Search

Syfte: Tidigare forskning kring aktiemarknadens reaktion på VD-byten har fått spridda resultat då reaktionerna har varit positiva, negativa och neutrala. Det saknas även forskning som har undersökt svenska företag. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur aktiekursen påverkas av VD-byten. Faktorerna som studeras är kön, extern/intern rekrytering, ofrivillig/frivillig avgång, ägarkoncentration och tidigare framgångar. Vidare ämnar vi att studera hur interaktioner mellan dessa faktorer påverkar aktiemarknadens reaktion på VD-byten. Metod: Studien använder sig av en kvantitativ metod där en eventstudie genomförs. Datan består av 543 observationer mellan år 2002-2023 för företag på Stockholmsbörsen. Studien baseras till stor del på sekundärdata som mottagits av professor Hamberg. Datan har sedan analyserats genom en multipel regressionsanalys som genomförts i statistikprogrammet SPSS. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att marknaden i snitt reagerar svagt negativt på VD-byten. Inget signifikant samband finns mellan marknadens reaktion och företagets tidigare framgångar, eller könet på den nya VD:n. Marknaden reagerar signifikant positivt om den nya VD:n rekryteras externt samt om företaget har en hög ägarkoncentration. Om VD:n avgår ofrivilligt reagerar marknaden signifikant negativt. Resultatet avseende interaktionsvariablerna indikerar att marknaden endast reagerar signifikant svagt positivt om en extern VD rekryteras efter en ofrivillig avgång. Övriga interaktionsvariabler visar inte på något signifikant samband, således förkastas fyra av studiens fem hypoteser. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse för aktiemarknadens reaktion på VD-byten i svenska börsnoterade företag. Den ger även en ökad förståelse för hur investerare värderar de olika faktorerna vid ett VD-byte. Studien bidrar också till ökad forskning för det tidigare spridda resultatet. Förslag till framtida forskning: Ett förslag till fortsatt forskning kring VD, Aim: Previous research on stock market reaction to CEO turnovers has yielded mixed results, as the market reaction has been positive, negative and neutral. There is also a lack of research that has studied Swedish companies. The purpose of this study is to examine how CEO turnovers impact stock prices. The factors considered are gender, internal/external recruitment, voluntary/involuntary CEO departure, ownership concentration and the company's level of success. Furthermore, interactions between these factors are investigated. Method: The study is based on a quantitative research method. An event study has been conducted on a sample of 543 observations. The data consist of Swedish companies listed on the Stockholm Stock Exchange between the years 2002 and 2023. The study is largely based on secondary data provided by Professor Hamberg. A multiple regression analysis has been conducted in SPSS to test for statistical significance among the variables. Results and conclusion: The results show that the market, on average, reacts somewhat negatively to the announcement of a CEO change. There is no significant correlation between the market reaction and the company's level of success, or the gender of the new CEO. The market has a significantly positive reaction to external CEOs, and also to CEO turnover in companies with a high ownership concentration. The results, regarding the interaction variables, indicate that the market reacts with a significantly weak positive response to external CEOs if the previous CEO has left involuntarily. Other interaction variables do not show any significant correlation, thus leading to the rejection of four out of the study’s five hypotheses. Contribution of the thesis: The study contributes to a better understanding of the stock market reaction to CEO turnovers in a Swedish setting. Additionally, it offers insight into how different factors are valued by investors, enhancing the body of research within the field. Suggestions for future

Denna studie syftar till att undersöka aktiemarknadens reaktion på tillkännagivande av VD-avgång för börsnoterade företag på Stockholmsbörsen, samt analyserar hur graden av ägarstruktur påverkar denna marknadsreaktion. Forskningsmetoden genomförs genom en eventstudie som baseras på ett urval av 181 tillkännagivanden av VD-avgångar, vilka sträcker sig över perioden 2013 till 2022. Resultatet visar på att tillkännagivanden av VD-avgångar har en negativ påverkan på aktiemarknaden, särskilt under eventdagen, med en signifikant negativ abnormal avkastning under eventfönstret (från 10 dagar före eventdagen till 10 dagar efter eventdagen). Vidare belyser studien genom regressionsanalys att graden av koncentrerat ägande inom företagen har ett positivt samband med marknadsreaktionen på en signifikansnivå om 15%, och därmed kan hypotesen inte accepteras.

