Search

Kriser är händelser som sker alltmer frekvent i dagens samhälle och de bidrar ofta till förödande konsekvenser för företag. Trots krisers aktualitet och dess påverkan på företags dagliga verksamhet anser en majoritet av företagsledare runt om i världen att deras organisation inte besitter de verktyg som krävs i krisberedskapen för att hantera kriser. Detta innebär att krisberedskap är ett arbetsområde som kan vara av vikt att implementera och utveckla i organisationen för att säkerställa att det finns rätt resurser för att kunna minimera krisens påverkan. Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska organisationer arbetar med krisberedskap i deras verksamhet. Undersökningen är baserad på en kvalitativ metod där nio respondenter från sex olika organisationer intervjuas där studien har anammat en induktiv ansats. Studiens resultat mynnar ut i en modell för att besvara forskningsfrågan: Hur förebygger, förbereder och hanterar svenska organisationer kriser? Slutsatsen i denna studie har lett fram till tre olika faser inom krisberedskap; före krisen, under krisen och efter krisen. Före en kris arbetar svenska organisationer med riskidentifiering och omvärldsanalyser som det primära verktyget i det förebyggande arbetet för att upptäcka och analysera potentiella risker som kan bli en organisatorisk kris. Samtliga organisationer arbetar med kontinuitetsplaner i både det förebyggande och förberedande arbetet inför en potentiell kris. Centrala fynd betonar vikten av att dessa planer hålls uppdaterade och utvärderade för att säkerställa aktualiteten. Även utbildning i form av att praktiskt träna på hypotetiska krissituationer är en viktig del av det förberedande arbetet. Under en kris används kommunikationsplaner delvis för hur intern och extern kommunikation ska hanteras, med fokus på att förhindra ryktesspridning och stärka varumärket. Ett centraliserat beslutsfattande och en sund företagskultur bidrar till effektiv krishantering. Dessutom betonas viktiga krisledareg

I denna uppsats undersöks krishantering vid svenska musikfestivaler. Studien fokuserar på hur dessa evenemang förbereder sig för och hanterar potentiella kriser. Denna uppsats har använt sig av sex kvalitativa semistrukturerade intervjuer med projekledare, säkerhetsansvariga, sakkuninga och andra personer med relevant kunskap och erfarenheter samt en dokumentstudie. Studien använder sig av ramverket Krishanteringens livscykel kompletterat med MSB:s fyra principer mot antagonistiska hot för att göra det mer tillämpat på musikfestivalbranschen. I resultatet framgår det att musikfestivalorganistationer lägger vikt vid utbildad personal, välutformade och tydliga krishanteringsplaner samt effektiv kommunikation för att säkerställa en säker musikfestivalmiljö. Som slutsats ser vi att svenska musikfestivalorganisationer ständigt måste vara förberedda för att kunna möta och planera inför nya kriser och hot. Genom tydliga och heltäckande krishanteringsplaner kan organisationerna ta an förebyggande åtgärder mot bland annat antagonistiska hot, trängselolyckor och sexualbrott. Vi har sett att säkerhetsarbetet är en kontinuerlig process som hela tiden måste utvärderas och förändras för att möta nya yttre faktorer som kan påverka musikfestivalorganisationer och dess deltagares trygghet. Denna studien är skriven på svenska., This thesis explores crisis management at Swedish music festivals, focusing on how these events prepare for and manage potential crises. The study employs six qualitative semi-structured interviews with project leaders, security managers, experts, and other individuals possessing relevant knowledge and experience, as well as a document study. It utilizes the Crisis Management Lifecycle framework, enhanced with the MSB's four principles against antagonistic threats, to apply it specifically to the music festival industry. The results indicate that music festival organizations emphasize trained personnel, well-designed and clear crisis management plans, and effective communication to ensure a safe festival environment. In conclusion, we can see that Swedish music festival organizations must constantly be prepared to meet and plan for new crises and threats. Through clear and comprehensive crisis management plans, organizations can take preventive measures against, among other things, antagonistic threats, crowd accidents, and sexual assaults. We have seen that security work is a continuous process that must constantly be evaluated and adjusted to meet new external factors that may affect the safety of music festival organizations and their participants. This study is written in Swedish.

In a time characterized by new libertarianism, where more and more critical infrastructure is in the hands of private ownership, it is important to secure vital flows of essential products and services. In Sweden the concept of total defense is supposed to embody the whole of society. But how do we understand incentives for trade and industry to engage in total defense and crisis preparedness? This study's aim is to add to the literature of private public partnerships and understand underlying dynamics. The theoretical framework this study usesis rational choice theory, rational choice institutionalism and logic of appropriateness. By examining public documents from government agencies and applying the framework, conclusions can be made about incentives for the private sector to engage in crisis preparedness. Even though the private sector seems to have good incentives for good crisis preparedness onthe surface, there seems to be a discrepancy between objectives in crisis management and what can be reasonably expected from the private sector. In accordance with rational choicevinstitutionalism and logic of appropriateness the state establishes institutions to control business behavior. By using policy instruments the state can affect private actors' utilitycal culations, goals and preferences. According to government agencies it is essential to use economics, partnerships and laws to ensure a satisfactory level of preparedness by the privatesector.

The aim of this study was to examine the level of crisis readiness within the eldercare sector. Because of the worsened security landscape in the world, crisis readiness has become a focal point on the political agenda. The crisis we explore are the types of crisis that could follow a war or the grayzone between war and peace which in Swedish is called “skymningsläge”. The crisis we focus on in the study are power failure, crisis regarding water supply, food and medicin distribution and cyber-attacks. Our survey aimed to explore the new institutional theory to gain insights into the dynamics of social work within the context of crisis management,focusing on organizations' adaptability to new security challenges. By examining the responses of frontline managers, we sought to understand the impact the organizations have on the elder care facilities. Our findings showed discrepancies between municipal and private sectors with front line managers within the private sector demonstrating a culture of greater openness to make changes for improved crisis readiness. However, in terms of crisis readiness, no significant advantage was found for private facilities. By exploring the perspectives of the first line managers we could also understand what impact the organizations have on the managers situation. Our study also showed a correlation between training in crisis management and confidence in leading during crises. The survey also showed that the organizations has taken measures to develop crisis readiness after the pandemic to be more resilient.

Some earlier studies have explored the peripheralization of sparsely populated municipalities and the urban-rural divide, both in Sweden and abroad. However, few studies have explored if central actors in the Swedish crisis management system puts these municipalities in their peripheralization according to the ones who conduct the crisis management in the sparsely populated municipalities. Therefore, this study aims to help fill that knowledge gap by capturing the attitudes and experiences from the ones working with crisis preparedness in those municipalities, regarding the handbooks and the other support the Swedish Civil Contingencies Agency offers. The study is conducted by semi-structured interviews with those who work with crisis preparedness on a municipal level, in sparsely populated regions. After the interviews a narrative method, together with analysis tools from Michael Foucault’s theories about power dynamics is applied. Although many good things were said about the handbooks, the results presented two narratives. The first about the peripheralization of the rural areas and the other about an understanding of the urban perspective. An application of the analysis tools made it clear that power dynamics where visible in the narratives. The urban areas have the power to create norms and exclude the rural perspective, while at the same time making it fair and reasonable according to the ones who are affected by it. Which clearly illustrates the power dynamics at play.

Kriser avlöser varandra i världen. Klimatförändringar leder till extrema väderfenomen såsom långvarig torka men också översvämningar och stormar, pandemier som lamslår stora delar av världen samt krig både i mellanöstern men också i Sveriges omedelbara närhet. Omvärldssituationen gör att kris- och krigsberedskap återigen är ett aktuellt ämne som prioriteras högt av den svenska regeringen. Syftet med denna studie är att konkretisera och medvetandegöra svenska fastighetsägares ansvar under kris och krig samt att presentera åtgärdsförslag för svenska fastighetsägare att vidta för att effektivt höja beredskapen i sina organisationer. Studien är avgränsad till att avhandla bostadsbolag men många av de slutsatser och åtgärder som presenteras går att tillämpa också på annat fastighetsbestånd. Studien är av kvalitativ sort där den teoretiska referensramen bygger på ett kanadensisk ramverk/ process för “emergency management”, den lagstadgade ansvarsfördelningen, skyddsrummet och fastighetsägaren ur ett försörjningsperspektiv samt tidigare och nuvarande beredskapsarbete i Sverige. Insamlingen har skett med semistrukturerade intervjuer som följt fyra huvudteman: Sveriges civila beredskap, offentliga- och privata organisationers ansvar, beredskapsarbete i fastighetsbranschen samt framtida beredskapsarbete. Den teoretiska referensramen bygger på den lagstadgade ansvarsfördelningen, skyddsrummet och fastighetsägaren ur ett försörjningsperspektiv samt tidigare och nuvarande beredskapsarbete i Sverige. Slutsatsen i studien är att fastighetsbolag har få krav kopplade till hanteringen av kris- och krigsberedskap. I Sverige tar det offentliga en central roll i hanteringen av uppkomna situationer men man efterlyser samtidigt ett större ansvarstagande från näringslivet, något som näringslivet just nu håller på att göra men man ser hellre ett större ansvarstagande genom ekonomiska incitament hellre än utökade lagstadgade krav eftersom beredskap anses vara en statlig angelägenhet, slutli, Crises follow one another in the world. Climate change leads to extreme weather phenomena such as droughts, but also floods and storms, pandemics that paralyze large parts of the world, as well as wars both in the Middle East and in Sweden's geographical proximity. The international situation makes crisis- and wartime preparedness once again a relevant topic that is highly prioritized by the Swedish government. The purpose of this study is to concretize and raise awareness of the responsibility of Swedish property owners during crises and wartime, as well as to present proposals for measures that Swedish property owners can take to effectively enhance preparedness in their organizations. The study is limited to discussing housing companies, but many of the conclusions and actions presented can also be applied to other real estate portfolios. The study is of a qualitative nature, with the theoretical framework based on a canadian process of emergency management, the statutory allocation of responsibilities, sheltering, and the property owner from a supply perspective, as well as previous and current preparedness efforts in Sweden. Data collection has been conducted through semi-structured interviews following four main themes: Sweden's civilian preparedness, the responsibilities of public and private organizations, preparedness efforts in the real estate industry, and future preparedness work. The conclusion of the study is that property owners have few requirements related to the handling of crisis and wartime preparedness. In Sweden, the public sector plays a central role in managing emerging situations, but at the same time, there is a call for greater responsibility from the business sector, something that the business sector is currently addressing, but would prefer to see a greater sense of responsibility through economic incentives rather than expanded statutory requirements, as preparedness is considered a matter for the state. Finally, a proposal for measure

