Search

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur barn i förskolan uppfattar fysikaliska fenomenet friktion genom att utgå från ett lekpedagogiskt arbetssätt som tar utgångspunkt i barnboken ”Mamma Mu åker rutschkana”. Undervisningssituationens utformning kombinerade högläsning, dramatisering och naturvetenskap på ett lekfullt sätt. I studien observerades totalt sex barn från två olika förskolor med barn i åldrarna tre till fem år. Observationen genomfördes vid förskolornas rutschkana där en av studenterna gestaltade karaktären Mamma Mu och barnen fick möjlighet att undersöka fenomenet friktion med hjälp utav olika material. Observationerna dokumenterades genom ljud- och videoinspelning, där datamaterialet sedan analyserades tematiskt. I resultatet framkom det att barnen visade progression i sin förståelse för fenomenet under undervisningssituationen, de utvecklade sina förklaringar och uppfattningar om fenomenet i relation till olika material mot en rutschkanas underlag. Utifrån barnens verbala och kroppsliga uttryck visar resultatet att barnet fick förståelse för fenomenet. Exempelvis förklarade några barn att det var mer än materialets textur som påverkade friktionen och hastigheten i rutschkanan vilket de beskrev hade att göra med tyngd. Resultatet i studien tyder även på att det lekpedagogiska arbetssättet var till fördel för att skapa intresse, nyfikenhet och förståelse för fenomenet friktion hos barnen. Barnen intresserade sig för karaktären, drog paralleller mellan bokens handling och undervisningssituationen samt utvecklade sina förklaringar om fenomenet genom stöttning från studenten som gestaltade karaktären Mamma Mu. The study aims to contribute with knowledge about how children inpreschool understand the phenomenon friction. The study uses a playpedagogical approach based on the children's book "Mamma Moo goes downa slide". The design of the teaching situation combined storytelling,dramatization and science in a playful way. Six children from two differentpreschools were observed, the children were three to five years old. Theobservation was carried out at the preschools` slides, where one of thestudents dramatized the character Mamma Moo. The children had theopportunity to investigate the concept of friction using different materials inthe slide. The observations were documented trough audio and videorecording. The data material was analyzed thematically. In the result, thechildren showed progression in their understanding of the phenomenonduring the teaching situation. They developed their explanations of thephenomenon in relation to different materials against the slide. Based on thechildren's verbal expression and body language the result shows that thechildren gained an understanding of the phenomenon friction. For example,some children explained that it’s more than the texture of the material thataffects the friction and speed in the slide, which they described had to dowith weight. The results of the study also suggest that the play pedagogicalapproach was beneficial in creating interest, curiosity and understanding ofthe phenomenon friction. The children were interested in the character, drewparallels between the book's plot and the teaching situation, and developedtheir explanations through the support of the student who dramatized thecharacter Mamma Moo.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad pedagoger i förskolan har för tankar och erfarenheter utav att arbeta med lekpedagogik? Vad anser de är möjligheterna och finns det några hinder med arbetssättet? I min undersökning har jag använt mig utav semistrukturerade intervjuer vilket betyder att intervjufrågorna är formade så att deltagarna får utrymme att besvara och tolka frågorna utifrån deras egen uppfattning av omvärlden. Med hjälp av en utformad intervjuguide har jag skapat frågor som berör olika områden som är relevanta för min undersökning. Mitt resultat visar på att pedagogerna tycker att det är riktigt roligt att arbeta lekpedagogiskt, de har viljan och engagemanget, men det är praktiska hinder såsom tid- och personalbyten som gör att de inte kan arbeta med det i den utsträckning som de skulle vilja. The aim of my thesis is to examine preschool teacher’s thoughts and experiences of working with pedagogical play. What are their views of the possibilities of this way of work and are there any difficulties whit this approach? In my research I´ve been using semi-structured interviews which means that the interview questions are shaped so the participants have space to answer and to interpret based on their own perception of the outside world. Using a designed interview guide I´ve created questions that cover different areas that are of relevance to my research. My result shows that the preschool teachers think pedagogical play is an excellent approach. They have the will and commitment but there are some practical difficulties such as time constraints and personnel changes that make them unable to work with pedagogical play in the extent they would like.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur förskollärare resonerar kring ett lekpedagogiskt arbetssätt och barns relationer. För att undersöka detta valde jag att genomföra min studie med hjälp av intervjuer som metod. Jag valde att intervjua tre förskollärare som alla arbetar lekpedagogiskt på olika förskolor, för att på så vis få en så bred bild som möjligt. Resultatet visar att gemensamma upplevelser är viktigt för relationerna på förskolan, då dessa upplevelser utgör en grund för både samtal och lek mellan barn, men även mellan barn och pedagoger. Även temat och lekvärlden utgör en stabil grund för lek, där både barn och vuxna delar samma kontext. På så vis skapas en gemensam kontext för vad, när och även hur man leker med varandra. Min förhoppning är att denna studie kommer att bidra med kunskap kring hur lekpedagogik kan påverka barns kamratkulturer, men även hur det påverkar atmosfären i förskolan. The aim of this study was to investigate how preschool teachers reason about the educational approach of pedagogical play, and how it can affect children's relationships. I decided to use interviews as a method. I chose to interview three preschool teachers, who all work with this educational approach. The results show that collective experiences are important for relationships in preschool. These experiences creates a foundation for conversations and play between children, but also between children and adults. The theme and playworld creates a mutual context for what, when and even how you play with each other. My hopes are that this study will contribute knowledge about how pedagogical play can affect children’s peer cultures and the atmosphere in preschool.

