Search

Metakognition ermöglicht Einblicke in eigene kognitive Prozesse und beeinflusst menschliches Verhalten in mehreren Bereichen. Die Debatte, ob Metakognition sich domänenallgemein oder domänenspezifisch auswirkt, bleibt unentschieden, wobei die meisten Studien auf sensorische Informationsverarbeitung und Gedächtniseffekte fokussieren. Diese Dissertation unterstreicht die Notwendigkeit, weitere Domänen zu untersuchen, um diese Frage zu klären, und tut dies, indem sie Metakognition im motorischen Bereich erforscht. Diese Arbeit umfasst vier empirische Studien. Studie 1 untersuchte die zugrundeliegenden Strukturen in metakognitiven Domänen und fand keine Beweise, die eine Unterscheidung zwischen intern oder extern generierter Information unterstützen. Studie 2 konzentrierte sich auf motorische Metakognition und verglich die Introspektion direkter und indirekter Bewegungsparameter. Obwohl beide Bewegungsparameter gleichermaßen introspektierbar sind, weisen fehlende Korrelationen zwischen verschiedenen Bewegungsparametern innerhalb einer Domäne auf die Rolle von nicht-domänenspezifischen Merkmalen in der Metakognition hin. In einem datengesteuerten Ansatz zeigte Studie 3, wie die Introspektion verschiedener Aspekte der Bewegung mit motorischer Kontrolle und Metakognition verknüpft ist. In Studie 4 wurde getestet, ob metakognitive Defizite die Vorgefühle bei Tourette-Störung untermauern. Es fanden sich keine Belege für Beeinträchtigungen in taktiler oder visueller Metakognition, was die Rolle der Metakognition in der Pathophysiologie der Störung in Frage stellt. Insgesamt betont die Arbeit die Notwendigkeit, domänenbezogene und aufgabenspezifische Merkmale zu entflechten und Faktoren zu identifizieren, die Allgemeinheit und Spezifität beeinflussen. Sie trägt zum Verständnis der motorischen Metakognition bei, indem sie experimentelle und analytische Ansätze vorantreibt und gleichzeitig Einblicke in die Architektur höherer kognitiver Funktionen und das Bewusstsein bietet., Metacognition, the ability to introspect into one's cognitive processes, can guide human behaviour across various domains. The debate whether metacognition operates in a more domain-general or a domain-specific fashion remains inconclusive, with most studies focused on sensory and memory domains. This thesis argues that to resolve this question, it is necessary to broaden the scope of domains, and it does so by exploring metacognition in the motor domain. This thesis comprises four empirical studies. Study 1 examined the underlying structures in metacognitive domains, finding no evidence to support a distinction between internally or externally generated information. Study 2 focused on motor metacognition, comparing the monitoring of direct and indirect movement parameters. While both movement parameters can be equally well monitored, the absence of correlations within the same domain but across different monitored parameters highlights the role of non-domain features on metacognition. In a data-driven approach, Study 3 revealed how monitoring different aspects of movement is linked with motor control and metacognitive judgments. Study 4 tested whether metacognitive deficits underpin premonitory urges in Tourette's disorder. No evidence of metacognitive impairment was found in the tactile or visual domains, challenging metacognition's role in the disorder's pathophysiology. Overall, the thesis emphasises the need to disentangle domain-related and task-specific features, advocating for identifying factors that influence generality and specificity. It contributes to the understanding of motor metacognition by advancing experimental and analytical approaches, while providing insights into the architecture of higher cognitive functions and conscious processing.

