Search

Denna datarapport sammanställer och redovisar enkätdata från ”SLU:s enkät för kommunal skötsel av grönområden och träd” som syftar till att ge en översikt över kommunernas gröna resurs och dess förvaltning. Enkäten är en del av Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) långsiktiga arbete kring urbana utemiljöer. Enkäten har vänt sig till alla kommuner i Sverige vid två tillfällen med fem års mellanrum och behandlar frågor som rör den kommunala förvaltningen av grönområden, träd och skog utifrån sex delområden; A) Budget och Finansiering, B) Drift och underhåll för parker, grönområden och träd, C) Policy, planer och strategier, D) Kvalitet, E) Träd och trädinventeringar, F) Icke planlagd skogsmark.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerdiagnosen bland kvinnor i världen idag. Sjukdomen medför fysiska och psykiska följder med påverkan på hälsan. Kvinnans sexuella hälsa påverkas också negativt av sjukdomen. Olika sorter av stöd är viktiga för den sjukdomsdrabbade. Det finns olika typer av lidande som bröstcancer-drabbade kvinnor kan utsättas för. Metod: En litteraturbaserad metod där datamaterialet består av 14 kvalitativa artiklar. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer och dess följder. Resultat: Ur analysen framkom 2 huvudteman, En livsförändring och Behov av samverkanmed vardera 4 subteman. Konklusion: Efter diagnosen förändras livet för kvinnorna. De fick en annan uppfattning på livet och såg det viktiga i vardagen. Kvinnor som genomgått en mastektomi kände en identitetsförlust. Bröstet var en grund för deras kvinnlighet. Stöd från familj och vänner upplevdes som väldigt viktig för kvinnorna, samtidigt som det professionella stödet från vårdpersonal var väldigt viktigt vid behandlingarna Background: Breast cancer is the most common cancer-diagnosis among women in the world. The disease contributes to physical and mental stresses that affect health. The women’s sexual health is also negatively affected because of the disease. Different types of support are important for women who are suffering from breast cancer. There are different types of suffering which breast cancer-affected woman may be exposed to.Method: A literature study based on 14 articles with qualitative approach. Aim: To describe women's experiences of living with breast cancer and its consequences. Findings: From the analysis two themes were identified, A life change and Need for cooperation with four sub-themes. Conclusion: After the diagnosis, the lives of the women changed. They got a different perception of life and saw the important things in life. Women who had undergone a mastectomy felt like it was an identity loss. The breast was a basis for their femininity. Support from family and friends was perceived as very important for the women, at the same time as the professional support from healthcare staff was very important when undergoing the treatments.

Tree inventories are recognized as an important tool for urban foresters and green space managers to perform sustainable management of urban trees. Urban trees are providers of several important ecosystem services, across ownerships and governance structures. There is a need to better understand how urban tree inventories tackle the need for holistic, complete and long term overviews, across administrative borders. Therefore, this study examined literature on urban tree inventories with a primary focus on sampling design, identifying 62 relevant articles. First, we applied a governance arrangement approach to interpret which actors and aspects were involved, who took the initiatives to the inventories, and at which scale the inventories were carried out. Secondly, we studied the inventories themselves. The main results are that use of stratification in the sampling design was common, despite being problematic regarding its long-term usefulness. Only 7 % of the stratification sampling designs were regarded as having long-term stability. Studies frequently relied on new sampling designs, aimed at a particular issue as opposed to using an existing, longitudinal sampling network. Even though private trees can constitute over 50 % of the urban tree population, only 30 % of the studies included private trees. The urban tree inventories mentioned in the academic literature are based on academic (scientific) initiatives and approaches, even if they primarily focus on tree data in local environmental perspectives. It is uncommon for these studies to include users or private tree owners, and very limited focus is on economic, cultural or social factors. This article stresses the need for long-term validation of sampling methods in urban areas and multi-lateral approach considerations.

