Search

Scots pine blister rust fungi (Cronartium pini) is expected to become an increasing problem for both forest owners and sawmills in the Nordic region, and there is great uncertainty about the economic consequences. There is also a lack of knowledge about the biology of Scots pine blister rust, as well as the tree's response and defence against ongoing infection. The tree is known to defend itself by enriching resin at the infected area, creating a damaged area of resin-wood. There is currently no reliable way to detect and assess the degree of damage in sawn timber, which leads to waste, as entire sawlogs are usually downgraded when parts or most of the timber could possibly be used. The objectives of this preliminary study were to: (1) investigate whether X-ray computed tomography (CT scanning) can detect blister rust damage in pine timber, in order to optimise sawing and save the value of the sawn timber; (2) to compare the 3-dimensional CT image description of the fungal attack with how the damage looks on the outside, to enable recommendations for external assessment of the damage attack, for example during felling; and (3) to assess the possibilities for describing the course of the damage and the tree's defence against the fungal attack. Eight rust-infested and two non-infested trees (Scots pine) were collected from a thinning stand and a mature stand outside Bjurselet, Norsjö municipality in Västerbotten. The trees were felled in January 2022. After felling, the stems were visually inspected, and infected parts were marked with paint on the mantle surface. The stems were cut into logs of suitable length for transport and scanning. Cuts through fungal-infested regions were avoided. The wood was transported to LTU’s Wood Science and Engineering facility in Skellefteå for CT scanning. The CT scan of the sample trees showed that damage due to pine blister rust can be detected in a way that enables further development of an industrial detection method and optimisation of the wood decomposition. However, one difficulty discovered was that fungal-infested sapwood areas have similar image intensity as non-infested heartwood. It could also be established that the distribution of damage inside the volume of the stem is greater than can be detected visually on the mantle, especially in the longitudinal direction. In this study the temporal development of the infection from the time of infestation to the time of CT scanning could not be analysed. However, annual rings could be distinguished in both damaged and undamaged wood, making it possible to monitor the evolution of the damage from year to year. DNA analysis detected the presence of blister rust fungus in the wood, both in and outside resin-rich areas. The highest amount of fungus-specific DNA was measured outside the resin-rich area in the outer parts of the sapwood. Törskateangrepp på tall förväntas bli ett allt större problem för både skogsägare och sågverk i Norden. Det finns samtidigt stora kunskapsluckor om törskate generellt och om hur man ska hantera angripet timmer för att minska de ekonomiska konsekvenserna av angreppen. Det finns exempelvis inget tillförlitligt sätt att detektera och bedöma skadegraden hos sågtimmer, vilket leder till ökat spill vid sågning då hela stockar oftast nedklassas där man eventuellt skulle kunna använda delar eller merparten av timret. Osäkerheten om de ekonomiska konsekvenserna är stor. Det saknas även kunskaper kring törskatesvampens biologi, samt trädets respons och försvar mot pågående infektion. Syftet med denna förstudie var att (1) undersöka om röntgenbaserad datortomografi (CT-skanning) kan detektera törskateangrepp hos talltimmer, för att därmed kunna optimera sågningen och “rädda” det sågade virkets värde, (2) att jämföra CT-bildernas 3-dimensionella beskrivning av törskateangreppet med hur skadorna ser på utsidan, för att kunna ta fram rekommendationer för yttre bedömning av skadeangrepp till exempel vid avverkning, samt (3) att bedöma möjligheterna att beskriva skadeförloppet och trädets försvar mot svampangreppet. Åtta törskateangripna och två icke angripna träd (tall) insamlades från ett gallringsbestånd och ett slutavverkningsbestånd utanför Bjurselet, Norsjö kommun i Västerbotten. Träden avverkades under januari månad 2022. Efter fällningen gjordes en okulär besiktning av trädstammarna, där de törskateskadade delarna märktes med färg på mantelytan. Stammarna apterades i lämpliga längder för transport, samtidigt som det undveks att utföra apteringen i de törskateskadade områdena. Virket transporterades till LTU Träteknik i Skellefteå för CT-skanning. CT-skanningen av provträden visade att törskate kan detekteras på ett sätt som möjliggör fortsatt utveckling av en industriell detektering av törskate och optimering av timrets sönderdelning. En svårighet som dock uppdagades var att törskateangripna områden i splintveden har snarlika bildanalystekniska egenskaper som icke angripen kärnved. Det kunde även konstateras att törskatens utbredning i stammens volym är större än vad som kan detekteras okulärt på stammens mantelyta, framför allt i stammens längdriktning. I de preliminära analyser som ligger till grund för denna rapport är det dock inte möjligt att urskilja svampens tidsmässiga utbredning från angrepp till tidpunkten då CT-skanningen genomfördes. Däremot kan det konstateras att årsringar går att urskilja både i skadad och oskadad ved vilket ger möjligheten att från år till år följa skadeutvecklingen. DNA-analys detekterade förekomst av törskatesvamp i veden, både i och utanför kådrika områden. Den högsta mängden av törskatespecifikt DNA uppmättes utanför det kådrika området i splintvedens yttre delar. Sammanfattningsvis visar studien att de tekniska förutsättningarna för att detektera de inre skadorna av törskate med CT-skanning är goda och att utveckling av algoritmer för bildbehandling är ett viktigt nästa steg för automatiserad detektion av törskate i tall.

