Search

Ett viktigt mål för Sveriges näringsliv är att det ska finnas samma möjligheter för kvinnor som män att driva företag, men trots detta finns det tydliga exempel på att kvinnor diskrimineras både på arbetsmarknaden och som företagare. Tidigare forskning konstaterar att företagande har en stark manlig identitet och att det kvinnliga företagandet ifrågasätts än idag. Vidare fastställer tidigare forskning även att kvinnans roll i samhället är att dra den tyngre lasten med hemarbetet utöver sitt företagande och sin karriär. Denna studie syftar därför till att undersöka och skapa en ökad förståelse för hur jämlikheten mellan kvinnligt och manligt företagande har sett ut under perioden 1990–2020. Undersökningsperioden är intressant eftersom flertalet statliga satsningar på svenskt företagande gjordes under tiden. Studiens empiriska material är hämtat från de två dagstidningarna Aftonbladet och Dagens industri som båda var prominenta under perioden. Materialet skildrar hur kvinnligt och manligt företagande uppfattas i den offentliga diskussionen, och det empiriska underlaget analyseras i sin tur utifrån den teoretiska referensramen om genus och diskursiva formationer. Undersökningen har dels genomförts genom en kvantitativ ansats för att beskriva företagandets närvaro i det offentliga samtalet, dels genom en kvalitativ fördjupning av källmaterialet för att lyfta vilka värderingar som uttrycktes om kvinnligt företagande. Den kvantitativa slutsatsen är att begreppens frekvens korrelerar med de politiska förhållandena i den offentliga debatten. Slutsatsen för den kvalitativa undersökningen är att det har gjorts en avgörande skillnad i synsättet på företagare baserat på deras kön. Kvinnors företagande och kompetens förminskas i de båda dagstidningarna och de avgörande skillnaderna mellan könen är att kvinnor förväntas ta större ansvar och hållas ansvariga för familjesituationen, samt att företagande i sig har en strikt manlig kodning, vilket i sin tur kan leda till att färre kv

Kläder i samma storlek från samma företag kan skilja sig radikalt mot varandra men det kan även skilja sig mellan olika företag. Som konsument kan du beställa samma storlek från två olika företag och motta produkter som skiljer sig stort i upplevd passform. Trots att flertal studier gjorts på storleksstrategin har vi inte kunnat hitta någon studie som kombinerar och ser på helheten av företags storleksstrategi. Därav är studiens syfte att undersöka svenska företags storleksstrategi inom deras damsortimentet och hur en förändrad strategi kan påverka företagets returer. Studien bidrar till en större förståelse för inköpare inom modeindustrin och om hur strategier gällande storleksurval och information till kund gällande storlekar kan komma att påverka företagets returer. Studien kommer också undersöka hur svenska företag storleksstrategier motsvarar kundernas förväntningar på klädernas passform och storlek. För att besvara studiens frågeställning genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre svenska modeföretag, samt en en enkätstudie mot kvinnliga konsumenter mellan 20-84 års ålder. Detta för att få en syn på problemet ur både ett företagsperspektiv och ett konsumentperspektiv. De teman som undersökts är prover, måttlista, returandel, förbättrad passform och lönsamhet. Resultatet från fyra intervjuer och 96 enkätsvar visar på att det finns en dissonans mellan företags arbetssätt och konsumenters förväntningar på företagen. Möjlighet till att minska denna dissonans hade varit ifall företagen hade ändrat i sina storleksstrategier genom att alla utgår ifrån samma måttlista och storlekssystem. Vidare att företag implementerar sina mönsterkonstruktioner internt för att motverka variationer i passform på grund av varierande leverantörer. Genom att upprätthålla virtuella provrum för konsumenterna ger det dem chansen att testa plagg online innan köp, vilket hade kunnat eliminera många av de returer som på grund av att man beställer samma plagg