekonomiska dimensionen inte får så stor plats i förskolan, det arbetas mer med den sociala och ekologiska dimensionerna. Förskollärarna påtalar vikten av att ha ett samspel tillsammans med barnen för att de ska få en förståelse och komma vidare i sin utveckling inom hållbar utveckling.

Office work usually involves prolonged sedentary behavior and health risks. The purpose of the present study was to investigate office workers' views on physical activity and how they believe their employers should work to reduce sedentary behavior. Theory of Planned Behavior and Self-Determination Theory were used as the theoretical framework. Seven qualitative interviews were conducted with office workers at a company in northern Sweden. The company has a strong culture of exercise and training as well as several health-promoting activities. Last year, a health survey indicated that many employees had back and neck problems. An inductive thematic analysis of the interviews showed that physical activity and movement are perceived as important for both physical and mental health. Factors such as habits and norms can constitute an obstacle to movement during the working day. If health interventions from the employer to counteract long periods of sitting are to be successful, they should be autonomous, performed jointly and easy to accomplish.

Background: Sport has been traditionally characterised for its possibilities for enjoyment and the opportunities that provides for democracy and inclusion. However, there have been many challenges lately given the binary gender categories that people need to participate in. That binary system causes problems for the inclusion of individuals who do not fit in either of those binary categories, like transgender people. Purpose: This study aims to explore the challenges that transgender people face when participating in sport. Methods: A literature review comprising 20 articles has been conducted. The articles included were retrieved from different databases, such as Google Scholar, PsycINFO, Sportdiscus, Semanticscholar, Scopus and Web of Science. Some manual searches were also conducted. Findings: The results show that transgender people face a numerous obstacle when trying to participate in sports. The main findings were classified into four major categories: 1. social aspects, 2. content of activities, 3. locker rooms, body appearance and clothing, and 4. physiological aspects. Conclusion: The findings of this study suggest that the binary gender categorisation in sports is a major obstacle for transgender people to be (and feel) included in sports.

Utvecklingen inom elektromobilitet går mycket snabbt: antalet laddbara fordon ökar snabbt på den svenska marknaden, men ökningen syns främst i de större städerna. Samtidigt pratar man ofta om att laddbara fordon främst behövs på landsbygden och i alla landets mindre orter, där det ofta inte finns så många hållbara mobilitetsalternativ. Syftet med det projekt som presenteras i denna rapport är att förstå förutsättningarna för elektromobilitet på landsbygden och i mindre orter, och att identifiera vilka möjligheter som kan finnas att påskynda elektrifieringen av transporterna. Detta har främst studerats genom djupintervjuer med kommunala energi- och klimatrådgivare, och andra personer med uppdrag att främja elektromobilitet, i landsbygdsområden i olika delar av landet. De främsta slutsatserna som kommit fram är: Konkret information om laddbara bilars funktionalitet, räckvidd och ekonomi behövs för att sänka tröskeln för att skaffa laddbar bil. Det är mycket viktigt att den kunskap som utvecklas i olika projekt får bred spridning, exempelvis genom de kommunala energi- och klimatrådgivarna. En fungerande andrahandsmarknad, och enkla och lättillgängliga lösningar för hemmaladdning, exempelvis genom lokala energibolag, är också viktigt för att sänka tröskeln. Kommunerna är viktiga för spridningen av laddbara bilar, såväl när det gäller att introducera dem i sin egen verksamhet, bidra till uppbyggnaden av laddinfrastruktur, och genomföra kunskapshöjande insatser så som prova-på-projekt. För att se till att kommunerna har tillräckliga resurser för att kunna genomföra dessa aktiviteter på ett långsiktigt sätt finns behov av specifikt stöd. Signaler från statliga myndigheter är mycket betydelsefulla för att peka ut riktningen för teknikspridning. Stöd och insatser har i stor utsträckning riktats mot större städer, vilket har bidragit till att befästa synen på laddbara bilar som stadsbilar. Vid utformningen av fortsatta insatser för att främja utveckling och spridning av elekt, Elektromobilitet i mindre orter och på landsbygden – en kunskapssammanställning

This study investigated from a longitudinal retrospective perspective what characterizes and predicts 6th graders (M-age = 12.95, SD = 0.27) with low (LMA) or high (HMA) math achievement concerning the development of early domain-specific and domain-general cognitive abilities. They were examined and compared to average achievers (n = 88) at four-time points from kindergarten (M-age = 6.58, SD = 0.36) to third grade (M-age = 9.53, SD = 0.33). The LMA (n = 27) or HMA (n = 41) children exhibited persistent multi-weakness and multi-strength profiles, respectively, present already prior to formal schooling. The cognitive profiles of the two groups, and their development, were mostly qualitatively similar, but there were also important qualitative differences. Logistic regression analyzes showed that superior verbal arithmetic, logical reasoning, and executive functions are vital for developing superior mathematical skills while inferior verbal arithmetic, logical reasoning, and spatial processing ability constitute unique potential risk factors for low mathematical skills., Funding Agencies|Swedish Council for Working Life and Social ResearchSwedish Research CouncilSwedish Research Council for Health Working Life & Welfare (Forte) [2008-0238]