Enligt en studie som Gallup (2017) genomfört är det endast 14 % av alla medarbetare i Sverige som upplever aktivt engagemang i förhållande till sitt arbete. Detta skapar en negativ påverkan ur en ekonomisk aspekt men även för arbetsmiljön. Med detta som utgångspunkt var syftet med den här studien att undersöka samband mellan SKR:s mätverktyg för hållbart medarbetarengagemang och vad forskningen menar har störst påverkan på motivation. Vidare avsåg studien även att studera kännetecken för medarbetarskap i verksamheter med högt engagemangsindex och se hur detta kunde mätas. I teorikapitlet lyftes teori kring kvalitetsutveckling, medarbetarskapet utifrån Velten et al. (2017) tre pelare, som anses vara grunden för arbetsglädje och avslutningsvis de faktorer som enligt forskning anses ha störst inverkan på motivation (mening, självbestämmande kompetens och inflytande). Urvalet för studien var arbetsgrupper som uppmätt högt värde på engagemangsindex 2020. Studien var av designen fallstudie och har använt flera metoder i datainsamlingen. En kvalitativ del av studien genomfördes genom en granskning av HME - modellens index för hållbart medarbetareengagemang (HME) och fyra intervjuer, i den kvantitativa delen gjordes en enkätstudie. Av resultatet framkommer att tre av sex påståenden i mätverktyget HME inte anses ha stöd i forskning kring motivation. Medarbetarskapet i verksamheter med högt HME kan sammanfattas genom tre huvudområden med två till fyra delområden. Studiens slutsats var att dessa kännetecknas av faktorer som kan knytas till Velten et al. (2017) tre pelare men även till de faktorer som enligt forskning har störst påverka på motivation. Den kvalitativa studien valideras genom enkätstudien som också visar att medarbetarskapet kan mätas genom det verktyg som studien utvecklat. According to a study by Gallup (2017), only 14% of all employees in Sweden experience engagement in relation to their work. This creates a negative impact from an economic aspect but also on the work environment. With this as a starting point, the purpose of this study was to investigate the relationship between SKR's measurement tool for sustainable employee engagement (HME) and what the research believes has the most significant impact on motivation. Furthermore, the study also intended to study the characteristics of employees in companies with a high commitment index and see how this could be measured. The theory chapter highlights the theory of quality development, the collaboration based on Velten et al. (2017) three pillars, which are considered to be the basis for job satisfaction and finally, the factors that, according to research, are considered to have the most significant impact on motivation (meaning, self-determining competence and influence). The sample for the study was working groups that measured high value on the engagement index 2020. The study was by design a case study and has used several methods in the data collection. A qualitative part of the study was conducted by reviewing the HME model's index for sustainable employee engagement (HME) and four interviews. In the quantitative part, a questionnaire study was conducted. The results show that three out of six statements in the measurement tool HME are not considered to support research on motivation. Employeeship in organizations with a high HME can be summarized through three main areas with two to four sub-areas. The study concluded that these are characterized by factors that can be linked to Velten et al. (2017) three pillars and the factors that, according to research, have the most significant influence on motivation. The qualitative study is validated through the questionnaire study, which also shows that employeeship can be measured through the study's tool. 2021-06-06

