Skolpengen och skollokaler - En studie om kommunernas resursfördelning till skolor, vilka skillnader det finns och förhållandet mellan lokalersättningen och det totala bidraget

Background: The reforms of schools in the early 1990s meant decentralization of responsibility within the Swedish school system. The goal was to create freedom of choice and promote competition between public schools and at the same time make it possible for independent principals to establish new schools through a public resource allocation system funded mostly from the municipalities and the taxbase. Sweden's municipalities now have the entire operational responsibility where the local management, in addition to the responsibility for administration, is an educational and operationally controlling authority. The municipalities also have full responsibility for financing schools, both schools under their own management and private schools through the public distribution of financial resources, the school subsidy, named “skolpeng”. There is no statutory or developed universal model for how the municipalities should allocate resources to the schools. It is therefore interesting to investigate how the process works when the municipalities calculate and decide the school subsidy, but above all which differences it begets, especially the part of the funding regarding the schools’ premises. Purpose: This study intends to investigate how Sweden's municipalities’ works with the financial distribution to schools, especially the fundings related to the premises but also the rent and how they relate to each other. The study mainly deals with three sub-areas: ● The municipalities' organizational structure, especially regarding property management and rent principles. ● Differences in the school subsidies, both the total funding per pupil and for school premisses, between different municipalities. ● Differences between how school subsidies is calculated to public and private schools and what the private schools think about the subsidy system. Method: To gather the necessary data and find relevant theory for this thesis, a literature study was conducted which involves reading re
Bakgrund: Skolreformerna i början av 1990-talet innebar en decentralisering av ansvar inom det svenska skolsystemet. Syftet var att skapa större valfrihet och främja konkurrens mellan de offentliga skolorna och samtidigt göra det möjligt för friskolor att etableras via ett offentligt resursfördelningssystem. Sveriges kommuner har nu hela verksamhetsansvaret där den lokala ledningen, utöver ansvaret för administration, är ett pedagogiskt och verksamhetsmässigt styrande organ. Kommunerna har dessutom det fulla ansvaret för finansiering av skolor, både till skolor i egen regi och till fristående huvudmän via den så kallade skolpengen. Det finns ingen lagstiftad eller utarbetad universalmodell för hur kommunerna i landet skall fördela resurserna till skolorna, vilket leder till att varje kommun bygger upp sitt system utefter helt egna metoder. Det är därför intressant att utreda hur det faktiskt går till när kommunerna tilldelar ersättning till skolor men framförallt vilka skillnader det ger upphov till, särskilt vad gäller ersättning för skolverksamheternas lokaler. Syfte: Undersökningen avser att utreda hur Sveriges kommuner arbetar med skolpengen, lokalersättningen och lokalhyror, vilka skillnader det ger upphov till samt hur de förhåller sig till varandra. Utredningen hanterar framförallt tre delområden: ● Kommunernas organisatoriska uppbyggnad med vikt på fastighetsförvaltning och hyressättningsprinciper. ● Skillnader i skolpengens och lokalersättningens storlek mellan kommuner. ● Skillnader i resursfördelning till kommunala- och privata skolor samt fristående huvudmäns syn på skolpengssystemet. Metod: För att samla nödvändig fakta och bygga en relevant teoretisk grund för undersökningen genomfördes en litteraturstudie som innebar läsning av rapporter om svenska skolan, skolpengen och kommunernas roll i resursfördelningen till skolorna. Efter denna del kunde datainsamlingen påbörjas. Undersökningen bygger på data och information hämtad på egen hand från Sveriges ko