Den här uppsatsen handlar om de sovjetiska psykologerna Vygotskij och Leontjevs teoretiska perspektiv på lek, så som Vygotkji presenterar sin teori i förläsningen Lekens roll i barnets psykiska utveckling 1933 (1981) och så som Leontjev presenterar sin teori i artikeln Lekens psykologiska grundvalar i förskoleåldern 1944 (1982). Den här uppsatsen bygger på en kvalitativ hermeneutisk textanalys av dessa två källor, och ställer sig frågan vad Vygotskijs och Leontjevs teorier betyder? Analysen anlägger dels ett hermeneutiskt historiskt perspektiv och dels ett nutids historiskt pedagogiskt perspektiv. För det nutidspedagogiska perspektivet använder jag mig av det skandinaviska forskningsfältet lekpedagogik, framför allt Birgitta Knutsdotter Olofsson, Fredrik Ole Lillemyr och Gunilla Lindqvist. För det hermeneutiskt historiska perspektivet använder jag mig av en kvalitativ textanalys där jag har systematiserat de två texterna i vardera tre analysteman. Vygotskijs föreläsning har jag sammanfattat och tolkat utifrån följande analysteman: förändrade handlingsmotiv, separationen mellan det visuella fältet och betydelsefältet och sambandet mellan rollek och regellek. Leontjevs artikel har jag sammanfattat och tolkat utifrån analystemana förändrade handlingsmotiv, leken som reproduktion och sambandet mellan rollek och regellek. Samtliga av analystemana är hermeneutiska delar av respektive texters helheter. Temana har jag analyserat dels som bryt- och beröringspunkter mellan Vygotskij och Leontjev och dels utifrån de begrepp som ligger till grund för den kulturhistoriska teorin.I analysen kommer jag fram till att förändrade handlingsmotiv ligger till grund för både Vygotskij och Leontjevs teorier, även om de skiljer sig åt något i sina respektive definitioner. Vidare kommer jag fram till att både Vygotskij och Leontjev baserar sin syn på utvecklingen av barns lek från rollek till regellek på en liknande historiegenetisk analys. Den stora skillnaden, som jag har funnit i min analys, är att Leontjev behandlar leken som ett yttre fenomen, som en verksamhet, medan Vygotskij behandlar leken som ett inre-yttre fenomen. Alltså som en verksamhet men också som en inre process där barnets idéer, emotioner och fantasi driver leken. This essay discusses the theories on children’s play of two sovjetic psychologists: Lev S. Vygotsky and Aleksei N. Leontiev. It focuses specifically on Vygotsky’s lecture Play and its role in the Mental Development of the Child from 1933, and on Leontiev’s article The Psychological Principles of Preschool Play from 1944. Through a qualitative hermeneutic textual analysis of these two sources, the essay explores the meaning of Vygotsky’s and Leontiev’s theories, both from a hermeneutical, historical perspective, and a contemporary historical, educational perspective. The contemporary pedagogical perspective is based primarily on the Scandinavian research field of “play pedagogy”, and the research of Birgitta Knutsdotter Olofsson, Fredrik Ole Lillemyr and Gunilla Lindqvist. The hermeneutical, historical perspective is present through a qualitative text analysis. In this analysis, the contents of the two texts are systematized and interpreted with the use of three analytical themes. In Vygotsky’s lecture, the following themes are identified: changing motives of action, the separation between the visual field and the meaning field and the relationship between role play and rule play. In Leontiev’s article, these three themes are found: changing motives of action, play as reproduction, and the relationship between role play and rule play. All of the analytical themes are hermeneutic parts of the texts as a whole. The themes are analyzed both as differences and similarities between Vygotsky and Leontiev, and also as concepts that form the basis for the cultural-historical theory. The analysis show that the theme of changing action motives is at the base of both Vygotsky’s and Leontiev’s theories, although their definitions of this theme differ somewhat. The study also found that both Vygotsky and Leontiev based their theories on the development of children's play from role play to rule play on a similar historical genetic analysis. The major difference found between Vygotsky and Leontiev is that Leontjev treats play primarily as an external phenomenon and as an external activity, whereas Vygotsky treats play both as an external activity, like Leontiev, and as an internal process, in which the child's ideas, emotions and imagination drives play forward.

