Search

This study explored the needs and challenges faced by diabetics and healthcare personnel in the context of diabetes consultations in Sweden, with the aim of identifying improvements for Clinical Decision Support Systems (CDSS). Given the global prevalence of diabetes, understanding the use and implications of CDSS in patient consultations is crucial. This research aimed to fill that knowledge gap by exploring ways to improve CDSS, considering the needs of both diabetics and healthcare workers. A qualitative approach was used, including 12 interviews, 1 observation, and 6 document reviews. A thematic analysis revealed four key themes which highlighted various challenges and needs, experienced from both diabetics and healthcare personnel. The underlying causes of these challenges were linked to recent technological advancements and the increase in available data points. This results infrustration, suboptimal care outcomes, and an increased reliance on alternative solutions by both parties. The DeLone and McLean IS Success Model was used to identify potential technological solutions and provides a clear recommendation on what needs to be improved for future solutions. The findings contribute significantly to understanding the utilization of CDSS in diabetes care and associated challenges. The study is particularly relevant for healthcare personnel, diabetics, policymakers, entrepreneurs, and scholars interested in healthcare information systems. Future studies should focus on generalizing these findings by exploring other healthcare systems and to what extent this findings are applicable for type 2 diabetics, as well as practically exploring how new systems can address the identified needs in this study. Ultimately, this study contributes to the potential for improved care and quality of life for diabetics., Denna studie utforskade behov och utmaningar som diabetiker och sjukvårdspersonal står inför i samband med diabeteskonsultationer i Sverige, med målet att identifiera förbättringar för kliniska beslutsstödssystem (CDSS). Med tanke på diabetes globala prevalens, är det avgörande att förstå användningen och implikationerna av CDSS i patientkonsultationer. Denna forskning syftade till att fylla detta kunskapsgap genom att utforska möjligheter att förbättra CDSS, med hänsyn till både diabetikers och vårdgivares behov. Kvalitativa metoder användes, inklusive intervjuer, observationer och dokumentgranskningar. En tematisk analys identifierade fyra nyckelteman som belyste flera utmaningar och behov från både diabetiker och sjukvårdspersonal. De underliggande orsakerna till dessa utmaningar var kopplade till tekniska utveckling och ökningen av tillgängliga datapunkter. Detta resulterade i frustration, suboptimala vårdresultat och en ökad användning av alternativa lösningar från båda parter. DeLone och McLean IS Success Model användes för att översätta behoven till tekniska krav för potentiella framtida lösningar. Studiens resultat bidrar till förståelsen av användningen av CDSS inom diabetesvård och relaterade utmaningar. Studien är särskilt relevant för sjukvårdspersonal, diabetiker, politiker, entreprenörer och forskare som är intresserade av hälso- och sjukvårdsinformationssystem. Framtida studier bör fokusera på att generalisera dessa resultat genom att undersöka andra sjukvårdssystem och i samband med typ 2 diabetes, samt utforska hur mer praktiskt utveckling av nya system kan gå till för möta de identifierade behoven i denna studie. Slutligen bidrar denna studie till potentialen för förbättrad vård och livskvalitet för diabetiker.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som främst drabbar barn och antalet barn som insjuknar ökar varje år. Sjukdomen medför ett stort ansvar och en förändrad livssituation för föräldrarna där Sjuksköterskan har en viktig roll i att stötta, hjälpa och ge information till föräldrarna. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie genomfördes med nio kvalitativa studier. Studierna kvalitetsgranskades utifrån Olsson och Sörensens mall för kvalitativ metod. Analysen gjordes med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Sökningarna genomfördes i databaserna PubMed och CinAhl. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre huvudkategorier: en oförutsägbar sjukdom, att finna trygghet hos andra och en omtumlande livsförändring med sex tillhörande underkategorier. Konklusion: Att vara förälder till ett barn med diabetes typ 1 upplevdes vara utmanande i flera aspekter. Diagnosen medförde många påfrestande känslor och en förändrad vardag för föräldrarna. Sjuksköterskans förståelse för föräldrars upplevelse är betydande för att kunna ge god omvårdnad till föräldrarna och hela familjen.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom. Det kan drabba alla människor oavsett ålder. Att bli diagnostiserade med diabetes innebär att en person ha insulinbrist och för att ersätta insulinbristen då krävs livslång behandling. Att vara unga vuxna och bli drabbad av diabetes typ 1 påverkar hela livet både fysiskt och psykisk med tanken att det är utvecklingsperiod, det vill säga övergång till vuxenliv sker. Egenvård är ett verktyg som hjälper unga vuxna att kunna hantera sjukdomen och på så sätt underlättas utmaningar i livet. Syfte: Att belysa unga vuxnas erfarenhet av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: En allmän litteraturöversikt av kvalitativ och kvantitativ forskning genomfördes baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Fyra område skapades, stödets betydelse för egenvård, kostens betydelse, oro att få komplikationer och egenvård bidra till livskvalitet. Att balansera övergångsfas till vuxen ålder och egenvård vid diabetesdiagnos var en utmaning för unga vuxna, och de upplevde att fungerande egenvård var nödvändigt för diabetes hantering. Konklusion: Unga vuxna behöver mer kunskap och stöd för att kunna utföra sin egenvård., Background: Diabetes mellitus type 1 is a chronic disease. It can affect all people regardless of age. Being diagnosed with diabetes means that a person has an insulin deficiency and to replace the insulin deficiency, lifelong treatment is required. Being a young adult and being affected by diabetes type 1 affects the whole life both physically and psychologically with the idea that it is a period of development whereby transition to adult life takes place. Self-care is a way that helps young adults to be able to manage the disease and thus ease challenges in life. Aim: To shed light on young adults' experience of self-care in diabetes type 1. Method: A general literature review of qualitative and quantative research was conducted based on 15 scientific articles. Findings: Four areas were created which are; the importance of support for self-care, the importance of diet, concerns about having complications and self-care contributing to quality of life. Balancing the transition phase to adulthood and self-care when diagnosed with diabetes was a challenge for young adults, and they felt that functioning self-care was necessary for diabetes management. Conclusion: Young adults need more knowledge and support to be able to have functioning self-care.

Bakgrund Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom. Tillståndet kräver ständiga kontroller och administrering av insulin. Vid dåligt behandlad sjukdom riskerar personen att drabbas av allvarliga komplikationer. I majoriteten av fallen med pediatrisk diabetes är det barnets föräldrar som får ansvaret att sköta barnets egenvård. Det utökade ansvaret att vårda ett kroniskt sjukt barn kan innebära en stor press för föräldrarna och påverka deras liv på flera plan. Därför anses det viktigt att beskriva föräldrars upplevelse av att vårda ett barn med diabetes typ 1. Syfte Syftet var att belysa hur föräldrar till barn med typ 1 diabetes upplever sin livssituation. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt baserat på 16 vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Urvalskriterierna var att artiklarna skulle beröra föräldrar till barn mellan 1-18 år som hade diabetes typ 1. Artiklarna blev kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmets bedömningsmaterial för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultaten i de vetenskapliga artiklarna kategoriserades och analyserade med en integrerad dataanalys. Resultat Utifrån den integrerade dataanalysen kunde tre huvudkategorier identifieras: Livsförändringar kopplat till en allvarlig och livslång sjukdom, Kontrollbehov och upplevelsen av skifte i ansvaret samt livshantering och behov. Det uppdagades att barnets sjukdomstillstånd hade en stor påverkan på föräldrars ekonomiska, sociala, emotionella och fysiska liv. Vidare framkom det att föräldrarna utarbetade flertalet copingstrategier för att hantera situationen, men att det fortfarande föreföll sig finnas icke bemötta behov från sjukvården. Slutsats Litteraturöversikten påvisade flertalet aspekter rörande föräldrars upplevelse av sitt barns diabetes och hur dessa påverkar föräldrarnas hälsa. Samtidigt framkom det uttryckta behov hos föräldrarna rörande vården kring barnet. Med det som bedömningsgrund kan hälso och sjukvården börja implementera mer insatser ri, Background Type 1 diabetes is a chronic autoimmune disease. The condition demands frequent controls and insulin administrations. If the demands are not met, the individual is at risk of developing serious complications. In most cases with paediatric diabetes, the child’s parents are responsible for the treatment. The additional responsibility of caring for a child with a chronic illness might put a strain on the parents and interfere with multiple dimensions of their lives. Therefore, it is considered important to explore parents' experience of caring for a child with type 1 diabetes. Aim The aim was to shed a light on how parents with children diagnosed with type 1 diabetes experience their life situation. Method A nonsystematic review based on 16 scientific articles with qualitative and quantitative approaches. The selections criterion was that the article should refer to parents of children diagnosed with type 1 diabetes, aged 1-18 years old. The articles underwent a quality review based on Sophiahemmets university assessment basis for scientific classification and quality. The findings in the articles were categorised and analysed using an integrated data analysis. Results From the integrated data analysis three main categories were identified: Life changes connected to a serious and lifelong disease, Control needs and the experience of transitioning in responsibilities and life management and needs. The child's illness had a major impact on the parents' financial, social, emotional and physical life. Furthermore, it was shown that the parents developed several coping strategies to deal with the situation, but that there still appeared to be unmet needs from the healthcare. Conclusions The literature review demonstrated several aspects concerning parents' experience of their child's diabetes and how these affect the parents' health. At the same time, the expressed needs of the parents concerning the care of the child emerged. With that as a basis for assessmen

