Search

Syftet med studien är att studera mellanstadieelevers språkbruk i naturvetenskapliga klassrum för att synliggöra hur eleverna vardags- och ämnesspråkar samt hur de rör sig mellan dessa språkdiskurser. Studiens teoretiska referensram består av sociokulturell teori som en övergripande teoretiskutgångspunkt och teorier om ämnes- och vardagsspråk samt diskursiv rörlighet tillämpas för attanalysera elevernas språkbruk. Empirin har samlats in genom mikroetnografi som bestått av observationer. Datainsamlingenhar skett med hjälp av ljudupptagning och fältanteckningar. Ljudupptagningarna har transkriberats vilket utgjort det empiriska materialet som analyserats utifrån förutbestämda kategorier som vardagsord, ämnesord, skolord och diskursiv rörlighet. Ett medvetet val avrespondenter och observationsskolor har gjorts utifrån flertalet aspekter. I resultatet framkommer det att eleverna tillämpar vardagsspråkande och ämnesspråkande för att förstå och göra sig förstådda kring ett ämnesspecifikt innehåll. Resultatet antyder att elever använder vardagsspråkandet i större utsträckning än ämnesspråkande. Däremot visas en bred diskursiv rörlighet mellan den vardagliga och ämnesspecifika diskursen när eleverna ska förklara ett ämnesbegrepp eller ämnesinnehåll. En samlad slutsats är att den diskursiva rörligheten har en central och betydelsefull roll vid tillägnandet av naturvetenskapliga ämneskunskaper. Det innebär att elevernas vardagsspråkande behöver uppmuntras och att ämnesspråkandet behöver stöttas.

Följande kunskapsöversikt innefattar forskning kopplat till förväntningar samt språkliga och sociala aspekter i relation till elevers prestationer inom de naturvetenskapliga ämnena med fokus på grundskolenivå. Översikten syftar till att sammanställa forskning inom valt problemområde. Texten har delats in i språkbruk, social klass, engagemang och maktperspektiv då vi värderat dessa som avgörande kopplat till betydelsen för den språkliga kunskapsutvecklingen i NO-undervisning. Frågeställningarna berör även lärarens förväntningar på elever samt vilken betydelse det kan ha för elevers prestationer. Metoden som applicerats är en systematisk datainsamling som består av vetenskapliga texter. Resultatet grundar sig i en analys av ett flertal vetenskapliga artiklar som berör ovan aspekter. Resultatet implicerar att det finns faktorer som inverkar på elevers prestationer och har en avgörande betydelse för den språkliga kunskapsutvecklingen. För lärarprofessionen är det viktigt att vara medveten om denna betydelse samt hur undervisningsinnehållet ska planeras och genomföras för att gynna elevers språkliga kunskapsinhämtning. Slutsatsen påvisar en komplexitet i förhållandet mellan förväntningar, språkliga och sociala aspekter och elevers prestationer. Trots problematiken detta för med sig tycks forskning peka på att om ämnesinnehållet arbetas på ett medvetet och stöttande vis, kommer det påverka elevernas prestationer på ett fördelaktigt vis.

Reality-tv är ett fenomen som överskrider gränser och är på så vis utmärkande i sitt slag. Gränsdragningar mellan fiktion- och faktagenrerna inom tv-kulturen blir med tiden allt svårare att tyda. Det brukar benämnas ”faktion” eller ”infotainment”, som innebär underhållning, sensationalism och ”human interest” prioriteras. En av de reality-program som uppmärksammats är Kungarna av Tylösand, det gav upphov till en diskussion i medier om ansvartagandet då sex och alkohol hamnade i fokus.Genom att reality-tvgenren benämns som ”infotainment” så borde ansvaret hos produktionsbolag vara viktigt. Vi frågar oss i vår studie hur etik- och moralfrågor uppfattas i reality-program? Hur stor makt har produktionsbolaget över tittarnas etiska och moraliska värderingar och vidare hur tolkar deltagarna den etik och moral som de stöter på under och efter produktionen?Vi har utgått från ett kritiskt medieteoretiskt perspektiv och mediernas dagordningsfunktion samt användarmodellen. Därefter har vi använt oss av kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågor om deltagarnas och tittarnas uppfattningar.Utifrån resultaten fick vi bland annat ut att både deltagare och tittare uppfattade att programmet hade en skev verklighetsbild och den etiska bedömningen av att sända programmet ifrågasattes.