i-Tree Sverige är ett unikt projekt som grundas på ett brett samarbete mellan flertalet svenska städer, bostadsföretag, kyrkogårdsförvaltningar och arboristföretag för ett gemensamt syfte – att lyfta fram svenska stadsträds samhällsnyttor med tydliga värden på ekosystemtjänster. Projektet är också kopplat till ett forskningssamarbete mellan Sveriges Lantbruksuniversitet, Norskt Institut för Naturforskning och Naturresursinstitutet i Finland. Den geografiska spridningen av medverkande organisationer bidrar till ett intressant underlag med resultat från olika klimat- och vegetationszoner. Projektet åskådliggör på så sätt en relativt representativ bild av de trädbestånd vi har i våra svenska städer idag – från Norrbotten till Skåne. Genom att använda i-Tree Eco (en programvara från amerikanska motsvarigheten av skogsstyrelsen och jordbruksdepartementet) har en rad beräkningar genomförts över svenska stadsträds ekosystemtjänster och ekonomiska samhällsnytta. Det övergripandet resultatet från i-Tree Sverige visar att trädbestånden i flera fall domineras av arter som tall (Pinus sylvestris), vårtbjörk (Betula pendula), gran (Picea abies), och rönn (Sorbus aucuparia) och att det är först i de allra sydligaste städerna, Helsingborg och Malmö, som dessa inte ingår i de fem mest förekommande arterna. Samtidigt visar beräkningarna i i-Tree Eco att tyngden av ekosystemtjänster inte enbart beror på att en viss trädart dominerar i antalet individer utan att mängden bladmassa spelar en avgörande roll. Därför kan vissa trädarter, som visserligen inte utgör en framträdande roll i antal träd, ha en central roll vad gäller ekosystemtjänster eftersom deras bladmassa (men även ålder och storlek) är så pass omfattande. Att just bladmassa och bladyta är anledningen till en större utdelning av ekosystemtjänster blir också märkbart i städer med tätortsnära skog eller omfattande parkområden med flerskiktade trädbestånd. Resultaten visar också att städer vars trädbestånd inkluderar en stor variation av trädsläkten och arter besitter en högre resiliens mot exempelvis angrepp från sjukdomar och skadedjur än trädbestånd innehållande relativt får släkten och arter. Det är således en rad olika faktorer som påverkar hur pass rikt trädbestånden är på ekosystemtjänster och hur detta kan förändras över tid. Majoriteten av de städer som medverkar i i-Tree Sverige har flest träd med en stamdiameter mellan 15 och 30 centimeter och relativt få träd som är över 60 cm. Med en strategisk förvaltning kan förhoppningsvis stora och välmående träd utvecklas och en succession av olika åldrar för samtliga arter säkerställas. Resultaten från i-Tree Sverige kan därför ses som en fingervisning till hur vi bör tänka när det kommer till dagens och framtida scenario kring klimatanpassning, förtätning och byggnation, samt angrepp från skadedjur och sjukdomar. Tar man hänsyn till alla de beräkningar som genomförts i-Tree Sverige framgår det hur träden i våra svenska städer och städer bidrar till ett stort kapital i både ekosystemtjänster och ekonomisk samhällsnytta. Samtidigt överskrids de ekonomiska belopp som anges i denna rapport flerfaldigt eftersom det tillkommer ytterligare kvaliteter som träden ger oss och som varken går att ersätta eller omvandla till kronor och ören. Detta handlar mycket om trädens estetiska uttryck och hur tillgången till träd i vår vardagliga närhet bidrar till rekreativa upplevelser. Beräkningarna och resultaten från i-Tree Eco är därför en av många pusselbitar i ett större sammanhang, men de bidrar till en konkret och tydlig bild av trädens mer tekniska ekosystemtjänster och därmed samhällsnytta i våra urbana landskap.

På uppdrag av dekanen för LTV-fakulteten (Landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap) och ordförande för PN-LT (Programnämnden för utbildning inom landskap och trädgård) har en utredning gjorts kring möjligheterna att expandera landskapsingenjörsprogrammet till Ultuna. Utredningen har fokuserat på olika aspekter som kan påverka möjligheterna för expansionen och de konsekvenser som detta kan få på utbildningen i Alnarp. Rapporten visar mycket positiva förutsättningar för expansionen, då ytterst lite kritik framkommit mot förslaget, och inga större risker har påvisats. Utredningen har inte haft som uppdrag att förändra det befintliga landskapsingenjörsprogrammet i Alnarp. Utgångspunkten har istället varit hur programmet i Alnarp kan kopieras och etableras i Ultuna. Under branschutredningen framkom emellertid många relevanta synpunkter kring det befintliga programmet och rapporten innehåller därför en lista på frågor som kan vara aktuella att arbeta vidare med i en eller flera separata utredningar. Jag vill rikta ett stort tack till alla som svarat på enkäterna. Utan branschen och Alnarpsstudenternas medverkan hade det inte varit möjligt att få ett så bra underlag till rapporten som vi fått.