Bakgrund: Antalet barn som insjuknar i diabetes ökar i världen. Att leva med diabetes är påfrestande både för barnet och barnets föräldrar. Föräldrarna oroar sig för allvarliga diabetesrelaterade problem och barnet för att känna sig annorlunda. Kontinuerlig glukosövervakning är ett hjälpmedel för att övervaka glukosvärdet. Syfte: Undersöka föräldrars erfarenheter av kontinuerlig glukosövervakning av barn som lider av diabetes typ 1. Metod: Litteraturöversikt av tio kvalitativa artiklar analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Tre teman identifierades i studien; Föräldrars förändrade livssituation, Barns förändrade livssituation och En påverkan på relationer. Första temat består av två subteman; Påverkan på den psykiska hälsan och Bristande tillit till tekniken. Andra temat består av två subteman; Stärkt självständighet och Begränsningar och hinder. Tredje temat består av två subteman; Relationer inom familjen och Relation till vården. Slutsats: Föräldrars oro minskar med hjälp av kontinuerlig glukosövervakning, ibland till den grad att barnets sjukdom hamnar i periferin. Barnen upplevs få stärkt självförtroende och utökad självständighet och relationen mellan föräldrar och barn förbättras tack vare mindre tillsägelser från föräldrar för genomförande av glukoskontroller. Användandet av kontinuerlig glukosövervakning kan också ses leda till frustration för föräldrarna och ett överbevakande av glukosdata samt negativ påverkan för barnet i skolan.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom. Denna obotliga sjukdom kräver mycket personligt ansvar från patienten och kan innebära både akuta och långvariga komplikationer. Att som barn drabbas av denna sjukdom innebär stora utmaningar. Den första tiden ligger fokus på utvecklingsprocessen mot självständighet. I den personcentrerade vården är det viktigt att lyfta fram barns känslor och upplevelser för att främja hälsan genom livet. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att drabbas av och leva med diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudien är en sammanställning av 11 kvalitativa studier. Deltagarna i litteraturstudien var 7–18 år gamla. Resultat: Resultatet presenteras utifrån två huvudkategorier dessa är; Den första tiden och Förändrad vardag och sex subkategorier. Analysen resulterade i att det innebär en stor livsförändring att drabbas av en kronisk sjukdom. Barnen upplevde svåra känslor psykiskt av att få diagnosen, särskilt den första tiden efter diagnostiseringen. Konklusion: Faktorer som visade sig ha en stor betydelse för barn med diabetes typ 1 var att barnen får utbildning samt stöd i att kunna leva med diabetes typ 1, kunskap om sjukdomen för att bli självständiga samt acceptansen av sjukdomen. Sjuksköterskans kunskaper om kommunikation och omsorg är grunden för en god vård för barn med Diabetes typ1., Background: Diabetes type 1 is a chronical disease. This incurable disease requires a lot of responsibility from the patient and can involve complications. Being affected by diabetes type 1 as a child means great challenges. In the first period, focus is on the development process towards independence. In person-centered care, it is important to highlight children's feelings and experiences to promote health throughout life. Aim: To describe children's experiences of being affected by and living with diabetes type 1. Method: A literature review that is a compilation of 11 qualitative studies. The participants in the literature study were 7–18 years old. Findings: The results are presented based on two main categories, these were; During the first period and The daily life changes and six subcategories. The analysis resulted in the fact that being affected by a chronic disease means a major life change. The children experienced difficult feelings psychologically from receiving the diagnosis, especially in the first period after their diagnosis. Conclusion: Factors that proved to be important for children with diabetes type 1 were that the children receive education and support in living with diabetes type 1, knowledge about the disease for independence and acceptance of the disease. The nurse's knowledge of communication and care is the basis for good care for children with diabetes type 1.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som ofta uppkommer i barndomen. I Sverige lever 8000 barn med sjukdomen. När ett barn diagnostiseras med diabetes typ 1 innebär det en stor förändring i livet för hela familjen. Sjuksköterskan utgör en viktig roll i hanteringen av sjukdomen. Syfte: Syftet är att belysa föräldrars upplevelser av att leva med ett barn med diabetes typ 1. Metod: En litteraturöversikt över åtta kvalitativa artiklar som har granskats och analyserats. Resultat: Resultatet presenteras som tre teman: Förändring, ovisshet och kontroll. Dessa delas in i sju underteman: Att acceptera den nya verkligheten, förändrade familjerelationer, föräldrarnas upplevelser av oro, att vara i ständig beredskap, föräldrarnas behov av stöd, föräldrarnas kontrollbehov och barnets utveckling av autonomi. Slutsats: Att vara förälder till ett barn med diabetes typ 1 upplevs som en överväldigande situation. Det kommer med känslor av oro, sorg och att ständigt behöva vara i beredskap. Sjuksköterskan kan utgöra ett viktigt stöd för familjen.