This paper investigates the long-run market effects of open market share repurchase programs, specifically focusing on the influence of firm size (market capitalization) and market-to-book ratio on long-run abnormal returns. The study utilizes data from financial databases, including Nasdaq Stockholm and Eikon, as well as information from initiation announcements and other publicly available documents provided by firms listed on the Stockholm Stock Exchange from 2015 to 2022. The findings of the study reveal that the completion of open market repurchase programs does not exhibit a significant impact on the long-term abnormal return of Swedish firms. Additionally, the study indicates that firm size and market-to-book ratio do not exert a substantial influence on the long-run abnormal return. Previous studies on the subject all show a positive abnormal return associated with the announcement of open market share repurchase program. However, this study diverges from previous research by focusing on the impact after the completion date. Consequently, it can be concluded that there is no significant effect on the long-run abnormal return following the completion of an open market share repurchase program, as the market has already incorporated the impact during the announcement phase, thereby reflecting it in the stock price at the completion date., I början av 2000-talet blev det lagligt för svenska börsnoterade bolag att köpa tillbaka sina egna aktier. Lagändringen medförde en ny möjlighet för företag att föra tillbaka överskottslikviditet tillaktieägarna. Flertalet svenska och internationella studier har dokumenterat marknadens reaktion vid annonserandet av ett aktieåterköpsprogram, denna studie är först med att undersökamarknadsreaktionen efter avslutade aktieåterköpsprogram. I uppsatsen undersöks sambandet mellan avslutade aktieåterköpsprogram och avvikelseavkastning på lång sikt genom Buy-and-hold-abnormal-return (BHAR). Uppsatsen fokuserar på företag noterade på Nasdaq Stockholm, vilka genomfört minst ett aktieåterköpsprogram under perioden 2015–2022. Studien syftar till att undersöka marknadsreaktionen efter avslutade återköpsprogram på den svenska marknaden. Därtill är syftet att undersöka hur market-to-book kvoten (M/B) och börsvärdet (BV) påverkar avvikelseavkastningen efter avslutat aktieåterköpsprogram på 3, 6 och 12 månaders sikt.Studien har samlat in information och data över återköpen genom Nasdaq, Eikon Refinitiv samt företagens finansiella rapporter och pressmeddelanden. Studiens resultat dokumenterar att det inte finns några signifikanta samband mellan avslutade aktieåterköpsprogram och företags BHAR på3,6 och 12 månaders sikt. Vidare kunde inga statistiskt signifikanta samband säkerställas mellanföretagens M/B kvot respektive börsvärde och BHAR.I slutsatsen diskuteras skillnaden mellan tidigare studiers resultat och resultaten från denna uppsats.Tidigare studier dokumenterar en signifikant positiv avvikelseavkastning, något som skiljer sig från resultaten i denna uppsats. En möjlig förklaring till skillnaden i resultaten är att de tidigare studierna utgår från dagen då aktieåterköpsprogram annonseras. Den marginella avvikelseavkastning i denna studie kan förklaras genom att marknadens reaktion främst sker vid annonseringen av aktieåterköpsprogrammet, och att reaktionen redan prisats in vid t

Uppsatsen ämnar undersöka utdelningens signalvärde med hjälp av olika grader av informationsasymmetri mellan företagsledning och ägare på den svenska marknaden. Studien genomförs på den svenska marknaden som har en unik ägarstruktur med stor andel kontrollägare och hög andel utländskt ägande. För att observera graden av informationsasymmetrin hos företag använder sig studien av ägarstrukturen i företaget. En hög ägarkoncentration hos den största ägaren är associerat med låg informationsasymmetri medan en hög andel utländskt ägande är associerat med hög informationsasymmetri. Informationsasymmetrin och dess påverkan på utdelning undersök från två perspektiv, utdelningsandel och marknadsreaktion vid offentliggörandet av utdelningssänkningar. Resultaten är delvis i linje med signalteorin då hög informationssymmetri, det vill säga hög andel utländskt ägande, är associerat med hög utdelningsandel samt ökad marknadsreaktion vid offentliggörande av utdelningssänkningar. Studien hittar inga signifikanta samband mellan ägarkoncentrationen hos den största ägaren och utdelningsandel eller marknadsreaktionen vid utdelningssänkningar.

Medier har i dagens samhälle möjlighet att snabbt nå ut till allmänheten med sina nyheter, och som konsekvens får företagsskandaler stor uppmärksamhet. Hur offentliggörandet av företagsskandaler påverkar aktiekurser har studerats sedan många år tillbaka, men en inriktning på den svenska marknaden har inte gjorts i någon bredare omfattning. Vidare begränsar majoriteten av tidigare forskning, som berör ämnet företagsskandaler och dess effekt, sitt fokus till rent illegala handlingar. Denna studie utgår från en bredare definition av företagsskandaler genom att även inkludera handlingar av mindre allvarlighetsgrad. Studiens syfte är att undersöka huruvida publikationen av företagsskandaler påverkar aktiekursen hos företag noterade på den svenska marknaden. För att besvara detta genomförs en kvantitativ eventstudie som inkluderar 76 event i enlighet med MacKinlays (1997) marknadsmodell. Vidare utförs ett ensidigt t-test för att avgöra om en signifikant reaktion kan avläsas. Studiens resultat indikerar att aktiekursen sjunker i samband med offentliggörandet av företagsskandaler.