För att uppskatta dynamiken i den marina miljön genom miljöövervakning och för att ta fram bra beslutsunderlag till åtgärder i havet så behövs mätningar med hög upplösning i tid och rum. Dagens mätprogram utförs traditionellt med lägre upplösning i tid, i princip månadsvisa provtagningar men med relativt hög rumslig upplösning på olika stationer i svenska vatten.Målet med projektet är att utvärdera kostnadseffektiva mätsystem med kapacitet att mäta viktiga oceanografiska variabler med hög upplösning i tid som komplement till nuvarande mätprogram. I projektet ingår tre positioner med bottenmonterade system i områden där det kan råda stor variation på korta tidsskalor för variabler som temperatur, salt, syre och ström. De bottenmonterade mätsystemen har mätt temperatur, salinitet och syre vid stationerna L9, Hanöbukten och Understen. Vid Hanöbukten och Understen har även ström mätts. Parametrarna har samlats in med hög upplösning i tid, i snitt var 20:e minut.De bottenmonterade mätsystemen planerades att sättas ut med R/V Svea och byte av mätsystemen planerades till varje halvår. I en utvärdering av projektet, 1,5 år efter första utsättningen, kan man konstatera att det var svårt att kombinera R/V Sveas schemalagda veckor med bra väder för utsättning och upptag av bottenmätsystemen. Möjligheten för byte av bottenmätsystem är mycket liten då R/V Svea oftast bara passerar förbi varje position för bottenmätsystemen en gång under SMHIs utsjöexpedition. Vid ett tillfälle uppstod ett tekniskt problem som bidrog till att L9-riggen slet sig inför upptag i juni 2021 samt att bottenmätystemet vid Hanöbukten var borta och inte kunde hittas i oktober 2021, trots upprepade försök. Hanöbukten är en intressant station, men problematisk för bottensystem då området har mycket fiske och framförallt trålande fartyg.Resultaten från projektet visar att samtliga bottenmätsystem fångar en stor variation och viktig dynamik i temperatur, salinitet, syre och strömförhållanden som den traditionella månadsvisa provtagningen inte lyckas fånga. Månadsvisa mätningar behöver kompletteras med högupplöst data för att oceanografiska händelser, med potentiella viktiga effekter i den marina miljön, skall åskådliggöras tydligt. SMHIs analys av data i denna rapport visar att bottenmonterade mätsystem har stor potential för att förstå processer som sker på kortare tidsskala i den marina miljön. Till exempel kan de användas för att identifiera områden med korta perioder med syrebrist som har stark negativ inverkan på bottenfauna. Dessa mätsystem ger även värdefulla och kostnadseffektiva data som kompletterar de data som insamlas inom befintliga mätprogram. I rapporten fastslår SMHI att bottenmätsystemen vid L9 Laholmsbukten och Understen bör långsiktigt inkluderas i den nationella miljöövervakningen. SMHI rekommenderar att nästa steg är att testa och utvärdera profilerande flöten, s.k. Argo floats, i lämpliga områden av Östersjön

Detta är en delrapport från programmet Mistra Digital Forest. Rapporten beskriver den inledande utvecklingen av verktyget BioMapp. Vidare beskrivs vilka digitala data som kan användas som indata för att driva simuleringar med verktyget samt hur den fortsatta utvecklingen planeras inom Mistra Digital Forest. BioMapp är tänkt att användas för att bidra till en ökad förståelse av hur den skogliga råvaran fördelas på olika produktgrupper, samt för att beräkna ett antal håll­barhets­­indikatorer för varje steg i förädlingsprocessen. Dessutom ska BioMapp kunna visualisera och beräkna effekter av ändrade strategier i råvaruförsörjningen, tex om flödet av skogsråvara styrs till industri­kunden baserat på ved- och fiberegenskaper i högre grad än i dag.

