Search

Located in the borderland between aquatic and terrestrial environments, the wetlands cover a wide spectrum of habitats and enable living standards for a great variety of organisms. Although important habitats, a great extent of the original wetlands have disappeared in Europe and Sweden due to anthropogenic disturbances. In recent decades, there has been a significant increase in efforts to restore wetlands due to their popularity as a climate mitigation tool and their suggested multifunctional benefits. However, little is known about what kind of wetlands that have been restored in Sweden. Is it merely amphibian dams or is it fens and bogs? In this thesis, I have investigated whether the projects within LONA (The Local Nature Conservation Program) had contributed to reaching the aims of the Habitats Directive (79/409/EEC). My results showed that eleven (20 %) of the LONA projects from 2021-2022 contributed to favorable conservation status for five of the wetland habitat types listed in the Habitats Directive. In particular, there were positive impacts on Transition mires and quaking bogs (7140), and Bog woodland (91D0) from the hydrological restoration of peatlands. Although a major part of the projects rather resulted in novel ecosystems. A potential future challenge lies therefore in finding ways to increase the contribution to the Habitats Directive through the utilization of LONA funding. However, considering that LONA has unrelated aims and that other funding sources are better suited for this purpose, it is arguable whether this is the most suitable way forward. Hence, I propose adopting a landscape view that considers different funding sources and an integration of the expected ecosystem services in the national database with restored and created wetlands. With this approach, we can determine which wetland types to prioritize on a basin scale and identify the gaps where restoration of high-biodiversity wetlands is absent. Wetland restoration is a crucial asp

Japanese knotweed (Reynoutria japonica) is an invasive alien species which is difficult to control as it is a hardy perennial that recovers easily. In Västra Götaland County, Sweden, there are a total of 7 416 documented observations in the SLU Biodiversity Data Analysis Portal. This study examines Japanese knotweed in Västra Götaland County with the aim of investigating whether the occurrence can be linked to a certain type of land cover or soil moisture. National Land Cover Data and SLU Soil Moisture Map were used to investigate which land cover and soil moisture classes that occur within buffered species observations (with a radius of 6 m) as well as in the entire county. The results of this study show that the occurrence of Japanese knotweed is related to land cover. The area of land cover classes within reported Japanese knotweed observations was not proportional to the area of the respective land cover classes within Västra Götaland County. The species occurs most commonly within land cover classes such as forest (deciduous and pine forests), other open land and exploited land. Occurrence of Japanese knotweed was also related to a certain soil moisture class. The area of a certain soil moisture class within reported observations of Japanese knotweed was not proportional to the area of the respective soil moisture class within Västra Götaland County. Analysis shows that Japanese knotweed within Västra Götaland County has a preference for areas with mesic-dry soil. The results show that Japanese knotweed has a strong association with places associated with human activities and lower level of soil moisture. This can be used to predict which habitats are at high risk of invasion by the Japanese knotweed., Sammanfattning Parkslide (Reynoutria japonica) är en invasiv främmande art som är svårbekämpad då den är en tålig perenn som lätt återhämtar. I Västra Götalands län, Sverige, finns det totalt 7416 dokumenterade artfynd i SLU Analysportalen för biodiversitetsdata. Den här studien går ut på att undersöka parkslide i Västra Götalands län, i syfte att utreda om förekomsten kan kopplas till viss typ av marktäcke eller markfuktighet. Nationella Marktäckedata och SLU Markfuktighetskarta användes för att undersöka vilka marktäcke- och markfuktighetsklasser förekommer inom buffrade artobservationer (med radie på 6 m) såväl som i hela länet. Resultaten av denna studie visar det förekomsten av parkslide är relaterad till marktäckning. Arean av marktäckeklasser inom rapporterade parkslide observationer var inte proportionell mot arean för respektive marktäckeklasser inom Västra Götalands län. Arten förekommer vanligast vid marktäckeklasser som skog (löv- och tallskogar), övrig öppen mark och exploaterad mark. Förekomst av parkslide var också relaterad till viss markfuktighetsklass. Arean av viss markfuktighetsklass inom rapporterade observationer av parkslide var inte proportionell till arean av respektive markfuktighetsklass inom Västra Götalands län. Analys visar att parkslide inom Västra Götalands län har en preferens för områden med markfuktighets nivån frisk-fuktig. Resultaten visar att parkslide har ett starkt samband med platser förknippade med mänskliga aktiviteter och lägre nivå av markfuktighet. Detta kan användas för att förutsäga vilka livsmiljöer som löper hög risk för invasion av parkslide.

Den rådande biodiversitetskrisen hotar de ekosystemtjänster som mänskligheten är beroende av och behovet av naturvård är därför stort. Försoningsekologi är en alternativ naturvårdsstrategi som syftar till att modifiera antropogena miljöer så de kan nyttjas av både människan och en mångfald av andra arter. Strategin är särskilt relevant i städer eftersom traditionell naturvård, i form av reservering och restaurering, ofta är svårtillämpad där. Mot den bakgrunden syftar den här litteraturöversikten till att undersöka effektiviteten av urban försoningsekologi som naturvårdsstrategi. För att uppfylla syftet sammanställdes studier som undersökt hur olika försoningsekologiska åtgärder kan påverka biodiversiteten i urbana miljöer. Litteraturgenomgången visar att alla analyserade åtgärder, inklusive modifierade grönområden, gröna korridorer, anlagda våtmarker och dammar, vegeterade byggnader, utfodring, holkar och insektshotell kan främja biodiversiteten och erbjuda habitat för särskilt skyddsvärda arter i städer. Interventioner som skapar stora, sammankopplade, skyddade, varierade och lågintensivt skötta habitat med en mångfald av inhemska växtarter har visat sig vara särskilt effektiva. Diversiteten är dock ofta lägre, och artkompositionen annorlunda, jämfört med habitatens naturliga motsvarighet. Dessutom finns det en risk att åtgärderna skapar ekologiska fällor, sprider invasiva arter och bidrar till biotisk homogenisering. Metoden får därför inte legitimera minskade investeringar i traditionell naturvård. Samtidigt har strategiskt utformad försoningsekologi potential att utgöra ett viktigt komplement som utöver naturvård dessutom kan fylla många andra funktioner i urbana miljöer. Det är därför angeläget med fortsatt forskning, engagemang och samarbete för utvecklingen av effektiva försoningsekologiska naturvårdsåtgärder som kan bromsa förlusten av biologisk mångfald i städer och bidra till en hållbar utveckling.

Under 60-talet fanns en oro inom svenskt skogsbruk att det efter millennieskiftet skulle bli brist på avverkningsmogen skog. Denna befarade brist fick namnet virkessvackan. Ett antal skogsbolag ville undvika svackan genom att i stor skala introducera ett främmande trädslag som kunde öka tillväxten i skogen så pass mycket att man kringgick virkessvackan. Just den rollen fick contortatallen axla och resultatet är att vi idag har cirka 600 000 hektar skog bevuxen med detta nordamerikanska trädslag. Tidigt i diskussionen om att introducera ett främmande trädslag för att öka den skogliga tillväxten fanns även den sibiriska lärken med som ett alternativ, men på grund av bland annat svårigheter med massaframställning valde man bort lärken. Utifrån den kunskap vi idag har om dessa två trädslag ämnar denna rapport redovisa vilket av dessa trädslag som egentligen är mest lämpligt att fylla syftet som ett snabbväxande alternativ till gran och tall i Norrlands inland. Contortatallen är en medlem i Pinus-släktet och växer naturligt i västra Nordamerika. Det är ett brandanpassat trädslag som föryngrar sig kraftigt efter skogsbränder. Detta fick de svenskar som introducerade contortatallen att tro att contortatallen inte kunde sprida sig utan skogsbrand, vilket visade sig vare felaktigt. Den sibiriska lärken är ett samlingsnamn för de sex underarter av lärk som härstammar från Ryssland. Likt contortatallen är det ett pionjärträdslag som ofta föryngrar sig efter skogsbrand, men till skillnad från contortatallen har den västligaste av de sex underarterna förekommit naturligt i Sverige tidigare (för ca 9 000 år sedan) och räknas därför som ett inhemskt trädslag. Studien till grund för rapporten genomfördes med hjälp av nio djupintervjuer under våren 2024. Innan intervjuerna genomfördes identifierades tre målgrupper inom forskning, skogsnäring respektive renskötsel. Intervjuerna skulle fokusera på framförallt tre områden kopplade till contortatall och sibirisk lärk, nämligen skogsvård, During the sixties there was a concern in Swedish forestry regarding an expected shortage of forests suitable for clearing which was thought to begin in the 2000s. To avoid this expected shortage a couple of logging companies reasoned that they could avoid it by a large-scale introduction of an exotic tree species. The tree chosen was the lodgepole pine and today 600 000 hectares of lodgepole pine forests grow in Sweden. During the discussion of exotic trees that could increase wood production, Siberian larch was also an option but was pushed aside due to the problems that would be faced in pulp production. Based on the knowledge of today this report aims to investigate which of these trees is the most suitable to fill the role of a fast-growing alternative to Norway spruce and scots pine. The lodgepole pine is a member of the Pinus genus native to western north America. It’s a tree species adapted to intense fire regimes and greatly proliferates after said fires. This led the swedes introducing the tree to think that lodgepole pine couldn’t propagate without wildfires, which turned out not to be true. The Siberian larch is an umbrella term for the six subspecies of larch found in Russia. Just like the lodgepole pine it’s a pioneer species that establishes itself after fire, but unlike the lodgepole pine the Siberian larch once occurred naturally in Sweden (about 9 000 years ago) and thus counts as a native tree in Sweden. This report is based on an interview study which was conducted with nine interviews during the spring of 2024. Before the interviews were carried out three main groups were identified to be interviewed, scientists, foresters and reindeer herders. They were interviewed regarding three main subjects: silviculture, processing of raw materials and nature conservation and reindeer herding. Before the interviews were held a literature study was conducted of the two tree species. The questions asked during the interviews were decided beforehand and the i

Denna rapport undersökte huruvida akten att registrera naturvårdsinsatser vid föryngringsavverkning har en påverkan på resultatet. Med politiska och miljömässiga påtryckningar som i hög grad påverkar skogsbranschen har behovet av kvalitetssäkrad datarapportering ökat. Teknologiska framsteg har underlättat datainsamling och möjligheter till uppföljning av utförda åtgärder. Baserat på 62 föryngringsavverkningar utförda mellan åren 2021 och 2023 samlades data in under utförandefasen via semiautomatiska system kopplade till skördaren och stickprovskontroller i kvalitetsuppföljningen.Analysen omfattade hänsynskategorier knutna till lagkrav och PEFC-certifiering, tillsammans med stamkodsdata och analys av drivningsmönster. Resultaten indikerar en positiv korrelation mellan detaljerad datainsamling av naturvårdsåtgärder och högre kvalitet på naturvårdsresultaten. Detta visar behovet av standardiserade metoder, inklusive implementeringsinstruktioner och återkopplingsmekanismer, för att förbättra kvaliteten och trovärdigheten avseende både miljömässiga och produktionsmässiga mål.