Denna uppsats utforskar förändringar i styrning och ledning inom svensk offentlig förvaltning, med särskilt fokus på ansvarsprincipen i kontexten kring krishantering. Genom en narrativ analys av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps policydokument undersöks hur ansvarsprincipen har formulerats och utvecklats under perioden 2014 till 2024. Resultaten visar att ansvarsprincipen har genomgått betydande förändringar. Före Covid-19-pandemin präglades den svenska förvaltningen av decentralisering och ett starkt fokus på kommunalt självstyre. Pandemin blottade dock allvarliga brister i denna modell, såsom fragmentering, bristande samordning och otydlig ansvarsfördelning. Studien identifierar att under pandemin och andra kriser har det funnits en ökad betoning på samverkan och tydligare ansvarsfördelning. MSB:s roll som samordnande myndighet har blivit alltmer central, med ett starkare fokus på att bygga resiliens och effektiv krisberedskap. Trots detta kvarstår utmaningar, särskilt när det gäller att implementera en mer integrerad och adaptiv styrningsmodell som kan hantera framtida kriser effektivt. Slutsatsen är att en effektiv krishantering inom svensk offentlig förvaltning kräver en balanserad integration av både centraliserade och decentraliserade styrningsmodeller. En sådan balanserad modell innebär en tydlig ansvarstagande nationell strategi, där både formella strukturer och institutioner samt bredare processer för styrning inkluderas. Detta gör det möjligt att bättre hantera komplexa och varierande kriser genom att utnyttja fördelarna med både samordning och flexibilitet. Trots att samhällsfrågor har blivit alltmer komplexa och kräver ökad expertis, kvarstår statens roll som central. Detta innebär att en blandad modell av styrning är nödvändig för att möta samtidens utmaningar effektivt genom att säkerställa en omfattande och inkluderande styrning., This thesis explores changes in governance and management within Swedish public administration, with a particular focus on the principle of responsibility in the context of crisis management. Through a narrative analysis of the Swedish Civil Contingencies Agency's (MSB)policy documents, the formulation and evolution of the responsibility principle from 2014 to 2024 are examined. The results show that the responsibility principle has undergone significant changes. Prior to the Covid-19 pandemic, Swedish administration was characterized by decentralization and a strong focus on municipal self-governance. However, the pandemic exposed serious flaws in this model, such as fragmentation, lack of coordination, and unclear allocation of responsibilities. The study identifies that during the pandemic and other crises, there has been an increased emphasis on collaboration and clearer allocation of responsibilities. MSB's role as a coordinating authority has become increasingly central, with a stronger focus on building resilience and effective crisis preparedness. Despite this, challenges remain, particularly in implementing a more integrated and adaptive governance model capable of effectively managing future crises. The conclusion is that effective crisis management within Swedish public administration requires a balanced integration of both centralized and decentralized governance models. Such a balanced model entails a clear, responsible national strategy that includes both formal structures and institutions as well as broader governance processes. This approach enables better handling of complex and varied crises by leveraging the advantages of both coordination and flexibility. Although societal issues have become increasingly complex and require greater expertise, the state's role remains central. This implies that a mixed model of governance is necessary to effectively address contemporary challenges by ensuring comprehensive and inclusive governance.

This thesis aims to study the role, function, and responsibility of municipalities in the Swedish total defence during periods of heightened preparedness. The method used in this thesis is a qualitative text analysis, and the material consists of public documents from state actors. The research question formulated is as follows: What role, function, and responsibility are municipalities expected to have within the future total defence during periods of heightened preparedness? To answer the research question, resilience has been used as a theoretical framework. The results show that municipalities are expected to take on a proactive role by working with anticipation and identification, as well as by preventing, mitigating, and preparing for crises. Additionally, municipalities are expected to have an adaptive capability and act reactively by implementing measures and restoring society to normalcy. Furthermore, although the concept of resilience is not explicitly mentioned in the analyzed documents, it is evident that municipalities are expected to have a role, function, and responsibility characterized by resilience within the framework of future total defence. By contributing new knowledge and insights in this area, the study aims to fill the knowledge gaps that previous research has not addressed, while also aspiring to provide ideas for further research and development in the field of total defence and municipal resilience.

SAMMANFATTNING Datum: 2024-05-29 Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet Författare: Klara Helin Sofia Skohg (02/12/09) (99/11/08) Titel: Den kommunala synen på kriser Handledare: Magnus Hoppe Nyckelord: Organisatorisk kris, Krishantering, Krisperspektiv, Krisberedskap, Kommunala kriser Forskningsfrågor: Hur återspeglas det funktionalistiska och/eller meningsskapande perspektivet i organisationernas sätt att se på, förebygga och hantera kriser? Vad kan respektive perspektiv bidra med för att stärka kommuners krishantering? Syfte: Arbetet syftar till att utforska hur och om det funktionalistiska och/eller meningsskapande perspektivet präglar kommunala organisationers syn på- och hantering av kriser. Metod: Arbetet har genomförts med hjälp av kvalitativa metoder och ett abduktivt förhållningssätt där metoderna har utformats utifrån det teoretiska ställningstagandet om att synen på organisatoriska kriser kan beskrivas utifrån två perspektiv. Arbetets forskningsdesign har haft ett utforskande syfte och ämnet har utforskats genom en fallstudie hos en kommunal organisation i Sverige. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserats utifrån en tematisk analysmetod. Slutsats: Slutsatsen som kan dras utifrån den genomförda fallstudien är att det meningsskapande perspektivet i stor utsträckning återspeglas i kommunens sätt att se på, och definiera, kriser. Synen anses däremot inte vara total då arbetet identifierat hur erfarna medarbetare visat på en funktionalistisk syn på kriser som externa händelser med en stabsmetodisk hantering. Kommunens syn på förebyggande av kriser kan främst anses präglas av ett mentalt meningsskapande förhållningssätt. Vissa arbetssätt och traditioner återspeglar däremot inte den mentala inställningen och kan liknas mer vid det funktionalistiska förhållningssättet. Det parallella nyttjandet av de två perspektiven skul, Date: 2024-05-29 Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University Authors: Klara Helin Sofia Skohg (02/12/09) (99/11/08) Title: The municipal view on crisis Supervisor: Magnus Hoppe Keywords: Organizational crisis, Crisis management, Crisis perspective, Crisis preparedness, Municipal crises Research questions: How is the traditional and/or social constructionist perspective reflected in organizations’ ways of perceiving, preventing, and managing crises? What can each perspective contribute to strengthen municipalities’ crisis management? Purpose: The aim of the study is to explore how and if the functionalist and/or sensemaking perspective characterizes municipal organizations' view of and handling of crises. Method: The study has been carried out using qualitative methods and an abductive approach where the methods have been designed based on the theoretical standpoint that the view of organizational crises can be described through two perspectives. The study's research design has had an exploratory purpose and the topic has been explored through a case study at a municipal organization in Sweden. Data has been collected through semi-structured interviews which were then analyzed through a thematic analysis method. Conclusion: The conclusion that can be drawn from the completed case study is that the sensemaking perspective is largely reflected in the municipality's way of looking at, and defining, crises. The perspective, on the other hand, is not considered to be total as the study identified how experienced employees showed a functionalist view of crises as external events with a staff-methodical approach. The municipality's approach to crisis prevention can primarily be considered characterized by a mental sensemaking approach. However, certain traditions and ways of working do not reflect the mental attitude and can be more likened to the functional

