Förlagsinsatser : möjligheter för ett kooperativt finansieringsinstrument

Studiens syfte är att utreda möjligheterna och begränsningarna för svenska lantbrukskooperativa företag att använda sig av förlagsinsatserna. Fyra företag är i fokus, nämligen Södra och KLS, vilka har använt sig av instrumentet, samt Swedish Meats och Svenska Lantmännen, vilka har aktuella överväganden att göra detsamma. Utgångspunkten i teorikapitlet är de tre roller, som medlemmen har med sin förening, nämligen att äga, nyttja och styra föreningen. Transaktionskostnadsteorin samt äganderätts- och agentteorierna används för att analysera förlagsinsatsinstrumentet. Det empiriska materialet insamlas genom kvalitativa personliga intervjuer med förtroendevalda och högre tjänstemän i de fyra fallföretagen. Möjligheterna för förlagsinsatserna är: · En individualisering av kapitalet sker, varvid investeraren får ett incitament i att engagera sig i föreningens ekonomiska utveckling. Det tas ett steg mot en bättre balans mellan ägar- och nyttjarrollen. · Den kooperativa särprägeln behålls, eftersom rösträtt saknas, varvid externa investerare inte kan ta kontroll och skifta mot ett avkastningsmål. · De agent- och äganderättsproblem, som uppstår på grund av att den kooperativa äganderätten är vagt definierad, reduceras men försvinner inte helt. · Villkoren formuleras av föreningen, varvid instrumentet kan användas för olika syften – såsom en generellt riktad emission eller riktade emissioner till systerföreningar för att stärka soliditeten; innehållen efterlikvid/slutbetalning varvid kapitalet behålls i föreningen under minst fem år; riktade emissioner till specifika projekt där endast de berörda investerar och på så vis får man en klart avgränsad och engarerad grupp. · Medlemmarna kan bli mer öppna för nya finansieringsformer och organsiationsstrukturer i framtiden, om förlagsinsatser emitteras och en utbildning angående instrumentet sker. Begränsningarna för förlagsinsatser är: · Marknadsplats saknas och pappershanteringen är omständig. · Medlemmarna upplever sin nyttjarrol
The purpose of this study is to identify the potentials and constraints of a Swedish cooperative financial instrument translated as non-voting B-shares. Four cooperatives are studied; Södra (forestry) and KLS (meat) because they have issued non-voting B-shares, and Swedish Meats (meat) and Svenska Lantmännen (grain) because they consider issuing such. Non-voting B -shares are allocated member equity. Dividends are paid annually if funds are available. Dividends to non-voting B-shares have a higher priority than pa tronage refunds. Nonvoting B-shares can be issued to members and non-members, but capital from non-members must not exceed the common stock. The currency of the instrument must be at least five years. Redemption can be done after six months, if claimed by the issuer, and after two years, if claimed by shareholders. The dividend conditions are set by the cooperative and based on its performance, for example 5 %. There may also be a bonus system. Redemption must be at nominal value. Since no second-hand market exists, the instrument reminds of a bond that is redeemable after five years. The shares are paper-based but it may potentially become traded electronically. Today the volume of the instrument is low and there are high transaction costs when the shares are traded. The three roles that a member has with his cooperative (user, owner and controller) are used to structure the theoretical analysis. Transaction costs theory, property rights theory, and agency theory are used to analyze the instrument. The collection of empirical data was conducted through qualitative interviews with management and directors of the cooperatives. The potentials for the non-voting B-shares are: · The capital is individualized which gives the members an incentive to take an active interest in the cooperative’s economic performance. · The cooperative identity is preserved. Investors cannot take control. · B-shares can be used for different purposes. They can be issued to members