Diabetes Mellitus typ 1 är en kronisk sjukdom som medför drastiska livsstilsförändringar samt kräver ständig planering och anpassning i vardagen för att optimera god egenvård och förebygga kort- samt långsiktiga komplikationer. Det är således av intresse att utforska barn och unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1 under den redan utmanande tidpunkten i livet som utgörs av tiden mellan barndom och vuxenliv. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa barn och unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Vald metod för följande studie är en litteraturöversikt med kvalitativ design som utgångspunkt för data. Funnet resultat belyser att barn och unga vuxna med diabetes typ 1 upplever utmaningar med psykisk ohälsa relaterat till ångest och oro samt rädsla för komplikationer. Likaså synliggörs omgivningens påverkan på individens egenvårdsförmåga, orsakat av stigmatisering och okunskap gällande diabetes typ 1. Fortsättningsvis belyser resultatet hur relationer i olika former kan påverka egenvårdsförmågan genom upplevelsen av emotionellt och praktiskt stöd samt adekvat informationsgivande. Slutligen visar resultatet hur acceptans och integrering av diabetes typ 1 i livet påverkar tillvarons samtliga aspekter; från identitet, följsamhet och ansvar, till inverkan på vardag, relationer och framtidsplanering. Under diskussionen tillkommer reflektioner om de subjektiva upplevelserna av att leva med diabetes typ 1, utgjort av egenvårdsförmåga, synen på sig själv samt relationen till omgivningen och andra, samt en reflekterande metoddiskussion om litteraturstudiens vetenskapliga kvalitet och etiska medvetenhet., Diabetes Mellitus type 1 (T1D) is a chronic disease that entails drastic lifestyle changes and requires constant planning and adaptation in everyday life to optimize good self-care and prevent short- and long-term complications. It is therefore of interest to explore children's and young adults' experiences of living with T1D during the already challenging time between childhood and adulthood. The purpose of this literature study is to shed light on children and young adults' experiences of living with diabetes type 1. The chosen method for the following study is a literature review with a qualitative design. The results highlight that children and young adults with T1D experience challenges with mental illness related to anxiety and worry as well as fear of complications. Likewise, the influence of the environment on the individual's self-care ability is made visible, caused by stigmatization and ignorance regarding type 1 diabetes. The result further highlights how relationships in various forms can affect self-care ability through the experience of emotional and practical support as well as adequate information provision. Finally, the results show how acceptance and integration of T1D affects all aspects of life; from identity, compliance and responsibility, to the impact on everyday life, relationships and future planning. During the discussion, reflections are added on the subjective experiences of living with T1D, consisting of self-care skills, the view of oneself and the relationship with the environment and others, as well as a reflective methodological discussion on the scientific quality and ethical awareness of this literature study.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som drabbar många människor i världen. Sjukdomen kan leda till många olika komplikationer om egenvård inte främjas. För att förebygga diabeteskomplikationer krävs det livsstilsförändring i form av hälsosam kost och fysiska aktiviteter. För att patienten ska vara delaktig i sin egenvård krävs det att sjuksköterskan framhäver patientens styrkor och motiverar dem till delaktighet i egenvård. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: Metoden som användes i studien var en litteraturstudie baserad på kvalitativ forskning. 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskades och analyserades genom Fribergs fem steg för en integrerande sammanfattning. Resultat: Patienter upplever att kunskap, stabila blodsockervärden, stöd från sjukvården, omgivningen och hjälpmedel ger känslan av trygghet. För att uppnå detta och kunna ta det egna ansvaret krävs att patienterna accepterar sin sjukdom och situationen som de befinner sig i. Rädsla och stress är ständigt närvarande hos patienterna och något som de behöver handskas med dagligen. Konklusion: Faktorer som påverkar blodsockernivåerna är något som ständigt är närvarande hos patienter med diabetes typ 1. Sjuksköterskans ansvarsområde är att utbilda patienterna utifrån deras individuella behov med syfte att öka kunskap, vilket bidrar till bättre egenvård och ökad trygghet i vardagen., Background: Diabetes type 1 is a chronic disease that affects many people in the world. If there is no suitable self-care, this disease can lead to many different complications. To prevent diabetes complications, lifestyle changes in the form of a healthy diet and physical activities are required. For the patient to be involved in their care, the nurse must highlight the patient's strengths and motivate them to participate in self-care. Aim: To describe patients' experiences of self-care in diabetes type 1. Method: The method used in the study was a literature study based on qualitative research. 13 qualitative scientific articles with a qualitative approach were reviewed and analyzed through Friberg’s five steps for an integrative summary. Findings: Patients feel that knowledge, stable blood sugar values, support from the healthcare system, the environment and utils provide a sense of security. To achieve this and be able to take their own responsibility, patients must accept their illness and the situation they are in. Fear and stress are constantly present and something these patients need to deal with on a daily basis. Conclusion: Factors that affect blood sugar levels are constantly present in patients with type 1 diabetes. The nurse's area of responsibility is to educate patients based on their individual needs with the aim of increasing knowledge, which contributes to better self-care and increased security in everyday life.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som orsakar att personen behöver regelbunden behandling. Det påverkar deras vardag och kan orsaka både kort- och långsiktiga komplikationer. Livet som ung vuxen kan vara utmanande och att samtidigt leva med kronisk sjukdom kan skapa svårigheter, i en redan komplex period i livet. Utökad kunskap om detta är därför viktigt för hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudien baseras på kvalitativa studier och analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Data resulterade i 7 slutkategorier: Stöttande omgivning är betydelsefullt och ger trygghet, Svårighet att hitta balans mellan diabeteshanteringen och livet, Det ökade ansvaret är betungande men leder även till personlig utveckling, Önskan att passa in och inte stigmatiseras, Behov av frihet och kontroll kan påverka diabeteshanteringen, Att det finns barriärer inom hälso- och sjukvården, Rädsla över komplikationer och graviditet. Slutsatser: Upplevelser av att leva med diabetes typ 1 varierade mellan de unga vuxna. Det fanns en gemensam önskan över ökad kunskap och förståelse i samhället och hos hälso- och sjukvårdspersonal för att de ska kunna tillgodose individuella behov och en personcentrerad vård.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper de insulinproducerande betacellerna i pankreas och kroppens egen insulinproduktion upphör. Sjukdomen kräver att personen konstant utför olika egenvårdsåtgärder för att bibehålla kontroll över blodsockernivåerna. Syftet var att sammanställa upplevelser kring egenvård hos personer med typ 1-diabetes. Metod utgjordes av en kvalitativ litteraturöversikt med en induktiv ansats och en integrerad analys enligt Friberg (2022). Resultatet utmynnade i följande teman, underlätta egenvården i det dagliga livet och optimera den medicinska teknologin. Subteman som identifierades var att balansera egenvården med vardagen, utmaningar vid egenvård, rädsla för komplikationer, fördelar med teknologin, utmaningar med teknologin samt stöd och utbildning från sjukvården. Slutsatsen var att med egenvården tillkom flera utmaningar, där utmaningarna kunde leda till egenvårdsbrister. Det är därför viktigt att belysa det stöd som krävs för att förhindra egenvårdsbrister och förbättra egenvårdskapaciteten och därmed öka hälsa och välbefinnande trots sjukdom.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig sjukdom bland unga. Föräldrarna bär det största ansvaret över vården och behandlingen av sjukdomen vilket medför många utmaningar. Sjuksköterskan har därför en stor roll i att hjälpa och vägleda föräldrarna genom den förändrade vardagen. Syfte: Att belysa föräldrars erfarenheter av att ta hand om sitt barn med diabetes typ 1. Metod: En kvalitativ litteraturstudie där nio studier har granskats och analyserats. Databassökningarna gjordes i fyra olika databaser. Vid analys användes beskrivande metasyntes. Resultat: Resultatet bestod av tre kategorier med nio tillhörande subkategorier. Kategorierna som framkom var “behov av stöd och förståelse”, “att utföra egenvård” och “att skapa tillit”. Konklusion: Att ta hand om sitt barn med diabetes typ 1 var utmanande för föräldrarna och de krävde mycket stöd för att klara av vardagen. De hade dock svårt att lita på att någon annan kunde ta hand om barnet. Framtida forskning kan ge ökad kunskap till sjukvården om hur man bör bemöta drabbade familjer samt skapa en förståelse för vilket stöd som behövs för att ge familjen en förbättrad livskvalité. Nyckelord: Barn, diabetes typ 1, egenvård, erfaren, Background: Type 1 diabetes is a common disease among young people. The parents bear the greatest responsibility for the care and treatment of the disease, which entails many challenges. The nurse has a great role in helping and guiding parents through the changing everyday life. Aim: To highlight parents' experiences of caring for their child with type 1 diabetes. Methods: A qualitative literature study in which nine studies have been reviewed and analyzed. Database search was done in four different databases. In analysis, descriptive metasynthesis was used. Result: The result consisted of three categories with nine associated subcategories. The categories that emerged were "need for support and understanding", "to perform self-care" and "to create trust". Conclusion: Caring for a child with type 1 diabetes was challenging for parents and they required a lot of support to cope with everyday life. They had difficulty trusting that someone else could take care of the child. Future research can provide increased knowledge to the health care system on how to respond to affected families and create an understanding of what support is needed to give the family an improved quality of life.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom i barndomen som kräver intensiv daglig egenvård. Vidare kan ungdomsåren vara en utmanande period där egenvården tenderar att brista och barnsjuksköterskan i diabetesteamet utgör en nyckelroll i stödet till ungdomarna. Arbetet beskrivs som utmanande och komplext då hens arbetet innebär att ge stöd och utbilda ungdomarna eftersom kunskap och förståelse för sin sjukdom krävs för att ungdomarna ska kunna nå egenvårdskapacitet. Syfte: Belysa barnsjuksköterskors erfarenhet av att stödja ungdomar med diabetes typ 1 så att en fungerande egenvård bibehålls. Metod: Semistrukturerad intervjustudie där sju barnsjuksköterskor med minst ett års erfarenhet av att arbeta med ungdomar med diabetes typ 1 deltog. Analysmetoden var kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Barnsjuksköterskornas erfarenhet av att stödja ungdomar med diabetes typ 1 beskrevs utmanande vilket kräver individanpassat förhållningssätt i mötet med ungdomarna såsom att kartlägga behov, relationsskapande, tillgänglighet, delaktighet, målsättning och valmöjlighet av tekniska hjälpmedel. Det framkom även att familjen och det sociala umgänget kan ha inverkan på ungdomens egenvårdsförmåga. Slutsats: Individanpassat stöd beskrevs som avgörande för att nå fram med kunskap till ungdomarna då helhetsperspektiv och se till varje unik ungdom bidrar till adekvat stöd som kan vara givande för egenvårdskapaciteten. Familjens stöd ansågs kunna bidra med ökad egenvårdskapacitet och vid bristande stöd krävs stöd från barnsjuksköterskan även till familjen. Av vikt är även att prata om det sociala umgänget då det även kan påverka ungdomarnas egenvårdskapacitet., Background: Type 1 diabetes is a chronic childhood disease that requires intensive daily self-care. Furthermore adolescence is seen as a challenging period where self-care tends to fail and the pediatric nurse in the diabetes team has a key role in supporting adolescents. The work is described as challenging and complex as their work involves providing support and education, because knowledge and understanding of their illness are required to reach self-care capacity. Aim: This study aimed to illuminate pediatric nurses' experiences in supporting adolescents with type 1 diabetes so effective self-care is maintained. Method: A semi-structured interview study was conducted with seven pediatric nurses with at least one year of experience working with adolescents with type 1 diabetes. The analysis method was qualitative content analysis with an inductive approach. Result: The pediatric nurses experiences of how support can be given to adolescents with type 1 diabetes was described as challengingly, which requires an individualized approach in the meeting with the adolescents, such as mapping needs, relationship-building, accessibility, participation, goals and choice of technical aids. It also appears that family and social interaction can significantly impact adolescents' capacity for self-care. Conclusion: Individualized support was described as crucial to reaching out with knowledge to adolescents. They had a holistic perspective and looked after each unique adolescent, contributing to adequate support to reward self-care capacity. Family support was considered to contribute to increased self-care capacity, and in case of lack of support, support from the pediatric nurse was also required for the family. It was also essential to talk about social interaction as it also can affect the adolescents self-care capacity.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som drabbar flera människor i hela världen. Orsaken till uppkomsten av diabetes typ 1 beror på att mängden betaceller är kraftigt reducerande. Behandlingen består av administrering av läkemedel (insulin) och egenvård. Sjuksköterskan har en viktig roll i att hjälpa unga patienter med diabetes typ 1. Ungdomsåren kan vara en förvirrande period och att vara sjuk som tonåring med många sjukhusvistelser kan vara utmattande. Syfte: Syftet var att beskriva unga personers upplevelser av att leva med diabetes mellitus typ 1. Metod: Den valda metoden är en litteraturöversikt som ger en helhetssyn över det specifika området. Fribergs modell användes under analysprocessen. Resultat: Resultatet sammanfattades i tre kategorier; upplevelsen av att få diagnosen diabetes typ 1, olika former av vardagliga problem i olika delar av världen och upplevelser av diabetes i vardagen. Sammanfattning: Diabetes mellitus typ 1 medför livsstilsförändring för ungdomar och påverkar dem på många olika sätt. Sjukdomen kräver konstant behandling av egenvård vilket kan vara betungande, ett exempel som ungdomarna upplevde jobbigt var att ständigt behöva tänka på blodsockernivåerna. En sjukdom som är livslång kan innebära mycket lidande för ungdomarna. Diabetes mellitus typ 1 är både utmatning men även lärdom., Background: Type 1 diabetes is an autoimmune disease that affects humans worldwide. The cause for type 1 diabetes is the amount of beta cells in the body that is heavily reduced, causing no too little insulin. The treatment consists of administration of medication (insulin) and self- care. Nurses have an important role in helping young patients with their diseases. Going from being a kid to adulthood can be a confusing period in life and being sick during that time with many hospital visits can be exhausting. Aim: The aim was to describe adolescents experiences living with diabetes mellitus type 1. Method: The chosen method is a literature review that provides a holistic view of the specific area. Friberg's model was used for the analysis process. Results: The results were summarized in three categories; The experience of being diagnosed with type 1 diabetes, Different forms of everyday problems in different parts of the world and Experiences of diabetes in everyday life. Conclusion: Type 1 diabetes mellitus can cause lifestyle changes for young people and affect them in many different ways. Many of the adolescents' lives have changed because of the disease and the constant self-care it requires. A disease that is lifetime lasting can mean a lot of suffering for young people but it doesn't have to be. Having to constantly worry about blood sugar levels was something that the participants of this study thought was hard. Diabetes mellitus type 1 is both a challenging experience but it's a learning process.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är kroniskt sjukdom som kan drabba ungdomar. Ungdomar upplever att det är svårt att leva med diabetes typ 1 samt har fullt ansvar om sin sjukdom/ behandling. Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom, som kan också orsakas av genetisk koppling. Sjukdomen drabbar barn och ungdomar. Komplikationer till diabetes typ 1 kan vara att drabbas av hyperglykemi eller hypoglykemi. Hyperglykemi innebär förhöjd mängd glukos i blodet. Hypoglykemi för låg blodglukos halt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur ungdomar med diabetes typ 1 upplever det att ta fullt ansvar för sin sjukdom. Metod: Studien är en litteraturöversikt där 15 artiklar redovisar forskningsresultat över det valda området. Sökningar genomfördes i CINAHL och PubMed samt artiklarna är mellan år 2011- 2021. Resultat: Två huvudkategorier och sex underkategorier identifierades. Processen till självhantering (intialfas, utvecklingsfas och redo för självhantering). Påverkansfaktorer (omgivningens påverkan, oro och rädslors påverkan och att vara annorlunda). Slutsats: Genom dessa kategorier framkom olika processer. Utifrån självhantering ska ungdomar ha ökat kunskap samt erfarenhet om sin sjukdom och behandling. Ungdomarnas upplevelse av att genomgå processen försvåras av obalans då ungdomarna är mer oroliga för att anses annorlunda medan sjukvården är mer fokuserade på glukosvärden. En ökad förståelse för ungdomarnas upplevelse kan leda till bättre omvårdnad, sjuksköterskans kunskapsbas kan ge bättre vård till ungdomar med diabetes typ 1., Background: Type 1 diabetes is a chronic disease that can affect young people. Young people experience that it is difficult to live with type 1 diabetes and have full responsibility for their illness / treatment. Type 1 diabetes is an autoimmune disease, which can also be caused by genetic linkage. The disease affects children and adolescents. Complications of type 1 diabetes can include hyperglycemia orhypoglycemia. Hyperglycemia means an increased amount of glucose in the blood. Hypoglycaemia for low blood glucose. Aim: The purpose of this literature study is to shed light on how young people with type 1 diabetes experience taking full responsibility for their illness. Method: The study is a literature review where 15 articles report research results over the selected area. Searches were conducted in CINAHL and PubMed and the articles are between the years 2011-2021. Results: Two main categories and six subcategories are identified.The process for self-management (initial phase, development phase and ready for self-management). Influencing factors (the influence of the environment, the influence of anxiety and fear and being different). Conclusion: Through these categories, different processes emerged. Based onself-management (self-management), young people must have increased knowledge and experience of their illness and treatment. The young people's experience of undergoing the process is made more difficult by imbalance as the young people are more worried about being considered different while the healthcare is more focused on glucose values. An increased understanding of the young people's experience can lead to better nursing, the nurse's knowledge base can provide better care to young people with type 1 diabetes.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som präglar ungdomarnas vardag, där egenvården består av livslång insulinbehandling med tillhörande kontroller samt en generell livsomställning. Därav ämnades studien till att ge sjuksköterskor en ökad förståelse för ungdomarnas livsvärld för ett bättre möte mellan sjukvård och ungdom. Den valda teoretiska referensramen var Orems egenvårdsteori. Syfte: Syftet var att beskriva ungdomars erfarenheter av att leva med diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudien baserades på tolv vetenskapliga artiklar, som genomgick en integrerad analys för att nå ett resultat. Resultat: Det gick att påvisa fyra kategorier som beskrev ungdomarnas erfarenheter. “Leva med diabetes”, “Egenvård”, “Omgivningens betydelse” och “Kontakten med sjukvården”. Resultatets mest framträdande fynd berör ungdomarnas erfarenheter kring egenvården, och hur de ser sig själva efter att ha diagnostiserats med en kronisk sjukdom. Omgivningen och sjukvårdens stöd och bemötande sågs både positivt och negativt.Slutsats: Ungdomar med diabetes typ 1 har en vardag som präglas av konstanta utmaningar och kräver eftertanke under alla dygnets timmar för att hantera sin egenvård. De känner en genomgående känsla av att vara annorlunda. Kunskap och förståelse gällande ungdomarnas egna erfarenheter av sjukdomen, är viktigt att ta hänsyn till vid bemötande inom sjukvården.