Genom rätt beskärning kan trädens karaktär bevaras eller utvecklas efter önskade mål. Beskärning kan även påverka trädens risknivå, dess form och i förlängningen även dess kondition. Felaktig beskärning kan på samma sätt förstöra trädens karaktär, skapa riskträd och i förlängningen även reducera trädens livslängd. Av dessa anledningar är beskärning är något som samtliga personer som arbetar med träd bör ha en förståelse för. Vi vill samtidigt förtydliga att denna handbok inte är en standard för trädvård, utan ett redskap för att ge en bättre förståelse för beskärningens roll i förvaltandet av träd. Målet med denna handbok är att ge en grundläggande förståelse för beskärning av träd. Målet är även att visa på hur synen på beskärning har ändrats och ingående beskriva de vanligaste beskärningsmetoderna som finns beskrivna i Svensk Standard SS990000:2014 Trädvård – Termer och definitioner. I denna andra version har förtydliganden gjorts kring de termer där osäkerhet funnits och vi har även uppdaterat delar av inledningen. När det gäller beskärning kan många av de principer som presenteras användas för träd generellt, men vi har ändå justerat titeln så att det är tydligare att skriften främst berör träd i urban miljö i Sverige. Denna handbok har bekostats av Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning, LTV fakulteten, SLU Alnarp. Handboken är del av intuitionens riktade medel för så kallad Best Practice. Handboken riktar sig främst till studenter vid SLU Alnarp (landskapsarkitekter, landskapsingenjörer, hortonomer och trädgårdsingenjörer), men även andra personer som på olika sätt kommer i kontakt med beskärning eller andra åtgärder på träd.

Projektets syfte har varit att, genom ett Öresundsperspektiv, definiera vad hållbar grönyteskötsel är för danska och svenska grönyteförvaltare och ta fram ett ramverk för hur hållbarhet kan beskrivas. Under projektets gång har tre workshops anordnats och diskussionerna under dessa varit av stor betydelse för slutresultatet. Projektet har resulterat i ett ramverk som kan användas då en förvaltning vill utvärdera sitt arbete med hållbarhet eller öka förvaltningens hållbarhet. Ramverket består av en förvaltningsnivå där sex övergripande hållbarhetsprinciper tagits fram. För olika objekt, vilka är geografiskt avgränsade, har hållbarhet beskrivits utifrån biologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsmål, vilka innehåller tre olika områden: Material, strategi och skötsel (Tabell 1). Utifrån ramverket kan förvaltningarna ta fram konkreta åtgärdsförslag för att öka hållbarheten, både på förvaltnings- och objektnivå.