Given the heightened security situation in Sweden following the full-scale invasion of Ukraine in 2022, we've focused on analyzing how Swedish preparedness is visually communicated on social media. Specifically, we've examined the visual communication on Instagram by the Swedish Civil Contingencies Agency, also known as MSB, aiming to offer insights to enhance visual preparedness communication to Swedish society. Through a qualitative content analysis of images posted on MSB's Instagram over a two-year period, our study has provided valuable insights for improving MSB's visual communication. Our findings reveal that while MSB portrays gender equality in professional roles, the visual representation of civilian women and men at home is unequal, with women being overrepresented. There's also an unequal representation between urban and rural areas, with rural areas being notably underrepresented. Furthermore, our study suggests that MSB lacks a distinct visual identity that fosters recognition for the agency, which contradicts a principle of good e-governance, the aim to be visible and heard on social media. In conclusion, MSB demonstrates good e-governance through its Instagram account, adhering to guidelines for effective e-governance by providing information, maintaining transparency, and encouraging dialogue between the public sector and the public. The agency presents preparedness with a positive outlook, emphasizing our collective ability to tackle crises together., Med bakgrund i det förhöjda säkerhetsläget i Sverige, som följd av den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022, har vi haft som intresse att analysera hur svensk beredskap förmedlas visuellt på sociala medier. Utifrån denna ansats har vi valt att granska den visuella kommunikationen på Instagram som är publicerad av Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, även kallad MSB. Syftet har varit att bidra med kunskap som kan förbättra den visuella beredskapskommunikationen till det svenska samhället. Med en kvalitativ innehållsanalys av de bilder som lagts upp på myndighetens Instagram-kanal över en tvåårsperiod, har studien resulterat i användbara insikter för att förbättra MSB:s visuella kommunikation. Resultatet visar att MSB förmedlar jämställdhet mellan kvinnor och män i yrkesroller, men den visuella representationen av civila kvinnor och män i hemmet är inte jämställd, då kvinnor är överrepresenterade. En ojämnställd visuell representation syns även i framställningen av städer och landsbygd, där landsbygden är markant underrepresenterad. Studien talar även för att MSB saknar en tydlig bildidentitet som skapar igenkänning för myndigheten. Detta går emot en av principerna för bra e-förvaltning, principen om att vilja synas och höras på sociala medier. Slutsatsen är att MSB har en bra e-förvaltning via sitt Instagram-konto eftersom de följer riktlinjer för bra e-governance. Detta genom att de delger information, är transparanta i sin kommunikation samt uppmuntrar till dialog mellan den offentliga sektorn och allmänheten. Myndigheten förmedlar beredskap med en positiv framtoning om att vi klarar av kriser tillsammans.

Syftet med denna studie är att undersöka hur krisberedskap och krishantering fungerar hos olika kommuner i Sverige för att finna likheter och skillnader mellan kommuner av olika befolkningsstorlekar samt vilken roll den faktorn har i krisarbetet. Teorierna kring ämnet tillämpande i denna studie anser att oavsett storlek står kommuner inför samma typ av kriser fast i olika omfattningar beroende på hur stor kommunen är. Vidare hävdar teorierna att skillnader i resurser och humant kapital mellan kommuner påverkar kommunens förmåga att hantera kriser. Mindre kommuner med begränsade resurser behöver därför samarbeta med andra kommuner för att kompensera den bristen på resurser. För att besvara på frågeställningarna och studiens övergripande ämne genomfördes en semistrukturerad intervju med sex kommuner i varierande storlekar. Dokumentanalys användes som komplettering när en kommun inte kunde ställa upp. Analysen av resultatet från undersökningen visar att det finns vissa organisatoriska skillnader mellan kommunerna, samt att kommuner samverkar med andra kommuner som har liknande befolkningsstorlek. Studiens slutsats är att kommunstorlek, oavsett om den har en direkt eller indirekt påverkan, är en relevant faktor som påverkar kommuner och deras förmåga att förebygga och hantera kriser., The purpose of this study is to investigate how crisis preparedness and crisis management work in different municipalities in Sweden to find similarities and differences between municipalities of different population sizes and what role that factor has in crisis work. The theories surrounding the topic of application in this study believe that regardless of size, municipalities face the same type of crises but to different extents depending on how big the municipality is. Furthermore, the theories claim that differences in resources and human capital between municipalities affect the municipality's ability to handle crises. Smaller municipalities with limited resources therefore need to cooperate with other municipalities to compensate for the lack of resources. To answer the questions and the overall topic of the study, a semi-structured interview was conducted with six municipalities of varying sizes. Document analysis was used as a supplement when a municipality could not come forward. The analysis of the results from the survey shows that there are certain organizational differences between the municipalities, and that municipalities cooperate with other municipalities that have a similar population size. The study's conclusion is that municipality size, regardless of whether it has a direct or indirect impact, is a relevant factor that affects municipalities and their ability to prevent and manage crises.

Within various sectors of society, a shift of responsibility from society to the individual is visible. Within crisis preparedness a change is noticeable, but the issue is that it is not clear in the public debate what constitutes a reasonable distribution of responsibility. The purpose of this study is to examine how the distribution of responsibility between individuals and authorities is expressed in Sweden´s county boards risk and vulnerability analyses and to observe any changes over time between 2016 – 2022. Additionally, the study aims to investigate the methods authorities employ to involve individuals. The documents under study are analyzed from Michel Foucault´s governmentality perspective, which is a way of governing citizens without coercion. The study´s findings reveal that documents from 2022 more clearly delineate responsibilities of individuals, partly due to the altered security situation globally.

En undersökning av hur statliga utredningar inom krisberedskap, internationellt och regionalt utvecklingsarbete samt miljö och klimat använt sig av begreppet resiliens över tid. Undersökningen utgår från amerikansk och brittisk kritisk forskning om hur resiliens är ett otydligt begrepp, något som även noterats i Sverige. En kvantitativ-kvalitativ metod anläggs för att få både bredd och förståelse. Undersökningen finner att problemet med otydlighet även finns i Sverige, åtminstonte gällande SOU:er, även om det inte är på samma skala. Otydligheten undersöks genom tre analysaxlar gällande hur resiliens förstås ur ett maktperspektiv (dvs. grad av mänsklig kontroll), ur ett disciplinärt perspektiv samt ur ett perspektiv som mål i sig självt eller en process mot större mål. Undersökningen påtalar att svenska utredare använder resiliens relativt lite men bör sluta använda resiliens som det görs. Undersökningen ger stöd till den resilienskritiska forskningen men visar att den svenska forskningen kan ha överskattat problemet.

In recent years, the security structure in Europe has taken a turn for the worse and the threat of inter-state war has moved up on the political agenda. Sweden, for long a neutral and ostensibly peaceful nation, is no exception in this international political trajectory. As a response to changing threat images, both in the face of grey-zone activities and Russian hostility toward Ukraine, the government declared in 2015 that Sweden’s total defence should be (re)built after decades of substantial downscaling. In this process of renewal of the total defence concept, Swedish municipalities find themselves not only as key actors in the crisis preparedness system, but now also as designated novel security actors. Sweden’s 290 municipalities represent a plethora of differences in terms of geography, economy, infrastructure, social and political structures while being responsible for the same essential welfare functions. How do municipalities view the changing national preparedness demands? How are preparedness measures prioritized in relation to everyday welfare needs? The aim of this thesis is to understand and explain Swedish municipalities’ perceptions and priorities in the intersection between peacetime crisis preparedness and civil defence, through a socio-technical systems’ perspective. To that end, an ideational analysis has been conducted on policy documents and interviews with municipal representatives, supplemented by a questionnaire. The study shows that the unclear national guidance and instructions given to municipalities create prioritization challenges at the local level. While no indications of preparedness measures being prioritized at the expense of core municipal welfare tasks have been found in this study, the ever-increasing governmental demands may change this order of priority. The dissertation further shows that local level representatives perceive of a general lack of understanding about municipal realities and conditions from the national governm

Kollektivtrafik är en central funktion i samhället med hög prioritet när det gäller att upprätthålla verksamhet i kristider. Under coronapandemin fortsatte kollektivtrafiken att vara i drift, vilket medförde att bussförare mötte resenärer på nära håll och riskerade att smittas av coronaviruset på arbetet. I detta projekt har konsekvenserna för bussförares arbetssituation inom kollektivtrafiken belysts ur flera perspektiv. Syftet med studien var att undersöka hur arbetslivet, arbetsmiljön och hälsan hos bussförare har påverkats av coronapandemin. I studien har vi haft fokus på bussförare, men även de regionala kollektivtrafikmyndigheternas (RKM) och bussföretagens erfarenheter inkluderades för att få en bred bild av förarnas situation och orsakerna bakom deras upplevelser. Datainsamlingen genomfördes i två omgångar där den första omgången skedde under pågående pandemi, hösten 2020 och våren 2021 och den andra omgången genomfördes efter pandemin, hösten 2022 och våren 2023. Datainsamlingen har skett med webbenkäter och genom intervjuer med bussförare, bussföretag och RKM. Dessutom genomfördes blodprovstagning bland bussförare i Stockholm våren 2021 för att avgöra hur stor andel av förarna som smittats av sars-cov-2 virus. Resultat från datainsamlingen under pandemin har redovisats tidigare i VTI rapport 1151. Den övergripande slutsatsen från projektet är att coronapandemin har haft negativa effekter på bussförarna i form av smittspridning och oro för smitta, parallellt med det faktum att grundläggande arbetsvillkor och arbetsmiljöfrågor har varit problematiska under en längre tid. Studien belyser vikten av att förstå och förbättra bussförarnas arbetsmiljö och hälsa, särskilt i krissituationer. Studien visar att det finns ett behov av att ta itu med utmaningarna inom kollektivtrafiken, inklusive att förbättra arbetsförhållandena för bussförare och att skapa en säkrare och mer hållbar arbetsmiljö för dem. De långsiktiga lösningarna kräver en holistisk syn på arbetsvillk, Public transportation is a central function in society also in crises such as pandemics. During the COVID-19 pandemic, public transportation continued to operate, resulting in bus drivers risking exposure to the coronavirus at work. The aim of this study was to investigate how work life, work environment, and health of bus drivers have been affected by the COVID-19 pandemic. The study focuses on bus drivers, but the experiences of regional public transport authorities (RKM) and bus companies were also included to obtain a comprehensive picture of the drivers' situation. Data collection was conducted in two phases, with the first phase taking place during the pandemic (fall 2020 and spring 2021), and the second phase conducted after the pandemic (fall 2022 and spring 2023). Data collection was carried out through web surveys and interviews with bus drivers, bus companies, and RKM. Additionally, blood samples were taken from bus drivers in Stockholm in the spring of 2021 to determine the proportion of drivers infected with the SARS-CoV-2 virus. Results from the data collection during the pandemic were reported in VTI rapport 1151. The overall conclusion is that the COVID-19 pandemic has had negative effects on bus drivers in terms of infection and concerns about infection, alongside the fact that basic working conditions and workplace health issues have been problematic for a longer time. The study highlights the importance of understanding and improving bus drivers' work environment and health. There is a need to address the challenges within public transportation, including improving working conditions for bus drivers and creating a safer and more sustainable work environment for them. Long-term solutions require a holistic view of working conditions, economy, and recruitment. Based on the conclusions of this study, several recommendations are presented to stakeholders in public transportation for future crises in the report., Covid-19-pandemins konsekvenser för bussförare i lokal och regional kollektivtrafik. / Consequences of the COVID-19 pandemic for bus drivers in local and regional public transport.