Amning är utifrån folkhälsoperspektiv en viktig fråga. Rekommendationerna är att kvinnor ammar sina barn helt under barnets första sex levnadsmånader. Barnmorskans roll är att ge vård och stöd kring amning utifrån kvinnans önskemål och behov. Amning kan vara en utmaning för många kvinnor vilka ställer stora krav på vård och stöd. Kvinnor med diabetes typ 1 befinner sig i en särskilt utsatt situation som komplicerar amningen när den ska påbörjas och etableras. Det finns forskning och rutiner från diabetesförbundet kring hur barnmorskan kan stötta en kvinna med diabetes typ 1 i hennes amning. Syftet är att undersöka hur kvinnor med diabetes typ 1 upplever stöd från barnmorskan inför och vid initiering av amning. Ansats är induktiv empirisk kvalitativ studie. Datainsamlingen gjordes utifrån inspelade intervjuer där 8 deltagare med diabetes typ 1 fick beskriva sina upplevelser av stöd kring amning. Deltagarna hade under de senaste 18 månaderna initierat amning. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att barnmorskans stöd i samband med amning till kvinnor med diabetes typ 1 både kan vara tillfredsställande stöd, såsom när barnmorskan stöttar kvinnan att känna sig bekräftad, få tilltro till sig själv och känna sig informerad. Stödet kan även upplevas som icke tillfredsställande stöd såsom när barnmorskans stöd bidrar till att kvinnan misstror sin förmåga, känner sig icke bekräftad eller känner avsaknad av information. Slutsatsen visar att upplevelsen av stöd påverkas av hur individanpassat stödet är. Stödet kan upplevas både som tillfredställande stöd och icke tillfredställande stöd för kvinnan.

Bakgrund: Orsaken till diabetes typ 1 är i dagsläget okänt, vilket innebär att sjukdomen är obotlig och kan medföra allvarliga komplikationer. Patientens egenansvar är därav nödvändigt i egenvården med stöd från hälso-och sjukvården. Sjuksköterskans roll är betydelsefull för att ge patienten stöd och kunskap som kan främja patientens egenvård samt hälsa. För att patienten ska få makt och kontroll över hälsan utgör begreppet empowerment en betydande del i egenvården. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 1 i vardagen. Metod: Litteraturöversiktens design var kvalitativ med en induktiv ansats, där 13 vetenskapliga artiklar inkluderades som publicerades mellan 2015–2022. Använda databaser var CINAHL och MEDLINE. Analys utfördes enligt Fribergs fem steg. Resultat: Första huvudkategorin blev strategier med underkategorierna; hanteringsstrategier i egenvården, rutinernas betydelse i vardagen, den mentala inställningens påverkan på egenvården samt teknikens betydelse i egenvården. Andra huvudkategorin blev utmaningar med underkategorierna; svårigheter att hitta balans i vardagen samt faktorer som kan påverka egenvården negativt. Tredje huvudkategorin blev stöd med underkategorierna; påverkan från familj och vänner samt påverkan från vårdpersonal. Slutsats: Genom strategier och stöd kan egenvårdens utmaningar hanteras, vilket kan främja en god egenvård.