This licentiate thesis consists of an introduction (‘kappa’) and three papers discussing various aspects of time as a commodity and the practice of valuing travel time. The first paper is an analysis of the properties of time as an economic resource taking into account literature on behavior with regard to time. The intent is to provide better understanding of the underlying assumption of transferability between time and money in the context of transportation. The second paper builds on the analysis in the first paper combined with the findings of a study of commuters travel experiences during disruptions in the train traffic on the Øresund strait between Sweden and Denmark. It contrasts the theoretical account of value of travel time with the experiences reported by commuters and argues that the view of travel time as strictly a disutility can be limiting from a planning perspective. Instead, it is argued that an alternative approach can be to make travel time ‘plannable’, meaning viewing travel time as time travellers can plan to spend in a certain way at a certain time. The third paper argues that the diversity of possible mobility solutions based on self-driving vehicles has been somewhat overlooked in the current literature on value of travel time. Thus, the complexity of valuing travel time for self-driving vehicles has not been fully addressed. The paper consists of a morphological analysis of the parameters that might impact value of travel time for self-driving vehicles and a deeper analysis of five plausible self-driving vehicle mobility concepts. It is claimed that not all such concepts can be easily mapped into transport modes and that it might be more appropriate to differentiate value of travel based on travel characteristics. Denna licentiatavhandling består av en introduktion och treartiklar som på olika sätt berör värdering av restid. Vare sigvi vill det eller inte är vår vardag driven av och bunden av tid.Vi planerar vår tid, spenderar vår tid och stressar när tideninte räcker till. Det vi önskar, vill och måste göra tar tid; tidenvillkorar helt enkelt mycket i våra liv. Om det är så att vi villförflytta oss från en fysisk plats till en annan, kanske mellanhem och jobb eller skola, tar det tid. Den här specifika tiden,restiden, antas behövas på grund av behovet av att jobba, fikaeller handla, inte genom en önskan om att resa i sig (även omdet självklart finns resor vi gör för nöjes skull, där nöjet är självaresan). I och med att resan (och restiden) är nödvändig men intei sig önskvärd är det ett grundläggande antagande inom fältetför transportekonomi att människor vill minimera sin restid i såstor utsträckning som möjligt. Det är det här antagandet sommycket av planeringen och investeringarna i transporter grundarsig på. Genom att undersöka betalningsvilja hos resenärer kanman sätta ett monetärt värde på potentiellt insparad restid: tidblir pengar. Men är det verkligen så enkelt? Till att börja medär tid och pengar de facto inte samma sak. Vi kan inte sparatid på samma sätt som pengar utan sparad tid måste användasomedelbart. Det blir därmed rimligt att anta att vad man gör medden insparade tiden spelar roll eftersom tiden känns mer värd omden kan spenderas på något meningsfullt. Vad man har möjlighetatt göra beror ofta på sammanhanget och upplevs därför mindreflexibelt än när det gäller insparade pengar.Denna avhandling resonerar vidare kring frågor om förhållandetmellan tid och pengar, i synnerhet den vanligt förekommandeoch generellt accepterade monetära värderingen av restid. Tillviss del problematiserar avhandlingen antagandet att tid är pengar och frågar sig om inte för mycket fokus läggs på tidskvantitetframför tidskvalitet och att kan det vara värdefullt att reflekterakring vilka transportinvesteringar som detta gynnar. Syftet äratt undersöka om de vedertagna transportekonomiska modellersom tillämpas idag speglar sådant vi som samhälle värdesätteroch lyfta aspekter som möjligen förbises.Introduktionen till avhandlingen består av en metodologiskdiskussion kring filosofins roll i tvärvetenskapliga projekt, enöversiktlig teoretisk bakgrund till begrepp såsom rationalitetoch välfärdsekonomi och en genomgång av teman som på etteller annat sätt berör värdering av tid. Därefter sammanfattasartiklarna och introduktionen avslutas med slutsatser och ettavsnitt om möjliga framtida forskningsämnen.Den första artikeln i den här avhandlingen handlar om hurförhållandet mellan tid och pengar kan bättre förstås genom attutgå från tiden som det primära att värdesätta. Denna analysoch de insikter som analysen leder till kan därefter förklara ochbättre underbygga antaganden som görs vid modellering av beslutrörande tid. I artikeln analyseras