I och med SFAS 142 ändrades redovisningen av goodwill från årliga avskrivningar till att varje år testas för nedskrivning. I EU och Sverige kom förändringen i samband med övergången till IFRS år 2005, vilket medförde en mer principbaserad redovisning i stället för den tidigare regelbaserade. Huvudmålet med nedskrivningsprövning var att bättre visa på goodwillpostens verkliga värde, men tidigare studier visar på att testerna ger utrymme för godtyckliga antaganden vilket kan utnyttjas av företagsledningar för att manipulera resultatet. De former av resultatmanipulering som undersöks i denna studie är då nedskrivningar görs för att minska resultatet då resultatet är onormalt högt och onormalt lågt. Dessa metoder benämns som stålbad respektive resultatutjämning. Studien är en utvidgning av tidigare studier av resultatmanipulering då den svenska marknaden undersöks. Dessutom utvecklas undersökningsområdet ytterligare genom att även undersöka efterdyningarna av goodwillnedskrivningar, nämligen reaktionen på aktiemarknaden. Studien har undersökt svenska börsnoterade bolag som alla har genomfört en nedskrivning åren 2007 till 2021. Antalet nedskrivningar under perioden uppgick till 240 som ger lika många observationer att utgå från. Den finansiella informationen som använts har hämtats från Retriever Business, Eikon och företagens egna årsredovisningar för att manuellt hämta information om vad nedskrivningen för året uppgick till. För att utföra de statistiska testerna användes programmet STATA. Inför testerna skapades variablerna GWIMP, BATH, SMOOTH, ROA, GWPORT och BRANSCH. Justering av outliers gjordes genom att winsorisera datan, därefter kunde tester påbörjas. De tester som genomförts är multipel linjär regression, medianregression och t-test, utifrån resultatet från testerna kunde de formulerade hypoteserna besvaras. För att undersöka om företag utnyttjar goodwillnedskrivning som en form av resultatmanipulering genomfördes regressionsanalyser. Resultatet visar att sve

Klimatförändringar och global uppvärmning kan ses som bidragande faktorer kring hur naturkatastrofer blir allt mer frekventa. Naturkatastrofer kan skapa obalans mellan utbud och efterfrågan och ha en inverkan på aktiemarknaden. Syftet med denna studie är att undersöka naturkatastrofers, närmare bestämt orkanen Ians, inverkan på läkemedelsföretags aktiepriser. Studien antar en kvantitativ ansats och hämtar sin empiri från databasen Factiva. Genom att använda teorierna effektiva marknadshypotesen (EMH) samt behavioral finance studeras 61 stycken av de största börsnoterade läkemedelsföretagen i USA med en eventstudie. Läkemedelsföretagen delas in i storleksbaserade portföljer inom de tre läkemedelsföretags-kategorierna “Medical Equipment/Supplies”, “Pharmaceuticals” och “Healthcare Provision” där de undersöks och jämförs. Studien har även inkluderat en branschspecifik variabel i form av godkända läkemedelsprodukter för “Pharmaceuticals”. Läkemedelsföretagen observeras fem dagar före eventdagen, under själva eventdagen (28 september), och fem dagar efter eventdagen. Enligt resultaten går det att tyda att endast ett signifikant samband av elva hypotesprövningar kunde observeras, vilket var för mindre stora läkemedelsföretag inom kategorin Healthcare Provision med en negativ CAAR på -4,15 procent. Tidigare forskning visar blandade reaktioner hos branscher till följd av naturkatastrofer, däribland fann Malik och Faff (2022) ett liknande negativt signifikant samband för små läkemedelsföretag inom Healthcare Provision. Resultatet indikerar att mindre stora läkemedelsföretag inte är lika motståndskraftiga vid naturkatastrofer som stora läkemedelsföretag. Vidare indikerar även resultatet att aktieprisförändringarna i eventstudien agerat likartat med aktieindexet S&P 500 och det är därmed troligt att studiens resultat till stor del beror på effekterna av S&P 500., Climate change and global warming can be seen as contributing factors to the increasing frequency of natural disasters. Natural disasters can create imbalances in supply and demand and have an impact on the stock market. The purpose of this study is to investigate the impact of natural disasters, specifically Hurricane Ian, on pharmaceutical company stock prices. The study adopts a quantitative approach and draws its empirical data from the Factiva database. Using the theories of the Efficient Market Hypothesis (EMH) and behavioral finance, 61 of the largest publicly traded pharmaceutical companies in the United States are studied using an event study. The pharmaceutical companies are divided into size-based portfolios within the three pharmaceutical company categories: "Medical Equipment/Supplies", "Pharmaceuticals", and "Healthcare Provision", where they are examined and compared. The study also includes an industry-specific variable in the form of approved pharmaceutical products for the "Pharmaceuticals" category. The pharmaceutical companies are observed five days before the event day, on the event day itself (September 28), and five days after the event day. According to the results, only one significant relationship out of eleven hypothesis tests could be observed, which was for smaller Healthcare Provision companies with a negative CAAR of -4.15 percent. Previous research shows mixed reactions among industries following natural disasters, including Malik and Faff (2022) finding a similar negative significant relationship for small Healthcare Provision pharmaceutical companies. The result indicates that smaller Healthcare Provision companies are not as resilient to natural disasters as larger pharmaceutical companies. Furthermore, the result also suggests that the stock price changes in the event study have acted similarly to the S&P 500 stock index, indicating that the study's results are largely influenced by the effects of the S&P 500.