i fler än en storlek. Sålede, Clothes of the same size and from the same company, can differ radically from each other. Likewise, the same size and fit can also differ between different companies. A consumer can order the same size and receive products that differ greatly in perceived and actual fit. Although there have been studies made on different parts of companies size strategy, there has not been any study that combines them and looks at the different strategies as a whole. The purpose of this study is therefore to examine the size strategies of Swedish fashion companies’ ladies assortment and whether a change in strategy would affect the returns. Furthermore, this includes whether companies’ size strategies correspond to the customers’ expectations on size and fit. The method was conducted by semi-structured interviews with three different Swedish fashion companies and by a quantitative survey-study towards female consumers above the age of 20. This was made in order to get a perspective on the different size strategies from both companies and consumers. The themes examined throughout this paper are samples, measurement charts, returns, consumers, improved fit and profitability. The result from the four interviews and the 96 survey answers shows that there exists a dissonance between the way companies work and customers’ expectations on sizes and fit that companies offer. Opportunity to reduce this dissonance would have been if all companies changed their size strategies and instead started using the same measurement list och size system. Furthermore, companies could implement their pattern design on the internet to avoid different variations in fit due to the use of different suppliers. Likewise, to maintain virtual test rooms for consumers gives them a chance to test a garment online before purchasing. By offering virtual testing rooms online, it would have been possible to avoid several of the returns that occur due to the need of ordering the same garment in different sizes. Creating

Undersökningen syftar till att undersöka Handelsbankens och Nordbankens utlåning under åren 1982–1990 med fokus på kreditavregleringen 1985 och dess effekter på ekonomin. Detta görs genom att undersöka årsrapporter från de båda bankerna under perioden, samt även årsredovisningar från Uplandsbanken och Sundsvallsbanken i och med fusionen med Nordbanken 1986. Genom att analysera årsrapporterna och jämföra resultatet för Handelsbankens och Nordbankens utlåning kan man således få fram information om vilken av bankerna som var mest offensiv i utlånandet, samt hur bankerna påverkades av kreditavregleringen under den undersökta perioden. Resultatet av undersökningen påvisar att Nordbanken var den bank som var mest aggressiv när det kommer till utlåning. Utöver detta var Nordbanken även den bank i Sverige som drabbades värst under finanskrisen 1990. Sammantaget blev den nya svenska strukturen i ekonomin på 1980-talet en lärdom för Sveriges ledning, och ett ämne som än idag fascinerar en stor publik.

The new regulation on medical devices, EU 2017/745, came into force in May 2021 meaning that all economic operators in the industry need to adhere to new, stricter requirements. As there is yet no common practice on how to implement and comply with the new requirements, many struggles with this. In this thesis, the implementation of a distributor company operating in the medical device industry, currently in the middle of the implementation, is qualitatively evaluated to identify areas of improvement. This is done by conducting a case study where the company's implementation approach is mapped and evaluated with regard to good practice, and implemented organizational changes due to the regulation are identified and benchmarked against similar companies. Their interpretation and implementation appear to be rather strict and ambitious based on the overviewing benchmark with similar distributors. Their implementation moreover largely followed