Norway spruce (Picea abies) is a vital tree species in Sweden's extensive forested landscape. However, the planting of spruce beyond its natural range has made it vulnerable to pests like the spruce bark beetle (Ips typographus), which has caused substantial damage to Swedish forests. With the effects of global warming and climate change becoming increasingly apparent, understanding the factors influencing spruce mortality is crucial for effective forest management. This study aimed to investigate the impact of soil moisture and tree size on the susceptibility of Norway spruce to spruce bark beetle attacks. Using a combination of an Artificial Intelligence (AI) program detecting dead spruce trees and soil moisture data from the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), areas in Stockholm County with dead spruce trees were identified. Spatial analysis using Geographic Information System (GIS) tools and a field survey were conducted to evaluate the hypotheses: H1: Spruce mortality will be higher in areas occurring within mesic soil moisture class (1) than within mesic-moist soil moisture class (2) and moist-wet soil moisture class (3). H2: Large diameter spruce trees will have a higher mortality rate from spruce bark beetle than smaller diameter trees. H3: Spruce mortality will be higher in areas located inside nature reserves. The results confirmed that spruce mortality was higher in areas with dryer soil, Additionally, larger diameter spruce trees exhibited higher mortality rates from spruce bark beetle attacks than smaller trees. Contrary to the initial hypothesis, the study did not find a higher spruce mortality rate in areas located outside nature reserves. The conclusion of this study is that both tree size and soil moisture affect the Norway spruce’s ability to defend itself from spruce bark beetle attacks, but it does not confirm that spruce trees inside nature reserves have a greater mortality rate due to bark beetle attacks than the surrounding area, Gran (Picea abies) är en viktig trädart i Sveriges omfattande skogslandskap. Dock har plantering av gran utanför dess naturliga utbredningsområde gjort den sårbar för skadedjur så som Granbarkborre (Ips typographus), vilket har orsakat betydande skador på svenska skogar. Med effekterna av klimatförändringar är det alltmer viktigt att förstå vilka faktorer som påverkar granens sårbarhet mot granbarkborren för en effektiv skogsförvaltning. Denna studie syftade till att undersöka påverkan av markfuktighet och trädstorlek. Genom att använda en kombination av ett artificiellt intelligensprogram (AI) som identifierar döda granar och markfuktighetsdata från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), identifierades områden i Stockholms län där det fanns döda granar. En spatial analys med hjälp av geografiska informationssystem (GIS) och en fältundersökning genomfördes för att utvärdera hypoteserna: H1: Granens dödlighet kommer att vara högre i områden med torr-frisk mark (1) jämfört med områden med frisk-fuktig markfuktighet (2) och fuktig-våt markfuktighet (3). H2: Granar med större diameter kommer att ha en högre dödlighetsgrad från granbarkborrsangrepp än granar med mindre diameter. H3: Granens dödlighet kommer att vara högre i områden i naturreservat än utanför. Resultaten bekräftade att granens dödlighet var högre i torrare områden. Dessutom uppvisade granar med större diameter högre dödlighetsgrad från garnbarkborreangrepp än mindre träd. Resultatet kunde inte bekräfta hypotes H3, man fann inte en högre dödlighetsgrad hos gran i områden inom naturreservat. Slutsatsen av denna studie är att både trädstorlek och markfuktighet påverkar granens förmåga att försvara sig mot granbarkborreangrepp, men den bekräftar inte att naturreservat har en påverkan på granens dödlighet till följd av granbarkborreangrepp än omgivande områden. Studien har bidragit till en bättre förståelse för hur granbarkborren väljer granar. Den har också tillfört mer kunskap och bekräftat att Skogsstyrelsens

Naturreservatet Hållö, i Sotenäs kommun har bibehållit en rik hävdgynnad flora, med bland annat mandelblomma, darrgräs och rödklint, trots flera decennier utan utmarksbete eller annan hävd. Kan den rika förekomsten av mohare Lepus timidus sylvaticus, som dokumenterats på Hållö i äldre litteratur, haft en gynnsam inverkan på de hävdgynnade arterna och den biologiska mångfald som dokumenterats på ön i tidigare kärlväxtinventeringar? Att få förståelse för vår svenska mohares roll i naturliga betesmarker kan hjälpa förvaltare att bättre och mer effektivt arbeta med naturvårdsinsatser i skyddade områden. Att kartlägga hararnas roll i skärgårdens ekologi är viktigt ur bevarandesynpunkt, då moharen är på stark tillbakagång på fastlandet på grund av konkurrens från fältharen Lepus europaeus och av hybridisering med denna. Ökad kunskap om hararnas betespåverkan kan motivera att fler öar kan fungera som refuger för att säkra artens fortlevnad i Sverige. För att studera moharens betespåverkan gjordes dels inventeringar av förekomsten av hävdgynnade växter samt en mätning av tillväxten av vegetationen. Tillväxten studerades med hjälp av provrutor där betet förhindrades genom att ytan stängslades in och jämfördes med tillväxten i ostängslade kontrollytor. En uppskattning av antal moharar gjordes genom linjeinventering med avståndsanalys. Resultaten visar att många av de hävdgynnade arterna som tidigare funnits på Hållö inte återfinns idag och att flera karaktäristiska igenväxningsarter som älggräs, brännässla och knylhavre förekommer rikligt. Vidare kan konstateras att den historiskt täta populationen av mohare på 150–250 individer idag är reducerad till en population på omkring 20 harar, och att årets föryngring verkar ha uteblivit. Att introducera moharar från en annan population till beståndet på Hållö skulle sannolikt gynna både moharar och vegetationen på ön., The aim of this study is to find out if the Heath Hare Lepus timidus sylvaticus have had a positive effect on the culturally favored flora on the island of Hållö, on the Swedish west coast. Even though the island has been unmanaged and un grazed by livestock for decades, there are records of typical meadow plants like Briza media, Centaurea jacea and Saxifraga granulata as far into the 20th century as 1990. Could the abundant presence of the Heath Hare Lepus timidus sylvaticus, as documented in older literature, have had a beneficial impact on the indicator species and biological diversity recorded at Hållö in previous vascular plant inventories? A better understanding of the role of the Swedish heath hare and its role in natural grazing areas can assist managers in working more effectively and efficiently with conservation efforts in protected areas. The heath hare is experiencing a significant decline on the mainland due to competition from the European hare Lepus europaeus due to hybridization and competition. Using isolated islands as refuges to secure the species’ survival in Sweden might be a valid solution. In order to study the impacts of grazing by the heath hare, three field studies were conducted. Inventories were conducted to assess the occurrence of plants favored by grazing. The vegetation growth was then examined using sample plots where grazing was prevented by fencing the area, and the results were compared with the growth in unfenced control areas. To estimate the number of heath hares on Hållö, an inventory by distance sampling was made. The findings of this study indicate that many of the indicator species that were previously present on Hållö are not found today, and several characteristic species associated with overgrowth, such as Filipendula ulmaria, Urtica dioica, and Arrhenatherum elatius, are abundant. Furthermore, it can be observed that the historically dense population of mountain hares, numbering 150–250 individuals, has now been reduc

Användningen av sökhundar som hjälpmedel och verktyg inom naturvården är i Sverige hittills ett litet område med några få verksamma aktörer. Men precis som hos tull, polis och försvarsmakt kan hundarna implementeras i naturvårdsverksamheten som ett standardverktyg. Hunden har en unik förmåga att selektera dofter och vilja att samarbeta med människan. Dessa egenskaper kan utnyttjas för att effektivisera arbetet inom naturvården. Vi har gjort en sammanställning av aktörer i Sverige samt en litteraturstudie över forskningsområdet och jämfört dessa för att ge förslag till vidare användning av naturvårdssökhundar i Sverige. För flera av användningsområdena finns forskning som stödjer hundarnas effektivitet. Inom några användningsområden finns däremot ingen forskning, därför hade dessa behövt studeras närmare för att bekräfta hudarnas effektivitet. Flera potentiella nationella användningsområden för naturvårdssökhundar har identifierats, som spillningsinventering av fladdermöss, skadegörare som almsjuka, hotade arter, invasiva växter och däggdjur, läckor på avloppsledningar, nedlagda deponier och laboratorieanalyser. Vårt förslag för att underlätta framtida arbete både för kunder och aktörer, är en samlad databas där alla operativa aktörer inom naturvårdssökhund är inkluderade., In Sweden the use of detection dogs as a tool in nature conservation has until now been a small field, with few practitioners. In the daily operations of customs, police and the armed forces, detection dogs are a natural part of the organization and the same could be possible in conservation work. The dog’s ability to select between scents and their willingness to work with humans make them unique, utilizing these traits can make conservation work more efficient. The Swedish practitioners are compiled, and the available research is reviewed, the practitioners are then compared to the international research, to suggest further implication in Sweden. There are some practitioners working with conservation detection dogs today, research supports the dog’s efficiency in some areas, but in some areas research is absent. These areas would need studies to confirm the dog’s efficiency. We suggest potential areas for implantation in Sweden, such as scat detection of bats, pests like elm decease, threatened species, invasive species, sewage leaks, disused landfills, and laboratory analyses. Our suggestion is a national database for all conservation detection dogs, to aid future work for both practitioners and customers.