The purpose of this thesis is to identify the problems and challenges that the County Administrative Boards (CAB) perceive when conducting risk- and vulnerability assessments (RVA) and to identify which problems and challenges the new structural reform can cause. Two methods have been utilized – a literature study, and an interview study involving a total of 11 CABs. The thesis shows that implementing a standardised method would most likely entail undesired effects, such as affecting the holistic quality of the RVA-system in a negative way. CABs need to involve more actors for the RVA to be a decision basis document. Finally, future regulations and guidance documents must be more distinct, especially in relation to the new risk- and vulnerability evaluations.

Detta är en kvalitativ intervjustudie med en abduktiv ansats. Studien undersöker hur två geografiskt närliggande kommuner, Gävle och Uppsala kommun, agerar innan, under och efter en kris när det gäller kriskommunikation och hur respektive kommun förhåller sig till upprättade kommunikationsnätverk. Datamaterialet har främst analyserats enligt Ahuja, Sodaoch Zaheers (2012) fem dimensioner i ett nätverk och Garnett och Kouzmins (2007) fyra linser inom kriskommunikation. I studien identifierades både strukturella skillnader och likheter mellan kommunerna. Uppsala kommun har till exempel två arbetsroller: kommunikatör i beredskap och tjänsteman i beredskap, vilket Gävle kommun inte har. Där utöver ändrar båda kommunerna sin rapporteringsstruktur från en linjeorganisation till en matrisorganisation under en kris. Båda exemplen visar på vikten av det relativa avståndet i kommunerna, det vill säga avståndet mellan anställda/aktörer i kommunerna. Om det relativa medelavståndet mellan aktörerna i kommunerna minskas kan felinformation och problem lättare hanteras. Möjliga aspekter för framtida studier som har identifierats i studien är valet av att ha kraftigt decentraliserade grupperingar i nätverken samt det begränsade antalet plattformar som kommunerna använder under en kris.

Bakgrund Behovet av att stärka samhällens beredskap har ökat bland annat på grund av följder av klimatförändringar, COVID-19-pandemin och krigsutbrott. Vid kris är det av betydelse att de viktigaste samhällsfunktionerna, så som sjukvården, fungerar och forskning visar att mat och måltider har betydelse för patienters tillfrisknande. Enligt lag ska regionerna planera för att kunna hantera krissituationer och det finns ett påbörjat arbete med att stärka krisberedskapen inom flera regioners måltidsverksamheter på sjukhus. Tidigare forskning inom området internationellt är begränsat och i Sverige finns ingen sådan forskning. Syfte Att belysa chefers upplevelse av den egna regionens krisberedskapsplanering avseende sjukhusens måltidsverksamhet. Metod Kvalitativa semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med fem chefer inom sjukhusens måltidsverksamheter. Intervjuerna spelades in och det insamlade materialet transkriberades ordagrant och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Analysen resulterade i sex kategorier: Att vara förberedd är en förutsättning för trygghet, En föränderlig omvärld ställer höga krav på krisorganisationen, Goda organisatoriska förutsättningar underlättar arbetet, Kunskap och erfarenhet, väsentligt för arbetet, Måltidsverksamheten ställer särskilda krav som försvårar beredskapen och Otydligheter inom och utanför verksamheten skapar svårigheter för arbetet. Resultatet visar att det fanns förutsättningar både inom och utom den egna måltidsverksamheten som underlättade de deltagande chefernas arbete med krisberedskap. Det lyftes dock också faktorer som upplevdes som försvårande för arbetet med krisberedskap. Bland annat fanns det en önskan bland cheferna om ett ökat samarbete mellan olika aktörer och tydligare krav och riktlinjer från den egna regionen, men även från andra myndigheter. Slutsats Cheferna upplevde att det i nuläget finns relativt goda förutsättningar för att stärka krisberedskapen inom sjukhusens måltid

Förutsättningar för krisberedskap och totalförsvar i Sverige ger en beskrivning av hur totalförsvar och krisberedskap har utvecklats och inriktats, från 1901 och fram till idag. Fokus ligger på förändringar i lagstiftning, systemutveckling och hotbildsuppfattning. Läsaren får en inblick i de kriser, katastrofer och politiska skeenden i Sverige och i andra delar av världen som har påverkat utvecklingen av svensk beredskap. Nyheter i denna utgåva inkluderar att aktörers ansvar har uppdaterats utifrån strukturreformen, kapitel om hybridhot och våldbejakande extremism samt en bilaga om Natos övergripande organisering och styrning. Med skriften,som ingår i uppdragsutbildningar och i högskolekurser, vill Försvarshögskolan/CTSS stödja kunskapsuppbyggnaden inom svensk beredskap., Viktoria Asp är redaktör. Ett stort antal medarbetare har bidragit till arbetet med rapporten. Rapporten uppdateras ungefär vartannat år.

Omvärldsutvecklingen, Sveriges rustning av det civila försvaret, barnrättsfrågor och att barn är särskilt utsatta i krissituationer är starka skäl till att krisberedskapsundervisning i skolans lägre årskurser bör införas. I denna rapport presenteras en förstudie med syfte att undersöka förutsättningar för undervisning för krisberedskap i skolans lägre årskurser. Rapportens inledande forskningsöversikt visar att krisberedskapsundervisning för barn stärker krismedvetenheten och krishanteringsförmågan i det omgivande samhället och att det är gynnsamt att undervisa om krisberedskap redan i tidig ålder. Undervisning som anammar elevaktiva metoder och samverkar med föräldrar och lokalsamhälle har särskilt positiva effekter på elevers lärande. Resultaten från förstudien visar att svenska kursplaner och läroböcker riktade mot årskurserna ett till sex inte ger någon explicit vägledning för undervisning om krisberedskap. Dock visar kursplane- och läroboksanalysen att befintliga skrivningar och innehållsteman ger öppningar för att inkludera undervisning om krisberedskap inom ramen för flera olika ämnen. Riskerna för att grundläggande samhällsfunktioner störs eller slås ut motiverar att ge plats åt krisberedskapsundervisning i skolan, men det är viktigt att sådan undervisning vilar på en solid grund. Därför avslutas rapporten med en rekommendation om ett kombinerat forsknings- och utvecklingsarbete där yrkesverksamma lärare, forskare och beredskapsexperter tillsammans bidrar med sin expertis i framtagandet av ett undervisningsmaterial för krisberedskap i skolans lägre årskurser. Förstudien tar tagits fram av forskare vid Karlstads universitet knutna till Centrum för forskning om samhällsrisker inom ramen för ett projekt, Krisberedskap i skolan (etapp 1), med Räddningstjänsten Karlstadsregionen som projektledare och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som finansiär.

Krisberedskapssystemet i Sverige har gått från att vara en statligt samordnad institution som svar på yttre geografiskt hotfulla situationer, till att vara en fredstida angelägenhet för alla risker, vilandes på principerna ansvar, närhet och likhet. Den svenska krisberedskapen har prövats de senaste åren, och närsamhället genomlevt ett antal kriser har systemet visat utmaningar vid leverans. Löpande hantering i form av system och strukturförändringar för att kunna svara på hot som inte bara är lokala, utan också regionala, globala och digitala har inte inkluderat allmänheten. I det fortsatta krisberedskapsarbetet behövs perspektiv på krisberedskap som bottnar i deras erfarenheter. Denna uppsats visar på allmänhetens erfarenheter, samt undersöker dessa med hjälp av samhällsvetenskapliga teorier om livsvärld och systemvärld, kommunikativt handlande samt dialogiskt lärande och kommer fram till att en bred, inkluderande, rättvis beredskap är vad som förväntas frånallmänheten. Vidare finns anledningar att fortsätta studera användandet av kompetenser och metoderhämtade från det sociala arbetets fält för att finna en rimlig väg framåt för att hålla balans och samförstånd mellan förutsättningar i livsvärlden där allmänheten befinner sig och systemvärld där krisberedskapen styrs genom medel som makt och pengar.

