Search

Studiens syfte är att utreda möjligheterna och begränsningarna för svenska lantbrukskooperativa företag att använda sig av förlagsinsatserna. Fyra företag är i fokus, nämligen Södra och KLS, vilka har använt sig av instrumentet, samt Swedish Meats och Svenska Lantmännen, vilka har aktuella överväganden att göra detsamma. Utgångspunkten i teorikapitlet är de tre roller, som medlemmen har med sin förening, nämligen att äga, nyttja och styra föreningen. Transaktionskostnadsteorin samt äganderätts- och agentteorierna används för att analysera förlagsinsatsinstrumentet. Det empiriska materialet insamlas genom kvalitativa personliga intervjuer med förtroendevalda och högre tjänstemän i de fyra fallföretagen. Möjligheterna för förlagsinsatserna är: · En individualisering av kapitalet sker, varvid investeraren får ett incitament i att engagera sig i föreningens ekonomiska utveckling. Det tas ett steg mot en bättre balans mellan ägar- och nyttjarrollen. · Den kooperativa särprägeln behålls, eftersom rösträtt saknas, varvid externa investerare inte kan ta kontroll och skifta mot ett avkastningsmål. · De agent- och äganderättsproblem, som uppstår på grund av att den kooperativa äganderätten är vagt definierad, reduceras men försvinner inte helt. · Villkoren formuleras av föreningen, varvid instrumentet kan användas för olika syften – såsom en generellt riktad emission eller riktade emissioner till systerföreningar för att stärka soliditeten; innehållen efterlikvid/slutbetalning varvid kapitalet behålls i föreningen under minst fem år; riktade emissioner till specifika projekt där endast de berörda investerar och på så vis får man en klart avgränsad och engarerad grupp. · Medlemmarna kan bli mer öppna för nya finansieringsformer och organsiationsstrukturer i framtiden, om förlagsinsatser emitteras och en utbildning angående instrumentet sker. Begränsningarna för förlagsinsatser är: · Marknadsplats saknas och pappershanteringen är omständig. · Medlemmarna upplever sin nyttjarrol, The purpose of this study is to identify the potentials and constraints of a Swedish cooperative financial instrument translated as non-voting B-shares. Four cooperatives are studied; Södra (forestry) and KLS (meat) because they have issued non-voting B-shares, and Swedish Meats (meat) and Svenska Lantmännen (grain) because they consider issuing such. Non-voting B -shares are allocated member equity. Dividends are paid annually if funds are available. Dividends to non-voting B-shares have a higher priority than pa tronage refunds. Nonvoting B-shares can be issued to members and non-members, but capital from non-members must not exceed the common stock. The currency of the instrument must be at least five years. Redemption can be done after six months, if claimed by the issuer, and after two years, if claimed by shareholders. The dividend conditions are set by the cooperative and based on its performance, for example 5 %. There may also be a bonus system. Redemption must be at nominal value. Since no second-hand market exists, the instrument reminds of a bond that is redeemable after five years. The shares are paper-based but it may potentially become traded electronically. Today the volume of the instrument is low and there are high transaction costs when the shares are traded. The three roles that a member has with his cooperative (user, owner and controller) are used to structure the theoretical analysis. Transaction costs theory, property rights theory, and agency theory are used to analyze the instrument. The collection of empirical data was conducted through qualitative interviews with management and directors of the cooperatives. The potentials for the non-voting B-shares are: · The capital is individualized which gives the members an incentive to take an active interest in the cooperative’s economic performance. · The cooperative identity is preserved. Investors cannot take control. · B-shares can be used for different purposes. They can be issued to members

Kooperativa företag har ständiga svårigheter att generera egenkapital, eftersom medlemmarna sällan erhåller ränta på sitt insatskapital. Dock behövs kapital till investeringar såsom företagsförvärv, FoU samt marknadslanseringar. KLS Livsmedel ek. för. (KLS) står nu inför sådana problem, när företaget måste stärka sin position på marknaden för förädlade köttprodukter. Inom den kooperativa sektorn har skett många fusioner. Företagen vill på detta vis förbättra sin konkurrenskraft, vinna skalfördelar och få starkare kapitalbas. För de företag, som väljer att fortsätta på egen hand, krävs andra strategiska åtgärder, bl a på kapitalsidan, eftersom den traditionella finansieringen med kapital endast från medlemmarna ofta inte är tillräcklig. Ägarstrukturen, dvs vilka ägarna är, hur ägandet är fördelat och vilka motiv ägarna har med sin kapitalplacering, påverkar hur riskkapital kan genereras till föreningen. Om externa intressenter erbjuds att satsa kapital i föreningen, ändras ägarstrukturen, vilket får betydelse för medlemmen. Syftet med uppsatsen är att analysera vilka konsekvenser olika finansieringsalternativ får för medlemmen och för dennes ägande och nyttjande av föreningen. Syftet är relaterat till följande problemställningar: • Hur påverkas KLS och den enskilde medlemmen av de olika alternativen? • Vilken betydelse har ägarstrukturen för medlemmen och dennes intresse för att satsa kapital? De finansieringsalternativ, som är aktuella för KLS, är (1) överföring av delar av verksamheten i bolag vars aktier delvis ägs av externa intressenter, (2) utgivande av konvertibla skuldebrev (som efter några år blir omvandlade till aktier i dotterföretag) samt (3) utgivande av förlagsinsatser. Dessa alternativ analyseras med hjälp av äganderättsteorin. De teoretiska slutsatserna från denna analys prövas med hjälp av fallstudier, genomförda såsom kvalitativa intervjuer med personer i KLS samt i ett antal företag, som använder samma eller liknande finansieringsinstrument. Arbete, Co-operative firms have generally difficulties to generate equity capital as members rarely obtain interest on their deposit. Still, capital is needed for investments such as acquisition of other firms, R&D and launching products on the market. KLS Livsmedel ekonomisk förening (KLS) is now facing such problems. KLS is a minor meat cooperative in the southern part of Sweden. As it has recently rejected an offer to merge with a nation-wide meat cooperative, it has decided to integrate vertically in the value chain in order thereby to strengthen its competitiveness. Mergers are frequent in the co-operative sector. The aim is to increase the competitiveness, to gain economies of scale in the production and to the capital basis. For cooperatives that prefer to operate as independent, other strategic measures are necessary, not the least in terms of capital, as the members are often not able to supply the required amount of funds. The structure of ownership, i. e., who the owners are, how the ownership is divided between different owners, and which motives the owners have, influence the firm’s financial basis. This ownership structure is affected if external investors are offered to invest capital in the cooperative, and thus the membership is affected. This thesis aims at analysing the effects that different financial instruments have for the members, governing and patronising their cooperative. It is related to following problems: • How are KLS and the member affected by the different alternatives? • Which importance has the structure of the ownership for the member and its interest to invest capital? The financial options considered by KLS are: (1) Parts of the business activities are transferred into subsidiaries, owned together with external partners, (2) Bonds are emitted to members and others, and these bonds will after a few years be converted into stock in some subsidiaries. (3) Non-voting B-shares are sold to members. These options are analyzed using property ri