Rörelse och motorisk träning påverkar studieresultat positivt enligt tidigare forskning. Syftet med studien var att skapa en praktiskt användbar hinderbana och se om elevers i förskoleklass motoriska progression gynnades av banan. Studien ville även ta reda på vad eleverna tyckte om hinderbanan. Metod för att genomföra studien var observationer och intervjuer. Huvudresultat var att den motoriska progressionen gynnades av hinderbanan och att eleverna tyckte att banan var rolig. En eventuell slutsats man kan dra av studien är att det motoriska minnet byggs upp av att genomföra samma övningar flera gånger, vilket också kan kopplas till tidigare forskning.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare arbetar med att främja barns språkutveckling i förskolan. För att undersöka detta följer också två frågeställningar gällande om hur förskollärare arbetar med litteratur och högläsning för att främja barns språkutveckling samt hur förskollärare arbetar med rörelseaktiviteter för att främja barns språkutveckling. Barns språkutveckling är en viktig del av förskolans arbete där förskollärare ska ge barnen förutsättningar till att få lyssna till högläsning och få ta del av litteratur. Förskollärare har en viktig roll och behöver stimulera barnen när det gäller barns språkutveckling. Rörelseaktiviteter i förskolan är av stor vikt i verksamheten eftersom dessa aktiviteter gynnar inlärningen och då även språkutvecklingen. Denna studie är kvalitativ och undersökningen gjordes med intervjuer där sex stycken förskollärare i fyra olika kommuner intervjuades. Intervjuerna genomfördes förskollärarnas arbetsplats och bestod av sexton stycken öppna frågor. Resultatet av studien visade att förskollärarna anser att det är enormt viktigt att arbeta språkutvecklande med barnen i förskolan. Högläsning används av samtliga förskollärare både spontant och planerat och språkutvecklande arbete sker överallt och hela tiden i förskolans verksamhet enligt förskollärarna. Vårt resultat visade att förskollärarna anser att det är av stor vikt att förskollärare använder sig av nya ord och begrepp i sin undervisning då det kan gynna barnens ordförrådsutveckling. Resultatet visade också att förskollärarna arbetar med rörelseaktiviteter kopplat till språkutveckling på olika sätt. Förskollärarna tog upp att rörelseaktiviteter kan påverka barnens inlärning positivt och förbättra barnens koncentration.

This bachelor's thesis aims to find out what seven working preschool teachers in Sweden experience as obstacles and opportunities in preschool activities for children's motor development today. Our thesis discusses the importance of integrating motor development skills and physical activity into preschool activities from working preschool teachers and also from upper management. The study’s goal is to identify obstacles and opportunities promoting children's motor development in preschools and understanding these challenges and possibilities from the teacher’s perspective. From our interviews with the preschool teachers, we have selected the most important and central responses and analyzed them using our chosen theory which is Frame Factor Theory. Our study resulted in a conversation about the learning environment, staff shortage and curriculum stress. Finally, we discuss the results in relation to our previous research. In summary, our study highlights how physical and organizational frameworks in preschool affect children's opportunity for motor development today.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares erfarenheter och bidra med kunskap om hur musik i undervisningen kan stödja och bidra till barns språk- och motorikutveckling Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och den teoretiska ramen i studien, sociokulturell teori, lyfts vikten av interaktion och omgivningens roll för lärande fram. Resultatet visade på att musik inte bara väcker barns nyfikenhet och glädje, utan även främjar deras språkliga utveckling och skapar gemenskap. För att inkludera alla barn i musikaktiviteter används olika hjälpmedel såsom TAKK och TSS. Utmaningar identifierades också kring till exempel användningen av musikinstrument. Samtliga informanter tar upp att det finns många möjligheter med musik, främst att man får in motorik och rörelse i sånger. Andra möjligheter är bland annat att musik och sång kan väcka olika känslor hos både barn och vuxna. Sånger fungerar som en bro till det svenska språket för barn med annat modersmål än svenska vilket är en möjlighet. Avslutningsvis, betonar informanterna att musik bidrar till en atmosfär av glädje och gemenskap bland barnen i förskolan. Förskollärares erfarenheter av musik kopplat till barns språk-och motorikutveckling visar att det finns många olika sätt att arbeta på.

