Search

I takt med att den svenska skolan blir allt mer mångkulturell ökar behovet av inkluderande undervisning. Flerspråkiga elever möter både text och tal i matematikundervisningen, vilket ställer krav på läs- och matematikförmåga. Denna studie undersöker hur flerspråkiga elever upplever kontexten i textbaserade problemlösningsuppgifter, med fokus på hinder i processen och hur stöd kan hittas i uppgiftskontexten. Pólyas problemlösningsmodell användes för att identifiera var problem kan uppstå, och medieringstriangeln användes för att identifiera mönster i hur elever finner stöd. Studien använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och problemlösningsuppgifter som komplement. Resultatet visade att eleverna hade svårigheter vid övergången mellan tolkningsfasen och planeringsfasen. Under granskningsfasen hade eleverna svårt att motivera sina val. Eleverna fann stöd i uppgifter med mindre komplex kontext, där de lättare kunde urskilja matematiska relationsbegrepp och symboler. Intresset för kontexten spelade också en viktig roll för deras problemlösningsförmåga., As the Swedish school system becomes increasingly multicultural, the need for inclusive education is growing. Multilingual students encounter both text and numbers in mathematics education, which demands both reading and mathematical ability. This study examined how multilingual students experience the context of text-based problem-solving tasks, focusing on obstacles in the process and how support can be found in the task context. Pólya's problem-solving model was used to identify where problems may arise, and the mediation triangle was employed to identify patterns in how students find support. The study employed a qualitative method with semi-structured interviews and supplementary problem-solving tasks. The results showed that students struggled with the transition between the interpretation phase and the planning phase. During the review phase, students had difficulty justifying their choices. Students found support in tasks with less complex contexts, where they could more easily discern mathematical relational concepts and symbols. Interest in the context also played a significant role in their problem-solving ability.

I en allt mer globaliserad värld har språket en central roll för alla människor. Skolan är därför en viktig plats för elever att få möjligheter att utvecklas. I ämnet matematik möter flerspråkiga elever undervisning där sifferräkning och det muntliga språket måste användas. Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad tidigare forskning säger om hur språkkunskaper påverkar elevernas lärande inom matematiken. Syftet besvaras genom två forskningsfrågor om vad språket har för betydelse och vilka faktorer som påverkar flerspråkiga elever i matematik. Artiklar som ligger till grund för studien togs fram genom sökningar i databaser. Forskning söktes både på en internationell och nationell nivå, vilket bidrog till en mer omfattande förståelse för flerspråkiga elevers kunskaper. Under analysprocessen av artiklarna användes närläsning med understrykning av relevant information som sammanställdes i en tabell för att besvara frågeställningarna. Resultatet upplyser om att det finns faktorer som påverkar flerspråkiga elever. Eleverna hade svårt att förstå matematiska begrepp, avkoda textuppgifter och hade bristande språkkunskap i undervisningsspråket. Flera studier visade att flerspråkiga elever påverkas positivt genom sociala interaktioner med andra elever och att språklig stöttning i undervisningen hjälper dem att visa sina matematiska kunskaper.

Förord Denna studie har utförts av Professor Peichen Gong med hjälp av Anton Knutsson på institutionen för skogsekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå på uppdrag av Naturvårdsverket. Till uppdraget har en expertgrupp knutits, där Katarina Elofsson, professor vid Århus universitet, samt Björn Boström och Miriam Munnich Vass på Naturvårdsverket har ingått, tillsammans med rapportförfattarna. Studien är finansierad genom anslag från Naturvårdsverket och uppdraget var att studera möjliga styrmedel för att ge incitament till åtgärder i skogen som leder till ökad kolinlagring framförallt i levande träd. Kolinlagring i träd, växter, mark och träprodukter innebär att koldioxid tas bort från atmosfären vilket hjälper till att motverka klimatförändringarna. Förstärkta kolsänkor kan utgöra ett komplement till de utsläppsminskningar som måste ske i övriga sektorer för att Sverige ska nå sina klimatmål till 2030, 2040 och 2045 och för att EU ska nå netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050. Studien syftar till att analysera lämpliga styrmedel och landa i några övergripande rekommendationer om vilka styrmedel som är mest lämpade för att ge incitament till kolsänkor, ett område som idag saknar direkta styrmedel utöver våtmarkssatsningen.Åtgärderna som kan vidtas för att öka kolinlagringen i markanvändningssektorn är många och de styrmedel som behöver läggas till för att ge rätt incitament kan variera mellan de olika åtgärderna. I denna studie har forskarna framförallt fokuserat på olika ekonomiska styrmedel, såsom generella stöd och bidrag, omvänd auktionering och skatter. Även administrativa styrmedel, såsom lagar och krav tas upp.Rapportförfattarna är ansvariga för slutsatserna. Slutsatserna utgör inte Naturvårdsverkets officiella ståndpunkt.Resultaten ska bidra till Naturvårdsverkets styrmedelsrekommendationer som görs på regelbunden basis till Regeringskansliet. Stockholm 1 mars 2022 Stefan Nyström Avdelningschef, Klimatavdelningen

Fiscal policy in Sweden has varied heavily over the last 50 years, from being a distributive tool during most of the 20th century to strongly focusing on stabilization policies in the 1980s and 90s. This study examines the sustainability of Swedish fiscal policy in terms of public debt between 1800 and 2019 using data from Mauro et al. (2013). When testing for fiscal sustainability, three approaches are used; the Engle-Granger cointegration test, the Johansen (1992) cointegration testing procedure, and the Gregory, Hansen (1996a, b) cointegration test approach. The Johansen (1992) cointegration procedure finds a long-run cointegrating relationship between public debt, revenue, and expenditure, providing evidence of fiscal sustainability. The Gregory, Hansen (1996a, b) approach also finds evidence of fiscal sustainability, using one structural break. The Engle-Granger cointegration test finds no evidence of fiscal sustainability when including public debt in the model. All tests find cointegration between revenue and expenditure, suggesting that fiscal policy is sustainable overwhelmingly when not accounting for public debt levels.