Studiens syfte har varit att framställa en sociologisk analys av vilken inverkan krigsutbrottet i Ukraina har haft på svenska kommuners arbetssätt. För att på ett nyanserat och välgrundat sätt svara upp till studiens frågeställningar och syfte har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med kommunernas säkerhetsansvariga utförts och kommunala dokument har analyserats. Urvalet av kommuner motiverades utifrån geografisk position. Studiens resultat visar att olika kommuner påverkats i olika utsträckning. Trots att endast fyra av sex kommuner uppgav att deras säkerhetstänk har påverkats kan samtliga kommuner enas om att säkerhetsfrågorna fått en större plats på agendan och synliggjort ett behov av en stark krisberedskap. Analysen av empirin fördelas i tre teman: (1) ‘hot’, (2) ‘kommunikation’ samt (3) ‘organisation’. Utifrån dessa teman kan följande kort sammanfattande slutsatser påvisas. I temat ‘hot’ konstateras slutsatsen att oron för militär invasion inte är överhängande, men resultatet gav däremot upphov till intressanta aspekter utöver det direkta militära hotet. I temat ‘kommunikation’ framkom slutsatsen att samtliga kommuner arbetar med att informera invånarna om ansvarsfördelningen vid kriser genom deltagande i Beredskapsveckan och genom att frekvent dela relevant information med medborgarna. Slutligen påvisades i temat ‘organisation’ att samtliga kommuner aktivt arbetar med krisberedskap men att ett flertal kommuner till följd av invasionen av Ukraina känt ett behov av förändringar i deras organisation och skriftliga dokument.

The purpose of this thesis is to investigate the significance of GIS in local, regional and national actors’ work with crisis preparedness and urban planning relative to natural hazards and resilience. Three interviews involving the City of Stockholm, the Stockholm County Administrative Board and The Swedish Civil Contingencies Agency shed light on how GIS is used and the descriptive significance of GIS. In a literature review the thesis’ theoretical perspectives was identified – social-ecological resilience and three concepts; social-ecological innovations, boundary objects and crisis induced learning. The theoretical perspectives is used for analyzing the data from the interviews and highlights the analytical significance of GIS. The thesis shows that GIS is helpful to produce material for preventive use on all community levels. The Swedish Civil Contingencies Agency’s work sets an example for the possibilities to use GIS during a crisis and for learning from a crisis. The actors’ work is affected by technical and pedagogical conditions in different ways. Furthermore, the study shows that GIS can have positive effects on cooperation and communication. Lastly, it is argued that the possibilities of contributing to a sustainable development can be reflected by the actors’ work with GIS for the resilience against natural hazards.

This master’s thesis aims to investigate how crisis preparedness is conducted in the Swedish and Danish archive sector and specifically the national archives in Sweden and Denmark. The research questions asked are: 1. Which crisis consciousness do the Swedish and Danish national archives have? 2. In which way does the formal frameworks control and affect crisis preparedness in Sweden and Denmark? 3. How is crisis consciousness traded in a practical crisis preparedness in the two national archives? Two organizations were interviewed in this study: the national archives in Sweden and in Denmark. I am interested in how the national archives plan for potential social crisis, natural disasters, or armed conflicts. Do they have the means necessary to protect their collections and thus a part of the cultural heritage in Sweden and Denmark? The theoretic frameworks applied to the research material are critical discourse analysis. The discourse in focus in this master thesis is the discourse of crisis preparedness and how the discourse has transformed and developed concerning the crisis consciousness in the national archives in Sweden and Denmark. The results of this study show that it is mandatory by law in Sweden to have an evacuation plan but currently the Swedish national archive does not have one, but work on one is in progress. The Danish national archive has an evacuation plan, but due to secrecy, they cannot say anything about it. Crisis consciousness is an important and current event in the archives, due to the world mode: the war in Ukraine, natural disasters, and social crisis like the Covid-pandemic. The Danish national archive cannot share which collections they choose to save in an emergency crisis due to secrecy. Collections of legal certainty is something that is important to save according to the Swedish national archive. It is important to have a crisis plan before something happens, and not when it happens, then it can be too late to save the cultural heri

Samhället påverkas av kriser. Störningar i kollektivtrafiken påverkar samhällsviktiga resor, vilka kan identifieras som exempelvis hälso-och sjukvårdspersonals resor till arbetet. I det svenska samhällets krisberedskap skapas lägesbilder för att skapa en helhetsbild och förståelse av en kris. Under krissituationer har aktörer upplevt svårigheter med lägesbilder som har inkluderat bland annat att hitta relevant information samt rapportera på rätt nivå. Syftet med studien är att presentera ett nytt och mer hållbart sätt att skapa lägesbilder på, med inriktning på kollektivtrafiken, genom att undersöka hur lägesbilder på kollektivtrafiken kan visualiseras i ett dashboard samt identifiera indikatorer som är bra för att visa hur kollektivtrafiken påverkas av kriser. Studien ämnar besvara frågeställningen ”Hur kan lägesbilder på hur kollektivtrafiken påverkas av kriser visualiseras i ett dashboard?”. Studien har applicerat en kvalitativ metodansats innefattande en intervjustudie som datainsamlingsmetod med ett urval av respondenter som besitter expertkunskap inom kollektivtrafik och/eller krisberedskap i det svenska samhället. En tematisk analys har lett till resultat som besvarat frågeställningen. Resultatet påvisar att lägesbilder på hur kollektivtrafiken påverkas av kriser kan visualiseras i ett dashboard genom att visualisera hur kollektivtrafiken presterar. Studien har kommit fram till indikatorer som påvisar hur kollektivtrafiken presterar vilka är antal inställda avgångar, antalet försenade avgångar, antal resenärer samt biljettintäkter. Resultatet presenterar förslag på hur dashboard kan utformas för att skapa förutsättningar för aktörer att detektera smygande kriser, visualisera hur länge krisen varar samt gå tillbaka och se vad effekten blev av en kris. Slutligen presenterar en slutsats vart respektive data kan hämtas samt en prototyp på ett dashboard som visualiserar hur kollektivtrafiken påverkas av kriser.

Syftet med vår uppsats har varit att undersöka vilka möjligheter det civila näringslivet har att stödja Försvarsmakten med reparations- och underhållstjänst av försvarsmaktsgemensam materiel under en säkerhetspolitisk kris. Utvecklingen av vårt Totalförsvars har återigen blivit en aktuell fråga, kopplat till det säkerhetspolitiska läget i Europa idag. Det svenska Totalförsvaret syftar till att det civila försvaret tillsammans med Försvarsmakten gemensamt ska stärka samhällets motståndskraft. Ett starkt och robust civilt försvar är en förutsättning för att samhället ska kunna stödja Försvarsmakten under kriser och krig. Metoden som har varit vår ledstång under studien bygger på en induktiv ansats med ett explorativt förhållningssätt. Själva datainsamlingen och bearbetningen av den har varit kvalitativ, där datainsamlingen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer av respondenter från både näringslivet och Försvarsmakten. De insamlade data i form av intervjuunderlag har analyserats, kodats och grupperats i teman enligt metoden tematisk analys. Resultatet från studien visar på att Sverige inte längre har den förmåga till krisberedskap som vi hade i slutet av 1990-talet och där regeringen slutligen upphävde förordningen kring motorreparationstjänsten. Vårt insamlade underlag visar dock på att såväl statliga offentliga utredningar, som myndigheter och det civila näringslivet ser ett behov och möjlighet till att kunna återskapa någon form av samverkan mellan civila företag och Försvarsmakten för att öka tillgängligheten på försvarsmaktsgemensam materiel. Studien har kommit fram till att Sverige har förutsättningar för att kunna bygga upp en krisberedskap kring reparations- och underhållstjänst i likhet med den vi hade före juni 2007. I denna nya krisberedskap har civila företag en uppgift i att stödja Försvarsmakten med reparations- och underhållstjänst av försvarsmaktsgemensam materiel vid kriser, väpnat angrepp och krig., The purpose of this thesis has been to investigate what opportunities the commercial industry has to support the Armed Forces with repair and maintenance services of armed forces common equipment during a security policy crisis. The development of our Total Defence has once again become a topical issue, linked to the security policy situation in Europe today. The Swedish Total Defence aims to ensure that civil defence, together with the Swedish Armed Forces, jointly strengthens the overall resilience of society. A strong and robust civil defence is a prerequisite for society to be able to support the Armed Forces during crises and war. The method that has been our guidance during the study is based on an inductive approach with an exploratory approach. The data collection and its processing has been qualitative, where the data collection has been carried out through semi-structured interviews of respondents from both the commercial industry and the Swedish Armed Forces. The collected data in the form of interview data has been analysed, coded and grouped into themes according to the method of thematic analysis. The results of the study show that Sweden no longer has the capacity for crisis preparedness that we had in the late 1990s and where the government in the end repealed the regulation on the Total Defence repair and maintenance service. However, our collected data shows that both government public inquiries, as well as authorities and the commercial industry, once again see a need and opportunity to recreate some form of collaboration between civilian companies and the Armed Forces in order to increase the availability of joint armed forces equipment. The study has concluded that Sweden has the prerequisites to be able to establish a repair and maintenance service similar to the one we had before June 2007. Where civilian companies have a role in supporting the Armed Forces with the repair and maintenance service of armed forces common equipment in the event o

Responsibility for emergency preparedness is in the Swedish case mainly governed by one principle citing that responsibility is the same no matter what circumstances. Recent work has made it clear that the responsibility principle is vague and even dangerous when the crisis appears. Most previous work is focused on national-level analysis, even though Sweden has 290 municipalities with constitutional self-government. So, how does a municipality in Sweden interpret and implement this vague principle? Through an inductive interview study of three categories of municipalities: small, middle sized and large, this paper aims to find patterns and interpretations on how the municipalities view the principle and if they differ from each other. These categories also include the relationship between municipalities which will show if larger municipalities give surrounding municipalities an advantage in implementing the principle. The different views offered by the informants are analyzed through structures, concepts and limits for responsibility. No standardized way of interpreting or implementing the responsibility principle is found, and when responsibility is unclear, which it often is, it falls upon the municipalities. The findings also indicate that size or closeness to a larger municipality does not by itself result in a more advantageous cooperation, although it could be part of the explanation. The different actors' organizations have to be similar to work together. These findings are explored in relation to accountability and legitimacy. The analysis indicates that the principle has difficulty establishing accountability, and can be questioned from a perspective of legitimacy.