Denna studie syftar till att undersöka om företags anseende inom hållbarhet har betydelse för aktiemarknadens reaktion vid publicering av företagsspecifika hållbarhetsnyheter. Studien utgår från företag noterade på Nasdaq Stockholm 2018-2021. Bakgrunden till studien är den ökade efterfrågan från investerare på företagens hållbarhetsarbete samt oenigheten hos tidigare forskning om vilken betydelse företagets anseende inom hållbarhet har för aktiemarknadens reaktion på hållbarhetsnyheter. Företagets anseende inom hållbarhet mäts i denna studie genom ESGC-poäng, ett mått som täcker in företagets arbete och transparens inom ESG samt eventuella kontroverser i media. För att undersöka hur aktiemarknaden reagerar vid publicering av hållbarhetsnyheter genomförs en eventstudie med anormal handelsvolym som proxy för marknadsreaktion. För att identifiera ett eventuellt samband mellan anseende inom hållbarhet och aktiemarknadens reaktion på hållbarhetsnyheter genomförs en regressionsanalys. Studien finner inte några signifikanta samband mellan företagets anseende inom hållbarhet och aktiemarknadens reaktion vid publicering av företagsspecifika hållbarhetsnyheter, varpå vidare forskning uppmuntras.

Studien utreder norsk marknadsreaktion på vinstvarningar. För att åstadkomma dettagenomförs en eventstudie, med avvikelseavkastning som mätmetod under tidsperioden2014–2022. Totalt inkluderas 72 vinstvarningar utfärdade av bolag noterade på Oslo Børs istudien. Marknadens reaktion analyseras i två eventfönster av olika längd. En multipelregressionsanalys genomförs för att undersöka om bolagsstorlek, multipla vinstvarningar,bolagets betavärde eller typen av information i vinstvarningen påverkaravvikelseavkastningen. Resultaten från eventstudien visar att vinstvarningar har ensignifikant negativ effekt på avvikelseavkastningen. Vidare indikerar resultaten från denmultipla regressionsanalysen att bolag med högt betavärde upplever en störreavvikelseavkastning vid utfärdandet av en vinstvarning.

Syftet med studien är att undersöka reaktioner mot svenska företag före och efter en vinstvarning samt att jämföra hur covid-19 påverkade marknadsreaktionerna i samband med en vinstvarning. Andra faktorer undersöks genom utformande av en regressionsanalys i studien för att testa om de har någon påverkan på marknadsreaktionen. Studiens resultat tyder på negativ abnormal avkastning vid utgivande av vinstvarningar för hela urvalet. Vinstvarningar under period 2020 hade en marginellt mindre marknadspåverkan än under period 2016-2019.

Denna studie undersöker om marknadsreaktionen på en vinstvarning påverkas av det utfärdande företagets historiska resultatvolatilitet. Marknadsreaktionen mäts i termer av avvikelseavkastning, vilken beräknas med hjälp av en eventstudie som omfattar 86 vinstvarningar som utfärdats av företag noterade på Nasdaq Stockholm under tidsperioden 2012-2019. Därefter genomförs en multipel regressionsanalys för att utröna huruvida historisk resultatvolatilitet påverkar den avvikelseavkastning som vinstvarningen ger upphov till. Resultaten från eventstudien visar att en vinstvarning har en signifikant negativ effekt på det utfärdande företagets aktiekurs. Vidare påvisar regressionsanalysen att högre historisk resultatvolatilitet har en signifikant negativ effekt på avvikelseavkastningen under eventfönstret som löper från en dag innan till fem dagar efter annonseringsdatumet. Studien finner därmed visst stöd för att det föreligger ett negativt samband mellan marknadsreaktionen på en vinstvarning och volatiliteten i det utfärdande företagets resultat.