Syftet med uppsatsen var att synliggöra pedagogers erfarenheter samt sätt att se på lek som inlärningsmetod. Frågorna som tas upp rör pedagogernas sätt att se på lek, sitt eget sätt att införliva lek i undervisningen samt vilka möjligheter och vilka problem som finns med metoden. I undersökningen har det genomfört intervjuer med pedagoger samt observationer i dessa pedagogers klassrum. Uppsatsen ses med fördel genom ett sociokulturellt samt ett utvecklingspedagogiskt perspektiv. Undersökningen visar på att pedagogerna överlag är positivt inställda till lek som inlärningsmetod men att de inte är nöjda med sitt eget sätt att införliva denna typ av metod. Pedagogerna är mer angelägna om att tala om diverse svårigheter exempelvis: tidsbrist, stress, kunskapsbrist samt brist av verktyg med mera. En av de viktigaste slutsatserna som kunnat dras utifrån uppsatsen har blivit den att pedagogerna inte använder sig av lek som metod på grund av en ökad tidsbrist i dagens skola. Uppsatsen fokuserar därför även på att synliggöra eventuella anledningar till denna tidsbrist. The purpose with this essay is to shed light on educationalists experiences and views on play as a method for learning. The questions in the essay are mainly about the educators own views on play as a method for learning, their own way of incorporating play in their own ways of teaching together with the possibilities and difficulties that this type of method can create. The essay is based on interviews with teachers and observations made in their classrooms. The essay shows that the teachers are positive about working with play as a method for learning although they are not satisfied with their own ways of incorporating the method in their own ways of teaching. The teachers are more anxious to talk about the difficulties there are while working with such a method, such as: lack of time, stress, lack of knowledge and lack of tools and so on. One of the most important conclusions that you can draw from this essay is that the teachers don’t use play as a method for learning because an increasing lack of time in today’s compulsory school. The essay therefore also focuses on shedding light on the possible problems for this lack of time.

Syftet med denna studie var att lyfta fram och försöka förstå lekarbetspedagogers kunskap, förhållningssätt och erfarenheter som genom lekarbete påverkar barns hälsoresurser. I bakgrunden presenteras lekens betydelse för barns hälsa och utveckling, samt pedagogisk grundsyn som är av betydelse för uppfattningar om lekens pedagogiska värde. Undersökningen genomfördes enligt den narrativa traditionen. Metoden som använts är intervjuer där berättelse står i fokus. Urvalsgruppen bestod av fyra lekarbetspedagoger med olika erfarenhet inom praktiskt lekarbete. Resultatet utföll i berättelsen om Lekarbets-pedagogers förhållningssätt till barns hälsa. Berättelsen skildrar olika teman som tar upp barns lek, hälsoresurser, utveckling och lärande samt erfarenheter. Analysen har utgått från pedagogisk grundsyn samt utifrån den narrativa teorins tredimensionella fält som innefattar den personliga- och sociala interaktionen, närvaron och förhållandet till lekarbetet. Analysen av berättelsen förevisade den humanistiska människosynen där medmänsklighet, tillit och lyhördhet är framträdande förhållningssätt inom det pedagogiska lekarbetet. Vidare framhåller lekarbetspedagogerna att lek har en betydelsefull pedagogisk roll för barns lärande, utveckling, och därmed även för barns hälsa.