Barn med ADHD upplever ofta problematik inom kognition, motorikoch i sociala sammanhang på grund av de symtom som uppkommerav ADHD. Dessa utmaningar kan i sin tur direkt påverka skolgångennegativt i form av att kunna bibehålla uppmärksamhet, fokusera,passa tider, umgås med klasskamrater och kunna vara aktiv på raster.Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa tidiga arbetsterapeutiska interventioner riktade till barn med ADHD i åldrarnafem till tolv år som kan bidra till ökad delaktighet i skolaktiviteter.Denna litteraturöversikt är baserad på kvantitativa artiklar med arbetsterapeutiska interventioner från databaserna Cinahl with FULLTEXT, PubMed, Web of Science och Medline. Studien resulterade i10 artiklar med 9 olika interventioner som resulterade i tre kategorier:Interventioner med fokus på att förbättra motoriska färdigheter/förmågor, Interventioner med fokus på att förbättra kognitiva färdigheter/förmågor och Interventioner med fokus på att förbättra socialafärdigheter/förmågor. Resultatet visade på att arbetsterapeutiska interventioner kunde hjälpa barn med ADHD att förbättra sina motoriska, kognitiva och sociala färdigheter/förmågor. Slutsatsen i dennastudie visar att det finns ett flertal arbetsterapeutiska interventionerför barn med ADHD, som kan förbättra deras färdigheter/förmågor,vilket kan bidra till ökad delaktighet i skolaktiviteter

Barn spenderar en stor del av sina första år på förskolan och möjligheten att utveckla och upptäcka sin kropp genom rörelse är tydligt formulerat i förskolans styrdokument. Syftet är hur förskolan som läroinstans möjliggör och stimulerar barns medfödda behov av rörelse. Frågeställningarna är: Hur tolkas begreppet rörelse av pedagogerna? Hur planeras och genomförs undervisning med syfte att öka barnens rörelse? Har miljön betydelse om undervisningen bedrivs inomhus eller utomhus? Vi har använt oss av kvalitativ metod och intervjuat fem förskollärare på tre olika förskolor där alla arbetar på olika avdelningar. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer för att möjliggöra att samtalet håller sig relevant i förhållande till det bestämda syftet, samtidigt som det fanns möjlighet att följa upp och utveckla pedagogernas resonemang. Den teoretiska utgångspunkten har hämtats från John Dewey. Resultaten från vår studie visar att förskollärarnas tolkning av begreppet rörelse är enhetligt, något som är i förflyttning men vad som är i förflyttning skiljer sig åt. Detta visar att förskollärarna har en viss medvetenhet om vad rörelse är. Förskollärarna vi har intervjuat förknippar rörelse med att vara utomhus där den fria leken tar stor plats. Ett problem som majoriteten av våra förskollärare betonar är att det finns en utmaning i form av bristande kunskaper inom ämnet och därför planeras det inte i den utsträckning som behövs för att tillgodose barns rörelsebehov. Våra respondenter är överens om att de vill utvecklas och lära sig mer om hur de ska använda rörelse i den dagliga verksamheten. Erfarenhetsbyte är avgörande och viktigt för att kunna utveckla och fördjupa sina kunskaper inom hälsa och rörelse, enligt en av våra respondenter.

The study aims to show the preschool teacher's role in promoting motor development and learning in the outdoor environment. The method that has been used is semi-structured interview as it was suitable for making visible the phenomenographic perception of the preschool teachers who participated in the study. Actively using the outdoor environment is important to promote teaching and learning in many subjects. Children's movement patterns, coordination and motor skills are constantly evolving in the outdoor environment and are therefore more challenged out there than inside which in turn promotes good health. The results of the study show that preschool teachers actively work with motor development and learning in the outdoor environment, but that preschool teachers actively need to plan, implement and evaluate to a greater extent to promote development and learning. Through clear documentation, differences and development of motor skills are made visible, which would facilitate when actively working to promote the children's motor development and learning in the outdoor environment., Studien syftar till att synliggöra förskollärarens roll för att främja motorisk utveckling och lärande i utomhusmiljön. Den metod som har använts är semistrukturerad intervju då den lämpade sig för att synliggöra den fenomenografiska uppfattningen hos förskollärarna som deltog i studien. Att aktivt använda sig av utomhusmiljön är viktigt för att främja undervisning och lärande inom många ämnen. Barnens rörelsemönster, koordination och motoriska färdigheter utvecklas hela tiden i utomhusmiljön och utmanas därför i större mån ute än inne vilket i sin tur främjar en god hälsa. Resultatet av studien visar att förskollärare aktivt arbetar med motorisk utveckling och lärande i utomhusmiljön men att förskollärare aktivt behöver planera, genomföra och utvärdera i större mån för att främja utveckling och lärande. Genom tydlig dokumentation synliggörs skillnader och utveckling av motoriska färdigheter vilket skulle underlätta när man aktivt arbetar för att främja barnens motoriska utveckling och lärande i utomhusmiljön.