In February 2022, the Swedish Agency for Marine and Water Management (hereinafter SwAM) and the Swedish Energy Agency (hereinafter Energy Agency) were tasked by the Government of Sweden with compiling a knowledge synthesis of the possibilities and preconditions for coexistence of offshore wind power with commercial fishing, aquaculture and nature conservation. The agencies have interpreted the assignment as referring to coexistence in the same location, highlighting in particular the importance of and prerequisites for adapting the different activities. This final report is based on a review of literature and projects, an analysis of navigational safety conditions, exchanges of experiences with other countries and dialogue with Swedish authorities and stakeholders. Offshore wind power The increasing demand for electricity is increasing interest in developing new offshore wind power. As a result, wind power’s claims on marine space have also increased, which could lead to conflicts with existing uses. The impacts of offshore wind power and the conditions for coexistence differ between the construction, operation and decommissioning phases, and are dependent on factors such as the choice of technology and type of installation. The rapid technological development that characterises offshore wind power creates both opportunities and challenges for coexistence, and there are currently several uncertainties that remain to be resolved. The regulatory framework applicable to the establishment of offshore wind power is extensive and complex, particularly in terms of regulating its environmental impacts. At the same time, there are no regulations explicitly aimed at coexistence with other activities. Both in Sweden and other countries, there is limited experience in testing co-location of activities in offshore wind farms. For offshore wind power, the lack of predictability in the permitting process is an important challenge both for the state and the developer in terms of e

Havs- och Vattenmyndigheten, HaV, och Statens energimyndighet, Energimyndigheten, fick i februari 2022 uppdraget att göra en kunskapssammanställning om möjligheterna och förutsättningarna för samexistens mellan havsbaserad vindkraft, yrkesfiske, vattenbruk och naturvård. Myndigheterna har tolkat uppdraget som att det gäller samexistens på samma plats, och lyfter särskilt vikten av och förutsättningarna för anpassning av de olika verksamheterna. Slutredovisningen bygger på en genomgång av litteratur och projekt, en analys av sjösäkerhetsmässiga förhållanden, erfarenhetsutbyten med andra länder och dialog med svenska myndigheter och branschrepresentanter.

Havs- och Vattenmyndigheten, HaV, och Statens energimyndighet, Energimyndigheten, fick i februari 2022 uppdraget att göra en kunskapssammanställning om möjligheterna och förutsättningarna för samexistens mellan havsbaserad vindkraft, yrkesfiske, vattenbruk och naturvård. Myndigheterna har tolkat uppdraget som att det gäller samexistens på samma plats, och lyfter särskilt vikten av och förutsättningarna för anpassning av de olika verksamheterna. Slutredovisningen bygger på en genomgång av litteratur och projekt, en analys av sjösäkerhetsmässiga förhållanden, erfarenhetsutbyten med andra länder och dialog med svenska myndigheter och branschrepresentanter.

Inom naturskyddsarbetet används många olika begrepp för att göra det enklare att gruppera och arbeta med olika arter. Ett sådant begrepp är ansvarsarter, vilket är arter som har en stor andel av sitt utbredningsområde på en plats och att de som äger den marken kan anses vara ansvariga för artens överlevnad. 2017 tog Länsstyrelsen Skåne fram kommunala ansvarsarter för länets samtliga 33 kommuner där varje kommun fick arter de kunde ansvara för. 2022 skickade Länsstyrelsen Skåne ut en enkät till samtliga kommuner där de frågade om hur arbetet med ansvarsarter har gått och ingen av de 16 respondenterna svarade att de hade genomfört arbetet eller arbetade kontinuerligt med dem. Den här studien har undersökt varför kommunerna inte kontinuerligt arbetar med sina tilldelade ansvarsarter. Genom att intervjua ansvariga inom kommunerna som arbetar med naturvård undersöktes om införandet av ansvarsarter har bidragit till en förbättring av det kommunala naturvårdsarbetet. Resultatet har sedan analyserats utifrån olika styrningsstrukturer samt bekanthetsprincipen.Länsstyrelsen Skånes strategi för att införa kommunala ansvarsarter har till viss del varit bristfällig. Den här studien åskådliggör brister som finns från statlig till kommunal styrning inom naturvårdsskydd Skåne. Studien visar att informanterna tycker om idén med kommunala ansvarsarter. Emellertid har Skånes kommunala ansvarsarter inte gjort stor skillnad för en förbättring av det biologiska mångfaldsnaturvårdsarbetet. De kommunala ansvarsarterna i Skåne är till stor del väldigt ovanliga och har låg igenkännlighet vilket gör det är svårt för kommunerna att relatera till dem. Den låga igenkännligheten har därmed varit en starkt bidragande orsak till resultatet., Within nature conservation work, many different concepts are used to make it easier to group and work with different species, one such concept is responsible species. Responsibility species is a term used within nature conservation. It means that a region or country have a higher responsibility for certain species, since the species has a large proportion of its population in this area. In 2017, the County Administrative Board of Skåne developed responsibilities species for all of the county's 33 municipalities, each municipality was given species for which it could be responsible for. In 2022, the County Administrative Board of Skåne sent out a questionnaire to all municipalities in which they asked how the work with the responsibilities species has progressed and none of the 16 respondents answered that they were done working with them or worked continuously with them. This study has examined why municipalities do not continuously work with their assigned responsibilities. By interviewing employees of the municipality that work with nature conservation, it was investigated whether responsibility species have contributed to an improvement of nature conservation work. The results have then been analyzed with different governance structures and the familiarity principle.Skåne County Administrative Board's strategy for introduction of municipal responsibility has been somewhat flawed. This study illustrates shortcomings that exist from state to municipal governance within nature conservation protection in Skåne. The study shows that the informants like the idea of responsibility species. However, Skåne's municipal responsibility species have not made much of a difference to improve biodiversity conservation work. The types of responsibility species in Skåne are very unusual and have low recognition, which makes it difficult for the municipalities to relate to them. The low recognition has thus been a strong contributing factor to the result., Uppsattsen är gjord i sammarbete med Länsstyrelsen Skåne, Naturskyddsenheten

Clear-cut logging is the most widely practised forestry method in Sweden. This often conflicts with nature conservation and leads to issues where economic interests are pitted against ecological values. Bryophytes are a group of organisms commonly used as indicators of change in the environment, and several species of this group are also used as tools for assessing conservation values in the habitats they occur in. These are termed indicator or signal species, as they demand certain prerequisites regarding for example climate or substrate that are characteristic for the specific habitat type. In this thesis, the effects of clear-cut logging on five Red-Listed bryophyte species specialised in old-growth forests were tested, to see if they can survive such an intervention. This was done in ArcGIS, by overlaying layers containing 13 years of species observations from Artportalen.se and spatio-temporally matched clear-cut areas from the Swedish Forest Agency. There were 229 logged areas containing a total of 401 observations of the selected bryophyte species, of which 25 were found post-logging. Additionally, 64 % of the post-logged findings were located within a 10 m buffer strip along the edge of the logged areas. The results provide strong evidence that clear-cut logging does impact these species negatively. At the same time the data suggest that developing adequate mitigation measures, for example retention patches along the edges, and evaluating those already in use, can help these species to some extent, by mitigating the negative impact. This is the most important implication from this study, because forestry will continue to be a necessary contribution to the ongoing transition towards a fossil free society. Therefore, the practice needs to shift towards a more biodiversity-friendly management, where alternative forestry methods that are less destructive, are promoted and used to a wider extent. Furthermore, the weight of these species as indicators of high cons, Den vanligast förekommande skogsbruksmetoden i Sverige är idag trakthyggesbruket. Denna metod är inte alltid kompatibel med naturvårdsintressen och leder ofta till konflikter mellan ekonomiska och ekologiska värden. En organismgrupp som ofta används som indikatorer på förändringar i naturmiljön är mossor. Flertalet mossarter är dessutom så kallade signalarter, vilket betyder att de kan användas som ett mått på naturvärden i den biotop de förekommer i, då de har artspecifika krav på särskilda förutsättningar, som till exempel klimat och substrat. I den här studien testades därför hur slutavverkning påverkar fem Rödlistade mossarter strikt knutna till äldre kontinuitetsskogar. Syftet var att undersöka om de överhuvudtaget kan överleva ett sådant ingrepp. Detta utfördes genom att analysera rumsligt matchade geodatalager i ArcGIS, innehållande 13 års artobservationer från Artportalen.se samt utförda avverkningar från Skogsstyrelsen. Det fanns 229 avverkade områden med totalt 401 artobservationer, varav 25 var funna efter utförd avverkning. Av dessa 25 fynd var 64 % observerade inom en 10 m bred buffertzon utmed det avverkade områdets kant. Resultaten visar tydligt att slutavverkning påverkar dessa arter negativt, men pekar samtidigt på att utvecklingen av lämpliga metoder för naturvårdshänsyn (till exempel hänsynsytor längs med avverkningsområdenas kantzoner) och utvärdering av de metoder som redan används kan mildra problemet. Detta är därmed den viktigaste slutsatsen från denna studie, då skogsnäringen även fortsättningsvis kommer att vara ett viktigt bidrag till den pågående gröna omställningen och det är därför nödvändigt att främja även andra, mindre destruktiva, skogsbruksmetoder för att bibehålla och stärka ekologiska värden, som biodiversitet. Dessutom bör de här arternas värde som signalarter väga tungt vid planering av avverkning i dessa områden, då de ju visar att habitaten har höga naturvårdsvärden. Annars är det risk att vissa arter dör ut, i synnerhet såda

En studie som jämfört skillnader i skogsbeten i två delar av Sverige, Örebro län och Västerbottens län. Genom interjuver med lantbrukare och tjänstemän har denna studie samlat in data gällande deras drivkraft till att bevara traditionen bakom skogsbeten. De intervjuade personerna har även fått möjlighet att berätta hur deras arbete med skogsbeten ser ut. Skogsbeten har sedan det rationella skogsbruket tog fart blivit allt ovanligare och det känns viktigt att berätta om de fördelar som ett skogsbete kan medföra. Skogsbete är ett brukningssätt av skogen som människor har haft i tusentals år, och även om skogsbete inte idag får så mycket utrymme, finns mycket att lära sig därifrån. Det finns många likheter, men också skillnader i personers motiveringar. Även fast skogsbeten som koncept är väldigt begränsat, så har det stor betydelse för människor som håller på med det. Skogsbeten är betydelsefulla både praktiskt, estetiskt, kulturellt och inte minst biologiskt. Bevarande av biologisk mångfald och skogsbeten går hand i hand, då många naturvärden i ett skogsbete är knutna till just betesdjuren och den öppna strukturen bland träden i skogen. Resultatet kan också fungera som inspirationskälla för någon som funderar eller planerar att starta upp ett skogsbete. Den som redan har djur i skogen kan få information om hur andra lantbrukare gör och informationen om stödberättigade skogsbeten kan ge lantbrukaren tips om hur de kan gå vidare för att eventuellt få sin skog berättigad. Arbetet kan också vara givande för aktiva inom skogsbranschen att ta del utav för att få upp ögonen för alternativa metoder för brukande av skog., A study comparing differences in forest grazing in two parts of Sweden, Örebro county and Västerbotten county. Through interviews with farmers and officials, this study has collected data on their motivation to preserve the tradition of forest grazing. The people interviewed have also been given the opportunity to describe their work with forest grazing. Since the introduction of rational forestry, forest grazing has become increasingly rare, and it feels important to talk about the benefits that forest grazing can bring. Forest grazing is a way of using the forest that people have used for thousands of years, and even though forest grazing does not receive much attention today, there is much to learn from it. There are many similarities, but also differences in peoples' motivations. Even though forest grazing as a concept is very limited, it is of great importance to the people who work with it. Forest grazing is important practically, aesthetically, culturally and not least biologically. Conservation of biodiversity and forest grazing go hand in hand, as many natural values in a forest grazing area are linked to the grazing animals and structure of the forest. The result can also serve as a source of inspiration for someone who is considering or planning to start up a forest pasture. Those who already have animals in the forest can get information on how other farmers do it and the information on eligible forest pastures can give the farmer tips on how to proceed to possibly get their forest eligible. This report can also be rewarding for those active in the forestry industry to read in order to open their eyes to alternative methods of forest management.

Mindre hackspett (Dryobates minor) är en vanligen icke-migrerande fågel som är väldigt trogen till sitt hemrevir. Reviret bör vara minst 40 hektar och bestå av en dominerande andel lövträd samt innehålla död ved och grova träd. Studiens syfte var att undersöka den mindre hackspettens habitatanvändning i Karlstads kommun genom att bedöma antalet individer i förhållande till fyra ekologiska faktorer: mängd stående död ved och grova träd, trädskikt samt habitatstorlek. Data togs från en rapport från 2017 där en inventering hade utförts i 77 områden i Karlstads kommun. Rapporten registrerade antal mindre hackspettsindivider och flera ekologiska faktorer i varje område. Hypoteserna var att antalet individer skulle skilja sig i förhållande till: 1) mängden stående död ved, 2) mängden grova träd, 3) antal trädskikt, och 4) habitatstorlek. Resultaten visade att det fanns fler individer av mindre hackspett i områden med en riklig mängd stående död ved och grova träd jämfört med enstaka-och måttlig mängd. Områden med flera trädskikt resulterade även i ett högre antal individer jämfört med en-och två trädskikt. En positiv korrelation mellan habitatstorlek och frekvensen av individer noterades även. Den mindre hackspettens population minskar i Sverige och börjar närma sig att listas som sårbar på IUCN:s rödlista. Det innebär att förvaltare behöver ha ekologiska faktorer i åtanke vid bevaringsåtgärder. Utöver de välkända ekologiska faktorerna döda och stora träd i förhållande till mindre hackspett visade studien även att trädskikt är en viktig faktor att ha i åtanke. Dessutom var endast fem av de 77 habitatområdena i Karlstads kommun större än 40 hektar; vilket innebär att ett landskapsperspektiv är nödvändigt för att bevara konnektivitet mellan habitat, vilket är nödvändigt för en framgångsrik hackspettspopulation., The lesser spotted woodpecker (Dryobates minor) is usually a nonmigratory bird with a high fidelity towards their home territory. The territory should be at least 40 hectares in size, consisting mostly of deciduous trees and containing dead wood and large-diameter trees. The purpose of this study was to explore the habitat use of the lesser spotted woodpecker in the municipality of Karlstad by assessing the number of individuals in relation to four ecological factors: the amount of standing dead wood and large trees, forest canopy layering and habitat patch size. Data was extracted from a 2017 report, where a field study was conducted in 77 areas in the municipality of Karlstad, Sweden. The report recorded the number of lesser spotted woodpecker individuals and several ecological factors in each area. The hypotheses were that the numbers of individuals would differ in relation to: 1) the amount of standing dead wood, 2) the amount of large trees, 3) forest canopy layering, and 4) habitat patch size. The results showed that there was a greater number of lesser spotted woodpecker individuals in areas with a rich amount of standing dead wood and large trees, versus low-or moderate amounts. Areas with a multiple forest canopy cover also resulted in greater numbers of individuals versus in single-or two-layer canopies. A positive correlation between habitat size and frequency of individuals was also noted. The lesser spotted woodpecker population in Sweden is declining and they are nearing vulnerable on the IUCN red list. This means that managers need to have ecological factors in mind when conducting conservation efforts for the species. In addition to the well-known factors of dead and large trees in relation to the lesser spotted woodpecker, this study also showed that forest canopy layering is an important factor to consider. Furthermore only five of 77 habitat patches in the municipality of Karlstad were larger than 40 hectares; thus, a landscape-level-perspective i

Ljunghedar är en slags torra hedar med låg täckningsgrad av träd och buskar och med en flora dominerad av dvärgbuskar såsom Calluna vulgaris (ljung), tåg- och starrväxter och ett antal blommande örter. Hedarna har sedan forntiden präglats av hävd i form av bete och bränning och är idag beroende av att sådan skötsel bibehålls. Denna studie undersökte huruvida täckningsgraden och den genomsnittliga höjden på C. vulgaris påverkades av naturvårdsbränning och om jordmånsdjupet hade någon inverkan på effekten av brand. Data insamlades från totalt 12 olika brända områden på norra Nordkoster, med anslutande orörd mark och analyserades med ANCOVA. Naturvårdsbränningen hade en negativ effekt på både täckningsgraden och höjden av C. vulgaris de närmsta åren efter brand men jorddjupet hade inte någon signifikant påverkan. Då mätningarna genomfördes mellan ett och tre år efter bränningen var resultatet väntat då det kan ta upp till tio år innan C. vulgaris återtagit en dominant roll i växtsamhället. Att jorddjupet inte hade någon påverkan skulle kunna förklaras av växtens förmåga att kolonisera många olika habitat med olika fuktighetsförhållanden, eller av att interaktionseffekten av jorddjup uppstår först i senare tillväxtsstadier. Kunskap om den lokala återetableringen efter brand kan vara ett viktigt verktyg i förvaltningen av ljunghedar då skötseln och bränningsintervallen kan anpassas till de lokala förutsättningarna.

Den biologiska mångfalden i de boreala skogarna har minskat. Det finns flera orsaker till detta, varav ett är trakthyggesbruket. På grund av trakthyggesbruk har dynamiken och strukturen i skogarna förändrats och strukturen till ett onaturligt tillstånd. Det skapas inte mycket gammal skog p.g.a. slutavverkning. Naturliga störningar, som skogsbränder, har ersatts av störningar orsakade av människor såsom kalhyggen och gallringar. Död ved som är en av de viktigaste faktorerna för skogsekosystems biologisk mångfald, tas vanligtvis bort från skogen när avverkning utförs. Detta kommer i sin tur att påverka organismer negativt. För att få skogen att återvända till ett mer naturligt tillstånd kan restaureringsåtgärder utföras såsom luckhuggning och naturvårdsbränning. Vi har genomfört en studie som undersöker hur luckhuggning och naturvårdsbränning påverkar förekomsten av flygande insekter och pollinatörer i insektsfamiljerna skalbaggar (Coleoptera), flugor (Diptera), steklar (Hymenoptera) och fjärilar (Lepidoptera). Totalt studerades 18 bestånd, innefattande sex brända, sex luckhuggna och sex referens/kontrollbestånd. Abundansen studerades och ett Kruskal-Wallis-test gjordes för att se om en signifikant skillnad förekom för abundansen mellan åtgärderna. För åtgärd och total abundans för alla familjer fanns det ingen statistiskt signifikant skillnad. För varje insektsorder var det endast skalbaggar som hade en signifikant skillnad mellan abundans och åtgärd med tre gånger antalet skalbaggar i brända bestånd jämfört med luckhuggna- och referensbestånd. Pollinatörerna bin i ordningen steklar och blombockar i ordningen skalbaggar, visade signifikant skillnad med högre abundans i brända bestånd. Slutsatsen är att naturvårdsbränning hade högre abundans av skalbaggar, bin och blombockar, jämfört med de andra beståndstyperna 11 år efter naturvårdsbränning utförts., The biodiversity in the boreal forests has decreased. There are many reasons, but a big reason behind it is clearcut forestry. Due to clearcut forestry, the dynamics in the forests have changed and the structure has been altered to a non-natural condition. Not a lot of old-growth forests are created due to harvesting. Natural disturbances, such as wildfire, has been replaced by human-made disturbances like clearcutting and thinning. Deadwood, which is one of the most important factors for forest ecosystem diversity, is usually removed from the forest when harvesting is performed. This will in turn affect organisms negatively. To “reverse” the forest into a more natural state, restoration treatments can be performed like gap-cutting and prescribed burning. We have conducted a study which investigates how gap-cutting and restoration burning affect the abundance of flying insects and pollinators in the insect order beetles (Coleoptera), flies (Diptera), hymenopterans (Hymenoptera) and butterflies (Lepidoptera). Six stands of each treatment burning, gap-cutting and control (no treatment) were studied. The abundance was studied and a Kruskal-Wallis test was performed to see if a significant difference occurred in abundance between the treatments. For treatment and total abundance of all families, there was no statistically significant difference. For each order, only beetles had a significant difference between abundance and treatment with three times the number of beetles in burned stands compared to gap-cut and reference stands. The pollinators bees in the insect order Hymenopterans and Lepturine beetles in the insect order beetles showed a significant difference with higher abundance in burned stands. Therefore, the conclusion is that prescribed burning had a higher abundance of beetles and bees compared to the other treatments 11 years after the burning was done.