FN:s klimatpanel Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) publicerade i Augusti 2021 en rapport som har uppmärksammats som en “kod röd” för mänskligheten i kampen mot klimatförändringar. Tidigare forskning visar att klimat- och miljöevent kan ge en avvikelseavkastning för hållbara investeringar. Dock saknas en liknande studie på den svenska aktiemarknaden och vi undersöker i denna studie om publiceringen av IPCC-rapporten 2021 hade en påverkan på avkastningen på Stockholmsbörsen. Vi genomför en eventstudie för att se marknadsreaktionerna för hela börsen, samt för aktier med höga respektive låga ENV-score (miljöbetyg). Inga signifikanta resultat kunde observeras och tolkningen görs att den svenska aktiemarknaden inte reagerade på publiceringen av IPCC-rapporten., The United Nations Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) released a report on climate change in August of 2021. The report has been seen as a "code red" for humanity's fight against climate change. Previous research shows that climate and environmental events can result in abnormal stock returns for sustainable investments. However, a similar study is missing for the Swedish market and in this study we investigate if the publication of the report from IPCC 2021 had an impact on the return on the Stockholm Stock Exchange. We conduct an event study to see the stock market reactions for the entire stock exchange, as well as for sustainable and less sustainable stocks. No significant results could be observed and we therefore conclude that the Swedish stock market did not react to the release of the IPCC report.

Tidigare forskning undersöker hur marknaden reagerar på tillkännagivanden av kvinnliga VD:s med motstridiga resultat. Ny forskning undersöker hur detta samband kan förklaras utifrån mediauppmärksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka hur investerare på den svenska kapitalmarknaden reagerar utifrån hur svensk media uppmärksammar tillkännagivanden av kvinnliga VD:s. En eventstudie genomförs för att identifiera en marknadsreaktion hos investerare. En multipel regressionsanalys tillämpas därefter för att studera effekten av mediauppmärksamhet mellan marknadsreaktionen och VD:ns kön utifrån utvalda kontrollvariabler. Utifrån EMH, Tokenism och UET samt tidigare forskning analyseras resultatet. Studien finner indikationer på en positiv marknadsreaktion vid tillkännagivandet av kvinnliga VD:s och att den avtar med ökad mediauppmärksamhet. Mediauppmärksamhet kan ha en modererande effekt på sambandet, men vidare forskning krävs för att statistiskt säkerställa detta. Studien bidrar till forskningsområdet med resultat från Sverige samt fortsatt diskussion kring jämställdhet inom näringslivet.

Syfte: Vinstvarningar är offentliggöranden som börsnoterade bolag enligt lag måste utfärda om resultatet förväntas skilja sig mot det förväntade. En negativ vinstvarning innebär att ett företag går ut med information om att resultatet kommer att bli kraftigt försämrat mot marknadens förväntan och en omvänd vinstvarning syftar till att resultatet istället förväntas bli högre. Denna studie fann dessa två fenomen intressanta och valde att undersöka fenomenet närmare. Studiens syfte var att undersöka och jämföra marknadens reaktion till de två typer av vinstvarningar på den svenska aktiemarknaden. Metod: En eventstudie har genomförts för att undersöka hur marknaden reagerar till den företagsspecifika händelsen i form av vinstvarning. Studiens andra syfte var att undersöka veckodagar och bolagsstorlek som bakomliggande faktor till hur marknaden reagerar. Vinstvarningar är insamlade mellan åren 2010–2021. Totalt fann studien 83 omvända och 151 negativa vinstvarningar. Urvalet bestod av bolag noterade på Stockholmsbörsen, First North Market och Spotlight (aktietorget). Resultat och slutsats: Studien finner en tydlig abnormal avkastning vid utfärdandet för både negativa och omvända vinstvarningar vilket går i linje med tidigare forskning. Vid jämförelsen tyder resultatet på att marknaden reagerar kraftigare på den negativa nyheten än den positiva. För att analysera effekten av de bakomliggande faktorerna exekverades två multipla regressionsanalyser. Studier finner ett svagt samband mellan fredagar och den abnormala avkastningen för negativa vinstvarningar men ej för omvända. Resultatet indikerar också på att bolagsstorleken har en betydelse för marknadens reaktion vid omvända vinstvarningar men ej vid negativa. Examensarbetets bidrag: Om bolag vill reducera den abnormala avkastningen vid en negativ vinstvarning bör den offentliggöras på en fredag enligt denna studie. Det empiriska materialet för vinstvarningar har också utvidgats genom denna studie och kan användas för fram