Digitaliseringen blir en allt större del av vårt samhälle vilket även har influerat den tidiga skrivundervisningen i skolan där handskrivande och det digitala skrivandet i olika grad används i det tidiga skrivandet. Lärare behöver ta ställning till när och hur mycket de två skrivverktygen ska användas i den tidiga skrivundervisningen, då läroplanen Lgr22 menar att båda ska läras ut. Det är därför av intresse att undersöka vad forskningen säger om vad som sker i den tidiga skrivinlärningen när elever skriver för hand eller skriver digitalt. Syftet med litteraturstudien är att diskutera för- och nackdelar med båda skrivverktygen. Vetenskapliga artiklar hittades genom sökningar i olika databaser och blev valda genom granskningar utifrån syfte och frågeställningar. Relevanta delar bearbetades och formade ett resultat. Resultatet visar att båda skrivverktygen kan användas i den tidiga skrivundervisningen men i olika syften. Pennan är viktig i bokstavsinlärningen medan datorn kan vara ett bra verktyg i textskapandet. Elever kan ha svårigheter med båda skrivverktygen vilket kan ha en påverkan på skrivinlärningen. Slutsatsen blir att en individanpassning behöver göras i valet av skrivverktyg. Vidare forskning behövs inom området då digitaliseringen inom skolan är en pågående process och dess fulla påverkan på den tidiga skrivundervisningen går ännu inte att se.

Denna studie handlar om det pedagogiska arbetet med barns fysiska aktivitet i förskolan. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med öppna frågor där jag intervjuat förskollärare från olika förskolor kring deras arbetssätt och förhållande till fysisk aktivitet. Jag undersöker på vilka sätt barnen får komma i kontakt med rörelser, hur pedagogerna arbetar med ämnet samt vad fysisk aktivitet har för betydelse i det pedagogiska arbetet i förskolan. De intervjuade förskollärarna kopplar fysisk aktivitet till motorik och rörelseförmåga samt att miljön har stor betydelse för deras arbete med fysisk aktivitet. Detta gör att begreppen motorik, rörelse och miljö är viktiga beståndsdelar i denna studie. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna i förskolan arbetar aktivt med fysisk aktivitet och barnen får vara fysisk aktiva under hela dagen på förskolan. Resultatet visar också att barnen får använda rörelse och få vara fysisk aktiva på i förskolan på många olika sätt, såväl inomhus som utomhus. Undersökningen resulterar i att fysisk aktivitet påverkar barnen på flera olika sätt. Det påverkar barnen både kring utveckling och lärande men också för dess förståelse för sitt hälsotillstånd och välmående.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare resonerar kring förskolans utomhusvistelse och hur denna kan påverka barns hälsa, utveckling och lärande. Studien är kvalitativ och har genomförts via semistrukturerade intervjuer med sex verksamma förskollärare på olika förskolor i en kommun i södra Sverige. Intervjuerna har transkriberats och sedan analyserats och bearbetats via en tematisk analys, den teoretiska utgångspunkten för studien är det barndomssociologiska perspektivet med fokus på ett barnperspektiv. Studiens resultat bygger på förskollärarnas uppfattningar, vilket visar på att förskolans utomhusvistelse används i flera syften för såväl pedagogisk undervisning som fri lek. Genom att vistas utomhus tillägnar sig även barn övervägande positiva hälsoeffekter men även negativa hälsoeffekter kan förekomma. Vidare visar resultatet på att pedagogers roll och ansvar är av särskild vikt, inte minst när det kommer till att förebygga att barn utsätts för hälsorisker när de vistas utomhus i förskolan.