Bakgrund: Den snabba utvecklingen av avancerad diabetesteknik kräver god kunskap från diabetesteamet. Diabetessjuksköterskan ansvarar för utbildningen av ny teknologi med krav på säker och personcentrerad vård. Vid start av en hybrid closed loop insulinpumpbehandling inkluderar diabetessjuksköterskan generellt en representant från det företag som ansvarar för den avancerade insulinpumpen så att mottagaren ska få all teknisk information korrekt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur vuxna personer med diabetes typ 1 (T1D) upplever utbildningen utifrån säker och personcentrerad vård vid övergång till en hybrid closed loop insulinpumpbehandling. Metod: Kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats med semistrukturerade frågor genomfördes med åtta personer med T1D som har startat med en hybrid closed loop insulinpumpbehandling under åren 2020–2021. Intervjuerna hölls via zoom och de spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var: Tekniken och livet, Tekniken och utbildningen samt Tekniken och det professionella stödet. Det förekom tre olika typer av utbildningar; halvdag, tre dagar och distansuppstart, där majoriteten av deltagarna upplevde att de mottagit den utbildning de behöver för att känna sig trygg med behandlingen, men där vikten av snar uppföljning betonas. Insulinpumpföretagets support och diabetesteamets stöd är väsentliga för upplevelsen av trygghet. Slutsats: Den avancerade teknik som finns att tillgå idag förbättrar livskvaliteten och leder till ökad trygghet och frihet men kräver praktisk övning och snar uppföljning hos diabetessjuksköterska för att vara förenad med säker och personcentrerad vård., Background: The rapid development of advanced diabetes technology requires great knowledge from the diabetes team. The diabetes nurse specialist is responsible for the education of new technology with demands for safe and person-centered care. When starting a hybrid closed loop insulin pump treatment, the diabetes nurse generally includes a specialist from the current company that is responsible for the advanced item, so that the receiver of the insulin pump is ensured to get all technical information correctly. Aim: The aim of this study was to describe how adult persons with diabetes type 1 (T1D) experience the education from the intention of safe and person-centered care in connection with transmission to a hybrid closed loop insulin pump treatment. Method: Qualitative interview study with an inductive approach with semi structured interview questions were conducted with eight persons with T1D who have started with a closed loop insulin pump treatment during the years of 2020 and 2021. The interviews took place via zoom and were recorded, transcribed verbatim and analyzed using a qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in three main categories and eight subcategories. The main categories were: Technique and life, Technique and education, Technique and the professional support. The result showed that there were three different kinds of education; half day, three days and distance start, where the majority of the participants experienced that they had received the education they needed to feel safe with the treatment, but where a close follow-up visit to the diabetes nurse specialist is crucial. Conclusion: The advanced technology that is available today, increases quality of life and leads to a sense of safety and freedom but demands practical training and a close follow-up visit to the diabetes nurse to be associated with safe and person-centered care.

Bakgrund: Hela familjen påverkas när en av familjemedlemmarna drabbas av en sjukdom, vilket leder till en påfrestning för alla inblandade. Vardagen förändras för de anhöriga när deras delaktighet i sjukdomen blir central och behovet av stöd och hjälp ökar för den som har diabetes typ 1. Vid diabetes typ 1 finns det många komplikationer och sjukdomen ställer höga krav på att vardagen ska anpassas efter sjukdomen. Detta innebär att även anhöriga behöver anpassa sig efter sjukdomen, vilket kan vara påfrestande. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att vara anhörig till en vuxen person med diabetes typ 1. Metod: En allmän litteraturöversiktmed en kvalitativ ansats, baserat på åtta vetenskapliga artiklar. Analysen gjordes med hjälp av en femstegsmodell beskriven av Friberg. Resultat: Litteraturstudien resulterade i fem teman: Psykiskt påfrestande situation för anhöriga, En förändrad vardag, Förändrade relationer, En underliggande rädslaoch Ett behov av stöd och information. Slutsats: Litteraturstudiens resultat beskriver hur anhöriga upplever begränsningar i vardagen samt oro för den vuxne anhörige med diabetes typ 1. Även relationerna påverkas av sjukdomen. De upplevde också att anhörigstödet från vården var bristfälligt. Vikten av att inkludera de anhöriga i vårdprocessen framkom. Familjefokuserad omvårdnad kan användas för att underlätta för vården att uppmärksamma och stödja alla i familjen.

Bakgrund: Enligt WHO (2021) har förekomsten av diabetes ökat stadigt under de senaste decennierna. I Sverige får cirka 800 barn och ungdomar diagnosen diabetes mellitus typ 1, årligen. Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som mest drabbar barn. Sjukdomen kan påverka barnets och även föräldrars livssituation. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha ett barn med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie gjordes baserad på tio kvalitativa studier. Datasökning gjordes i Cinahl och PubMed. Analysen genomfördes utifrån Fribergs femstegsmodellen. Resultat: Analysen av denna studie genererade tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var: det oförutsägbara nya livet, varje dag är en kamp och känna sig övergiven. Konklusion: I studierna framkom att det saknas tillräcklig förståelse inom vården för föräldrarnas uppgift att ha ansvar för barnets liv. För att kunna ge god vård till barn med diabetes typ 1 måste barnets föräldrar få mycket mer stöd än vad som ges idag, samt att den måste vara familjeanpassad., Background: According to the WHO (2021), the incidence of diabetes has increased steadily in recent decades. In Sweden, approximately 800 children and young people are diagnosed with type 1 diabetes mellitus annually. Type 1 diabetes is a chronic autoimmune disease that mainly affects children. The disease can affect the child's life situation but also the parent's. Aim: The aim was to describe parents' experiences of having a child with type 1 diabetes. Methods: A literature study based on ten qualitative studies. Data searches were conducted in Cinahl and PubMed. The analysis was performed based on the five-step model by Friberg. Results: The analysis resulted in three categories and nine sub-categories. The main categories were: the unpredictable new life, everyday is a struggle and to feel abandoned. Conclusion: The studies showed that there is a lack of sufficient understanding of parents' task of being responsible for the child's life. In order to provide good care for children with type 1 diabetes, the child's parents must receive more support than is given today, and it must accumed to each and every family.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en långvarig sjukdom som oftast uppstår hos barn och ungdomar. Det innebär att bukspottkörteln inte längre kan producera tillräckligt med insulin. Det är inte bara barnet som lider av denna sjukdom utan även föräldrar som får en omställning i sin vardag. Syfte: Syftet var att undersöka föräldrars upplevelser av att leva med barn som har diabetes typ 1. Metod: En litteraturöversikt med tio kvalitativa artiklar hämtade från databaserna PubMed och CINAHL complete som analyserats utifrån Fribergs analysmetod. Resultat: Tre teman framkom i resultatet: 1). oro hos föräldrar 2). förändrade familjerelationer och 3). ökat ansvar. Resultatet beskriver föräldrars upplevelser och känslor kring barnets egenvård, samt det ansvar som tillkommer vid behandling av diabetes typ 1. Oron som finns kring komplikationer och hur detta kan påverka det psykiska måendet. Slutsats: Resultat visar hur föräldrar påverkas av att ha ett barn med diabetes typ 1 och stöd från vårdpersonal var en viktig faktor i föräldrarnas vardag. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll genom att skapa förståelse och empati till den drabbade familjen. Detta kan skapa minskat lidande och en bättre bearbetning kring vård och behandling av diabetes typ 1., Background: Type 1 diabetes is a long-term disease that most often occurs in children and adolescents. This means that the pancreas can no longer produce enough insulin. It is not only the children who suffer from this disease but also the parents who get a change in their everyday lives. Aim: The purpose was to investigate parents' experiences of living with children with type 1 diabetes. Method: A literature review with ten qualitative articles taken from the databases PubMed and CINAHL complete, which have been analyzed based on Friberg’s analysis method. Results: Three themes emerged in the result: 1). anxiety of parents 2). changing family relationships and 3). increased responsibility. The results describe parents' experiences and feelings about the child's self-care, as well as the responsibility that arises in the treatment of type 1 diabetes. The concern that exists about complications and how this can affect the mental health. Conclusion: The results show how parents are affected by having a child with type 1 diabetes and that support from healthcare professionals was an important factor in their parents' everyday lives. Therefore, the nurse has a significant role in creating understanding and empathy for the affected family. This can create reduced suffering and a better processing around care and treatment of type 1 diabetes.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som kännetecknas av insulinbrist. Förekomsten av diabeteskomplikationer under barndomen är låg men unga vuxna har en högre risk att utveckla komplikationer samt bristfällig diabetes hantering under olika utvecklingsfaser. Unga vuxna befinner sig i en utmanande tid och att leva med Diabetes typ 1 är en faktor som ökar bördan till de redan befintliga stressfaktorerna. Personcentrerad vård främjar unga vuxnas egenförmåga att självständigt hantera sin diabetes. Syfte: Studiens syfte var att beskriva unga vuxnas erfarenheter att leva med Diabetes typ 1. Metod: Metoden som användes för att besvara studiens syfte var litteraturöversikt. Databaserna som användes vid datainsamlingen var PubMed samt CINAHL. Artiklarna var publicerade mellan år 2011–2021. Unga vuxna definierades utifrån åldern 15–40 år. Integrerad analysmetod användes för att analysera och sammanställa resultatet. Resultat: Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar och presenteras med två huvudkategorier samt fyra underkategorier. Resultatet belyser både upplevelsen av sociala sammanhang samt hur unga vuxna upplever att det är att leva med diabetes typ 1. Områden som resultatet djupare går in på är skolgång, arbetsliv, kontakt med vården, förändringar och motgångar och påverkan av tidigare erfarenheter. Slutsats: Studien visar att unga vuxna påverkas på flera sätt av diagnosen DM1. Skolgång och arbetsliv påverkas och den unga vuxna kan känna sig annorlunda och utanför i samhället. Genom att hitta gemenskap med andra unga med DM1 samt bra stöd från hälso- och sjukvård samt anhöriga upplever den unga vuxna att hanteringen av sin diabetes typ 1 underlättas., Background: Type 1 diabetes is a chronic autoimmune disease characterized by insulin deficiency. The incidence of diabetic complications during childhood is low, but young adults have a higher risk of developing complications and inadequate diabetes management during different developmental stages. Young adults are in a challenging time and living with Type 1 diabetes is a factor increasing the burden of the already existing stressors. Person-centered care promotes young adults to manage their diabetes independently. Purpose: The purpose of the study was to describe young adults' experiences of living with type 1 diabetes. Method: The method used to answer the purpose of the study was a literature review. The databases used were PubMed and CINAHL for data collection. Articles were published between year 2011-2021. Young adults were defined as 15-40 years old. Integrated analysis method was used to analyze and compile the results. Result: The result is based on 15 scientific articles and is presented with two main categories and four subcategories. The results shed light on both the experience of social contexts and how young adults experience what it is like to live with type 1 diabetes. Areas that the results go into more deeply are schooling, working life, contact with care, changes and setbacks and the impact of earlier experience. Conclusion: The study shows that young adults are affected in several ways by their Type 1 diabetes. Schooling and working life are affected and the young adult may feel different and outside of society. By finding fellowship with other young people with DM1 and good support from health and medical care and relatives, the young adult experiences that the management of their DM1 is facilitated.

