Rättsstaten, krisberedskap och krishantering

Författaren beskriver de regelverk som gäller vid krissituationer. När konstitutionella nödlägen uppstår blir det oklart hur myndigheter ska agera och samverka. Det har i några fall också framstått som otydligt vem som egentligen styr vem. Osäkerhet av detta slag påverkar myndigheternas möjligheter att uppfylla rättsstatliga principer om framför allt legalitet, men även objektivitet och transparens. Frågor som behandlas är varför inte den svenska grundlagen har en särreglering om undantagstillstånd i fredstida kriser, vad god författningsberedskap innebär för lagstiftare och myndigheter, och varför konstitutionell nödrätt är en kontroversiell lösning. Det svenska systemet för krisberedskap bygger på tre principer: ansvarsprincipen, likhetsprincipen och närhetsprincipen. Systemet analyseras och problematiseras i ljuset av svensk grundlag, principen om god författningsberedskap och de slutsatser och lärdomar som dragits från covid-19-pandemin. Författaren behandlar även den nya förvaltningsmodellen för krishantering med så kallade beredskapsmyndigheter.