Den här studien syftade till att undersöka betydelsen av psykologisk trygghet inom mellanorganisatorisk samverkan. Tidigare forskning visar att samverkan är ett viktigt verktyg för att offentliga organisationer på bästa sätt ska kunna hantera offentliga resurser och sociala problem. Resultatet av den här studien utgör en tematisk analys baserad på kvalitativa intervjuer från fem respondenter verksamma inom krisberedskapsområdet. Den teoretiska utgångspunkt som använts i analysen är Edmondsons (1999) teoretisering av psykologisk trygghet och Huxham och Vangens (2004) ramverk för att förstå mål inom samverkan. Inledningsvis hade vi en föreställning om att psykologisk trygghet har betydelse för samverkan, vilket också bekräftas av studiens resultat. Studien visar dock att olika aspekter av samverkan även har betydelse för upplevelsen av psykologisk trygghet. Centrala resultat för den här studien är att krisberedskapsområdet präglas av en stark samverkanskultur, vilket utgör ett övergripande tema i analysen som genomsyrar tre underliggande teman: samhällsansvar, struktur samt nätverk och relationer. Aspekter i respektive tema i den här studien har visat på potential att både möjliggöra och begränsa upplevelsen av psykologisk trygghet inom mellanorganisatorisk samverkan.

Om det blir krig i Sverige eller dess närhet vilar ett stort ansvar på Polismyndigheten att kontrollera vem som rör sig in och ut ur landet. Studien syftar till att undersöka och analysera polisens organisatoriska förutsättningar att utföra uppdraget i samverkan med andra myndigheter. Studien bygger på intervjuer med chefer och handläggare som arbetar med totalförsvarsplanering eller gränspolisverksamhet i Polismyndigheten samt medarbetare från ett par länsstyrelser. Den teoretiska utgångspunkten är nyinstitutionell teori i kombination med integrationsbegreppet. Analysen fokuserar på samverkan, organisatoriska fält, verksamhetsdomäner och integrationsbegreppet betydelse för domänkonflikter eller domänkonsensus. Resultatet visar att det saknas en aktörsgemensam målbild för planeringen av gränsövervakning i krig. Ledarskap och ansvar för gränsövervakningen är ifrågasatt. Resultatet kan förklaras med skillnader i institutionella logiker snarare än domänkonflikter. Resultatet talar för att det horisontella och vertikala integrationsarbetet befinner sig på en låg nivå. Trolig förklaring är att myndigheternas samverkan kring gränsövervakning i krig är i ett tidigt skede i planeringen. Till polisens fördel att lösa ut uppdraget talar erfarenheter från polisens arbete vid gränsen under covid-19-pandemin och flyktingsituationen 2015.

Den svenska krisberedskapen har i många fall visat sig innehålla allvarliga brister. Socialtjänsten i Sverige har en uttalad roll i den svenska krisberedskapen. Socialtjänsten utgör på så sätt det yttersta skyddet för kommunens invånare och de som vistas i kommunen både till vardags och i händelse av kris. Det är i detta spänningsfält, och med covid-19-pandemin i retrospektiv, som detta examensarbete tagit sin plats. Examensarbetet har utforskat vilka förändringar biståndshandläggningen inom äldreomsorgen genomgått till följd av denna händelse. Undersökningen har frågat de som ger tillträde till de gemensamt finansierade stödet, biståndshandläggare i äldreomsorg, om situationen, inledningsvis, under och till följd av covid-19-pandemin. En kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer har visat att det skedde hastiga förändringar i biståndshandläggningen till följd av covid-19-pandemin, möten med såväl klienter som kollegor hanterades till stor del med hjälp av telefon eller digitala kanaler som Zoom eller Skype. Arbetet började hanteras från hemmet i större utsträckning och det finns en önskan om bättre förberedelser inför framtida samhällskriser hos biståndshandläggarna., Swedish crisis preparedness has in many cases been shown to contain serious shortcomings. Social services in Sweden have a pronounced role in Swedish crisis preparedness. In this way, the social service constitutes the ultimate protection for the municipality's residents and those who stay in the municipality, both on a daily basis and in the event of a crisis. It is in this field of tension, and with the covid-19 pandemic in retrospect, that this thesis has taken its place. The study has explored what changes the assistance process in elderly care has undergone, as a result of this event. The survey has asked those who provide access to jointly financed support, care administrators in elderly care, about the situation, initially, during and as a result of the covid-19 pandemic. A qualitative investigation using semi-structured interviews has shown that there were rapid changes in aid handling as a result of the covid-19 pandemic, meetings with both clients and colleagues were largely handled by telephone or digital channels such as Zoom or Skype. Work began to be handled from home to a greater extent and there is also a desire for better preparation for future crises among care workers.

Crisis management as a concept is newly arrived in Sweden but well researched in other parts of the world. Sweden in recent years has been affected by everything from forest fires to a terrorist attack and now a pandemic. During the ongoing pandemic both crisis management and risk management has undergone a major change in the eyes of the Swedish population. The pandemic has shown an unreliable crisis management from politicians and their parties. This study therefore aims to explore the ideologies behind the two biggest parties, the moderates and their ideology liberal conservatism and the social democrats and their ideology democratic socialism. The purpose is to find out how the ideologies affect the crisis management policy. The case study is limited to liberal conservatism and democratic socialism with the respective party, the social democrats and the moderates. Throughout the analysis of the parties crisis management policy and its connection to the ideologies the results showed that crisis management is highly affected by the different parties ideologies.

Two parallel processes which both aim to enhance certain aspects of the functionality of the municipal Fire and Rescue Services have been undertaken, and are to an extent still ongoing, in Sweden. One of these processes aim to improve the ability of said services to handle larger scale incidents which require coordination between multiple municipal Fire and Rescue services. The other process focuses on enabling the same services to operate efficiently in a wartime scenario. Upon an initial viewing of how these processes have taken form there appears to be reasons to question how well they have been coordinated. This despite the two partially overlapping in the sense that they both set out with the intent to introduce changes, and alter specific capabilities, within the same organizations. This paper aims to shed light on the validity of this presumptive lack in coordination, identify potential reasons as to why this could be the case, and finally to offer up suggestions on how such complications could be potentially avoided in similar future situations.

Tidigare studier visar att chefers arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård och vård- och omsorg är komplex och utmanande, svårigheter finns att upprätta ett chefskap som är hållbart över tid. Covid-19-pandemin överraskade hela världen och krisen inom hälso- och sjukvård och vård- och omsorg var inte undantagen utan påverkade även chefer stort. Syftet med studien var att undersöka hur chefer inom primärvård och vård- och omsorg upplevde krisberedskap och arbetsmiljö under covid-19-pandemin. För att få en större förståelse för chefernas upplevelser genomfördes undersökningen med intervjuer av fem enhets/områdeschefer i två kommuner och som arbetat under covid-19-pandemin. Resultatet i studien visar på hur viktig strukturen är i organisationen när en kris uppkommer och att det finns en förberedelse och handlingsplan för hur den ska hanteras. För att hantera en kris gäller det att prioritera de resurser som finns i organisationen och fördela dem där behovet är som störst vilket även krävde snabba och ibland jobbiga beslut för cheferna att förmedla till verksamheten. Under covid-19-pandemin upplevde cheferna att deras ledarskap var mer närvarande för att trygga sina medarbetare vid oro och rädsla. Största utmaningen under covid-19-pandemin var att hantera sjukfrånvaron och kommunicera med sina medarbetare. Rädslan för att missa viktig information och i rätt tid ökade chefernas arbetsbelastning när nya rutiner och riktlinjer förändrades flera gånger om dagen. Nya arbetsuppgifter tillkom som smittspårning och vaccinering medans andra ordinarie arbetsuppgifter fick pausas. Genomgående upplevde cheferna att covid-19-pandemin har ökat sammanhållningen mellan chef och medarbetare och att man hjälpts åt i större utsträckning vilket även gällde stödet från ledningen., Previous studies show that managers' work environment in health and medical care is complex and challenging, there are difficulties in establishing a leadership that is sustainable over time. The Covid-19 pandemic surprised the whole world and the crisis in health and medical care was not an exception but also greatly affected managers. The purpose of the study was to investigate how managers in primary care and nursing and care experienced crisis preparedness and work environment during the covid-19 pandemic. To gain a greater understanding of the managers' experiences, the survey was conducted with interviews of five unit / area managers in two municipalities and who worked during the covid-19 pandemic. The results of the study show how important the structure is in the organization when a crisis arises and that there is a preparation and action plan for how it should be handled. To handle a crisis, it is important to prioritize the resources available in the organization and distribute them where the need is greatest, which also required quick and sometimes difficult decisions for the managers to convey to the business. During the covid-19 pandemic, managers felt that their leadership was more present to secure their employees in the event of anxiety and fear. The biggest challenge during the covid-19 pandemic was to manage sick leave and communicate with its employees. The fear of missing important information and at the right time increased the managers' workload when new routines and guidelines changed several times a day. New tasks were added such as infection tracing and vaccination while other ordinary tasks had to be paused. Throughout, the managers experienced that the covid-19 pandemic has increased the cohesion between the manager and employees and that they were helped to a greater extent, which also applied to the support from the management.