Antalet genomförda företagsförvärv på aktiemarknaden har ökat genom åren. Företagsförvärv ämnar till att skapa tillväxt och konkurrenskraftighet genom synergier, ökning av marknadsandelar eller via diversifiering. Syftet med studien är att beskriva hur marknaden reagerar vid tillkännagivande av ett företagsförvärv, samt om det finns något samband mellan marknadens reaktion, konjunktur och förvärvsstrategi. Studien undersöker marknadsreaktionen vid tillkännagivandet av ett företagsförvärv för börsnoterade företag på den svenska marknaden under perioden 2010 till 2020. Studien utgår från arbitrageteorin, den effektiva marknadshypotesen, signaleringsteorin och ekonomisk psykologi. Relevanta studier för ämnet lyfts också fram. Studien har tillämpat en kvantitativ statistisk eventstudie som huvudmetodik för att analysera marknadsreaktionen vid förvärvstillkännagivande. För att förklara eventstudiens resultat genomfördes en multipel linjär regressionsanalys, vilken undersökte sambandet mellan marknadens reaktion, konjunktur och förvärvsstrategi. Resultatet från eventstudien visade att den genomsnittliga abnormala avkastningen var högst på eventdagen men genomsnittligt nära noll. För majoriteten av förvärvstillkännagivandena gick det inte att påvisa någon signifikant skillnad i abnormal avkastning. Studien visade att marknaden inte reagerade kraftigare än vad som var förväntat. Vidare visade regressionsanalysen att varken konjunktur eller förvärvsstrategi hade någon signifikant påverkan på abnormal avkastning. Det betyder således att marknadens reaktion inte påverkades av varken rådande konjunktur eller vilken förvärvsstrategi bolaget hade., The number of completed acquisitions on the stock market has increased over the years. Acquisitions aim to create growth and competitiveness through synergies, increase market shares or through diversification. The purpose of this study is to describe how the market reacts when announcing an acquisition, and whether there is any relation between the market reaction, the economic cycle and the acquisition strategy. This study examines the market reaction when announcing an acquisition, for listed companies on the Swedish stock market during the period 2010 to 2020. This study is based on the arbitrage theory, the effective market hypothesis, the signaling theory, behavioral finance and other relevant studies. This study has applied a quantitative statistical event study as the main methodology to analyz the market reaction when announcing an acquisition. A multiple linear regression analysis was performed, which examined the relationship between the market reaction, the economic cycle and the acquisition strategy. The results from the event study showed that the average abnormal return was greatest on the event day but on average close to zero. For the majority of the acquisition announcements, it was not possible to determine any significant differences in abnormal returns. This study revealed that the market did not react more deviating than expected. Furthermore, the regression analysis indicated that neither the economic cycle nor the acquisition strategy had any significant effect on abnormal returns. Which means that the market reaction was not affected by neither the current economic situation or the companies acquisition strategy.

Denna studie undersöker hur ägarstruktur påverkar marknadsreaktionen vid insynshandelgenom att analysera 206 köpobservationer och 115 säljobservationer under 2019 för bolaglistade på Stockholmsbörsen. Vi skiljer mellan storägare som aktivt förväntas övervakaledningen i de bolag de investerar i (andra utomstående företag och privata investerare ellerfamiljer utan koppling till ledningen) och passiva storägare som inte förväntas övervakaledningen (institutionella investerare). Vi presenterar tre viktiga resultat. För det första lyckasvi bevisa att allt mer institutionellt ägande leder till en högre marknadsreaktion vid insynsköp.För det andra finner vi statistiskt signifikanta resultat som visar på att det förekommerabnormal avkastning vid insynshandel i bolag som domineras av både aktiva och passivaägare. För det tredje bekräftar vi tidigare studiers resultat som visar på attmarknadsreaktionen är större i mindre bolag.

Syftet med studien är att undersöka den svenska kapitalmarknadens reaktion vid vinstvarningar samt huruvida det kan observeras en skillnad baserat på informationsinnehåll i vinstvarningar och företagsstorlek. Urvalet består av 143 observerade vinstvarningar som utfärdats av svenska börsnoterade bolag under 2013–2019. För att uppnå studiens syfte genomförs en eventstudie där genomsnittlig kumulativ avvikelseavkastning mäts i tre perioder. För den initiala reaktionen används dag 0–1 efter utfärdandet av en vinstvarning. Beträffande perioden efter används två post-eventfönster, dag 2–10 samt 11–60. Studien har kompletterats med en regressionsanalys. Resultatet bekräftar tidigare forskning inom området om att vinstvarningar initialt genererar negativ avvikelseavkastning. Dock har ingen statistisk signifikant avvikelseavkastning uppmätts i perioden efter, vilket indikerar att marknaden varken under- eller överreagerar på utfärdade vinstvarningar. Trots avsaknad av signifikans i perioden efter för respektive grupp, påvisas en signifikant skillnad mellan vinstvarningar utfärdade av större och mindre företag. Avvikelseavkastningen är mindre negativ för större företag såväl initialt som i det första post-eventfönstret, men inte i det andra. Studien finner inget stöd för att informationsinnehållet påverkar avvikelseavkastningen, varken initialt eller i perioden efter.

Studien syftar till att undersöka om investerare anser att kvinnliga verkställande direktörer (VD) tillför värde till företaget genom att studera marknadsreaktionen när kvinnliga VD:ar tillkännages. Studien undersöker även om VD:ns erfarenheter och egenskaper, enligt Upper Echelons Theory, har en effekt på studerad marknadsreaktion. Studien avgränsas till den svenska marknaden där företag på Nasdaq Stockholm samt First North inkluderas, där urvalet består av 49 företag. Marknadens reaktion vid tillkännagivande av nya, kvinnliga VD:ar operationaliseras till den abnormala avkastningen vid eventdagen enligt marknadsmodellen, och tas fram för tio dagar innan tillkännagivandet till och med tio dagar efter. Resultatet visar att investerare är positivt inställda till kvinnliga VD:ar och anser de värdeskapande då signifikant positiv abnormal avkastning kan utläsas. Avseende antaganden om att VD:ns erfarenheter och egenskaper har effekt på marknadens reaktion finner studien inga signifikanta resultat och gör att hypoteserna varken kan förkastas eller accepteras.