Die folgende produktorientierte Bachelorarbeit, befasst sich mit dem Thema Bewegung im Kindergartenalltag. Im Vorschulalter ist Bewegung besonders bedeutend für die körperliche Gesamtentwicklung und die Erhaltung der Bewegungsfreude bis ins Jugend- und Erwachsenenalter. Der Erwerb von koordinativen Fähigkeiten bildet dabei im Vorschulalter eine grundlegende Voraussetzung für den späteren Bewegungserfolg. Das Ziel dieser Arbeit ist es, ein eigenes analoges Bewegungsbuch zum Thema der koordinativen Fähigkeiten für Kindergartenkinder zu gestalten. Somit sollen Kinder zu mehr Bewegungsfreude und gleichzeitig auch zum Aufbau grundlegender motorischer Fähigkeiten angeregt werden. Dazu werden die folgenden Forschungsfragen gestellt: «Wie kann ein selbsterklärendes Bewegungsbuch, mit dem Fokus auf die koordinativen Fähigkeiten, für das Kindergartenalter entwickelt werden? Verbessern sich Kindergartenkinder des 2. Kindergartens, nach einer vierwöchigen Nutzung des erstellten Bewegungsbuches, im Freispiel wesentlich in den koordinativen Fähigkeiten?» Im Theorieteil wird die Wichtigkeit von Bewegung, die Begriffe Motorik, Bewegungsmangel und das Erstellen von kindgerechten Bewegungseinheiten und deren Darbietung thematisiert. Das Produkt soll eine neue Variante darstellen, wie Kinder selbständig zu Bewegung angeregt und motiviert werden können. Das Buch besteht aus einer Übungssammlung, welche in fünf koordinative Fähigkeiten unterteilt wird. Jede Fähigkeit wird wiederum in Schwierigkeitsstufen gegliedert und pro koordinative Fähigkeit mit einem anderen Tier in Verbindung gesetzt. Weiter sollen Bewegungsvideos der Übungen, welche mit QR-Codes verknüpft werden, das selbständige Arbeiten mit dem Buch erleichtern. Vor, sowie nach dem vierwöchigen Einsatz des Bewegungsbuches in einem KG, werden Sporttests durchgeführt, um die Wirkung des Buches zu analysieren. Weiter werden die Lehrpersonen sowie die Kinder mittels Fragebogen über die Nutzung des Produkts befragt. Die Auswertungen

Aufmerksamkeits- und Konzentrationsprobleme zählen zu den häufigsten Beeinträchtigungen im Kindes- und Jugendalter. Vielerorts werden Bewegungspausen eingesetzt, um die Konzentrationsfähigkeit positiv zu beeinflussen. Um Gleichgewichtsübungen als zusätzliche konzentrationsfördernde Massnahmen in den Schulen etablieren zu können, bedarf es eines signifikanten Nachweises deren Effektivität. Um eine Steigerung der Konzentrationsleistung der Schülerinnen und Schüler aufgrund von Gleichgewichtstrainings nachweisen zu können, wird ein Quasi-Experiment mit Pre-/ Posttest-Design durchgeführt. Nach einem initialen Konzentrationstest absolvieren die Experimentalgruppen eine dreiwöchige Interventionsphase mit 2 täglichen, 5-minütigen Gleichgewichtstrainings. Direkt im Anschluss sowie zwei Wochen nach der Interventionsphase wird je ein Konzentrationstest durchgeführt. Parallel dazu wird bei einer Kontrollgruppe lediglich die Konzentration zu den drei vorgegebenen Zeitpunkten getestet. Zur Erhebung der Daten wird der d2–R Aufmerksamkeits- und Konzentrationstest nach Brickenkamp, Schmidt-Atzert und Liepmann eingesetzt (2010). Die Veränderung der Werte vom ersten zum zweiten Test beträgt bei den Experimentalgruppen 7.82 und ist als hochsignifikant einzustufen. Der entsprechende Zuwachs bei der Kontrollgruppe entspricht lediglich 4.38 und wird nur als sehr signifikant bewertet, wobei zusätzlich eine Überlappung der beiden Konfidenzintervalle zu verzeichnen ist. Der erwartete Übungseffekt durch das mehrmalige Durchführen des Konzentrationstests scheint vorzuliegen. Die Resultate der vorliegenden Arbeit ergänzen diejenigen der drei Masterarbeiten (Ritter, 2014; Weber, 2014; Egli, 2015) und der Dissertation (Everke, 2009), welche ebenfalls aufgrund kleiner Stichprobenumfänge und wegen des Übungseffekts lediglich teilweise signifikante Resultate aufweisen. Um mit Sicherheit feststellen zu können, welchen Einfluss Gleichgewichtstrainings auf die Konzentrationsleistung haben, sollte eine