Det sker regelbundet olika krissituationer på svenska förskolor/skolor. Pågående samhällsdebatt vittnar om brister i trygghet och säkerhet på Sveriges skolor/förskolor, trots att barnen i skolan/förskolan har rätt att vistas i en verksamhet som är både trygg och säker, enligt både skollagen (SFS 2010:800), barnkonventionen (2009) och förskolans läroplan (Skolverket 2018, s. 10). Syftet med denna studie är att öka kunskapen om några förskollärares uppfattningar om olika aspekter av krisberedskap i förskolan. För att uppnå detta syfte har intervjuer använts som metod. Vägledande frågeställningar i studien har varit: Hur upplever pedagogerna beredskapen inför krissituationer på förskolan? Hur involverarpedagogerna barnen för att ge dem krisberedskap? Hur uppfattar pedagogerna rollen som den som skapar trygghet och säkerhet för barnen vid krissituationer på förskolan? I studien riktas bland annat intresset mot pedagogers upplevelser av krisberedskap i samspel med barnen, varför det sociokulturella perspektivet har använts vid analysen, där just samspel och kommunikation är betydelsefullt för lärande och utveckling. Resultatet i studien visar att beredskapsnivån vid aktuella förskolor har oerhört skiftande kvalitet, där samtliga i studien aktuella förskoleområden uppvisar brister i krisberedskapen. En slutsats i studien är att en väl implementerad och inarbetad krisberedskap ger både personal och barn bättre förutsättningar att hantera en krissituation, vilket även innebär mindre risk för negativa känsloreaktioner som följd. I studien synliggörs värdet av lyhörda, tryggaoch lugna pedagoger som utformar pedagogiska beredskapsaktiviteter anpassade till barnens behov, intressen och nivå.

Författaren beskriver de regelverk som gäller vid krissituationer. När konstitutionella nödlägen uppstår blir det oklart hur myndigheter ska agera och samverka. Det har i några fall också framstått som otydligt vem som egentligen styr vem. Osäkerhet av detta slag påverkar myndigheternas möjligheter att uppfylla rättsstatliga principer om framför allt legalitet, men även objektivitet och transparens. Frågor som behandlas är varför inte den svenska grundlagen har en särreglering om undantagstillstånd i fredstida kriser, vad god författningsberedskap innebär för lagstiftare och myndigheter, och varför konstitutionell nödrätt är en kontroversiell lösning. Det svenska systemet för krisberedskap bygger på tre principer: ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Systemet analyseras och problematiseras i ljuset av svensk grundlag, principen om god författningsberedskap och de slutsatser och lärdomar som dragits från covid-19-pandemin. Författaren behandlar även den nya förvaltningsmodellen för krishantering med så kallade beredskapsmyndigheter.

Bakgrund: Utifrån det förändrade och förvärrade säkerhetsläget i Europa har frågan om livsmedelsberedskap aktualiserats i den svenska politiska diskussionen. Ansvar och utformande av en sådan beredskap saknar idag tydlig organisation. Livsmedelverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt nämner i en utredning avseende underlag för beredskap att bland annat de regionala livsmedelsstrategierna bör adressera livsmedelsberedskap. Den aktuella studien fokuserar på hur de regionala livsmedelsstrategierna förhåller sig till livmedelsberedskap i nuläget, samt hur de beskriver ansvarsfördelning av teman i relation till detta.Metod: Genom en kvalitativ innehållsanalys av regionernas livsmedelsstrategier undersöks hur strategierna ser på livsmedelsproduktion i relation till livsmedelsberedskap och lokalisering av ansvar för detta. Analysen har ett deduktivt förhållningssätt där teman från tidigare forskning som relaterar till livmedelsberedskap ligger till grund för vilka fynd som eftersöks vid analysen.Slutsats: Hälften av strategierna nämner livsmedelsberedskap, vilket kan tyda på att det varken ses som självklart att det hör ihop med de regional livsmedelsstrategierna eller ej. Strategierna visar på en splittrad bild av livsmedelsproduktionen som dels en samhällsviktig verksamhet och dels en näringsgren med ekonomisk tillväxt som incitament. Uppfattningen om ansvar för livsmedelsproduktionen som samhällsviktig verksamhet kan tolkas som en fråga om altruism där frivilligt deltagande utifrån solidaritet ses som eftersträvansvärt., Background: The growing political insecurity in Europe has made food preparedness a current discussion in the political discussion is Sweden. Accountability for and shaping such preparedness is today not clearly organized. The Swedish Food Agency, The Swedish Agency for Agriculture and The Swedish Veterinary Medical Institute has mentioned in an investigation regarding prerequisites for food preparedness that the regional food production strategies (among other instances) should address the achieving of food preparedness. The aim of this study is to describe how the current regional food strategies relates to food preparedness and how they describe division and location of responsibility for themas related to this.Method: The regional food production strategies is analyzed by qualitative content analysis. The study has a deductive approach where previous research structured into themes related to food preparedness has formed a base for which findings to search for in the analysis.Conclusion: Half of the strategies mentions food preparedness, which could be a sign of food preparedness not being seen as an obvious theme to address in the food production strategies but also not an obviously irrelevant one. The strategies display a shattered attitude toward food production as both a vital societal function and an industry with economical growth as primary incentive. Responsibility for food production as a vital societal function can be viewed as altruistic with solidarity and voluntary participation as aspirational ideals.

Försvarshögskolans Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) fick i uppdrag av Jordbruksverket att genomföra en övergripande, deskriptiv kartläggning och analys av hur Jordbruksverket har hanterat fågelinfluensautbrottet våren 2021 med fokus på samverkan och kommunikation. Projektets syfte är att identifiera specifika lärdomar och rekommendationer från Jordbruksverkets hantering av fågelinfluensautbrottet 2021 och relatera dessa till en mer generell planering för krisberedskap och totalförsvar.[1] Målet med rapporten är att göra en övergripande, deskriptiv kartläggning och analys av Jordbruksverkets hantering av fågelinfluensautbrottet 2021 med inriktning på samverkan och kommunikation både internt och externt. Rapporten är en fortsättning på den kartläggning som gjordes 2021 av Försvarshögskolan, vilken tittade på Jordbruksverkets interna hantering av fågelinfluensan 2021.[2] Föreliggande rapport tittar på samma tidsperiod, januari till april 2021. Covid-19-pandemin pågick under samma period. Försvarshögskolan har genomfört 19 intervjuer medmedarbetare från Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Länsstyrelsen Kalmar, Länsstyrelsen Skåne och Länsstyrelsen Östergötland, Mönsterås kommun, Konvex och Svenska ägg. Ett antal lärdomar och rekommendationer har utkristalliserats: Överlag har samverkan mellan Jordbruksverket både internt och med externa aktörer fungerat väl. Jordbruksverket har uttryckt uppskattning över aktörernas kunskap och insatser i hanteringen. Jordbruksverket har vid flera tillfällen under hanteringen skiftat krisledningsnivå från grundberedskap till höjd krisledning samt återgått till grundberedskap. Skiftet från framförallt grundberedskap till höjd krisledning har i vissa fall lett till merarbete och försvårat fullföljande av uppgifter för vissa av de externa aktörer men även internt på Jordbruksverket. Svårigheterna har delvis bestått i att komma i kontakt med Jordbruksverket, otydlighet eller byte av kontaktpersoner, n

För att säkra att samhällsviktiga flygtransporter kan ske över hela Sverige under alla tider på dygnet har regeringen gett Trafikverket i uppdrag att, med utgångspunkt i den översyn verket gjorde i juni 2020 samt mot bakgrund av erfarenheter som erhållits under covid-19-pandemin och tillgången till temporära beredskapsflygplatser, ytterligare se över behovet av beredskapsflygplatser. Delrapporten innebär att verket föreslår ett nät om totalt 22 permanenta beredskapsflygplatser, och därmed att ytterligare tre flygplatser läggs till det förslag på 19 beredskapsflygplatser som översynen 2020 la fram. Ökningen är ett resultat av samlade erfarenheter från pandemin med hänsyn taget till avvägningar av samhällsekonomiska kvalitativa nyttor. Förslaget baseras framför allt på att beredskapsflygplatserna ska vara lokaliserade nära ett universitets-, läns- eller länsdelssjukhus med akutmottagning och helikopterplatta. Pandemin har synliggjort att flyg­platser har en avgörande betydelse för att höja krisberedskapen och tillgängligheten. Utmaningarna under covid-19-pandemin har visat på att det system som beslutades 2012 med tio beredskapsflygplatser i landet, inte tillräckligt tillgodoser de behov som hälso- och sjukvården har. Pandemin har dessutom tydligt visat att vid en ökad nationell belastning inom sjukvården ökar också behovet av förflyttningar av patienter med ambulanshelikopter och ambulans­flygplan. Utöver hälso- och sjukvårdens behov behöver beredskapssystemet även säkra brandflygets, Försvarsmak­tens och andra samhällsviktiga flygtransporter på nationell nivå.