Background: Type 1 diabetes is a common chronic disease in children. Approximately 1.1 million children worldwide live with this diagnosis and the incidence increases from year to year. Aim: The aim of this study was to compile children’s experiences of living with type 1 diabetes, through a systematic literature study. Method: After the systematic search, 15 articles were selected that formed the basis of the study. The study's selected articles were analysed through three steps based on a thematic synthesis. Results: The results are presented in two main themes and eight sub-themes. The first main theme "being controlled by the disease" includes four sub-themes: "the feeling of stress and anxiety", "the feeling of being controlled", "the feeling of limitation" and "the feeling of being forced to accept". The second main theme "being different" includes four sub-themes: "the feeling of wanting to conceal", "the feeling of lack of comprehension", "the feeling of loneliness and fear" and "the feeling of being affected in school". Conclusion: Children with type 1 diabetes perceive different experiences and difficulties due to changes that the disease causes. The children must take great responsibility in their stressful everyday life, this as a result of the restrictions the disease entails.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som främst barn och unga drabbas av, behandlingen är livslång eftersom det inte går att bota sjukdomen. Syfte: Att belysa föräldrars erfarenhet att leva med ett barn med diabetes typ 1. Metod: En kvalitativ litteraturstudie som sammanställer de befintliga kunskaper inom ämnet. Sökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultaten från åtta empiriska och kvalitativa studier granskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet analyserades enligt Forsberg & Wengström femstegs analysmetod. Resultat: Resultat sammanställdes i två kategorier: Erfara egna och andras kunskapsbrister, möta förändringar i det dagliga livet. I resultatet visade det sig att barnets diabetes påverkar föräldrarnas dagliga liv på många olika sätt såsom fysiskt, psykiskt och socialt. Konklusion: Barnets diabetes medför en stor förändring i föräldrarnas liv. Föräldrarna upplever att både de själva och de i barnets omgivning inte har tillräcklig kompetens gällande barnets diabetes och tillhörande diabetesvård. Därmed bör sjuksköterskan förmedla kunskap och utbilda föräldrarna för att de ska kunna hantera barnets diabetesvård på ett bra sätt. Skolpersonal och anhöriga bör erbjudas utbildning för att föräldrarna ska kunna släppa taget när barnet befinner sig i skolan, hos anhöriga eller vänner., Background: Diabetes type 1 is an autoimmune disease that mainly affects children and young people, the treatment is lifelong because it is not possible to cure the disease. Aim: To illuminate parents' experience of living with a child with type 1 diabetes Methods: A qualitative literature study that compiles the existing knowledge in the subject. The search was performed in the databases Cinahl and PubMed. The results of eight empirical and qualitative studies were reviewed, analyzed and compiled. The result was analyzed according to Forsberg & Wengström five steps analysis method. Results: The results were compiled into two categories: Experience of their own and others' lack of knowledge, face changes in daily life. The results showed that the child's diabetes affects the parents' daily lives in many different ways, such as physical, mental and social. Conclusion: The child's diabetes causes major changes in the parents' lives. The parents feel that both themselves and those in the child's environment do not have sufficient competence regarding the child's diabetes and associated diabetes care. Thus, nurses should convey knowledge and educate parents so that they can handle the child's diabetes care in a good way. School staff and relatives should be offered education so that the parents feel safe when the child is at school, with relatives or friends.

Varje år diagnostiseras ungefär 900 barn och ungdomar med diabetes typ 1. Det är en kronisk sjukdom som kräver stora omställningar och ställer stora krav på ungdomen och deras liv. Psykisk ohälsa är ett problem som ungdomar med diabetes har en ökad risk att utveckla. Vi vet att diabetes typ 1 är en svår sjukdom för vuxna, i detta arbete vill vi fokusera på ungdomar. Detta arbete kan öka medvetenhet hos den grundutbildade sjuksköterskan vid mötet med ungdomar som har drabbats av diabetes typ 1. Syftet är att undersöka erfarenheter hos ungdomar med diabetes typ 1. Studiens metod är en litteraturöversikt där 11 artiklar har samlats in från databaserna Cinahl och Medline. Artiklarna analyserades och resulterade i tre huvudteman och nio subteman. Resultatet visade att många ungdomar upplever sig annorlunda och känner ett utanförskap på grund av deras diabetesdiagnos. Det visade också att många ungdomar upplever psykisk ohälsa i form av depressiva symtom, ätstörningar samt sömnproblematik. Det visade också att ungdomar upplever en hög stress och oro inför framtiden och de eventuella komplikationer som kan uppstå om sjukdomen inte hanteras och sköts på ett korrekt sätt. I diskussionen framkommer det hur viktigt information om egenvård är. Om egenvården sköts av ungdomarna är det möjligt att leva som de gjorde innan diagnosen. Vidare är det också viktigt att arbeta preventivt mot psykisk ohälsa, då ungdomar med diabetes typ 1 har en ökad risk att drabbas av detta.

Bakgrund: Typ 1 diabetes är en obotlig autoimmun sjukdom där immunförsvaret angriper och förstör de insulinproducerande ß-cellerna i bukspottkörteln. Detta leder tillslut till total insulinbrist vilket är ett dödligt tillstånd. Genom att öka mängden fysisk aktivitet hos individer med typ 1 diabetes minskar risken för följdsjukdomar. Syfte: Syftet med studien var att undersöka de barriärer som finns till fysisk aktivitet hos individer med typ 1 diabetes. Metod: Den metod som valdes var kvantitativ metod där enkäten “Barriers to Physical Activity in Diabetes type 1” (BAPAD1) valdes ut. Totalt svarade 66 individer med typ 1 diabetes på enkäten. Resultatet analyserades sedan med hjälp av Excel. Resultat: Den vanligaste barriären till fysisk aktivitet var “rädslan för hypoglykemi” följt av “Att du tappar kontrollen över din diabetes under fysisk aktivitet” och “att du tappar kontrollen över din diabetes efter fysisk aktivitet”. Konklusion: Sammanfattningsvis fick vi vår frågeställning besvarad. Tidigare studier visar att rädsla för hypoglykemi är den vanligaste barriären till fysisk aktivitet och det bekräftades även i denna studie., Background: Type 1 diabetes is an autoimmune disorder where the immune system destroys the insulin-producing pancreatic-ß cells. This eventually leads to total insulin deficiency which is a fatal condition. By increasing the amount of physical activity in individuals with type 1 diabetes the risk of sequelae reduces. Objective: The aim of this study was to investigate the barriers to physical activity in individuals with type 1 diabetes. Method: The chosen method to this study was the questionnaire “Barriers to Physical Activity in Diabetes type 1” (BAPAD1). A total of 66 individuals with type 1 diabetes filled the questionnaire according to their own barriers to physical activity. The answers were later analysed in Excel. Result: The most common barrier to physical activity was “the fear of hypoglycemia” followed by “The loss of control over your diabetes during physical activity” and “The loss of control over your diabetes after physical activity”. Conclusion: Over all the result of the study got our question answered. Previous studies show that fear of hypoglycemia is the most common barrier to physical activity, and this was also confirmed in this study