Syfte: Studiens syfte var att beskriva oral hälsa hos individer med Parkinson sjukdom (PS). Metod:Studiedesignen var i form av allmän litteraturstudie där tre databaser användes för sökning efter vetenskapliga artiklar (DOSS, CINAHL och MEDLINE). Efter tillämpning av inklusions-, exklusionskriterier, passande sökord samt genomförande av kvalitetsgranskning, valdes totalt 19 vetenskapliga artiklar. Resultat: Oral hygien tenderade till att vara sämre hos individer med PS. Resultatet visade att xerostomi och hyposalivation var vanligt förkommande hos individer med PS. Karies, gingivit och parodontit visades även hos individer med PS där bland annat parodontala mätningar visades vara högre till andel hos dessa individer. Andra orala tillstånd som visades bland individer med PS var dregling, dysfagi, halitosis och angulär cheilit. Slutsats: Hos individer med PS visades orala hälsan var sämre jämfört med individer utan PS. Risken att utsättas för orala sjukdomar exempelvis karies, gingivit och parodontit var högre hos individer med PS, där både läkemedelsintag och nedsatt motorik har en inverkan., Aim: The aim was to describe oral health in individuals with Parkinson's disease (PD). Method: The study design was a general literature study where three databases were used to search for scientific articles (DOSS, CINAHL and MEDLINE). After applying inclusion, exclusion criteria, proper keywords and conducting a quality review, a total of 19 scientific articles were selected. Result: Oral hygiene tended to be worse in patients with PD. The results showed that xerostomia and hyposalivation are common in patients with PD. Caries, gingivitis and periodontitis were also shown among patients with PD where, among other things, periodontal measurements were shown to be higher in proportion in these individuals. Other oral conditions that were shown among individuals with PD were drooling, dysphagia, halitosis and angular cheilitis. Conclusion: Oral health was shown to be worse among individuals with PD compared to individuals without PD. The risk of being exposed to oral diseases such as caries, gingivitis and periodontitis was higher among these individuals where both drug intake and impaired motor skills have an effect.

Syftet med denna studie är att utifrån ett sociokulturellt perspektiv undersöka förskollärares uppfattningar om utemiljön som undervisningsplats med fokus på barns lärarande och utveckling, vad utemiljön används till samt vilka utmaningar som finns. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare. Intervjusvaren analyserades tematiskt. Resultatet visar att förskollärarna var medvetna om att utomhusmiljön erbjuder speciella möjligheter till undervisning och lärande, exempelvishar den fördelar för barnens motoriska utveckling jämfört med inomhusmiljön. Ett annat resultat är att det kunde vara svårt att genomföra undervisning utomhus i praktiken på grund av distraktioner i form av andra barn eller aktiviteter som lockar. Förskollärarna beskrev också hur de kunde bli stående tillsammans i samtalsklungor utomhus istället för att vara nära barnen, och potentiella lärtillfällen kunde därmed missas. En viktig slutsats är att i utomhusmiljön ändras de fysiskt medierande artefakterna med årstiderna, något som ofta användes av förskollärarna, både i spontan och i planerad utomhusundervisning.