egenskaper av tid i relation tillpengar som framkommit i beteendevetenskaplig och psykologiskforskning. I transportekonomi, likt traditionell mikroekonomi,utgår man från ett antagande om stabila rationella preferenser hosindivider. Givet skillnader mellan hur individer verkar resonerakring tid jämfört med pengar kan man dock ställa sig frågan omdet skulle kunna vara annorlunda att vara rationell med avseendepå tid jämfört med att vara rationell med avseende på pengar. Isynnerhet då det finns egenskaper hos tid som är så pass specifikaatt motsvarande egenskaper inte finns hos andra typer av objekteller varor. Sammantaget hävdar vi att det enkla förhållandetmellan tid och pengar inte är tillräckligt rättfärdigat i ljuset av defaktiska skillnaderna mellan tid och pengar som verkar föreligga.Den andra artikeln i avhandlingen rör upplevelser av restid ochförhållandet mellan upplevelsen och de teoretiska antagandenasom görs i transportekonomi. I artikeln analyserar vi upplevelser av restid hos resenärer som påverkades av det plötsliga införandetav identitetskontroller vid resor mellan Sverige och Danmark 2015.Mot bakgrund av en studie där upplevelserna dokumenteradesvisar vi på aspekter av restid som upplevs men inte speglas i vedertagnatransportekonomiska modeller. Artikeln delar upp dessaaspekter i tre kategorier: (i) aspekter rörande den faktiska restatiden och upplevelser av själva resan, (ii) kortsiktiga anpassningartill rådande omständigheter och (iii) långsiktiga anpassningar tillrådande omständigheter. Vi menar att restiden behöver sättasi ett vidare perspektiv genom att se resan och restiden i ettsammanhang där planering av vardagen är en förutsättning föratt få livet att gå ihop. Ett möjligt sådant perspektiv är att urplaneringssynpunkt sträva efter att göra tiden så ‘planerbar’ sommöjligt, alltså att underlätta individers långsiktiga och kortsiktigaplanering av både restid och resor, istället för att enkom serestid som onytta.I tredje artikeln tillämpas till viss del insikter om vad som skiljertid från pengar och dessa appliceras på värdering av restid försjälvkörande fordon. Värdet av restid beror traditionellt (blandannat) på transportmedel, det vill säga om resan görs med bil,buss eller tåg. Självkörande bilar har i litteraturen setts som ytterligareresslag, ofta en ny sorts bil. Vi menar dock att självkörandefordon kan mynna ut i många olika typer av transportmedel därvissa kommer att likna de vi har idag medan andra kommer attvara nya sett till resegenskaper. Givet att dessa egenskaper är relateradetill aspekter som påverkar resenärers värdering av restidkommer tiden alltså vara olika mycket värd. Värdering av restidför självkörande fordon bli därför mer komplext än att lägga tillett eller ens några ytterligare transportmedel. För att belysa dettagör vi i artikeln en så kallad morfologisk analys där vi spännerupp ett lösningsfält vi menar täcker in aspekter som påverkarvärderingen av restid för självkörande fordon. Sedan analyserarvi möjliga (och troliga) lösningar, där varje lösning motsvararett möjligt transportmedel, och menar att restidsvärdet för dessa lösningar rimligen bör skilja sig åt. Det leder oss till att föreslåatt ett alternativt sätt att segmentera restidsvärde skulle kunnavara att utgå från resegenskaper, snarare än transportmedel somsådana. Sådana resegenskaper skulle kunna vara privat/deladresa eller om resan sker efter tidtabell eller är “on-demand“.Sammanfattningsvis menar jag att monetär värdering av tidkan ses från tre perspektiv: (i) det linjära förhållandet mellan tidoch pengar som sådant, (ii) aggregeringen av individers insparaderestid till faktisk samhällsnytta och (iii) restidsförkortningarsplats i kostnadsnyttoanalys och transportplanering i allmänhet.Transportinvesteringar görs på lång sikt och de samhällsekonomiskakalkyler som ligger till grund för dessa investeringar behöverdärmed spegla både vårt förhållande till tid idag men även hur vikommer att förhålla oss till tiden i framtiden. Rimligen kommervi då ha lika mycket tid som idag, men kommer vårt förhållandetill tid vara detsamma?Slutligen föreslår jag i avhandlingen möjliga framtida temanatt undersöka vidare, såsom transporträttvisa, aggregering avväldigt små restidsvinster och förhållandet mellan risker ochtidsvinster. QC 20200819