Med bakgrund av de satsningar som görs på Sveriges civila försvar och beredskap samt trenden av offentlig-privat samverkan för samhällssäkerhet, undersöker den här pilotstudien hur sju svenska kommuner samverkar med privata aktörer inom krisberedskap- och hantering. Studien utgår ifrån ett principal-agentperspektiv där kommunen är principal och privata aktörer är agent. Genom sju semistrukturerade informantintervjuer med säkerhetschefer på Haninge, Huddinge, Nacka, Norrtälje, Salem, Solna och Värmdö kommun undersöks former för samverkan samt om det uppstår några principal-agentproblem i samverkan med privata aktörer. Analysen görs genom kvalitativ tematisk textanalys på det transkriberade materialet och finner att samverkan med privata aktörer i kommunerna befinner sig i en uppstartsfas och att det finns utvecklingspotential. Formerna för samverkan är informell och dialogbaserad. Några principal-agentproblem kan inte beläggas vilket kan härledas till formerna för samverkan samt att de intervjuade kommunerna nyligen kommit igång med samverkansarbetet.

Kommunikatörer har idag tillgång till ett allt frodigare utbud av webb, sociala medier, appar, e-tjänster och andra digitala kontaktytor som skapar nya möjligheter men också utmaningar i kriskommunikationen. Sedan tidigare finns vedertagna logiker för effektiv kriskommunikation – den ska vara snabb, korrekt, öppen, lättförståelig, samstämmig och empatisk. I denna skrift får vi följa samspelet mellan nya digitala verktyg och de vedertagna logikerna för kriskommunikation vid en kraftig explosion i ett bostadsområde i Linköping, Kriminalvårdens hantering av häktningen av artisten ASAP-Rocky, bakterier i dricksvatten i Vretstorp i Hallsbergs kommun samt coronavirus i Örebro kommun. I skriften presenteras även en arbetsmetodik för digitala kriskommunikatörer före, under och efter kriser.

Försvarshögskolans Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet (CTSS) fick i uppdrag av Jordbruksverket att genomföra en övergripande, deskriptiv kartläggning och analys av hur Jordbruksverket har hanterat fågelinfluensautbrottet våren 2021. Projektets syfte är att identifiera specifika lärdomar från Jordbruksverkets hantering av fågelinfluensautbrottet 2021 och relatera dem till mer generell planering för krisberedskap och totalförsvar. Målet med rapporten är att göra en övergripande, deskriptiv kartläggning och analys av Jordbruksverkets hantering av fågelinfluensautbrottet 2021. Rapporten kommer även att redogöra för rekommendationer för Jordbruksverkets vidare arbete med krisberedskap och totalförsvarsplanering. Analysen undersöker perioden 1 januari 2021 till och med 24 april 2021. Vintern 2021 inträffade ett fågelinfluensautbrott i Sverige. Jordbruksverket hade då i uppgift att leda och hantera bekämpningen, enligt Epizootiförordningen. Händelsen kom att involvera ett stort antal aktörer, allt från myndigheter på central, regional och lokal nivå till privata aktörer och frivilliga förstärkningsresurser. Denna analys tittar främst på hur Jordbruksverket hanterat utbrottet internt i höjd krisledning samt i grundberedskap. Utbrottet skedde samtidigt som covid-19-pandemin pågick vilket medförde att en stor del av Jordbruksverkets medarbetare arbetade på distans under perioden. Därför hölls majoriteten av möten och diskussioner digitalt. Jordbruksverket hade under tidigare år gått upp i höjd krisledning vid ett eller ett par tillfällen medan majoriteten av utbrotten hade hanterats i linjen. Skiftningarna i krisledningsnivå, från grundberedskap till höjd krisledning och vice versa, medförde initialt ökad arbetsbelastning för djuravdelningen både gällande arbetsrutiner, administration samt att medarbetare och ledning flyttades från linjen till krisorganisationen. Under analysen har ett antal lärdomar och rekommendationer utkristalliserats: Många av de nedanståen, FHS- beteckning: 295/2021

Under år 2020 drabbades världen av Covid-19 pandemin vilken kom att få förödande konsekvenser för samhället i stort. Med tanke på att det är sannolikt att världen i framtiden kommer att stå inför nya pandemier är det av stor vikt att organisationer kan ta lärdom av Covid-19 pandemin för att i framtiden kunna utveckla resilens. Begreppet resiliens innebär att kunna anpassa och återhämta sig efter den förändring en pandemi innebär, för att kunna hantera den bättre. För att kunna utveckla resiliens är en viktig del det proaktiva arbetet. Syftet med denna rapport är därför att med grund i resiliens- och krishanteringsteori studera hur Region Östergötland förberedde sig för att hantera Covid-19 pandemin. För att kunna genomföra detta har åtta respondenter deltagit i semi-strukturerade intervjuer. Samtliga informanter har alla på ett eller annat sätt arbetat med beredskap inför kriser och pandemier i Region Östergötland. Intervjuerna transkriberades och data analyserades i enlighet med analysmetoden tematisk analys. Sju övergripande teman identifierades. · Framgångsfaktorer · Att förstå vad en pandemi innebär · Dynamiskt förhållningssätt · Ogenomtänkta förutsättningar · Avvikelser från arbetsordning · Samverkan · Stabsläge Utifrån dessa teman kan vissa slutsatser kring Region Östergötlands beredskapsarbete inför Covid-19 pandemin dras. Vissa aspekter var väl förberedda medan det finns förbättringspotential gällande andra. De framgångsfaktorer som identifierats är främst hur man planerat för att öka antalet vårdplatser samt bemanna dessa. Även ledningsstrukturen vid förhöjd beredskap har varit en stabil grund under Covid-19 pandemin. De områden där rapporten kommit fram till att det finns förbättringspotential är kopplade till det långa händelseförlopp som Covid-19 pandemin har inneburit samt ett ökat behov av ett helhetsperspektiv.

Att vara en ledare kan vara svårt, även under normala förhållanden. Att vara en ledare under en kris ställer ledaren inför ytterligare utmaningar. Vi befinner oss just nu mitt i en kris, en pandemi orsakad av sjukdomen Covid-19. Pandemin har resulterat i restriktioner, som avråder folk från sådant som kan sprida smittan, såsom resor eller trängsel. Detta har resulterat i att hotellbranschen lidit svåra nederlag i form av sviktande kundunderlag. Ledare i den svenska hotellbranschen befinner sig just nu mitt uppe i en kris, där de ska navigera sin personal och sin organisation ut ur detta. Syftet med uppsatsen är att studera ledarskapet i en bransch som befinner sig i kris. I detta fall är det den svenska hotellbranschen under påverkan av Covid-19-pandemin. Uppsatsen har gjorts med en kvalitativ undersökning, i form av semistrukturerade intervjuer med ledare inom den svenska hotellbranschen. På grund av det speciella läget har intervjuerna genomförts digitalt med ledarna. Intervjuerna transkriberades, för att sedan kunna användas i analys tillsammans med tidigare forskning och teorier. Studiens slutsats är att alla kriser är till viss del unika i hur de utspelar sig vilket innebär att även krishanteringen skiljer sig. Även om det här är en helt ny kris som organisationerna har ställts inför så stämmer resultatet med tidigare forskning överens till stor del. Ingen av organisationerna har haft någon krisberedskap för att kunna hantera detta men har ändå till viss del haft nytta av tidigare erfarenheter. Organisationerna har behövt struktur och vara flexibla och anpassningsbara för att kunna fungera vilket ställt stora krav på ledarskapet., Being a leader is considered a difficult task, even under normal circumstances. Being a leader in times of a crisis means the leader is faced with further challenges. Right now, we are in the middle of a crisis, a pandemic caused by the viral infection Covid-19. The pandemic has resulted in restrictions that advise against activities that could spread the disease, such as travelling or being in crowds. Due to this, the hotel industry has suffered great losses in the form of a lacking customer base. The leaders of the Swedish hotel industry are in the midst of a crisis, where they are trying to navigate their staff and their organisation out of it. The purpose of the thesis is to study leadership in an industry facing a crisis. In this case, the Swedish hotel industry during the impact of the Covid-19 pandemic is being studied. The thesis has been conducted with qualitative research, in the form of semi structured interviews with leaders from the Swedish hotel industry. Due to the special situation, the interviews have been held digitally. The interviews were transcribed, to then be used in the analysis with earlier research and theories. The conclusion of the study is that all crises to some extents are unique regarding how they play out, which means that the crisis management differs as well. Even if this is a new type of crisis that the organisations now are facing, the result of earlier research holds up to a large extent. None of the organisations have had a crisis readiness to cope with this but have still benefited from earlier experiences. The organisations have required structure as well as flexible and adaptive to be able to function which in turn has put strain on the leadership.