Samspelet mellan externredovisningen och aktiemarknaden är ett väldokumenterat forskningsområde där en frekvent genomförd studie är att undersöka om vilka rapporter som har ett informationsinnehåll för investerare. En rapport som argumenteras ha ett lågt informationsinnehåll för investerare är årsredovisningen, då den redovisar föregående års finansiella information. Denna studie undersöker därför om årsredovisningen har ett informationsinnehåll för investerare eller om den obemärkt passerar förbi. För att undersöka om det finns ett informationsinnehåll i årsredovisningen genomförs en eventstudie med avseende på abnormal handelsvolym vid tillfället då årsredovisningen publiceras. Undersökningen bygger på data från Small Cap, Mid Cap och Large Cap Stockholm och berör perioden 2014–2018. Studien testar även om det föreligger ett samband mellan bolagets storlek och informationsinnehåll i årsredovisningen. Resultaten från studien visar, trots tidigare forskning, att årsredovisningen har ett informationsinnehåll för investerare. Däremot visar resultaten inget samband mellan informationsinnehåll i årsredovisningen och bolagets storlek.

Syftet med studien är att undersöka om publicering av hållbarhetsinformation påverkar marknadsvärdet på svenska företag börsnoterade på Nasdaq Stockholm. Vidare undersöks om det finns ett samband mellan vilken typ av hållbarhetsinformation som publiceras och avvikelseavkastning. En eventstudie tillämpas för att undersöka om det uppstår avvikelseavkastning vid företags publicering av hållbarhetsinformation i pressmeddelanden under 2018–2019. Resultatet av eventstudien ges av ett t-test. För att studera sambandet mellan typen av hållbarhetsinformation och avvikelseavkastning genomförs en regressionsanalys med den beroende variabeln Kumulativ avvikelseavkastning och de oberoende variablerna Typ av hållbarhetsinformation, Sektor och Företagsstorlek. De två sistnämnda utgör kontrollvariabler. Resultaten visar att det uppstår en signifikant positiv avvikelseavkastning vid publicering av hållbarhetsinformation samt att det finns ett signifikant samband mellan vilken typ av hållbarhetsinformation som publiceras och avvikelseavkastningen. Resultatet tyder på att publiceringen av hållbarhetsinformation påverkar svenska företags marknadsvärde och att olika typer av hållbarhetsinformation har olika effekt på marknadsvärdet.

Forskning inom corporate social responsibility (CSR) har lyft fram de ekonomiska fördelarna med socialt ansvarstagande och hur investerare reagerar på positiva och negativa nyheter gällande olika aspekter av bolags CSR-arbete. Tredjepartsaktörer har även visat sig kunna överbrygga informationsasymmetri mellan bolag och investerare gällande CSR-arbetet och därmed påverka börsvärdet för berörda bolag. Denna studie undersöker hur tredjepartssignaler i form av ranking inom CSR-området jämställdhet påverkar berörda bolag på Stockholmsbörsen. Detta görs genom en eventstudie där abnormal avkastning beräknas för bolag på dagen för offentliggörandet av stiftelsen Allbrights årliga jämställdhetsrapport där svenska börsbolag kategoriseras och rankas efter graden av jämställdhet. Eventstudien omfattar åren 2012-2018. Studiens resultat visar att negativ kategorisering leder till negativ abnormal avkastning som är koncentrerad till rapportdagen. Vidare indikerar studiens resultat att Allbrights ranking fått ökad kurspåverkan över tid.

