Naturvårdsbränning av ljunghedar på Nordkoster och dess effekt på täckningsgrad och höjd av ljung (Calluna vulgaris)

Ljunghedar är en slags torra hedar med låg täckningsgrad av träd och buskar och med en flora dominerad av dvärgbuskar såsom Calluna vulgaris (ljung), tåg- och starrväxter och ett antal blommande örter. Hedarna har sedan forntiden präglats av hävd i form av bete och bränning och är idag beroende av att sådan skötsel bibehålls. Denna studie undersökte huruvida täckningsgraden och den genomsnittliga höjden på C. vulgaris påverkades av naturvårdsbränning och om jordmånsdjupet hade någon inverkan på effekten av brand. Data insamlades från totalt 12 olika brända områden på norra Nordkoster, med anslutande orörd mark och analyserades med ANCOVA. Naturvårdsbränningen hade en negativ effekt på både täckningsgraden och höjden av C. vulgaris de närmsta åren efter brand men jorddjupet hade inte någon signifikant påverkan. Då mätningarna genomfördes mellan ett och tre år efter bränningen var resultatet väntat då det kan ta upp till tio år innan C. vulgaris återtagit en dominant roll i växtsamhället. Att jorddjupet inte hade någon påverkan skulle kunna förklaras av växtens förmåga att kolonisera många olika habitat med olika fuktighetsförhållanden, eller av att interaktionseffekten av jorddjup uppstår först i senare tillväxtsstadier. Kunskap om den lokala återetableringen efter brand kan vara ett viktigt verktyg i förvaltningen av ljunghedar då skötseln och bränningsintervallen kan anpassas till de lokala förutsättningarna.