Stadsodling- ett verktyg för omställning? En studie över värden, hinder och möjligheter i Malmö Stad

The complexity of climate change creates a need for multifunctional solutions. Urban farming is a tool with potential for adapting and transitioning society. While not a new phenomenon, the incentives have changed and therefore contemporary characteristics for urban farming need to be further examined. This study analyzes how urban farms are valued and central barriers together with drivers. Operationalized through observations and interviews the study takes place in Malmö, southern Sweden, focused on two cultivation sites and the two actor groups, farmers and municipal officers (M.Os). The results show that urban farming in Malmö is characterized by a complex of problems traced to the dichotomy nature/society together with a rational large-scale urban planning-tradition. Also, the urban farms are complex due to their multi-functionality and due to the intersection of different policy fields. Furthermore, the views amongst farmers and municipal officers differ. Farmers have a more idealistic view compared to the M.Os’ more rational. The M.Os’ predominantly emphasize the social value while the farmers speak more broadly of its’ value. Barriers and drivers for the urban farms are linked to how they are valued, together with scale and financial support which altogether affect the farms’ status. Summed up, most evident barriers for Malmö’s urban farms are a lack of tools for promoting the farms, along with a lack of tradition for measuring social value. Another strong barrier is special interest among actors in urban planning. Drivers for Malmö’s urban farms are the creativity and effort of M.Os and farmers, to elaborate an increased multifunctionality and alternative care forms of the city’s green areas. Furthermore, a strengthened collaboration together with other actors is needed. A collective, transboundary effort could heighten the status of urban farming in Malmö and thereby increase the viability of existing farms and feasibility for additional farms.
Stadsodling– ett verktyg med potential för omställning, beroende på hur det värderas Det finns flera anledningar till att odla i staden – fritidsintresse, stärkt integration eller möjlighet till försörjning. Stadsodling kan stärka stadens sociala, ekologiska och ekonomiska hållbarhet i stort. Men denna studie visar att det trots dess potential finns tydliga hinder. Hindren uppstår eftersom stadsodling är en småskalig lösning som utmanar synen på urbant och ruralt respektive rationalitet och irrationalitet. Klimatförändringarna brukar ofta kopplas till det faktum att människor under senare sekel distanserat sig från naturen. Ett tecken på denna distansering är att vi även separerat det urbana och rurala och att våra städer planeras utifrån rationella storskaliga system. Stadsodling är ett försök till konkret lösning på denna underliggande ideologiska problematik. Att införa fler aktiviteter i våra städer som synliggör vårt beroende av naturen och vårt välmående när vi interagerar med den, kan i bästa fall göra att människor återfår förlorad kunskap och når en större medvetenhet om varför vi måste ändra vårt beteende. För att kunna förstå ett fenomen måste vi förstå dess underliggande värden, eftersom detta styr människors drivkrafter och beslutsfattande. Denna studie visar att vilka hinder och möjligheter aktörer ser för stadsodling, beror på vilket värde som upphöjs. Vilket värde stadsodling tillskrivs styr vilket utrymme den får i samhället. Studiens två aktörsgrupper, odlare och tjänstemän, har olika synsätt beroende av deras personliga position och samhällets synsätt. Tjänstemännen fokuserar främst på stadsodlingarnas sociala värden, vilket skapar både möjligheter och hinder. Problemet är att odlingens sociala värden är svåra att bevisa, eftersom de är svåra att mäta. Generellt saknas en tradition för att mäta sociala värden. Det kanske viktigaste i studiens resultat är att stadsodling i bästa fall kan ses som vilken annan aktivitet som helst i staden– att spela