Syftet med studien är att tydliggöra om rörelsemönstret skiljer sig mellan barn som går på en traditionell förskola respektive på en förskola med uteprofil samt att kartlägga de pedagogiska strategierna på de båda förskolorna. Studien har en kvantitativ ansats där mätning av antal steg med stegräknare och strukturerade observationer är studiens mätinstrument. Pedagoger och fyra barn på respektive förskola observerades under en dag. I studiens resultat framkom att de åtta deltagarna tog mellan 2 245 och 14 437 steg per dag. Medelvärdet för deltagande barn var 7817 steg per dag. På den traditionella förskolan tog barnen i studien 3424 steg i genomsnitt och på förskolan med uteprofil 12 210 steg. Barnen på förskolan med uteprofil tog 356% fler steg än barnen på den traditionella förskolan. Under observationerna noterades att båda förskolorna använde sig av totalt nio olika pedagogiska strategier. På den traditionella förskolan användes de förstärkande och avvaktande strategierna mest frekvent medan förskolan med uteprofil använde den erinrande strategin mest. På båda förskolorna stimulerade pedagogerna även barnen till rörelse och lek genom att regissera, delta, observera och reflektera.

Under vår utbildning har vi bildat oss en uppfattning om stora skillnader kring motoriken hos barn och ungdomar. Eftersom vår utbildning sker både teoretiskt och praktiskt har vi fått erfarenhet om hur området kan behandlas från teori till praktik genom bland annat vår verksamhetsförlagda utbildning. Syftet med vår kunskapsöversikt är att skapa oss en förståelse för hur lärare värderar en god motorisk utveckling och hur den kan påverka barn och ungdomar. Vi har även valt att undersöka hur lärare väljer att arbeta med motorisk utveckling i skolan för att vi sedan ska kunna skapa en förståelse om vad som är bra men även vad som kan bli bättre. Utifrån vår sammanställning kan vi se att motoriken har stor betydelse för individen och samhället. Det kan leda till allt fler elever känner sig mer inkluderade i undervisningen eftersom alla människor lär sig på olika sätt och behöver olika utmaningar. Undersökningen utgick från en kvantitativ metod i form av en enkät där vi fick in 55 svar från idrottslärare runt om i landet. Slutsatsen är att det inte bara krävs en ökad fysisk aktivitet samt en ökad motorisk träning för att få barn att utvecklas. Utan det krävs även en utbildad pedagog med rätt kunskaper för att kunna utmana varje elev utifrån deras förutsättningar och behov.

Syftet med studien är att belysa förskollärares beskrivningar av arbetet med motorik i förskolans inomhusmiljö, med hjälp av två frågeställningar: vad beskriver förskollärare att de skapar för förutsättningar för barns motorik i inomhusmiljön? samt vad ser förskollärarna för möjligheter och utmaningar i arbetet med motorik i inomhusmiljön? Som teoretiskt perspektiv för att analysera studiens resultat används de sociokulturella begreppen: den proximala utvecklingszonen, scaffolding samt medierande redskap. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sex legitimerade förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna skapar förutsättningar för barnen att utveckla sin motorik genom att planera en pedagogisk miljö, genomföra planerade och spontana aktiviteter samt genom att ge barnen utmaningar och stöttning under hela dagen. Resultatet visar även att utmaningen som förskollärarna ser i arbetet med motorik i inomhusmiljön är det begränsade utrymmet. De möjligheter som förskollärare ser i inomhusmiljön är att de kan anpassa miljö, aktiviteter samt storlek på barngrupp för att ändå kunna arbeta med motorik inomhus.