Förlusten av biologisk mångfald är numera ett erkänt problem över hela världen. Många forskare och organisationer har gått ut med att vi måste restaurera stora naturområden med utarmade ekosystem för att bromsa och helst vända denna trend (Balvanera et al. 2019; IUCN 2019). För att göra detta räcker det inte alltid att använda sig av det växtmaterial som finns naturligt på platsen utan det kan även krävas komplettering med inköpta växter. I dessa fall är det ofta värden så som biologisk mångfald, genetisk variation och ekosystemtjänster som styr. Trädgårdsmarknaden är i dagsläget däremot mer inriktad på värden så som estetik, skörd och resistens. I en del andra länder finns flera plantskolor som arbetar med inhemskt och oförädlat material som mer styrs av de värden som används inom naturvården (Basey et al. 2015). I detta arbete undersöker jag hur behovet ser ut för liknande plantskolor i Sverige och hur odlingsprocessen skiljer sig från konventionell odling. Arbetet är baserat på enkätsvar och intervjuer. Det är uppdelat i en behovsanalys som fokuserat på naturvård i offentlig verksamhet och en processbeskrivning som fokuserat på odlingen och kompetensen hos olika odlingsföretag eller organisationer i Sverige. Hela arbetet inleds också med en kort litteraturstudie som undersöker hur växterna som används inom naturvård särskiljer sig och exempel på hur de kan användas. Resultaten av arbetet visar att det finns ett stort behov av inhemska växter av lokal proveniens, något som inte erbjuds på marknaden i dagsläget. Odlingsprocessen skiljer sig en del inom detta område, främst då man inte arbetar med förädlade sorter. Det behövs kunskaper om de vilda växternas egenskaper och ståndorter samt kunskaper om hur man undviker selektion för att bevara en bred genetisk mångfald i odlingen., The loss of biodiversity is now a recognized problem worldwide. Many researchers and organizations have stated that we must restore large areas with degraded ecosystems in order to slow down and hopefully reverse this trend (Balvanera et al. 2019; IUCN 2019). To do this, it is not always enough to use the plant material that is naturally present on the site. It might be necessary to supplement with purchased plants. In these cases, it is often values such as biodiversity, genetic variation and ecosystem services that are important. The garden market, on the other hand, is currently more focused on values such as aesthetics, harvest and disease resistance. Some other countries have plenty of nurseries that work with indigenous and natural plants and that are more led by the values used in nature conservation (Basey et al. 2015). This study aims to investigate the need for similar nurseries in Sweden and how the propagation process is different compared to conventional plant nurseries. The methods are based on a questionnaire and interviews. It is divided into a customer demand analysis that focuses on nature conservation work in public sector and a process description that focuses on cultivation and competence within various relevant nurseries in Sweden. The thesis also begins with a short literature review that examines the characteristics of plants used in nature conservation and examples of how they can be used. The results show that there is a great need for indigenous plants of local provenance, something that is not offered on the Swedish market at present. The propagation process is quite different compared to conventional plant production, mainly because the nurseries do not use cultivated varieties. The growers need to have knowledge of the characteristics and natural conditions for the relevant plant species as well as knowledge of how to avoid selection in order to preserve genetic diversity in production.

Denna studie syftar till att undersöka projekt inom det statliga bidragsprogrammet för landskapsvårdsåtgärder, lokala naturvårdssatsningen (LONA), genom en studie angående hur de två öländska landsbygdskommunerna Mörbylånga och Borgholm arbetar med LONA och vilken påverkan programmet har. Ytterligare, är ett centralt statligt mål med LONA att förankra naturvården i det lokala. Därför undersöks LONA utifrån tre frågeställningar: vilken påverkan LONA har på den kommunala naturvården, vilka drivkrafter för lokal och offentlig samförvaltning som finns och huruvida projekten förhåller sig till en naturvård förankrad i det lokala. Studien grundas i en innehållsanalys av samtliga öländska LONA-projekt, samt intervjuer med offentliga och lokala aktörer. Resultatet analyseras och diskuteras utifrån teoretiska ramverk om drivkrafter för samförvaltning samt lokalt deltagande, samt den tidigare forskningen som genomförts på LONA. Studien visar att LONA haft en positiv effekt på den öländska naturvården. Det har möjliggjort för kommunerna, vilka båda påverkas av resursbrister, och lokala aktörer att genomföra och finansiera projekt. Motiverande faktorer för samverkan som diskuteras är ledarskapets utformning, betydelsefulla incitament såsom att ideell arbetstid kan räknas som medfinansiering, och ömsesidigt beroenden såsom nyttjanderätt och kunskapsutbyte. Slutligen, konstaterats att en majoritet av de öländska projekten förhåller sig till en naturvård förankrad i det lokala med en varierande representation av lokala aktörer.

För endast ett sekel sedan täckte skogsbetesmarker och andra naturbeten mycket stora arealer och utgjorde en grundförutsättning för landets försörjning och livsmedelsproduktion. Formade av århundraden av bete och lokalt mångbruk fanns en bred palett av skogsbetesmarker. Idag är det svårt att föreställa sig hur ett visst skogsbete kan ha sett ut och nyttjats, men det är ändå det vi behöver veta så mycket som möjligt om, för att förstå vad som har gett upphov till de natur- och kulturmiljövärden som finns kvar idag., I samarbete med SLU Centrum för biologisk mångfald, Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen

Förlust av biologisk mångfald är den planetära gräns som överskrids mest, och medför bland de största hoten mot biosfärens integritet. Reptiler är funktionella delar i ekosystem, men habitatförlust, förändrad markanvändning och klimatförändringar orsakar globala populationsminskningar. Ekologisk övervakning möjliggör förståelse för arters tillstånd, och utveckling av bevarandeåtgärder. Denna förekomststudie syftar till att undersöka lokal reptilfauna, som inventerades med artificial cover objects (ACO) i två naturområden på Billingen, ett av de västsvenska platåbergen, i Skövde kommun 2021. Data från miljöbeskrivning och inventering samt över väderförhållanden samlades in, och samband mellan observationer och miljöfaktorer testades med statistiskt t-test för positiva skillnader mellan datagrupper. Skogsödla (Zootoca vivipara), kopparödla (Anguis fragilis), snok (Natrix natrix) och huggorm (Vipera berus),alla allmänna reptilarter i regionen, observerades i undersökningsområdet. Nio observationer gjordes under 20 regnfria dagar i juni och juli, med temperaturer över 18°C. Biotopkvaliteterna brynmiljöer och nektarresurser, solexponering och de öppna biotoperna beteshage och elledningsgata, förekom i signifikant högre utsträckning där observationer gjordes, än på platser utan observationer. Markfuktighet, mänsklig närvaro, naturvärden och områdesskydd uppvisade ingen signifikans. Resultaten överensstämmer med andra studier om reptilarternas habitat, och kan ses gälla på lokal nivå trots ett relativt litet dataunderlag. Effektiva reptilbevarande åtgärder i närområdet kan innebära upprätthållande och skapande av ytor med hög solinstrålning och strukturell komplexitet, fortsatt men inte utökat lågintensivt naturbete, samt ökad halt avträdslagsblandning och brynmiljöer i produktionsskog. Kunskapen kring reptilers ekologi, samtövervakningen av populationer, behöver utökas. Det rekommenderas vidare studier om reptiler, deras habitat och bevarande av biologisk mångfald på loka, Biodiversity loss is the most exceeded planetary boundary, and entails some of the largest threats against biosphere integrity. Reptiles are functional parts of ecosystems, but habitat loss and changes in land use and climate are causing global population declines. Ecological monitoring enables understanding of species’ conditions, and development of conservation measures. This occurrence study aims to investigate local reptile fauna, surveyed using artificial cover objects (ACOs), in two areas on Billingen, one of Western Sweden’s table mountains, in Skövde municipality 2021. Environmental, survey and weather data were collected, and relations between observations and environmental factors were tested with statistical t-test for positive differences between data groups. Zootoca vivipara, Anguis fragilis, Natrix natrix and Vipera berus, all regionally common reptile species, were observed in the investigated area. Nine observationswere made during 20 rain-free days in June and July, with temperatures above 18°C. Solarexposure, biotope qualities Forest edges and Nectar resources, and the open biotopes Pasture and Powerline corridor, occurred in significantly higher extent where observations were made, than on sites without observations. Soil moisture, Human presence, Natural values and Environmental protection did not exhibit any significance. The results correspond to other studies on the reptilespecies’ habitat, and may apply on a local scale despite a relatively small data amount. Effective conservation measures for local reptiles can imply maintaining and creating spaces with high solar radiation and structural complexity, continued but not extended low-intensity grazing, and increasing tree species mixture and edge zones in production forests. Knowledge on reptile ecology and population monitoring needs to increase. Further studies on reptiles and biodiversity conservation on local scales are recommended.

Arbetet strävar efter ett landskapsperspektiv på erfarenhetsmässigt byggande. För en djupare förståelse för skogs- och byggnadskulturen har kulturarvet hyvlad utvändig panel undersökts. Med en kvalitativ metod har skogsbrukare, hantverkare och råvaruförädlare fått fördjupa förståelsen för ett hållbart nyttjande av skogsresurser genom ett hållbart byggande. Att bygga med trä räknas som bättre ur klimatsynpunkt än att bygga med betong. Detta arbete öppnar för slutsatsen att det kan vara mer hållbart att bygga med tradition och därmed kvalitetsvirke för landskapets uthållighet. Från ett landskapsperspektiv finns det enligt arbetet skäl att ifrågasätta hur miljömål och omställningsarbete tar hänsyn till traditionella kulturarv i skog och bebyggelse. Med rådande skogspolitik tillsammans med en statlig önskan om mer byggande i trä riskeras kulturhantverkare och skogsägare att uteslutas från det omfattande omställningsarbete vi står inför. En rationell hantering av landskap är lätt att räkna på i mål och styrmedelsarbete men riskerar att få oanade konsekvenser. En erfarenhetsbeprövad kvalitativ byggnadskultur som kan representeras i panelarkitekturen som detta arbete undersöker kan vara en av många vägar framåt för ett känt hållbart byggande och skapa efterfrågan på hållbar skogs- och virkeshantering., This paper aims to start a discussion about the forest as a producer of quality building materials, where the cultural heritage of planed panels is the gateway to a deeper understanding of future building- and forestry culture in Sweden. Using a qualitative research method, carpenters, foresters and raw materials processors have been asked to give their views on the current situation and the future of sustainable use of forest resources through sustainable construction. The paper aims to give a landscape perspective on experiential construction. Building with wood is regarded as better from a climate point of view than building with concrete. The paper broadens the conclusion that it could even be more sustainable to build with tradition and thus quality timber.