År 2008 presenterade Europeiska kommissionen ett ramdirektiv som bland annat behandlar hur förebyggande och hantering av avfall ska prioriteras inom medlemsländerna. Baserat på detta direktiv har Naturvårdsverket i Sverige tagit fram en nationell plan för hur dessa frågor ska behandlas i Sverige och hur målen som sätts i EU:s direktiv ska uppnås. I denna plan behandlas fem prioriterade branscher där bygg- och anläggningsbranschen är en av dem. Peab AB är ett stort bygg- och anläggningsföretaget och har större delen av sin verksamhet i Sverige. I och med detta påverkas de av den nationella plan för avfallshantering som tagits fram och de tar sin del i förändringsarbetet på allvar. De utgår från att alla restprodukter ska hanteras miljömässigt korrekt och har satt som mål att uppnå 100 procent källsortering av projektens byggavfall. För år 2017 har Peab inom affärsområdet Bygg ställt upp ett antal mål för källsorteringen. Målen säger att minst 87 % av avfallet ska vara sorterat när det lämnar arbetsplatsen och högst 8 % till deponi (Peab, 2017). För att uppnå detta behövs ett gediget sorteringsarbete och Peab efterfrågade en kartläggning av dagens sorteringsarbete för att vidare kunna arbeta med förbättringsåtgärder. Detta arbete har genomförts med en explorativ undersökning för att uppdaga problemområden inom avfallshanteringen och sedan en metodtriangulering för att samla in data. En litteraturstudie har sedan genomförts för att kunna göra en analys av resultatet med belägg i redan etablerad forskning inom berörda ämnen. Arbetet har resulterat i en rapport som visar på fyra aspekter av sorteringsarbetet och deras inverkan på bristande sorteringsgrader inom projekt. De fyra problemområdena som uppdagas är kommunikation, tredje man, skyltning och ointresse och två av dem har mynnat ut i en gemensam slutsats. Efter arbetets genomförande kunde slutsatsen dras att bristande användning av skyltar har den största inverkan på sorteringsgraden och risken att målsättningen inte uppnås. Genom utökad användning av skyltar kan sorteringsarbetet effektiviseras och flera problemområden som uppdagats motverkas. De två spår som mynnade ut i en rekommendation till fortsatt arbete är ointresse och inverkan av tredje man och anledningen till att det inte gav upphov till en slutsats är en avsaknad av resultat. En mer djupgående undersökning av dessa två aspekter skulle behövas. In 2008, the European Commission presented a directive which, among other things, addresses how priority is given to preventing and managing waste in the Member States. Based on this directive, the Swedish Environmental Protection Agency has developed a national plan for how these issues will be dealt with in Sweden and how the goals set in the EU directive will be achieved. This plan deals with five priority sectors in which the construction industry is one of them. Peab AB is a large construction company and has most of its operations in Sweden. Because of this they are affected by the national waste management plan that has been drawn up and they take their part in the change work seriously. Their mindset is that all residues will be handled in an environmentally sustainable manner and have set the goal of achieving 100 percent source sorting of the construction waste. By the year 2017, Peab has set up a number of targets for source sorting in the business area Bygg. The targets state that at least 87% of waste should be sorted when leaving the workplace and no more than 8% to landfill (Peab, 2017). To achieve this, a solid sorting work is needed and Peab requested a survey of today's sorting work to further work on improvement measures. This work has been carried out with an exploratory survey to identify problem areas in waste management and then a method triangulation to collect data. A literature study has then been conducted to be able to analyze the results with evidence in already established research in the subjects concerned. The work has resulted in a report showing four aspects of sorting work and their impact on lack of sorting in projects. The four problem areas discovered are communication, third parties, signage and irresponsibility, and two of them have emerged in a common conclusion. Following the completion of the work, the conclusion could be drawn that the lack of use of signs has the greatest impact on the degree of grading and the risk that the target will not be achieved. Through increased use of signs, sorting work can be streamlined and several problem areas discovered are counteracted. The two problem areas that lead to a recommendation for continued work are lack of interest and the impact of third parties. The reason that it did not give rise to a conclusion is a lack of results. A more in-depth study of these two aspects would be needed.