good practice, but several areas of improvement could nevertheless be identified. Additionally, this thesis aimed to explore how the result of the final implementation of EU 2017/745 can be assessed. A literature review was conducted where general parameters to assess regulatory implementation were identified, followed by a literature review where it was investigated how these parameters can be adapted to assess the result of the implementation of EU 2017/745. Several parameters of interest to assess the result were identified together with examples of indicators that can be used. More research is however needed to be able to establish a complete, adequate method to assess the final implementation result., Den nya förordningen för medicintekniska produkter, EU 2017/745, trädde i full kraft i maj 2021. Det betyder att alla ekonomiska aktörer verksamma i den medicintekniska industrin måste anpassa sig till nya, hårdare krav. Många upplever dock svårigheter eftersom det ännu inte finns någon praxis för hur kraven ska implementeras och efterlevas. I den här uppsatsen genomförs en kvalitativ utvärdering av implementeringen hos en medicinteknisk distributör som befinner sig mitt i implementeringsarbetet, för att identifiera förbättringsmöjligheter. Detta görs genom en case study, där företagets implementering kartläggs och utvärderas i relation till good practice. Vidare identifieras organisatoriska förändringar som genomförts som en följd av förordningen, och benchmarkas mot andra, liknande företag. Utvärderingen visade att företagets tolkning och implementeringen av kraven stod sig väl i relation till det övergripande benchmark som tillhandahölls. Vidare följde implementeringen i stora drag good practice, men ett antal förbättringsmöjligheter kunde ändå identifieras. Vidare syftar uppsatsen till att utforska hur resultatet av implementeringen av EU 2017/745 kan bedömas när implementeringen är färdig. En literaturstudie på allmän regulatorisk utvärdering samt organisatorisk förändringsutvärdering genomfördes, där områden relevanta för att utvärdera regulatorisk implementering identifierades. Detta följdes av en vidare literaturstudie för att undersöka hur dessa områden kan anpassas för bedöma resultatet av EU 2017/745. Ett antal intressanta områden tillsammans med exempel på indikatorer som kan användas för en sådan bedömning identifierades. Vidare arbete behövs dock för att fastställa en heltäckande, ändamålsenlig metod för att bedöma implementeringsresultatet.

Syftet med denna studie är att undersöka interbedömarreliabiliteten mellan svensklärarstudenter på lärarprogrammets sista år och i vilken utsträckning deras summativa och formativa bedömning är samstämmig. Fem svensklärarstudenter från samma universitet fick i uppgift att individuellt bedöma tre olika elevtexter. Dessa autentiska texter hämtades från en gymnasieskola i södra Sverige och skrevs inom kursen Svenska 1. Lärarstudenternas summativa bedömning analyserades utifrån Hoels (2001) texttriangel för att synliggöra hur de bedömde texternas kvalitet utifrån global och lokalnivå. Vidare analyserades lärarstudenternas formativa kommentarer med hjälp av Johanssons (2018) modell för olika roller som lärare antar i responsarbetet. Resultatet visar att variation i de summativa bedömningarna påträffades när lärarstudenterna bedömde elevtexterna utifrån den globala nivån men även i bedömningen av de enskilda kunskapskraven och i summerandet av ett helhetsbetyg. De bedömarvariationer som uppstod grundar sig i lärarstudenternas olika bedömningspraktiker och subjektiva tolkningar av textkvalitet. Samtidigt visar resultatet att helhetsbetyget aldrig skiljde sig med mer än ett betygssteg mellan bedömarna. I de formativa kommentarerna var en roll särskilt framträdande, nämligen rollen som processare, vilket visar på en samstämmighet i responsen. Studien visar att interbedömarreliabiliteten och tolkningsgemenskapen bland lärarstudenterna var stark trots viss bedömarvariation.