Les travaux sur l'enfance et la jeunesse se sont multipliés depuis les années soixante. Pour autant la prise en compte de l'espace et en particulier des espaces de vie reste souvent balbutiante, marginale ou encore trop générale alors même que les conditions et le cadre de vie jouent un rôle de plus en plus fondamental dans le développement des individus et des sociétés. Quels sont aujourd'hui les espaces de l'enfance et de la jeunesse ? Comment évoluent-ils ? Comment ces espaces avec la diversité des dimensions qui les constituent participent-ils au développement et à la socialisation des enfants et des jeunes ? Quels regards permettent-ils de porter sur l'enfance, la jeunesse et leur place dans les sociétés d'aujourd'hui ? Quelles sont les formes et pratiques des espaces quotidiens aujourd'hui et comment participent-elles à la représentation de l'espace des enfants et des jeunes ? Au-delà des périmètres géographiques et du cadre matériel, les espaces de vie sont aussi définis à partir de la vie sociale qui y prend place et des relations interpersonnelles (tout autant verticales qu'horizontales). Dans quelles mesures ces relations aux autres concourent-elles, délimitent-elles, ou encore produisent-elles les espaces de vie des enfants et des jeunes ? Observe-t-on des transformations des rapports interpersonnels dans les espaces de vie d'aujourd'hui et comment sont-elles vécues ? Enfin, l'exploration des rapports à l'espace des enfants et des jeunes suppose de considérer en amont tout autant les modèles de l'enfance que leur prise en compte dans les sociétés, en particulier par les politiques publiques. L'ouvrage réunit ici un ensemble de textes où les enfants et les jeunes sont observés et questionnés dans des espaces de vie variés, parfois très spécifiques de l'échelle micro (le logement) à l'échelle plus large comprenant le quartier, la ville, etc. dans des contextes internationaux originaux. Une sélection de textes qui permet autant de faire un état des lieux sur le rôle des espaces quotidiens dans la vie et le développement des enfants et des jeunes dans les sociétés contemporaines que de sensibiliser, grâce à l'approche pluridisciplinaire, aux démarches méthodologiques et empiriques, parfois très singulières, entreprises pour saisir et questionner le rapport à l'espace.

INTRODUCTION La psychologie environnementale se focalise sur les interactions entre l’individu et son environnement physique, social et culturel. Ces interactions avec l’environnement sont particulièrement importantes pour les enfants puisque ceux-ci comprennent le monde de façon concrète et apprennent à connaître l’environnement en agissant sur lui (Flavell et al., 2002). Au fur et à mesure que les enfants avancent en âge, et que leurs capacités mentales s’accroissent, leurs relations avec l...

Små aktiebolag i Sverige behöver sedan 2010 inte längre bli reviderade. Trots detta väljer många små aktiebolag att fortsätta eller att påbörja ett samarbete med en revisor. Detta tyder på att företagarna upplever att det finnas ett värde med revisionstjänsten. Tidigare litteratur berör främst nyttan med revision i större aktiebolag. I dessa företag finns det ett direkt värde med revision eftersom företagsledningen och aktieägarna är skilda. Där fyller revision sitt syfte genom att minska informationsassymetrin mellan ledning och ägare, i mindre företag har denna aspekt ringa betydelse. I små aktiebolag är ledning och ägare ofta samma person. I denna miljö fyller revisionstjänsten en annan uppgift än att minska informationsassymetrin mellan ledning och ägare. Istället kan revision hjälpa små aktiebolag på andra sätt. I denna studie har vi försökt reda ut hur små aktiebolag upplever nyttan med revisionstjänsten. I denna studie framkommer det att små aktiebolag väljer att bli reviderade till följd av oro för att göra fel. Genom revisorn finner de trygghet genom att deras oro över att något är felaktigt dämpas. Det står klart att de små aktiebolagen upplever nytta med revisorn och inte revisionstjänsten. Det är genom revisorns arbete de upplever nyttan. Det har även visats sig vara av värde för små aktiebolag att revisorn erbjuder råd och vägledning när det behövs. Företagen upplever nytta genom att revisorn hjälper de vid komplexa frågeställningar och när de känner sig osäkra. Små aktiebolag kan ha missuppfattade förväntningar om revisorns arbetsuppgifter och kan därför förvänta sig mer vägledning av sin revisor. Små aktiebolag ser inte alltid revisorn som den strikta versionen av en oberoende granskare. Istället kan små aktiebolag vilja ha en god relation till revisorn och på så sätt känna sig trygga att de agerar korrekt. Relationen till revisorn hör i stor utstäckning samman med den upplevda nyttan. När de små aktiebolagen känner förtroende för revisorn och när de upplever att revisorn är engagerad höjs den upplevda nyttan med revision. Dock är detta en högst subjektiv uppfattning, personer har olika syn på vilken nivå och form denna relation ska ta. Det är dock av vikt att de små aktiebolagen upplever relationen till revisorn och deras samarbete som tillräcklig

