Policy instruments for increased carbon sequestration in forestry

Denna studie har utförts av Professor Peichen Gong med hjälp av Anton Knutsson på institutionen för skogsekonomi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå på uppdrag av Naturvårdsverket. Till uppdraget har en expertgrupp knutits, där Katarina Elofsson, professor vid Århus universitet, samt Björn Boström och Miriam Munnich Vass på Naturvårdsverket har ingått, tillsammans med rapportförfattarna. Studien är finansierad genom anslag från Naturvårdsverket och uppdraget var att studera möjliga styrmedel för att ge incitament till åtgärder i skogen som leder till ökad kolinlagring framförallt i levande träd. Kolinlagring i träd, växter, mark och träprodukter innebär att koldioxid tas bort från atmosfären vilket hjälper till att motverka klimatförändringarna. Förstärkta kolsänkor kan utgöra ett komplement till de utsläppsminskningar som måste ske i övriga sektorer för att Sverige ska nå sina klimatmål till 2030, 2040 och 2045 och för att EU ska nå netto-nollutsläpp av växthusgaser till 2050. Studien syftar till att analysera lämpliga styrmedel och landa i några övergripande rekommendationer om vilka styrmedel som är mest lämpade för att ge incitament till kolsänkor, ett område som idag saknar direkta styrmedel utöver våtmarkssatsningen.Åtgärderna som kan vidtas för att öka kolinlagringen i markanvändningssektorn är många och de styrmedel som behöver läggas till för att ge rätt incitament kan variera mellan de olika åtgärderna. I denna studie har forskarna framförallt fokuserat på olika ekonomiska styrmedel, såsom generella stöd och bidrag, omvänd auktionering och skatter. Även administrativa styrmedel, såsom lagar och krav tas upp.Rapportförfattarna är ansvariga för slutsatserna. Slutsatserna utgör inte Naturvårdsverkets officiella ståndpunkt.Resultaten ska bidra till Naturvårdsverkets styrmedelsrekommendationer som görs på regelbunden basis till Regeringskansliet.