Bakgrund: En fungerande kommunikation inom hälso- och sjukvård är viktigt för att förebygga misstag som potentiellt kan leda till en vårdskada. Kommunikation förekommer i olika situationer inom vården och däribland vid rapportering mellan sjuksköterskor. Det finns olika rapporteringsmodeller att tillämpa och en av dem är bedsiderapportering. Bedsiderapportering innebär att patienten får närvara under rapporteringen och således har patienten möjlighet att fylla i med saker som sjuksköterskorna glömmer bort eller blir fel. Patienternas uppfattning är att bedsiderapportering förbättrade den individuella vården och att de i större utsträckning kunde fråga och få ytterligare information.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskans upplevelse att arbeta med bedsiderapportering.Metod: En litteraturöversikt vars resultat är baserat på 16 vetenskapliga artiklar som är av kvalitativ, kvantitativ och mixad metod. Artiklarna är publicerade mellan 2011–2021.Resultat: Enligt sjuksköterskorna leder bedsiderapportering till att patienterna blir mer involverade i sin vård och patientsäkerheten ökar. Bedsiderapportering är en personcentrerad rapporteringsmodell som gör att sjuksköterskornas engagemang till sitt arbete ökar. Det finns dock hinder för att genomföra bedsiderapportering, sjuksköterskorna upplever att det är svårt att upprätthålla sekretess gentemot patienter när rapporteringen sker inne i patientsalar. Detta medför att sjuksköterskorna känner att de behöver mer tid att förbereda sig för att gå in till patienter och sjuksköterskorna menade att detta bidrar till att bedsiderapportering blir en tidskrävande rapporteringsmodell.Konklusion: Bedsiderapportering har en positiv effekt på sjuksköterskors vårdrelation till patienter. Sjuksköterskorna ansåg att bedsiderapportering medför en högre patientsäkerhet och att patienternas deltagande vid rapportering är positiv. Sjuksköterskorna ansåg att ett modifierat tillvägagångssätt som bestod av både bedsiderapportering och traditi, Background: Functional communication in health care is important to prevent mistakes that can potentially lead to a care injury. Communication occurs in different situations in health care, including when reporting between nurses. There are different reporting models to apply and one of them is bedside reporting. Bedside reporting means that the patient can be present during the reporting between the nurses in the ward. The patient has the opportunity to fill in with things that the nurses forget or go wrong. The patients' perception of bedside reporting is that it improved individual care and that they could ask and receive further information to a greater extent.Aim: The aim was to describe the nurse's experience of working with bedside reporting.Method: A literature review whose results were based on 16 scientific articles that are of a qualitative, quantitative and mixed method. The articles are published between 2011–2021.Results: According to the nurses, bedside reporting leads to patients becoming more involved in their care and patient safety increasing. Bedside reporting is a person-centered reporting model that increases the nurses' commitment to their work. However, there are obstacles to conducting bedside reporting, the nurses experience that it is difficult to maintain confidentiality towards patients when the reporting takes place inside patient rooms. This means that the nurses feel that they need more time to prepare to go into patients and the nurses said that this contributes to bedside reporting becoming a time-consuming reporting model.Conclusion: Bedside reporting has a positive effect on nurses' care relationship with patients. The nurses considered that bedside reporting entails higher patient safety and that patients' participation in reporting is positive. The nurses considered that a modified approach that consisted of both bedside reporting and traditional reporting would be the ultimate way to report.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om elevers språkliga kunskaper i svenska påverkar betyget på skriftliga inlämningsuppgifter i idrott och hälsa. En grundläggande motivering till val av syfte är teoretiseringen i ämnet idrott ochhälsa samt synen på ämnet som ett kunskapsämne som trädde i kraft i och med skiftet av läroplan till Lgy11. Metoden grundar sig i en fallstudie där ett avgränsat fenomen undersöks, som är förankrat i verkligheten. Det specifika fall studien grundar sig på är en autentisk skriftlig examinationsuppgift i ämnet idrott och hälsa, vilket är en utredande text som har sin utgångspunkt i elevernas egna upplevelser av en friluftsdag, som en gymnasieskola arrangerade tillsammans med Linnéuniversitetet i Växjö. En textanalys av både kvantitativa och kvalitativa mått har genomförts på 15 autentiska elevtexter för att komma fram till de utredande texternas språkliga kvalitet. Den kvantitativa analysen grundar sig i mätbara språkliga variabler och den kvalitativa metoden av en semistrukturerad intervju samt en kvalitativ textanalys av elevtexterna. Resultatet av studien visar att ett högt betyg på den utredande texten i idrott och hälsa inte är avhängig goda språkliga förmågor i form av att kunna förhålla sig till korrekta skriftspråkliga normer. Däremot kunde vi urskilja flertalet implicita språkliga krav som värderades högt i bedömningen av elevtexterna, såsom användningen av särskilda ämnesord och förmågan att binda samman olika resonemang/satser med varandra. Studien öppnar således för fortsatta studier omde implicita språkliga krav som verkar inom ämnet idrott och hälsa.