tSamhällets föränderliga struktur gör att inom förskolan måste vi vara flexibla och medvetna om alla barns behov för att kunna möta dessa. Vi har valt att fördjupa oss gällande de behov barn med koncentrationssvårigheter har, och deras plats i samlingen. Vårt syfte är att lyfta fram hur pedagoger hanterar och ställer sig till den problematik det innebär att anpassa en helsamling i förskoleverksamheten för barn i särskilda behov. De frågeställningar som vi vill få svar på blir:•Hur möjliggör pedagogen anpassning i helsamlingar genom bemötande?•Hur möjliggör pedagogen anpassning genom den fysiska miljön? När vi har analyserat materialet har vi haft en sociokulturell ansats och vi har tittat på vikten av just samlingen och gruppgemenskapen. Pedagogiska teorier om vikten av samspel är våra utgångspunkter. Vi har använt oss av Vygotskijs, Dysthes och Säljös teorier om samspel. Nio intervjuer har gjorts på åtta olika förskolor, dessa åtta representerade olika förskoleformer. Vi har undersökt respondenternas olika erfarenheter och upplevelser för att få en bild av hur man arbetar idag ute i förskoleverksamheten. I vår studie har vi utgått ifrån ett kvalitativt arbetssätt samt använt oss av semistrukturerad intervjumetod. Vår slutsats är att pedagogers bemötande av barn i särskilda behov vid större förskolesamlingar kan uppmärksammas och lyftas ytterligare. Studien visar också på vikten av samstämmighet i arbetslagen och konkreta, förberedda arbetssätt för lyckade samlingar. Studien har för oss också väckt tanken på hur fördelaktiga dessa konkreta förslag kan vara för alla barn. Det handlar alltså om en slags anpassning, såväl för gruppens individer som för hela barngruppen i sig.En förståelse för vad som praktiseras och används samt en blick på resultatet kan lägga en grund för förändring i framtiden. Förståelse är början till kunskap och kunskap är en grund för förändring. Nyckelbegrepp: Bemötande, förskola, helsamling, koncentrationssvårigheter, specialpedagogik.

Validerat; 20120112 (anonymous)

Bakgrund: Suicid är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen hos personer i åldrarna 15-44 år. I Sverige förekommer det tio gånger så många suicidförsök som fullbordade suicid. Att vårda suicidala patienter handlar om att rädda liv och denna patientgrupp förekommer på många olika vårdavdelningar. Syfte: Studiens syfte var att undersöka vårdpersonalens upplevelser av att vårda suicidala patienter. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där tio artiklar inkluderades. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier med sammanlagt sju underkategorier. Kategorierna var: Att nå och förstå suicidala patienter, Att orka vårda suicidala patienter och Känslor av att möta suicidala patienter. Underkategorierna döptes till: Förståelse och respekt, En vårdande relation, Behov av stöd, Copingstrategier, Att känna ansvar, Att inte räcka till, Maktlöshet och frustration. Slutsats: Resultatet genomsyrades av behovet av bättre och mer stöd från kollegor och fördjupad kunskap om att vårda suicidala patienter. Det uttrycktes även en frustration över att inte räcka till och en hopplöshet över att inte nå fram till patienterna. Klinisk betydelse: Denna studie kommer förhoppningsvis att vara vägledande för vårdpersonal att förstå sig själv och varandra i mötet med suicidala patienter. Background: Suicide is one of the most common reasons of death worldwide, among persons aged 15-44. In Sweden, the numbers of suicidal attempts are ten times higher than the number of completed suicides. According to the nursing staff the care of suicidal patients are all about saving lives, and this group of patients is represented in many different wards. Aim: The aim of this study was to examine the nursing staffs’ experiences of suicidal patients. Method: A qualitative literature study with ten studies included. Results: The analysis resulted in three categories, with a total of seven subcategories. The categories were: To reach and understand suicidal patients, To endure the nursing of suicidal patients and The feelings of meeting suicidal patients. The subcategories were called: Understanding and respect, A caring relationship, Need of support, Copingstategies, To feel responsibility, To not be sufficient as a caregiver, Powerlessness and frustration. Conclusion: The result was imbued by the need of a greater quantity and quality in the support provided by colleagues, and a deeper knowledge in how to treat suicidal patients. A frustration was expressed with not being sufficient and feelings of hopelessness for not being able to reach the patients. Clinical significance: Hopefully, this study will become a guideline to nursing staff to better understand oneself, and each other, in the interaction with suicidal patients.