Population studies have become important tools in conservation biology and genetic analyses are used to investigate genetic diversity within and among populations. Genetic variation can help improve fitness and ecological resilience. However, knowledge about genetic diversity is scarce for most wild species in Sweden. Insight in genetic population structure, can help us understand a species ́ ecological traits and improve species conservation. Fungi are fundamental components in terrestrial ecosystems, yet they have gotten little attention in conservatory work in Europe. In my bachelor thesis, by a short literature review and GIS- analysis of species occurrence data, I have developed a sampling scheme for a conservatory, genetic population study of the threatened pig’s ear mushroom, Gomphus clavatus. The population study aims to investigate genetic structures of the pig’s ear mushroom, in Sweden and surrounding countries. I collected occurrence data from nine countries and processed a total of 3232 findings, which were all compiled in Arcmap. A preliminary selection of localities in Sweden was made through identifying around twenty localities with recent findings, in protected areas. Eight localities of particular interest were included in the selection, one location with findings of morphologically divergent specimens were among those localities. For the surrounding countries, the preliminary selection included localities with findings reported between years 2015–2020. In my literature review, previous studies were not comparable in a way that could guide the design of a sampling scheme for the pig ́s ear mushroom. For clonal species, one should prioritize the total number of localities rather than the number of samples per site, and vice versa for sexually reproducing species. Since the pig ́s ear mushroom belongs in both groups, I suggest a combination of higher density sampling efforts at two localities, together with single sampling at a greater number of geogr

Studien har använt ny metod för att klassificera vitryggig hackspetts skogarförutsättningar för häckande revir. 287 hektar skog värdeklassades med minstav värdeklass 1 (42 ha) och mest av värdeklass 2 (195 ha). Död ved måste ökaför att populationen av vitryggig hackspett ska öka. De åtgärder som behövergöras är ringbarkning och att minska granvolymen för att värdeklasserna ska nånästa värdeklass. Resultatet tyder på att förutsättningarna för häckningsrevir ärgoda, dock måste vissa restaureringar göras för att vitryggig hackspett skaetablera sig i området.

I denna studie undersöks högstadieelevers kunskap om och intresse av biologisk mångfaldoch naturvård. Undersökningen utfördes genom en digital enkät som skickades ut till totalt 44elever i två sjätteklasser på skolor i Halmstad kommun. En av klasserna har under 2020deltagit i projektet LIFE-Goodstream med fältexkursion där eleverna fick prova på håvningsom inventeringsmetod samt samtala om nyttan med anlagda våtmarker för biologiskmångfald. Enkäten bestod av dels slutna frågor som besvarades med ett eller flera alternativ,dels öppna frågor där eleverna gavs möjlighet till egna kommentarer. De fick också graderasin inställning till biologi som skolämne. Frågorna berörde både elevernas teoretiskakunskaper om och relation till biologisk mångfald. Eleverna som deltagit i LIFE-Goodstreamfick även kommentera sin upplevelse av det. Utifrån svaren kunde sedan slutsatser omkunskap och intresse dras. Eleverna hade generellt svårt att definiera begreppet biologiskmångfald och var osäkra på vad naturvård innebär. De flesta svarade dock att det var viktigtoch att de själva var intresserade av att få mer kunskap om naturvård. Undersökningenpåvisade inget signifikant samband mellan deltagande i fältexkursionen och intresse, däremottenderade eleverna med regelbundna fritidsaktiviteter utomhus uppskatta naturen mer ochvara mer nyfikna på vidare studier. Studien indikerar ett behov av mer utbildning med fokus på biologisk mångfald och merlättillgänglig information om enkla naturvårdande åtgärder. Nuvarande läroplan böreventuellt kompletteras mer fler praktiska moment för att sätta enskilda fakta i ettsammanhang, skapa en djupare förståelse och motivera eleverna till ytterligare inlärning såatt de själva kan verka för en hållbar framtid., This study aims to investigate the knowledge and interest in biodiversity and conservationamong sixth graders. The inquiry was made through a digital survey that was sent out to 44pupils in total from two different schools in the muncipality of Halmstad. One of theresponding classes participated in the project LIFE-Goodstream with a field excursion,inventory of aquatic organisms by heaving and discussion about the ecological benefits ofartificial wetlands during 2020. The survey consisted partly of questions with one or severalalternatives, partly of open questions with possibility to write own answers. Additionally, thestudents were asked to grade their attitudes towards biology as a school subject. Thequestions concerned both the students’ theoretical knowledge and their relation tobiodiversity. Participants in LIFE-Goodstream did also comment on their experiences of theexcursion. From these answers, conclusions about knowledge and interest could be drawn.The students generally found it difficult to define biodiversity and were unsure of themeaning of conservation. Nevertheless, the majority consider it as important and want toknow more about conservation biology. The study shows no significant correlation betweenparticipation in the field excursion and knowledge or interest. However, the students with more regular outdoor activities tend to appreciate nature more and be more interested infurther education. The study indicates a need for more education in biodiversity and more information aboutfeasible measures for conservation. The current curriculum should possibly involve morepractical moments and put the education of single concepts in a context, which could create adeeper understanding and a motivation to learn more about how they can act forsustainability.

Anslagen för skydd och åtgärder för värdefull natur finansierar dels förvärv, intrångsersättningar och avtalslösningar av värdefulla naturområden, dels åtgärder för att bevara naturvärdena inom skyddade områden och i landskapet i övrigt. Året präglades av de stora justeringarna av anslagsnivåerna, först kraftigt nedåt och därefter uppåt. Många verksamheter har arbetat med betydligt mindre anslag och därmed ett resultat i linje med detta. För Skydd av värdefull natur minskade anslaget från 1 418 000 000 kronor till 978 000 000 kronor. Och för Åtgärder för värdefull natur minskade summan från 1 194 535 000 kronor till 859 535 000 kronor. Naturvårdsverket har under 2019 disponerat hela anslaget för Åtgärder för värdefull natur, till skillnad mot tidigare, när länsstyrelserna har disponerat vissa medel. Totalt beräknas anslagen ge upphov till ca 1 187 helårsarbetskrafter. Under året fattades 166 beslut om bildande av statliga naturreservat som omfattade 72 540 hektar mark. Alla nya naturreservat finns förtecknade i bilaga 2. 12 naturvårdsavtal tecknades. Antalet öppna ärenden om bildande av naturreservat på länsstyrelserna uppgick till 700 stycken vid årets slut, vilket är en minskning jämfört med 2018. Under 2019 gjorde vi flera enskilt stora avtal kring markägarersättningar. Under 2019 gjorde vi flera enskilt stora affärer. Fem affärer om totalt cirka 250 miljoner kronor, det vill säga ungefär 30 % av markersättningsbeloppet, fördelades på fyra olika markägare; Jokkmokks allmänning, Lainio samfällighet, Särna-Idre besparingsskog och Olofströms kommun. Av de medel som har fördelats till förvaltning av skyddade områden har ungefär 40 % (126 miljoner kronor) använts till skötsel av naturtyper. En fjärdedel av medlen har använts till olika satsningar på friluftsliv och information. Upprustningen av det statliga ledsystemet i fjällen har fortsatt. Under året har 17 broar bytts ut mot nya och 16 broar har renoverats. Totalt har 286 km led fått en förbättrad markering och ci

I denna studie undersöktes det om drönare är ett användbart hjälpmedel vid slutavverkningsuppföljning. Uppföljningar gjorda med drönare jämfördes med traditionella fältinventeringar för att se om resultaten skiljde sig åt. De parametrar som har undersökts i studien är högstubbar, naturvårdsträd och körskador. Studien är genomförd på tjugo olika objekt utspritt i delar av Kronoberg, Jönköping och Kalmar län. Utifrån resultaten bedömdes det möjligt att använda drönaren till slutavverkningsuppföljning.

Sami rights have, since the end of the 19th century, been debated. During this time, Sámi rights have been disregarded and areas within Sápmi has been exploited both by the government and businesses. The consequences of this still affect the Sámi culture. Laponia was named a world heritage site in 1996, with the foundation of this being the natural and cultural values. Laponia is locally managed, with a Sámi majority. Conceptions about the Laponia management will therefore be explored and problematized in relation to the sámi influence. The used methods are a media analysis and interviews, method for analysis is content analysis for both. With the media analysis being the foundation for the interviews. The main themes were detected through the analyses; management, mining, and tourism. The analysis is anchored in a theoretical framework using the concepts of development, productivity, and passivity. The results from this essay indicate big differences in how people imagine the goals for managing Laponia. This affects the decision making and work related to the world heritage site. Some interests are aiming towards development and financial growth, while others want passivity and conservation. The mine in Kallak has created an extensive debate with major consequences, if established it would greatly affect the reindeer herding. There is also a discussion surrounding tourism. Although all interests agree that there are economic advantages in expanding this, they emphasize the great importance of it being sustainable and locally anchored. Knowledge is viewed differently based on who possesses it. There’s a degrading view on the Sámi knowledge and an ignorance regarding how this ought to be handled.