Rapa Nui (Easter Island) is an island in the Pacific Ocean which has been colonised over a long period of time. Colonisers have exploited the island through looting and trading Rapanui (the Indigenous people) human skeletal remains. Around ninety percent of the stolen Rapanui human skeletal remains have been located at museums and collections around the world on Rapanui initiative. Through the Rapa Nui Ka Haka Hoki Mi Ate Mana Tupuna Repatriation Program the Rapanui are now working on the return of the alienated human skeletal remains to the Island. This thesis is an analysis of semi structured interviews with inhabitants on Rapa Nui involved in repatriation and ethics of human skeletal remains. It has been carried out through a qualitative method using semi-structured interviews together with participant observation. The thesis is part of Martinsson-Wallin´s STINT-project ‘Sustainable Visits in Rapa Nui – Glocal Perspectives’. Based on the interviews, the analysis and results are divided into five themes: I) treatment of human skeletal remains, II) what laws exists in treating human skeletal remains, III) the possibility to narrow laws and concretize ethical perspectives before and during a repatriation, IV) theories in post-colonialism and V) recurrent issues between the law of the Indigenous peoples and the national law. Comparison with other cases of repatriation such as Sámi follows in Chapter 7. The results of the analysis show that according to the Rapanui, archaeological artefacts and human skeletal remains should be repatriated. Today the involved parties, the Rapanui and the institutions that are keeping collections from Indigenous cultures, are more willing to redress previous events. Such as, colonialization, violence, and social inequality but there is still a lot of respect and understanding that must be developed within several actors.

Stasband används i samband med intravenösa stick inom vården. Ortrud Medical har utvecklat tryckindikerande stasband som används för att optimera förutsättningarna för ett lyckat stick. Banden är utformade med en sensor som påvisar när trycket runt armen befinner sig inom ett visst intervall. Som en del av Ortrud Medicals mättester av stasbandet, har det här examensarbetet haft som syfte att utveckla och utreda noggrannheten i alternativa testmetoder som på ett effektivt sätt kan undersöka bandets sensor. I arbetet utvecklades en testrigg för att undersöka sensorns mätnoggrannhet och vidare användes testriggen för att samla in information om sensorn. Riggens grundstruktur kunde framgångsrikt användas för att genomföra olika typer av tester. Såväl den framtagna riggen som de undersökta testmetoderna utgör bra underlag för vidareutveckling av en standardiserad testmetod med flera påbyggnadsmöjligheter.

Gustafsson, O. 2018. Landsbygd kontra stadsmiljö–gotländska avrättningsplatser som talar. Gustafsson, O. 2018. Countryside versus urban area–Gotlandic executions that reveals. This bachelor thesis covers two executional sites on Gotland, one on the east coast near Visby, called Galgberget and the second one on the southern part of Gotland called Grötlingbo. The focus of this bachelor thesis will be on separating the sites and comparing them with each other based on their executional marks found on the bones from each site. I examined the 29 boxes recovered remains, with 25 boxes from Galgberget and four boxes from Grötlingbo, excavated from these two sites and used different methods to determine what kind of weapon and crime can be linked to the executional marks on the remains. One of the four methods that was used for this examination was sharp force trauma, that revealed a similarity in cervical vertebra damage on the individuals from both sites. The second method was dismembering, which was only identified on the bone fragments from Galgberget. The third method that was used to examine the remains was penetration wounds, which only appears on the remains that had been through violence-related circumstances or torture with a 20-centimetre nail through the head, the remains with these kinds of wounds were only discovered at Galgberget. The fourth method that was used was bone fractures, which showed; after examining the 29 remains that it was only discovered at the Galgberget executional site. It can be concluded from this that even if the execution sites are near-by each other, they performed different kinds of executions, with different kinds of execution marks. For example, from Grötlingbo the only execution mark there was the cervical vertebra sharp force trauma. Meanwhile from Galgberget there were several execution marks, which are mentioned in the methods above. Keywords: Galgberget, Grötlingbo, execution marks, Gotland, execution.