Bakgrund: Den kliniska approachen för neurologisk rehabilitering har utvecklats i interaktion med vetenskapliga teorier för motorik. Det kliniska resonemanget sker medvetet och omedvetet när fysioterapeuten väger risker och fördelar, tar patientens preferenser i beaktande och beslutar om en arbetsdiagnos och hanteringsplan. Forskning som beskriver hur motoriken omfattas i det kliniska resonemanget har efterfrågats. Syfte: Att undersöka och beskriva fysioterapeuters uppfattningar av motorikens betydelse i det kliniska resonemanget i tidig strokerehabilitering. Metod: Induktiv kvalitativ intervjustudie med fenomenografisk ansats. Sex intervjuer genomfördes över Zoom, transkriberades och analyserades. Resultat: Ett övergripande tema för sex beskrivningskategorier visade på aspekter som påverkar hur fysioterapeuten resonerar kliniskt kring motorik. 5.1 Motorik som fysioterapeutens unika kompetens; 5.2 Anpassning till den unika patienten; 5.3 Samspelet mellan människor; 5.4 Vikten av en ständigt pågående resonemangsprocess; 5.5 Användning av teorier om motorik i praktiken; 5.6 Etiska ställningstaganden. Konklusion: Uppfattningar visar att det kliniska resonemanget gällande motorik är unikt för fysioterapeuten och ett viktigt bidrag i rehabiliteringen. Resonemanget beskrivs omsätta teorier om motorik i praktiken i en ständigt pågående process där etiska aspekter ger arbetet en tydlig tyngd. Uppfattningar skiljer sig dock åt gällande strategi för motorisk rehabilitering, då skapandet av förutsättningar för motorik förhålls mot automatisering av rörelser genom aktivitet.

Syftet med den här studien är att undersöka vad slagverkspedagoger på kulturskolan anser vara faktorer som påverkar elevernas motoriska inlärning och utveckling, hos deras elever i framför allt yngre åldrar. Frågeställningarna söker svar på vad som påverkar motoriken, huruvida det går att tidsmässigt planera när olika motoriska framsteg bör ske samt om och eventuellt vilka verktyg lärarna har för motorisk utveckling hos sina elever. I bakgrundskapitlet beskrivs den svenska musik- och kulturskolans historia och uppdrag, samt vilken roll den och dess lärare har för eleverna. Man finner där tidigare forskning och en presentation av begrepp rörande motorik, samt mitt valda teoretiska perspektiv där jag utgått från kognitivismen och det sensomotoriska lärandet. Utgångspunkten för undersökningen är en fallstudie, med kvalitativa intervjuer som huvudsaklig informationskälla, genomförda på tre trumlärare från olika kulturskolor. Intervjuerna, vilka var strukturerade men med öppna frågor, transkriberades och analyserades för att sedan tematiseras och de svar som framkommit utgör studiens resultat. Detta visar att ingen av lärarna framförde en förutfattad tanke om hur bra eller dålig en elevs motoriska nivå bör vara vid en viss ålder. Vissa skillnader i synsätt och tillvägagångssätt blev synliga, men den gemensamma synen på motorikens betydelse för trumspelandet var tydlig. I diskussionen dras paralleller mellan lärarnas svar och de aspekter som framkommit i den tidigare forskningen jag tagit upp i bakgrundskapitlet. Lärarnas praktiska erfarenheter av den motoriska utvecklingen stämmer väl överens med vad litteraturen beskriver.

In dieser Arbeit wird basierend auf einer Literaturrecherche, dem Lehrplan Volksschule und einer Erprobung ein interaktives Hörbuch mit Übungsmaterial zur Förderung der Feinmotorik in der 2. Klasse entwickelt. Zuerst wird der Frage nachgegangen, was genau die Feinmotorik ist und wie die feinmotorische Entwicklung bei Kindern verläuft. Dafür werden verschiedene Entwicklungstheorien und Entwicklungsmodelle erläutert. Anschliessend werden die verschiedenen Störungen und Fördermöglichkeiten der Feinmotorik dargestellt. Da die Binnendifferenzierung für diese Arbeit eine wichtige Rolle spielt, wird diese ebenfalls theoretisch erläutert. Um Informationen über die Differenzierung von feinmotorischen Übungen zu erhalten, wird eine Expertenbefragung durchgeführt. Durch eine Erprobung in drei Phasen werden drei Niveaustufen für die Übungen kreiert und verfeinert. Eine Geschichte wird als Hörbuch in einem Tonstudio aufgenommen und dient als Leitfaden für die Übungen. Zum Schluss wird eine Reflexion über die verschiedenen Erfahrungen und Ergebnisse vorgenommen. Das Ziel der Arbeit ist es, Lehrpersonen der 2. Klasse ein Medium zur Förderung der Feinmotorik anzubieten, an dem die Schüler:innen selbstständig arbeiten können.