Titel: En studie av den positiva marknadsreaktionen vid VD-byten i norden. Nivå: Examensarbete på Grundnivå (Kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Malin Ahlqvist och Niklas Örn Handledare: Jan Svanberg Datum: 2019 – juni Syfte: Syftet med denna studie var att analysera hur den nordiska marknaden reagerar på tillkännagivandet av en ny VD samt att analysera hur faktorerna; kön, ålder samt rekryteringskrets kan påverka denna reaktion. Metod: Studien har en positivistisk forskningsfilosofi med en deduktiv utgångspunkt. Studien tillämpar en eventstudie, vilket således förknippas med en kvantitativ forskningsmetod. Resultat & slutsats: Studiens resultat visade en positiv marknadsreaktion i Norden i samband med tillkännagivandet av ett VD-byte. Studien visade även en positiv marknadsreaktion för både kvinnor och män. Vidare tyder studien på att marknadsreaktionen är positiv i Sverige och Finland respektive negativ i Danmark och Norge. Marknadsreaktionen för män under medianålder var positiv medans reaktionen för män över medianåldern var negativ, marknadsreaktionen för kvinnor baserat på ålder är motsatta. Studien visade även att det fanns en positiv reaktion då den tillträdande VD:n är internt rekryterad samt en negativ reaktion då den tillträdande VD:n är externt rekryterad. Vissa delar av resultatet var dock inte signifikanta, det gick därför inte att utesluta att vissa delar av resultatet är slumpmässigt. Examensarbetets bidrag: Detta examensarbete bidrog till att fylla det forskningsgap som fanns gällande marknadens reaktion vid VD-byten relaterade till ålder, kön, rekryteringskrets samt ett jämförande nordiskt perspektiv. Förslag till fortsatt forskning: Studien visade vid flera tillfällen en signifikant reaktion dagen före själva tillkännagivandet av VD-bytet, detta ansåg vi vore ett intressant att fortsätta undersöka. Vi skulle med intresse ta del av en studie vilken presenterar en förklaring till denna signifikanta reaktion. Ytterligare tre förs, Title: A study of the positive market reaction to CEO changes in the Nordic region. Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Malin Ahlqvist and Niklas Örn Supervisor: Jan Svanberg Date: 2019 - June Aim: The purpose of this study is to analyze how the Scandinavian market reacts to the announcement of a new CEO and to analyze how the factors gender, age and recruitment method can affect this reaction. Method: The study has a positivistic research philosophy with a deductive basis. The study applies an Event study and is thus associated with a quantitative research method. Result & Conclusions: The results of the study indicate a positive market reaction in Scandinavia at the announcement of a CEO change. The study also indicates a positive market reaction for both women and men. Furthermore, the study indicate that the market reaction is positive in Sweden and Finland as well as negative in Denmark and Norway. The market reaction for men under median age is positive while the reaction for men over median age is negative, the market reaction for women based on age is opposite to men. The study indicates that there is a positive reaction when the incoming CEO is internally recruited and a negative reaction when the incoming CEO is externally recruited. However, some parts of the results are not significant, therefore it cannot be ruled out that certain parts of the results are random. Contribution of the thesis: This thesis contributes to fill the research gap that exists regarding the market reaction to CEO changes related to age, gender, recruitment method and a comparative Scandinavian perspective. Suggestions for future research: This study shows on several occasions a significant market reaction the day before the actual announcement date of the CEO change, we believe a study to further study the reason behind this result would be of interest. Two more suggestions for further research are presented in the

Flera tidigare studier har påvisat att marknaden reagerar när företag publicerar sina finansiella rapporter, vilket tyder på marknadseffektivitet. Få studier kring kvartalsrapporters inverkan på reaktionen har gjorts på den svenska marknaden. Denna studie ämnar studera marknadseffektiviteten vid publicering av resultatinformation i kvartalsrapporter av företag noterade på Nasdaq Stockholm åren 2005-2016. Vidare studeras skillnader i reaktionen mellan bra och dåliga nyheter, samt om granskning av revisor har någon inverkan på den. Kategoriseringen av bra respektive dåliga nyheter görs utifrån hur redovisat resultat förhåller sig till föregående år. Genom en eventstudie framkommer att marknaden reagerar på kvartalsrapporter, och att reaktionen är något större för dåliga nyheter. Resultatet indikerar att marknaden är effektiv i den semi-starka formen och att kvartalsrapporter har betydelse för marknaden. Angående granskning indikerar resultatet att reaktionen är större för kvartalsrapporter som granskats, medan det tyder på det motsatta för bra. Skillnaderna är dock inte statistiskt signifikanta.

Syfte: Uppsatsens har som syfte att utreda om det generellt eller branschvis förekommer onormala aktiekursförändringar för företag noterade på Stockholmsbörsen, då företag inom samma bransch som de själva meddelar om en oväntad förändring i framtida utdelning. Utifall det inte går att dra några generella slutsatser för Stockholmsbörsen i stort så ska det undersökas ifall det finns särskilda branscher där denna form av spridningseffekt äger rum. Metod: Studien bygger på en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att se ifall onormal avkastning förekommer har vi subtraherat marknadens avkastning ifrån avkastningen för aktien. Som marknadsavkastning har Affärsvärldens Generalindex använts. Regressionsanalyser har gjorts för att bestämma spridningseffekten inom branscherna. Tidsperioden för studien sträcker sig från 1997 till 2002. Slutsatser: Vår undersökning av den svenska marknaden kunde inte visa något generellt statistiskt samband mellan utdelningsförändringar och onormal avkastning inom en bransch. Vi kan däremot av våra observationer dra slutsatsen att det förekommer spridningseffekter inom små homogena branscher vid en utdelningsförändring av ett stort och marknadsledande företag.