This study examined cognitive precursors of hierarchical mathematical development. Six-year-old children (n = 258) were assessed on number skills, cognitive skills, and arithmetic 1 year prior to school entry. Skills in advanced arithmetic and advanced mathematics were assessed in Grades 3 and 6, respectively. Path analyses were computed and provided longitudinal evidence for a hierarchy of mathematics. During development, the reliance on prior skills at lower, most proximal levels becomes increasingly important in order to acquire and succeed at later and higher levels of mathematics. The study extends the Fuchs et al. (2010b) model as the mechanisms underlying 3 different hierarchical levels of mathematics all involve an interplay between domain-specific number abilities (i.e., sequence knowledge, digit comparison) and general cognitive abilities (i.e., logical reasoning, phonological awareness, working memory). The constellation of domain-specific number and domain-general cognitive mechanisms subserving mathematics at different hierarchical levels showed a high degree of similarity. However, the importance of number abilities decreases during development, whereas the importance of general cognitive abilities remains approximately equal across levels of mathematical learning. Early symbolic number skills (i.e., counting sequence knowledge, digit comparison) are subserved by general cognitive mechanisms such as working memory. phonological awareness. and rapid automatic naming processes., Funding Agencies|Swedish Council for Working Life and Social ResearchSwedish Research CouncilSwedish Research Council for Health Working Life & Welfare (Forte) [2008-0238]; [33-09]

Vid studier av den psykosociala arbetsmiljön inom hälso- sjukvård- och omsorgssektorn har Arbetsmiljöverket identifierat brister i kommunikationen på arbetsplatserna, brister i kunskap om arbetsmiljöfrågor och höga stressnivåer. Syftet med den här studien är att undersöka hur undersköterskor och vårdbiträden på ett äldreboende upplever hur de blir bemötta på sin arbetsplats och i sin yrkesroll. Det teoretiska ramverket utgår från Carl-Göran Heidegrens (2009) definitioner av begreppen tillbörligt och förvägrat erkännande samt avsiktlig och oavsiktlig missaktning. Studien är designad som en fallstudie av ett äldreboende i en mindre kommun i Skåne och är baserad på fem semistrukturerade intervjuer med fyra undersköterskor och ett vårdbiträde. Resultatet av intervjuerna visar att informanterna upplever ett tillbörligt erkännande främst från vårdtagare. Missaktning kommer främst från chefen och majoriteten av informanterna upplever att förslag och initiativ från deras sida oftast inte mottas på ett positivt sätt. Dessutom upplever de även missaktning från läkare och sjuksköterskor som de känner sig förbisedda av och även från en del oengagerade kollegor. Läkarna visar missaktning när de inte bjuder in vårdpersonalen vid medicinska samtal inne hos vårdtagarna. Missaktning förekommer även kolleger emellan, då bra arbetsinsatser inte uppmärksammas. Förvägrat erkännande upplever informanterna främst från andra yrkeskategorier på arbetsplatsen och i samhället i stort vilka vårdpersonalen kommer i kontakt med och som gör att de inte känner sig uppskattade. En önskan om att göra sig socialt osynlig är en allvarlig form av upplevd missaktning som uppstår på grund av förvägrat erkännande eller när det råder brist på tillbörligt erkännande. Denna form av missaktning är tydlig hos vissa av informanterna. Studien visar att en tänkbar lösning på informanternas upplevda problem på arbetsplatsen skulle kunna vara förbättrad kommunikation mellan chef och anställda.

Déception sentimentale ? Lassitude de vivre ? Élisabeth Blom s’est retirée du monde. Sitôt installée dans sa résidence de Stockholm, elle a débranché la sonnette et fermé sa porte à double tour. Porte à laquelle Elias, son voisin, se décide un jour à frapper, pour lui remettre son courrier. Car lui aussi s’appelle Blom… Cet incident sortira-t-il Élisabeth de sa pénombre ? Ou faudra-t-il attendre un drame – et l’intervention inattendue d’Otto, libraire à la retraite – pour faire entrer la lumière dans son appartement ? Au seuil de l’été nordique, le chant du merle annonce les beaux jours. C’est le thème, vibrant, de la partition nouée par Linda Olsson pour ces trois solitudes. Éloge du premier pas, ce récit d’une rééducation sentimentale est aussi une invitation au voyage nommé lecture.