This thesis has set out to shine a light on the prevalence of outdoor recreation in regional strategies, regarding how friluftsliv can contribute to regional development and growth. In the context of the outdoor recreation goals, friluftsliv has been pushed to be involved within the regional development and spatial planning process in regions. However, the extent of measures to involve friluftsliv in RDS/P (Regional Development Strategy/Plan) from regional authorities are far in-between. The County Administrative Board (TCAB) on the other hand, are actively working within their regions on how to involve friluftsliv in the spatial planning process, partly because of difference in responsibility factors from the two authorities. The same can be said regarding the many similarities and differences found primarily in the work from TCABs. For example, how friluftsliv frequently is described to have a positive contribution on citizens well-being and quality of life, that in-turn positively impact aspects of regional development, while some discuss the implications of friluftsliv on the environment. Friluftsliv can work as a catalyst for regional development, although it can be argued to be geographically dependant for commercial activities, while its indirect social, economic, and environmental contributions are not geography dependant. One conclusion made in the thesis is that a more transcending planning process regionally to promote friluftsliv is needed, where both the regions and TCAB carry out the planning in unison with the SEPA (Swedish Environmental Protection Agency) to spread the needed knowledge for the purpose of smart spatial planning between the authorities., Denna masteruppsats har syftat till att belysa förekomsten av friluftsliv i regionala strategier, relaterat till hur friluftsliv kan bidra till regional utveckling och tillväxt. Detta analyserades i samband med uppkomsten av friluftslivsmålen, där friluftsliv är syftat till att vara involverad i den regionala utvecklingen och den fysiska planeringsprocessen i regioner. Emellertid är omfattningen av åtgärder för att involvera friluftsliv i RUS/P (Regional Utvecklingsstrategi/Plan) från regionala myndigheter låga. Länsstyrelserna å andra sidan arbetar aktivt inom sina regioner för att involvera friluftsliv i den fysiska planeringsprocessen. Detta är på grund av den skillnaden i ansvarsområden över specifika faktorer mellan de två myndigheterna. Detsamma kan kopplas till de många likheter och skillnader som främst återfinns i Länsstyrelsernas arbete. Exempelvis hur friluftsliv ofta beskrivs bidra på ett positivt sätt för medborgarens välbefinnande och livskvalitet, som i sin tur positivt påverkar många aspekter av regional utveckling, medan vissa fokuserar på att diskutera konsekvenserna av friluftsliv på miljön. Friluftsliv kan fungera som en katalysator för regional utveckling, även om friluftslivets kommersiella verksamhetsmöjligheter kan påstås vara geografiskt beroende kan dock dess indirekta sociala, ekonomiska och miljömässiga bidrag för regional utveckling syftas till att vara geografiskt oberoende. En slutsats som gjorts i uppsatsen är att en mer övergripande planeringsprocess regionalt för att främja friluftsliv behövs, där både regionerna och Länsstyrelserna genomför planeringen i överensstämmelse med Naturvårdsverket för att sprida den nödvändiga kunskapen i syfte att engagera i aktiv diskussion för främjandet av smart rumslig planering mellan myndigheterna.

Grazing and burning are two natural disturbances that can be used as methods for restoring landscapes that have been damaged, either by man or by nature. In this study I have tried to figure out which of these methods are the best when it comes to restoration in landscapes. Do they work better together, on their own or should you just let the landscape be? My results showed that if you want high grass and a low coverage of bare ground, you should use the method of burning or just let the landscape be. If you want the opposite, low grass and a lot of bare ground, you should use the method of just grazing or use both grazing and burning. There is no right or wrong method because the best method is the one that helps you to reach the specific restoration goals. One thing to consider in this study is that the ecological interactions that happens between burning and grazing are often hard to study because they occur on such large scales. Therefore, you will only get a simplified understanding of these methods and the interactions between them when you perform this kind of study. Even if the results are simplified, I think that they can be very useful when influencing landscapes. They can guide you in the right direction, so that you can reach the goal you have with your restoration and also tell what method that won’t give a better result and thereby minimizing the workload., Bränning och betning är naturliga störningar som används som metoder under naturvårdsarbete i landskap som behöver bevaras eller återställas. I denna studie har jag försökt komma fram till vilken metod som fungerar bäst när man använder dessa störningar för att restaurera landskap. Vill man att störningarna ska jobba tillsammans, var för sig eller är det bäst att låta landskapet vara ostört? Mina resultat visade att om man vill ha högt gräs och en låg täckningsgrad av bar mark, ska man använda metoden bränning eller bara låta landskapet vara. Om man istället vill ha det motsatta resultatet, lågt gräs och en hög täckningsgrad av bar mark, ska man använda metoden betning eller metoderna betning och bränning tillsammans. Ingen av dessa metoder är bättre än den andra. Alla fyller sitt syfte beroende på vad man vill uppnå med sitt projekt. De ekologiska interaktionerna som sker mellan bränning och betning är ofta svåra att studera eftersom de sker i så stora omfattningar. Därför kommer man att få en förenklad förståelse för dessa metoder när man genomför en studie som denna. Även om resultaten är förenklade, kan det vara mycket användbara när man ska påverka landskapet. Mina resultat kan underlätta för framtida projekt och därmed minska arbetsbördan inför kommande restaureringar av landskap.

På grund av klimatförändringarna och den globala uppvärmningen sker en pågående havsnivåhöjning. IPCC har i sina klimatscenarier kommit fram till att havet förväntas stiga mellan 28 cm och 98 cm till år 2100, vilket kommer att leda till stora konsekvenser för människa och samhälle. Förhöjda havsnivåer förväntas även ha en stor påverkan på kustnära naturvärden, bland annat för ett flertal Natura 2000-naturtyper. Den här studien visar för första gången vilka nationella effekter en havsnivåhöjning kan ha på skyddad natur i Sverige. Studien har undersökt hur stor andel av svenska naturreservat och Natura 2000-naturtyper som kommer att påverkas vid de projicerade havsnivåförändringarna i tre av IPCC:s klimatscenarier. Mellan 34 och 102 reservat kommer att förlora minst 5% av sin totalyta beroende på scenario, detta motsvarar landförluster med ca 750-4640 hektar. Av Sveriges totala yta kommer minst 5% hos 14-15 naturtyper att hamna under havsytan. Fyra av de naturtyper som förväntas drabbas hårdast vid det högsta scenariot är; Driftvallar (46%), Glasörtstränder (85%), Salta strandängar (42%) och Strandängar vid Östersjön (44%). Forskning har däremot visat på att en god förvaltning av omgivande mark är av yttersta vikt för naturtypers och arters överlevnad, exempelvis kan vissa naturtyper förflytta sig inåt land när havet stiger. Det krävs därför en klimatanpassad och adaptiv naturvård där hotade naturtyper och naturvärden ges möjlighet att sprida sig till lämpligare miljöer allteftersom klimatet förändras., Due to climate change and global warming, there is an ongoing sea level rise. IPCC has published four climate scenarios that show the projected changes in climate until the year 2100. The global sea levels are estimated to rise between 28 and 98 cm, which will result in great consequences for coastal landscape and protected nature. This study is the first in Sweden to analyze which consequences a sea level rise will have on protected nature in Sweden. A geographical analysis has been made of how much of the Swedish nature reserves and Natura 2000-habitat types that are going to be covered by the sea in three of the climate scenarios. The sea will cover more than 5% of the total area in 34-102 nature reserves depending on which scenario takes place, which means a loss of 750-4640 hectares. More than 5% of 14-15 Natura 2000-habitat types in Sweden will be covered by the sea. Four of the habitat types that are most affected in the worst scenario are; Annual vegetation of drift lines (46%), Salicornia and other annuals colonizing mud and sand (85%), Atlantic salt meadows (42%) and Boreal Baltic coastal meadows (44%). Recent research has shown that habitat loss due to climate change and sea level rise can be avoided if species and habitats are allowed to move inland, and that management of surrounding areas are of high importance in conservation biology. It is therefore essential to use conservation strategies that are adapted to sea level rise.

The forest area in which this biotope survey was executed is located east of Mjälahult, in the county of Hylte. East of the area lies the lake Stora Allgunnen, which is part of the main catchment area of Nissan and contains perch, bream, pike, whitefish and pike-perch. The examined forest is a deciduous forest consisting of beech and oak, with elements of birch, rowan, hazel, spruce, and pine. There are signs that the forest was formerly used as a pasture, with old stone walls surrounding the entire area and an old road crossing the middle of the forest. The area consists of a lot of moss-covered stones, stone cairns, dead wood, beard lichens and signs from great spotted woodpecker. The main purpose of this biotope survey is to evaluate biotopes that are of value for biodiversity, in order to protect valuable nature. This biotope survey has been executed according to the national Swedish standard for biodiversity surveys (SS 199000:2014), with an addition for value elements. During the inventory, four different biotopes were identified - mixed forest, beach forest, mixed swamp forest and noble deciduous forest. Two biotopes were identified as biotopes of considerable biotope value - mixed swamp forest and noble deciduous forest. The third biotope - beach forest was identified as a biotope of certain biotope value. Parts of the area - mixed forest, was identified as a biotope of no considerable biotope value. Even though only two of four biotopes have a considerable biotope value, the objects that have a significant value cover large areas of the forest, which raises interest in preserving and protecting the entire forest in the long term, considering that it will promote biodiversity in the future., Ögärdet skog ligger öster om Mjälahult i Hylte kommun. Öster om skogen ligger sjön St. Allgunnen, vilken ingår i Nissans huvudavrinningsområde och där man bland annat kan hitta abborre, braxen, gädda, sik och gös. Den inventerade skogen är en ädellövskog som består av bok och ek, med inslag av björk, rönn, hassel, gran och tall. Det finns tecken på att området förr har använts som betesskog med gamla stenmurar som inhägnar området. Det finns även tydliga tecken på en gammal väg som korsar den nuvarande grusvägen och in i skogen. Området består av mycket mossbeklädda stenar, stenrösen, död ved, skägglavar och spår från större hackspett. Det huvudsakliga syftet med denna biotopinventering är att värdera biotoper som är utav värde för biologisk mångfald, samt för att utveckla ett skydd för dessa biotoper. Arbetet är utfört enligt SIS standard (SS 199000:2014), med tillägg värdeelement. Under inventeringen identifierades fyra olika biotoper – blandskog, strandskog, blandsumpskog och ädellövskog. Två biotoper identifierades med ett påtagligt biotopvärde, vilka var ädellövskog och blandsumpskog. Den tredje biotopen som identifierades var strandskog, vilken bedömdes ha ett visst biotopvärde. Delar av området identifierades även till biotopen blandskog, vilka bedömdes ha ett obetydligt biotopvärde. De värdeelement som påträffades täcker stora ytor av skogen och har ett högt naturvärde, vilket ger upphov till ett intresse att bevara och skydda skogen långsiktigt med förutsättning att den i framtiden kan gynna biologisk mångfald.