År 2008 presenterade Europeiska kommissionen ett ramdirektiv som bland annat behandlar hur förebyggande och hantering av avfall ska prioriteras inom medlemsländerna. Baserat på detta direktiv har Naturvårdsverket i Sverige tagit fram en nationell plan för hur dessa frågor ska behandlas i Sverige och hur målen som sätts i EU:s direktiv ska uppnås. I denna plan behandlas fem prioriterade branscher där bygg- och anläggningsbranschen är en av dem. Peab AB är ett stort bygg- och anläggningsföretaget och har större delen av sin verksamhet i Sverige. I och med detta påverkas de av den nationella plan för avfallshantering som tagits fram och de tar sin del i förändringsarbetet på allvar. De utgår från att alla restprodukter ska hanteras miljömässigt korrekt och har satt som mål att uppnå 100 procent källsortering av projektens byggavfall. För år 2017 har Peab inom affärsområdet Bygg ställt upp ett antal mål för källsorteringen. Målen säger att minst 87 % av avfallet ska vara sorterat när det lämnar arbetsplatsen och högst 8 % till deponi (Peab, 2017). För att uppnå detta behövs ett gediget sorteringsarbete och Peab efterfrågade en kartläggning av dagens sorteringsarbete för att vidare kunna arbeta med förbättringsåtgärder. Detta arbete har genomförts med en explorativ undersökning för att uppdaga problemområden inom avfallshanteringen och sedan en metodtriangulering för att samla in data. En litteraturstudie har sedan genomförts för att kunna göra en analys av resultatet med belägg i redan etablerad forskning inom berörda ämnen. Arbetet har resulterat i en rapport som visar på fyra aspekter av sorteringsarbetet och deras inverkan på bristande sorteringsgrader inom projekt. De fyra problemområdena som uppdagas är kommunikation, tredje man, skyltning och ointresse och två av dem har mynnat ut i en gemensam slutsats. Efter arbetets genomförande kunde slutsatsen dras att bristande användning av skyltar har den största inverkan på sorteringsgraden och risken att målsättningen inte uppnås. Genom utökad användning av skyltar kan sorteringsarbetet effektiviseras och flera problemområden som uppdagats motverkas. De två spår som mynnade ut i en rekommendation till fortsatt arbete är ointresse och inverkan av tredje man och anledningen till att det inte gav upphov till en slutsats är en avsaknad av resultat. En mer djupgående undersökning av dessa två aspekter skulle behövas. In 2008, the European Commission presented a directive which, among other things, addresses how priority is given to preventing and managing waste in the Member States. Based on this directive, the Swedish Environmental Protection Agency has developed a national plan for how these issues will be dealt with in Sweden and how the goals set in the EU directive will be achieved. This plan deals with five priority sectors in which the construction industry is one of them. Peab AB is a large construction company and has most of its operations in Sweden. Because of this they are affected by the national waste management plan that has been drawn up and they take their part in the change work seriously. Their mindset is that all residues will be handled in an environmentally sustainable manner and have set the goal of achieving 100 percent source sorting of the construction waste. By the year 2017, Peab has set up a number of targets for source sorting in the business area Bygg. The targets state that at least 87% of waste should be sorted when leaving the workplace and no more than 8% to landfill (Peab, 2017). To achieve this, a solid sorting work is needed and Peab requested a survey of today's sorting work to further work on improvement measures. This work has been carried out with an exploratory survey to identify problem areas in waste management and then a method triangulation to collect data. A literature study has then been conducted to be able to analyze the results with evidence in already established research in the subjects concerned. The work has resulted in a report showing four aspects of sorting work and their impact on lack of sorting in projects. The four problem areas discovered are communication, third parties, signage and irresponsibility, and two of them have emerged in a common conclusion. Following the completion of the work, the conclusion could be drawn that the lack of use of signs has the greatest impact on the degree of grading and the risk that the target will not be achieved. Through increased use of signs, sorting work can be streamlined and several problem areas discovered are counteracted. The two problem areas that lead to a recommendation for continued work are lack of interest and the impact of third parties. The reason that it did not give rise to a conclusion is a lack of results. A more in-depth study of these two aspects would be needed.

Vår nationella enkät dokumenterade att den vanligaste anledningen till nedtagning av träd är bristande vitalitet eller att trädet dött. Detta kan låta som en självklarhet, men det är intressant ur ett planerings- och skötselperspektiv att kunna förstå varför trädet hade en bristande vitalitet eller dog. Att träd dör är självklart något naturligt, men det finns vissa faktorer som påskyndar detta och det är just dessa som är viktiga att följa inom förvaltningen. På så sätt kan lämpliga åtgärder testas för att minska de negativa faktorernas inverkan.

Denna datarapport sammanställer och redovisar enkätdata från projektet ”SLU:s stora enkät för kommunal skötsel av grönområden och träd” som syftar till att ge en översikt över kommunernas gröna resurs och dess förvaltning. Projektet är en del av Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) fortlöpande miljöanalys inom programmet bebyggd miljö. Enkäten har vänt sig till alla kommuner i Sverige och behandlar frågor som rör den kommunala förvaltningen av grönområden och träd utifrån fem delområden; 1) Budget och finansiering, 2) Drift och underhåll, 3) Policy, planer och strategier, 4) Kvalitet, 5) Trädinventeringar.

Betydelsen av att kunna ekonomiskt värdera träd har alltid varit ett viktigt redskap för att dels kunna försvara trädens betydelse, men även för att hindra skadegörelse eller sätta viten vid byggnation. Denna rapport redogör för arbetet med en ny värderingsmodell, Alnarpsmodellen, som är tänkt att användas som en nationell värderingsmodell för träd som inte är planterade i produktionssyfte. Modellen bygger på den prisutveckling som finns för olika trädstorlekar i plantskolorna och värdet justeras sedan endast på grund av eventuella skador eller minskad vitalitet, tills sist adderas ett schablonvärde för planterings- och etableringskostnaden. Modellen bygger alltså på mycket få parametrar som samtliga är väl förankrade i verkliga prissättningar av träd. Modellen fungerar för samtliga trädslag som finns att tillgå i plantskolor och den bygger endast på objektiva värden. Förhoppningen är att Alnarpsmodellen ska fungera väl i rättsliga sammanhang där subjektiva värden ofta ifrågasätts.