Search

Offender profiling aims at generating information of an offender based upon the crime committed and the goal is to be an adjunct in the crime invesigation process. The aim of the study was to examine crime scene characteristics and corroborating evidence and their associations with offenders' interrogation behavior. Results from 207 analyzed police files indicated that reactive (impulsive) offenders confessed more often when there was technical evidence against them compared to instrumental (calculating) offenders. Reactive offenders also had more injuries. Injured reactive offenders were more inclined to deny, whereas injured instrumental offenders claimed amnesia more often. When comparing the confessions injured reactive offenders were more inclined to confess than injured instrumental offenders. There was also a strong tendency implying more confessions with witness reports. The findings point towards the practical usefulness of information of crime scene characteristics and corroborating evidence in the interrogation phase by better tailoring the interviewing strategy.

Eftersom människor använder stereotyper som tumregler i sociala situationer, är det möjligt att de förekommer i rättsprocessen när bedömningar görs. Forskning har funnit bedömningsskillnader relaterade till gärningspersonens utseendemässiga karaktäristika. Syftet med studien var att undersöka om gärningspersonens kön, attraktivitet och ålder påverkar graden av klandervärdhet och längd på fängelsestraff samt om de påverkar motiveringarna till fängelsestraffets längd. Utifrån en fallbeskrivning om ett dråp med varierad ansiktsbild på gärningspersonen fick 192 deltagare svara på frågor om klandervärdhet och straff. Resultaten visade att männen tilldelades ett längre fängelsestraff än kvinnorna. Även de oattraktiva yngre tilldelades ett längre fängelsestraff. De yngre gärningspersonernas beteende förklarades med flest interna orsaker. Att fler skillnader inte erhölls kan bero på att attraktivitet och ålder är subjektiva och därmed svårbedömda samt att flera faktorer än de som avsågs varierade i gärningspersonsbilden. De erhållna skillnaderna beror troligtvis på faktiska bedömningsskillnader till följd av stereotyper utifrån en gärningspersons utseendemässiga karaktäristika.

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoäng KOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hp Högskolan i Jönköping Lärarutbildningen Höstterminen 2007 SAMMANFATTNING Sofie Andersson & Sara Hellqvist Film som text? En studie om attityder till och användning av film i svenskundervisningen på gymnasiet __________________________________________________________________________ Antal sidor: 37 Syftet med uppsatsen är att bidra till debatten om filmens status i skolan och om vad som ska ingå i svenskämnet. Frågeställningarna vi har arbetat utifrån är: Hur förhåller sig svensklärarna till det vidgade textbegreppet och då framförallt till film i svenskundervisningen? På vilka sätt använder svensklärarna film i sin undervisning och vad vill de uppnå med detta? Vilka möjligheter och hinder ser lärare med att använda film i svenskundervisningen? Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta svensklärare på två gymnasieskolor. Huvudresultatet vi fått fram är att svensklärarna i undersökningen är positiva till film i undervisningen, men tycker att läsning av skönlitteratur är viktigare. På vilket sätt lärarna använder sig av film, vilken attityd de har till denna samt vilka möjligheter och hinder de ser med användningen av film är tätt sammanbundet med synen på vad eleverna bör lära sig och på vad som anses som hög och låg kultur. Sökord: Film i skolan, det vidgade textbegreppet, film i svenskämnet Postadress Gatuadress Telefon Fax Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585 och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH Examensarbete 15 högskolepoäng KOMMUNIKATION (HLK) inom Svenska språket och litteraturen 61-90 hp Högskolan i Jönköping Lärarutbildningen Höstterminen 2007 ABSTRACT Sofie Andersson & Sara Hellqvist Film as text? A study about attitudes to and the use of the moving picture in Swedish teaching, in upper secondary school. __________________________________________________________________________ Pages: 37 The purpose of this essay is to contribute to the debate of what the Swedish subject shall contain and about the moving picture’s status in Swedish teaching. The questions at issue are: How do the Swedish teachers relate to film as text in their teaching? How do the teachers use moving pictures in their teaching and what is it they want to achieve? What possibilities and obstacles do the teachers experience? To be able to answer these questions, an interview study with eight teachers has been done. The main result is that the teachers in the survey consider film as a good tool in Swedish teaching but they think literature is more important. In what way the teachers use moving pictures depends on what they consider important in Swedish teaching. Keywords: Film in school, film in Swedish teaching, film as text Postadress Gatuadress Telefon Fax Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-157700 036162585 och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING