Föräldrars erfarenheter av kontinuerlig glukosövervakning av barn med diabetes typ 1 : En kvalitativ litteraturstudie

Bakgrund: Antalet barn som insjuknar i diabetes ökar i världen. Att leva med diabetes är påfrestande både för barnet och barnets föräldrar. Föräldrarna oroar sig för allvarliga diabetesrelaterade problem och barnet för att känna sig annorlunda. Kontinuerlig glukosövervakning är ett hjälpmedel för att övervaka glukosvärdet. Syfte: Undersöka föräldrars erfarenheter av kontinuerlig glukosövervakning av barn som lider av diabetes typ 1. Metod: Litteraturöversikt av tio kvalitativa artiklar analyserades enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Tre teman identifierades i studien; Föräldrars förändrade livssituation, Barns förändrade livssituation och En påverkan på relationer. Första temat består av två subteman; Påverkan på den psykiska hälsan och Bristande tillit till tekniken. Andra temat består av två subteman; Stärkt självständighet och Begränsningar och hinder. Tredje temat består av två subteman; Relationer inom familjen och Relation till vården. Slutsats: Föräldrars oro minskar med hjälp av kontinuerlig glukosövervakning, ibland till den grad att barnets sjukdom hamnar i periferin. Barnen upplevs få stärkt självförtroende och utökad självständighet och relationen mellan föräldrar och barn förbättras tack vare mindre tillsägelser från föräldrar för genomförande av glukoskontroller. Användandet av kontinuerlig glukosövervakning kan också ses leda till frustration för föräldrarna och ett överbevakande av glukosdata samt negativ påverkan för barnet i skolan.