Anslagen för skydd och åtgärder för värdefull natur finansierar dels förvärv, intrångsersättningar och avtalslösningar av värdefulla naturområden, dels åtgärder för att bevara naturvärdena inom skyddade områden och i landskapet i övrigt. Året präglades av de stora justeringarna av anslagsnivåerna, först kraftigt nedåt och därefter uppåt. Många verksamheter har arbetat med betydligt mindre anslag och därmed ett resultat i linje med detta. För Skydd av värdefull natur minskade anslaget från 1 418 000 000 kronor till 978 000 000 kronor. Och för Åtgärder för värdefull natur minskade summan från 1 194 535 000 kronor till 859 535 000 kronor. Naturvårdsverket har under 2019 disponerat hela anslaget för Åtgärder för värdefull natur, till skillnad mot tidigare, när länsstyrelserna har disponerat vissa medel. Totalt beräknas anslagen ge upphov till ca 1 187 helårsarbetskrafter. Under året fattades 166 beslut om bildande av statliga naturreservat som omfattade 72 540 hektar mark. Alla nya naturreservat finns förtecknade i bilaga 2. 12 naturvårdsavtal tecknades. Antalet öppna ärenden om bildande av naturreservat på länsstyrelserna uppgick till 700 stycken vid årets slut, vilket är en minskning jämfört med 2018. Under 2019 gjorde vi flera enskilt stora avtal kring markägarersättningar. Under 2019 gjorde vi flera enskilt stora affärer. Fem affärer om totalt cirka 250 miljoner kronor, det vill säga ungefär 30 % av markersättningsbeloppet, fördelades på fyra olika markägare; Jokkmokks allmänning, Lainio samfällighet, Särna-Idre besparingsskog och Olofströms kommun. Av de medel som har fördelats till förvaltning av skyddade områden har ungefär 40 % (126 miljoner kronor) använts till skötsel av naturtyper. En fjärdedel av medlen har använts till olika satsningar på friluftsliv och information. Upprustningen av det statliga ledsystemet i fjällen har fortsatt. Under året har 17 broar bytts ut mot nya och 16 broar har renoverats. Totalt har 286 km led fått en förbättrad markering och ci

Den europeiska landskapskonventionen belyser att landskapet skapas genom påverkan av och i samspel mellan naturliga processer och mänsklig kultur. Konventionen har bidragit till en medvetenhet kring vikten av att uppmärksamma detta samspel och behovet av en integrerad natur- och kulturmiljövård. Kulturreservaten knyter genom sin intention att förmedla natur- och kulturhistoriska helheter an till landskapskonventionen. Syftet med denna studie är att undersöka i vilken utsträckning kulturreservatens informationstexter skildrar samspelet mellan naturelement och kulturelement i landskapet. Informationstexter i nio kulturreservat har analyserats genom en innehållsanalys där förekomsten av fristående naturelement och kulturelement samt samspel mellan naturelement och kulturelement har kvantifierats. Resultatet visar att skildringar av samspel förekommer i 60% av reservatens informationstexter. Detta indikerar att uppdelningen av skyddsvärda områden i natur- och kulturreservat möjligen är obefogad då landskapet inte låter sig indelas i natur och kultur.

Nature and culture are closely connected and in constant change in relation to each other. Although this is well known by now the cultural aspects rarely are concidered when it comes to conserving of nature (in Sweden). This paper examines naturums (Swedish visiting centres) relationship to the cultural aspects of landscapes and nature. It also examines how the Swedish nature (Naturvårdsverket) and culture (Riksantikvarieämbetet) conservation agencies work together. Beyond this the paper looks in to why it is important to include the cultural aspects within nature conservation and in what way archaeology could be a rewarding factor in reaching this knowledge. This paper points out why a more holistic picture is needed if we want to take care of the nature in the best possible way for future generations, also why a working ecosystem and landscapes with high natural values are important. This paper focuses on naturum because it´s the biggest museum of nature in Sweden - with great power comes great responsibility. Naturum often works with and for children and youngsters. Therfore it is most important that naturum teaches and inform about all aspects within landscapes, nature and the role humans play within the ecosystem. This to give future generations a holistic picture from the beginning. Naturum will be assessed from a theoretical frame based on the concept of biocultural heritage, which suggests a holistic view of a landscape within research and stewardship concerning landscapes and to transform knowledge in to policy. In the end of the paper, I discuss possible improvements within nature and culture conservation work in Sweden to reach a better cooperation between the two government agencies Naturvårdsverket and Riksantikvarieämbetet. In conclusion I argue that there is knowledge in both Naturvårdsverket and Riksantikvarieämbetet about the importance of including cultural aspects to optimize the conservation of nature. The same seems to go for most naturum, altho

Med utgångspunkt i teorin att den svenska miljörörelsen växte medan dess politiska inflytande inte gjorde det, vilket ledde till en kritisk ståndpunkt i miljörörelsen gentemot de beslutande instanserna, har Kils Naturskyddsförenings naturvårdsarbete undersökts över perioden 1982–1990. Uppsatsen grundades på begrepp och idéer ur både miljöhistorie- och socialhistorieforskning, samt inslag av statsvetenskaplig forskning. Den försökte visa på hur lokala miljöorganisationer arbetade och hur dessa var en del av den större miljörörelsen – detta gjordes genom studiet av föreningens mötesprotokoll och andra skrivelser. Resultaten visade hur Kils Naturskyddsförening arbetade med både politiska frågor och med att öka intresset för naturen bland kommunens invånare, dock med största fokus på politiken. Så som grundantagandet förutsåg växte föreningen, men deras påverkan på den kommunala miljöpolitiken var fortfarande som när de grundades, vilket ledde till viss irritation men samtidigt ökat motstånd mot kommunens beslut. Det gick också att se hur föreningen följde samma linjer och strömningar som den rikstäckande Naturskyddsföreningen gjorde samt nationella miljöpolitiken i allmänhet.

Bryophytes play an important role in ecosystems in running waters and are common growing on structures in and around watermills. These watermill habitats differ from other parts of the watercourse in terms of microclimate and disturbance regime, and in providing more suitable and variable substrates. Bryophytes were sampled in and around five watermills and five reference sites 300 meters up or downstream from the watermill in the province Småland, in south-eastern Sweden. Species richness was compared between the sites and differences in community structure were analysed by a Discriminant Analysis. In 90% of the cases, the species composition was found to be specific for watermills and reference sites, and the mean species number was 57% higher at watermills than at the reference sites. Rocks and boulders in a wide range of sizes, concrete and mortar structures with pH-levels higher than that of the underlying bedrock, and stronger currents were identified as some of the causes of the higher diversity at the watermills. Restauration projects in rivers, including dam removal, constitute a potential threat to the bryophyte flora of watermills since the structures they grow on may either be removed or destroyed. Changes in microclimate and disturbance regime are other potential threats to species in these habitats., Mossor spelar en viktig roll i ekosystem i rinnande vatten och är vanligt förekommande på strukturer i och vid vattenkvarnar. Dessa habitat skiljer sig från vattendraget i övrigt bland annat genom annorlunda mikroklimat och störningsregim, men också genom en hög mångfald av för mossor lämpliga substrat. I denna studie undersöktes mossfloran vid fem vattenkvarnar och fem referensområden. Artantal jämfördes mellan kvarn- och referensområden och skillnader i artsammansättning analyserades med en diskriminantanalys. I 90% av fallen var artsammansättning specifik för respektive habitat och medeltalet för antalet arter var 57% högre vid vattenkvarnar jämfört med referensområden. Stenar och block i olika storlekar, betong och murbruk med högre pH-värden än den underliggande berggrunden och starkare strömmar är några av de faktorer som bidrog till den ökade artmångfalden vid vattenkvarnarna. Restaureringsprojekt i rinnande vatten, till exempel dammutrivningar, utgör ett potentiellt hot mot mossfloran vid vattenkvarnar eftersom de strukturer mossorna växer på riskerar att antingen förstöras eller tas bort. Förändringar i mikroklimat och störningsregim är två andra potentiella hot mot arter i dessa miljöer.

The 1970s are the year when the forest's environmental values are brought into Swedish forest policy for the first time. This after attention was paid to environmental problems in connection with industrialization. However, the biggest changes took place in the 1990s, as it was when the forest policy had two equal goals, the environmental objective and the production target. From these changes, “the Swedish model” was developed for the preservation of biodiversity, which, with the help of formally protected forests, voluntarily allocated forests and retention forestry in production forests, must keep Sweden's forest policy equal. The retention forestry is the basis of this model and is the consideration that must be taken in all forestry measures. The Diocese of Linköping have high ambitions with their nature and environmental care work and, through this study, want to chart the scope of their retention forestry. The purpose of this study was to find out and compile how extensive the general conservation is at The Diocese of Linköping´s final felling´s. And to see if there are any differences between two types of sales and the years 2015 and 2017. The study has been carried out through a period of field inventory, where all the data on which the study is based have been collected. The work comprises a sample of 17 final harvesting fences, which are evenly distributed among the various sales forms and years. The results show that the Diocese of Linköping leave 14 forest cubic meters per hectare, which in terms of percentage corresponds to about five percent of the gross volume from the harvesting. The area for consideration areas amounts to six percent of the gross area. According to an economic analysis made in connection with the study, the conservation that The Diocese of Linköping leaves is worth around 5,500 SEK/hectare.

This degree project comprises a study of the conditions for forest owners on islands in the Grönö archipelago in northern Uppland in Sweden. The land on the islands is owned partly by private landowners, the company BillerudKorsnäs and the Grönö village community. This adds up to a total of 15 landowners. The purpose of the study was to determine the forest owners' intention with the land holdings in the short and long term and to give them an insight in planned measures effect on profitability. If desired they will be given individual proposals for forestry measures based on their own special conditions. The environmental impact and the ongoing land uplift have contributed to algal blooms and more reed as well as shallow bays. Milder winters and the growing reeds give weaker ice which makes it difficult to transport machines and wood. The landowners received a questionnaire covering a total of nine questions, and every one answered. All were contacted in person and submitted comments on the answers they provided, three were interviewed in more detail. The questions dealt with the forestry measures they plan for the next 30 years and if felling, how to transport. Five landowners were waiting to define goals pending authority decisions on the logging request submitted. One was planning to piece off plots. Several had set aside land for nature conservation and some were positive towards doing this in the future. Almost half responded that they thought they could manage the forest efficiently and get a financial return. The questionnaire that was distributed consisted of some questions were one had to select one or more alternatives. A couple of questions had no answer alternatives and you had to describe the answer in own words. Various methods were used for data collection. The participants were either contacted by telephone or visited in person about the survey and its purpose. All accepted to participate and answer the questions. Those who were personally visited g