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en komplex kronisk sjukdom som blir allt mer frekvent i världen. Idag har cirka 50 000 personer diagnosen diabetes typ 1 i Sverige. Sjukdomsdebuten sker vanligtvis under en kort tidsperiod under barn- eller ungdomsåren och kräver stora omställningar i livet. Det är grundläggande att ta reda på hur personerna själva erfar livet med diabetes typ 1. Sjuksköterskan kan med den informationen ge lämpligt stöd för personerna att förbättra hanterandet och upplevelsen av att leva med diabetes typ 1. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Som metod valdes en litteraturöversikt. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades i resultatet där de analyserades enligt Fribergs metod. Artiklarna hämtades från databaserna CINAHL Complete och PubMed. Resultat: Två teman med fyra underteman presenterades i resultatet. Det första temat var Möjligheter och dilemman med diabetes typ 1, underteman till detta var Möjligheter med sjukdomen samt Svårigheter med sjukdomen.Andra temat bestod av Stöd från omgivningen, underteman till detta var Stöd från hälso- och sjukvården samt Stöd från familj och närstående. Slutsats: Personer med diabetes typ 1 har ett stort ansvar i att uppnå god kontroll av sjukdomen för att minska riskerna för de komplikationer som kan uppstå. Rädsla för komplikationer fanns hos flera av personerna, dock upplevde några att de blev motiverade av rädslan och såg den som en möjlighet. Unga vuxna genomgår en transition där stöd från omgivningen är betydande för att ta sig an de olika situationerna som uppstår., Background: Diabetes type 1 is a complex chronic disease that is becoming increasingly common in the world. Today, about 50 000 people are diagnosed with diabetes type 1 in Sweden. The beginning of the disease usually occurs during a short period of time during childhood or adolescence and requires major adjustments in life. It is essential to find out how people themselves experience life with diabetes type 1. With this information, the nurse can give appropriate support for the people to improve the management and experience of living with diabetes type 1. Aim: The aim of the literature review was to describe young adults’ experiences of living with diabetes type 1. Method: A literature review was chosen as the method. Ten scientific articles were included and the results were analyzed according to Friberg's method. The articles were retrieved from the databases CINAHL Complete and PubMed. Results: Two themes with four sub-themes were presented in the results. The first theme was Opportunities and dilemmas with diabetes type 1, subthemes for this were Opportunities with the disease and Difficulties with the disease. The second theme consisted of Support from the environment, subthemes for this were Support from health care and Support from family and relatives. Conclusion: People with diabetes type 1 have a great responsibility in achieving good control of the disease to reduce the risks of the complications that may occur. Fear of complications was present in several of the people, however some felt that they were motivated by the fear and saw it as an opportunity. Young adults undergo a transition where support from the environment is significant to deal with the various situations that occurs.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ I är ett globalt hälsoproblem som skördar många liv varje år och påverkar livskvaliteten för de drabbade. Diabetes typ I är en autoimmun sjukdom som leder till destruktion av insulinproducerande betaceller i pankreas och således rubbad glukosreglering. Huvudsakliga patogena immunceller inkluderar autoantikroppar, exempelvis riktade mot glutaminsyra dekarboxylase 65, och autoreaktiva T-celler. Diagnos sker generellt baserat på förhöjda halter plasmaglukos och eventuellt stimulering av C-peptid för att utreda status för den endogena betacellsfunktionen. Diabeteskomplikationer är en vanlig dödsorsak hos diabetespatienter. År 2019 orsakades 4,2 miljoner dödsfall av diabetes eller diabeteskomplikationer. I dagsläget är administrering av exogent insulin enda behandlingsmöjligheten för typ I diabetespatienter. Det har dock länge forskats på alternativ i form av preventiv behandling men i dagsläget finns inga preventiva behandlingar på marknaden. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka prospektiva möjligheter till diabetespreventiv behandling inom områdena glutaminsyra dekarboxylase 65 vaccin och coxsackievirus B vaccin med avseende på effekt samt jämföra dessa två prospektiva behandlingsmöjligheter. Metod: Arbetet har utförts genom granskning av artiklar från databasen PubMed. För litteraturgranskning av studier om GAD-behandling valdes tre kliniska studier utifrån sökning med ”type 1 diabetes”, ”diabetes mellitus”, ”type 1”, ”GAD” och ”vaccine” som sökord. För artiklar om CVB och CVB-vaccin användes ”type 1 diabetes”, ”vaccine” och ”coxsackievirus” som sökord. Resultat: Kliniska studier på GAD-behandling visar ingen signifikant skillnad mellan GAD-alum och placebo i helgruppsanalyser. Vid vissa stratifierade analyser för exempelvis kön, ålder, eller antal riskfaktorer detekteras signifikanta skillnader genom ökad mängd stimulerad C-peptid eller progression till klinisk diabetes. Den prospektiva kohortstudien över diabetesincidens, Background: Diabetes Mellitus type I is a global health issue, causing numerous deaths each year and also influencing the quality of life of those affected. Type I diabetes is an autoimmune disease where the individuals own immune system causes destruction of insulin producing beta cells in the endocrine islets of pancreas. Main immunological features include, autoantibodies directed towards glutamic acid decarboxylase 65, and autoreactive T-cells. Diagnosis is generally based on elevated levels of plasma glucose and stimulated C-peptide, together disclosing the status of the beta cell function. The lack of endogen insulin causes disturbances in the glucose metabolism which leads to prevailing tissue damage in cells and organs of the diabetic individual’s body. Furthermore, insufficient control of plasma glucose is related to development of diabetes complications. Diabetic complications are known to be a major cause of death in diabetic patients. Diabetes and diabetic complications caused 4,2 million deaths in 2019. Insufficient adherence to treatment regimen during a long period of time is known to increase the risk for some common diabetes complications. Administration of exogenous insulin is the only current treatment available for type I diabetes, albeit recurrent attempts to find a cure or successful preventive treatment for diabetes mellitus type I. Recent promising research on diabetes preventive treatment includes the autoantigen glutamic acid decarboxylase-65 and vaccine against coxsackievirus B. Aim: The purpose of this literature study was to examine prospective possibilities for diabetes preventive treatments. Further, the purpose was to compare the promising preventive treatments of GAD65-vaccine and CVB-vaccine concerning effect and prospective treatment regimens. Methods: The thesis is a literature study based on articles found by searching the database PubMed. Clinical studies examining the effect of GAD-treatment was found by using key words such as

Type 1 diabetes (T1D) is a complex chronic disease without treatment. When anindividual is diagnosed with T1D they are taught how to monitor blood glucoselevel as well as external insulin administration. While this management strategyhelps prolong the individual’s life, there are other lifestyle factors not consideredthat negatively impact the patients’ life. This thesis aims to investigate the types of data that can be gathered to benefit T1D patients and healthcare specialists by improving life quality. To do so, the work employs a literature review and its qualitative analysis, aninterviewing process and its qualitative analysis as well as overall findings analysiswhere data is interpreted in order to identify areas of interest, common topics andtrends. 43 literature publications, 3 healthcare professionals and 3 T1D patientsparticipated in this study. Results show initial education is limited leaving patients to initiate their ownresearch which could be a cause for stress. Technological integration does not seemchallenging provided the right training of more complex solutions. Education asa means to reduce stress seems effective both for patients but also for their socialnetworks. Finally, there are currently useful data markers not being used that couldprovide a wider range of information to healthcare specialists aiding in better patientcare and improved T1D patients’ Quality of Life (QOL). To conclude, T1D is a complex chronic disease that requires both clinical andnon-clinical interventions. It is not sufficient to only address its clinical implicationsbut is important to investigate factors that impact the lifestyle and quality of life. Byextracting proper data markers, collecting and analyzing them, it is believed thattechnology can assist healthcare and ultimately improve T1D patient’s quality oflife., Diabetes typ 1 är en komplex kronisk sjukdom som inte har en behandling. När enindivid blir diagnostiserad med Diabetes typ 1 lär dem att mäta blodsocker nivåernasamt externa insulin administering. Medan denna strategi hjälps förlänga individensliv, finns där andra livsstilsfaktorer som inte är övervägd. Denna avhandling syfta mot att kunna undersöka datatyper som kan insamlas tillfördel för Diabetes typ 1 patienter och värdpersonal genom att förbättra livskvalitet. För att kunna utföra detta genomfördes en litteratursammanställning med en kvalitativ analys, intervjuer med en kvalitativ analys samt ett övergripande rön där datantolkas för att kunna identifiera områden som kan vara intressanta, allmänna temanoch trender. 43 litteratur publikationer, 3 vårdpersonal och 3 diabetes typ 1 patienterdeltog i undersökningen. Resultatet visar inledande utbildning är begränsad vilket leder till att patienterinitiera egen fördjupning. Detta kan bidra till stressnivåerna. Teknologisk integrering verka inte vara en utmaning för patienter om dem få rätt utbildning för komplexa lösningar. Utbildning som metod för att bekämpa och minska stressnivåernaverka effektivt både för patienterna och vårdpersonal men även för deras sociala nätverk. Slutligen, finns där användbara data markörer som inte används men kan förse bredare information till vårdpersonal vilket kan förbättra vården samt patientenslivskvalitet. Slutligen är diabetes typ 1 en komplex sjukdom som kräver både klinisk menäven icke-kliniska ingripande. Det är inte tillräcklig att enbart ta itu med dem kliniska ingripande men det är även viktigt att undersöka faktorer som påverkar livsstiloch livskvalitet. Genom att excerpera lämplig data markörer samt samla och analysera dem, är det tänkt att teknologi kan assistera vårdpersonal och till slut förbättralivskvaliteten av diabetes typ 1 patienter