Bakgrund: I Lpo 94 står det att skolans uppdrag är att inkludera lek i undervisningen. Särskilt under de tidiga skolåren betyder leken mycket för elevernas kunskapsutveckling. Forskare är eniga om lekens betydelse för barns lärande. Lärarutbildningen förespråkar lek och lustfyllt lärande för att främja barns lärandeprocess. Under vår verksamhetsförlagda utbildning (VFU) har vi dock inte sett mycket lekpedagogik i undervisningen och vi blev intresserade av varför leken är så lite förkommande i skolan. Den lek som vi har observerat under våra VFU-perioder är styrd lek och används av pedagogen antingen som rekreation mellan arbetspass eller som hjälp till inlärning. Syfte: Studien syftar till att undersöka lärares syn på lek i undervisningen under de tidiga skolåren och hur de använder sig av lekpedagogik i undervisningssyfte. Metod: Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod i form av fokusgruppsintervjuer. Vi har i fyra fokusgruppsintervjuer fört samtal med pedagogerna om vad de anser om lekpedagogik i skolan och hur de använder leken som redskap för lärande. Resultat: Genom fokusgruppsintervjuer med lärare i de tidigare skolåren har vi funnit att samtliga informanter anser sig använda lekpedagogik i undervisningen. De menar att lek kan man använda i alla sammanhang och i alla ämnen. Vår studie visar på att pedagogerna är positivt inställda till lekpedagogik och de anser att det behövs mer lek i skolan. Syftet med lek i undervisningen är främst som inlärning och som paus mellan arbetspass. De anser att fri lek är viktig i undervisningen men använder själva den styrda leken. Pedagogerna menar att det finns olika faktorer som bidrar till att lekpedagogik är svår att ta i bruk.

Lekarbete/lek som specialpedagogisk metod används bland annat för att hjälpa splittrade, otrygga och okoncentrerade barn, barn i sorg och barn med negativ självuppfattning, genom att leka i närvaro av en intresserad vuxen i ett speciellt lekrum. Barn som upplever skilsmässa kan få dessa reaktioner som behöver bearbetas och vi ville ta reda på om det går att hjälpa dessa barn med lekarbete.Vi ville undersöka hur lekarbete kan stödja skilsmässobarn i åldern 4-7 år samt om lekpedagogernas förhållningssätt har betydelse för barnets bearbetning. Vi ville lyfta fram lekpedagogers erfarenheter och hur de upplever sitt förhållningssätt.Studien bygger på kvalitativa intervjuer av lekpedagoger.Studien visar att lekarbete är stödjande för barn i åldern 4-7 år som upplevt föräldrars skilsmässa. Barnet kan i lekarbete skapa förståelse och få ordning på sina tankar. Lekpedagogernas förhållningssätt har betydelse för barnets bearbetning eftersom de ger barnet total uppmärksamhet.

Baksidestext: Hur ser lekpedagoger på sitt eget arbete? I denna rapport utfrågas bl.a. 248 lekpedagoger om lekens betydelse för barn. Har leken betydelse för barns intellektuella, känslomässiga och sociala utveckling? Varför är lekarbete en framgångsrik metod för barn/elever i behov av särskilt stöd? Hur mycket stöd och handledning får de utbildade lekpedagogerna? Hur mycket samverkar de med föräldrar och utbildningsledare? Det är några frågor som tas upp i denna rapport om lekarbetets betydelse.

Förskollärarens synsätt på den fria leken. En bild av vilka funktioner förskolläraren tycker att den fria leken fyller i barns liv och utveckling.