The complexity of climate change creates a need for multifunctional solutions. Urban farming is a tool with potential for adapting and transitioning society. While not a new phenomenon, the incentives have changed and therefore contemporary characteristics for urban farming need to be further examined. This study analyzes how urban farms are valued and central barriers together with drivers. Operationalized through observations and interviews the study takes place in Malmö, southern Sweden, focused on two cultivation sites and the two actor groups, farmers and municipal officers (M.Os). The results show that urban farming in Malmö is characterized by a complex of problems traced to the dichotomy nature/society together with a rational large-scale urban planning-tradition. Also, the urban farms are complex due to their multi-functionality and due to the intersection of different policy fields. Furthermore, the views amongst farmers and municipal officers differ. Farmers have a more idealistic view compared to the M.Os’ more rational. The M.Os’ predominantly emphasize the social value while the farmers speak more broadly of its’ value. Barriers and drivers for the urban farms are linked to how they are valued, together with scale and financial support which altogether affect the farms’ status. Summed up, most evident barriers for Malmö’s urban farms are a lack of tools for promoting the farms, along with a lack of tradition for measuring social value. Another strong barrier is special interest among actors in urban planning. Drivers for Malmö’s urban farms are the creativity and effort of M.Os and farmers, to elaborate an increased multifunctionality and alternative care forms of the city’s green areas. Furthermore, a strengthened collaboration together with other actors is needed. A collective, transboundary effort could heighten the status of urban farming in Malmö and thereby increase the viability of existing farms and feasibility for additional farms., Stadsodling– ett verktyg med potential för omställning, beroende på hur det värderas Det finns flera anledningar till att odla i staden – fritidsintresse, stärkt integration eller möjlighet till försörjning. Stadsodling kan stärka stadens sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarhet i stort. Men denna studie visar att det trots dess potential finns tydliga hinder. Hindren uppstår eftersom stadsodling är en småskalig lösning som utmanar synen på urbant och ruralt respektive rationalitet och irrationalitet. Klimatförändringarna brukar ofta kopplas till det faktum att människor under senare sekel distanserat sig från naturen. Ett tecken på denna distansering är att vi även separerat det urbana och rurala och att våra städer planeras utifrån rationella storskaliga system. Stadsodling är ett försök till konkret lösning på denna underliggande ideologiska problematik. Att införa fler aktiviteter i våra städer som synliggör vårt beroende av naturen och vårt välmående när vi interagerar med den, kan i bästa fall göra att människor återfår förlorad kunskap och når en större medvetenhet om varför vi måste ändra vårt beteende. För att kunna förstå ett fenomen måste vi förstå dess underliggande värden, eftersom detta styr människors drivkrafter och beslutsfattande. Denna studie visar att vilka hinder och möjligheter aktörer ser för stadsodling, beror på vilket värde som upphöjs. Vilket värde stadsodling tillskrivs styr vilket utrymme den får i samhället. Studiens två aktörsgrupper, odlare och tjänstemän, har olika synsätt beroende av deras personliga position och samhällets synsätt. Tjänstemännen fokuserar främst på stadsodlingarnas sociala värden, vilket skapar både möjligheter och hinder. Problemet är att odlingens sociala värden är svåra att bevisa, eftersom de är svåra att mäta. Generellt saknas en tradition för att mäta sociala värden. Det kanske viktigaste i studiens resultat är att stadsodling i bästa fall kan ses som vilken annan aktivitet som helst i staden– att spela