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en livslång sjukdom. Sjukdomen påverkar både patienten själv och personer i dess närhet. För patienter som lever med diabetes typ 1 är det viktigt att hantera egenvård för att må bra och minska risken för komplikationer. Orems egenvårdsteori är vald som teoretisk referensram. Syfte: Att belysa vuxna patienters erfarenhet av egenvård vid diabetes typ 1. Metod: Den valda designen är en litteraturstudie. Datainsamling genomfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Studien genomfördes med integrerad analys. Analysen delades upp i tre steg och presenteras i en analystabell. Åtta artiklar valdes ut. Resultat: Fyra kategorier framträdde: ”Egenvård för att övervinna rädslor”, ”familjens roll vid egenvård”, ”kost och egenvård” samt ”utbildning i egenvård”. Resultatet av egenvård för att övervinna rädslor var att patienterna undvika komplikationer. Familjens roll och kosten är en viktig del i egenvården. Patienter får utbildning i att kunna leva med diabetes typ 1. Slutsats: Patienter som lever med diabetes typ 1 är i behov att sköta sin egenvård för att hantera sin livssituation, detta lär patienten sig av som deras vardag och erfarenheter. Där har familjen och sjuksköterska en viktig roll i att stödja egenvården. Det är viktigt att förhindra komplikationer som uppstår och att patienten sköter sitt eget behov av vård.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom och kanförekomma i alla åldrar. Det blir särskilt krävande för föräldrar när barnetdrabbas av diabetes typ 1. Tidigare forskning visar att föräldrar till barn somdrabbats av diabetes typ 1 också blir påverkade. Syfte: Syftet med studien är att beskriva föräldrars erfarenheter av att levamed barn med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie valdes som metod för att besvara syftet i studien.Studien är sammanställd av nio kvalitativa studier från databasernaPsycINFO och Cinahl. Resultat: I resultatet av studien framkommer fyra kategorier; “Förändringari föräldrars vardagsliv”, “Påverkan på föräldrars psykiska hälsa”, “Föräldrarserfarenheter av sjukvården” och “Föräldrars behov av kunskap om diabetestyp 1”. Slutsats: Att synliggöra föräldrars erfarenheter att leva med barn meddiabetes typ 1 bidrar till att sjuksköterskan får en ökad förståelse förföräldrarnas situation. Ökad förståelse om föräldrarnas kunskapsbehov ochpsykiska lidande hjälper sjuksköterskan att kunna stödja föräldrarna bådepraktiskt och emotionellt. Sjuksköterskor kan förbättra föräldrarsvälbefinnande genom att utgå från en familjefokuserad omvårdnad ivårdandet.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en vanligt förekommande kronisk sjukdom. För typ 1 diabetiker behövs insulinbehandling, frekventa glukoskontroller och hänsyn taget till diet samt fysisk aktivitet. Dock, det är en balans att hålla glukosvärden inom acceptabla värden och någon form av glukosmätningsmetod som patienten utför själv behövs. Följsamhet till denna egenvårdsåtgärd, eller brist därav kan ha betydelse för om personen får kort- eller långsiktiga komplikationer. Sjuksköterskan har här en roll i att främja hälsa och stödja patienten i egenvården. En förståelse för patientens upplevelse av glukoskontroll kan främja detta. Syfte: Var att beskriva upplevelsen av glukosmätning som egenvårdsåtgärd hos personer med diabetes typ 1. Metod: För att besvara syftet hade en allmän litteraturstudie med en systematik som beskriven av SBU (2020) gjorts baserad på vetenskapliga artiklar. 29 artiklar användes i en induktiv och semantiskt tematisk analys som beskriven av Braun och Clarke (2006). Resultat: Resultatet gav teman som att ha svårigheter med utförandet, att själv kunna påverka och att utstå påtryckningar. Underteman av intresse fokuserade på att inte lita på tekniken, att känna sig avvikande, att ha störande upplevelser, att sakna stöd, att brista i kunskap, att glukoskontroll inte är en livsrutin, att känna externa krav och att ha kroniska rutiner. Slutsats: Trots tidigare forskning om en ökad behandlingstillfredsställelse och livskvalitet vid användning av subkutan kontinuerlig glukosmätning fanns det i resultatet även upplevelser av negativ karaktär. Detta kräver anpassning från patienten till en förståelse för hur tekniken fungerar och hur egenvården måste jämkas med den för att minska upplevelser av negativ effekt. Delar av upplevelser vid systematisk egenmätning av P-glukos med negativ effekt skulle kunna överkommas vid användning av subkutan glukosmätning istället.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en sjukdom som ökar bland ungdomar och unga vuxna i världen. Sjuksköterskan måste ha förståelse för denna grupp för att kunna erbjuda rätt stöd i deras diabeteshantering. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att beskriva ungdomar och unga vuxnas upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ metod. Sökningarna genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed varav sammanlagt elva artiklar inkluderades. Resultat: Resultatet delades in i fyra kategorier: Upplevelse av självhantering, behov av stöd och utbildning, en strävan av normalitet och upplevelse av oro. Dessutom användes sju underkategorier. Diskussion: Genom stöd från familj och genom utbildning av sjuksköterskan kan en god livskvalité skapas. Man kan uppnå en god självhantering, en sund livsstil och ungdomen kan lära sig att ta eget ansvar för sin diabetes. Slutsats: Det uppstår många känslor för ungdomarna med diabetesdiagnos, som oro över att vara annorlunda och en rädsla för utanförskap. Framtida forskning är önskvärd för att sjuksköterskan skall få en djupare förståelse för upplevelsen av att leva med diabetes. Sjuksköterskan kan då påverka ungdomarna och unga vuxna till att skapa en trygghet i behandling av sin diabetes typ 1., Examinationsdatum: 2020-06-03

Bakgrund: Cirka 57 000 människor lever med diabetes typ 1 i Sverige. Sjukdomen är kronisk och för med sig livsstilsförändringar där egenvården med ständiga kontroller och insulinbehandlingar blir en del av vardagen. Vården har ett ansvar för att individen ska få tillräckligt med kunskap för att kunna behandla sjukdomen på egen hand, detta är viktigt för att sjukdomen för med sig egenansvar. Syfte: Syftet var att undersöka upplevelser av att leva med diabetes typ 1. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på fem självbiografier som analyserades genom en manifest innehållsanalys enligt Lundman och Hällgren-Granheim. Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier: Att få diagnosen diabetes, Behovet av stöd, Synen på egenvård, Att aldrig känna sig fri och Vägen till acceptans. Att insjukna i diabetes typ 1 upplevdes som en svår omställning i livet. Sjukdomen tog upp en stor del av vardagen och ständigt arbete kring sjukdomen krävdes. Stöd från omgivningen var viktigt för att kunna acceptera sjukdomen, acceptans av sjukdomen var viktigt för att uppnå ett välmående. Slutsats: Föreliggande studie kan ha kliniska implikationer för sjuksköterskans arbete eftersom det ger kunskap om hur det kan upplevas att leva med diabetes typ 1 och möjliggör en personcentrerad vård.

Background: When a child suffers from chronic illness, it affects the whole family. Type 1 diabetes in children is becoming more common and over 900 children in Sweden per year suffer from the disease. Self-care becomes a fact and parents have the greatest responsibility for nursing. There will be major changes in life and previous routines changed to new ones. The nurse has an important responsibility in supporting and guiding the parents in an individualized and appropriate manner. Aim: The purpose of this literature study was to elucidate parents' experience of living with a child with type 1 diabetes. Method: The method used was a literature-based study based on qualitative studies. Nine qualitative articles were analyzed according to Friberg's five-step model. Results: The result is presented in two themes as; When life changes and New challenges. When life changed, three sub-themes meant describing the parents' experience of the changed life situation. New challenges with three subthemes focus on the parents 'experience of balancing the parent's perspective with the carers' perspective. Conclusion: Understanding the parents 'experience of living with a child with type 1 diabetes can help the nurse meet the parents' nursing needs by taking the responsibility of nursing and using their core competencies.

Bakgrund: Långvarig sjukdom innebär en förändrad vardag på många sätt. Det behövs resurser för att hantera och acceptera sjukdomen för att uppnå en överkomlig vardag. Diabetes typ 1 är en av de snabbast växande kroniska sjukdomarna i världen och det finns cirka 1,1 miljoner barn med sjukdomen. Föräldrarna har viktig roll i deras omvårdnad. Familjefokuserad omvårdnad innebär att lägga fokuset på omvårdnad på hela familjen och inte enbart patienten. En stor roll hos sjuksköterskan är att ha ett bra samspel mellan alla involverade i familjen. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie har framställts med hjälp av 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar, funna i databaserna PubMed och CINAHL. Huvudresultat: Tre huvudteman identifierades: Anpassning till den nya vardagen, Emotionella aspekter och Behov av stöd. Anpassning till den nya vardagen berörde erfarenheter hos föräldrar när barnet diagnostiserats med diabetes typ 1, rädslan för hypoglykemi och ge över ansvaret till andra. Emotionella aspekter handlade om vilka känslor som föräldrarna hade erfarenheter av under sjukdomens gång samt det stora orosmomentet, framtiden. Behov av stöd innefattade både hälso- och sjukvård och nära relationer, vilket påvisades hos föräldrarna som stort. Slutsats: Föräldrars erfarenheter var övergripande negativa, då de kände stor oro för sitt barn på grund av vad barnet fick utstå relaterat till sjukdomen. För föräldrarnas egen del kände de ett behov av större stöd från både hälso- och sjukvård och nära relationer. Detta är någonting som bör utvecklas inom en snar framtid, både för föräldrarnas och barnens upplevda hälsa., Background: Long-term illness means a change of the daily life in many aspects. Resources are needed to manage and accept the disease in order to achieve an equitable everyday life. Type 1 diabetes is one of the fastest growing long-term illness in the entire world and there are approximately 1,1 million children with this illness. Parents are an important part in the care of the children. Family-based care means that the focus should be on caring for the entire family, not only for the patient. The nurse plays a great part in having to deal with the interplay between everyone involved in the family. Aim: The aim was to describe parents’ experiences of living with their child with type 1 diabetes. Method: A literature review has developed by using 13 qualitative studies, found in PubMed and CINAHL. Findings: Three main themes were identified: Adapting to the new daily life, Emotional aspects and Need of support. Adapting to the new daily life refered to parents’ experiences when their child were newly diagnosed, fear of hypoglycemia and transfer responsibility to others. Emotional aspects was about which emotions parents’ are dealing with throughout the illness, together with the big worry about the future. Need of support involves both healthcare and close relations, which were exposed as momentous to the parents. Conclusion: Parents’ experiences were overall negative, since they were worrying about their children and what they endured during their illness. The parents felt that a greater support system was necessary, both from the healthcare and from close relations. This is something that needs to be developed within a near future, both regarding parents’ and childrens’ perceived health.