Search

Purpose: The study aims to provide an overall picture of how the staff in housing with special services experience the loneliness of its clients in connection with the Covid-19 pandemic. Method: The empirical study is based on semi-structured interviews in connection with eight assistant nurses who work both at LSS accommodation and outside as accommodation support in their own homes. The study has been examined with thematic analysis within three themes as: the staff´s experiences of the client’s loneliness, the impact of the temporary restrictions on the client’s everyday life and the staff’s opportunities and challenges to counteract/meet loneliness during the pandemic. The study´s empirical data has been interpreted with the support of attachment theory and KASAM. Results: The results shows that loneliness increased for the clients at the LSS accommodation. Especially in the beginning of the pandemic they found the mandated restrictions to be difficult. The staff found the situation to be challenging, even though no one was proven to be infected by the virus. Only a few had milder symptoms that have led to isolation. The staff experienced that they had a good resource situation and was able to cope with the challenges during the Corona pandemic. There was clear structures and open communications among the staff group., Syfte: Studien syftar till att ge en samlad bild av hur personalen inom bostäder med särskild service för vuxna upplever ensamheten hos dess klienter i samband med Covid-19 pandemin. Metod: Studiens empiri är baserad på semistrukturerade intervjuer med åtta undersköterskor som arbetar både på LSS-boende samt ute som boendestödjare i det egna hemmet. Studien har granskats med tematisk analys inom tre teman som: personalens upplevelser av klienternas ensamhet, de tillfälliga restriktionernas påverkan på klienternas vardag och personalens möjligheter och utmaningar att motverka/bemöta ensamhet under pandemin. Studiens empiri har tolkats med stöd av anknytningsteorin och KASAM. Resultat: Resultatet visar att ensamheten har ökat för klienterna på LSS-boendet. Speciellt i början av pandemin upplevde de att det var tufft på grund av bland annat de införda restriktionerna. Personalen tyckte situationen var en utmaning, även om ingen av klienterna hade någon bekräftad smitta utan endast hade symptom av mildare karaktär som ledde till isolering. I slutändan tyckte personalen att de hade haft tillräckliga resurser och har kunnat ta sig an utmaningarna som har tillkommit i samband med pandemin. De upplevde att det fanns tydliga strukturer och öppen kommunikation inom personalgruppen.

Denna studie har i syfte att undersöka vilka kännetecken som bidrar till ett effektivt ledarskap under kris, i detta fall Covid-19 pandemin. Studien är upprättad för att bidra med kunskap och förståelse för de relevanta delar och kännetecken som är viktiga under oförutsägbara situationer. Studien är avgränsad till en fallstudie i form av kvantitativ analys där den empiriska insamlingen skett utifrån intervjuer. Nio chefer från besöksnäringen intervjuades genom en semistrukturerad metod för att skapa möjligheten för respondenterna att ge en verklighetsförankrad berättelse. Tidigare forskning inom området ledarskap i kris visar på att ledarskap utgår från vilken stil en ledares idealbild förknippas med. Forskningen har därmed utgått från ledarskapsstilar som teori för att för att djupare beskriva olika fenomen och faktorer som är viktiga. Ledarskapsstilar som Transaktionellt och Transformativt ledarskap har varit i stort fokus under tidigare studier om området. Reflexivt ledarskap är framtaget från den insamlade empirin och kommer tillsammans med transaktionellt och transformativt ledarskap att ligga till grund för analysen av empirin. Studien resulterade i fyra kännetecken som är viktiga att ta hänsyn till samt ger möjligheten att vara reflexiv vid användning av kännetecken. Kännetecknen är kopplad till relationen sinsemellan ledare och medarbetare. Studien resulterar även i hur stort inflytande distansarbete har fått under Covid-19 pandemin. Vår empiri och analys är ense om att ledarskap under kris är helt beroende av kontext och sammanhang., This study aims to investigate which characteristics contribute to effective leadership during a crisis, in this case the Covid-19 pandemic. The study is established to contribute knowledge and understanding of the relevant parts and characteristics that are important during unpredictable situations. The study is limited to a case study in the form of quantitative analysis where the empirical collection has been based on interviews. Nine managers from the hospitality industry were interviewed using a semi-structured method to create the opportunity for the respondents to provide a reality-based story. Previous research in the field of leadership in crisis shows that leadership is based on the style with which a leaders´s ideal image is associated. The research has thus used leadership styles as theory to describe more deeply different phenomena and factors that are important. Leadership styles such as Transactional and Transformational leadership have been the primary focus in previous studies on the field. Reflexive leadership is derived from the collected empirical data and will, together with transactional and transformational leadership, form the basis for the analysis of the empirical data. The study resulted in four characteristics that are important to take into account and provide the opportunity to be reflexive when using characteristics . The characteristics are linked to the relationship between leaders and employees. The study also results in how much influence remote work has had during the Covid-19 pandemic. Our empirical data and analysis agree that leadership during a crisis is entirely dependent on context.

Working carers (WKCs) combine paid work with informal care. Little is known about this important group of carers, which is expected to increase in number due topopulation ageing and economic trends. WKCs are beneficial for society but thecombination of work and care roles has consequences for their social and financialcircumstances as well as their health. This thesis explores the caregiving situation ofWKCs. Study I was a scoping review of research on the challenges of and solutions for thecombination of paid work and care and the role of technologies in supportingWKCs. Results included a conceptual framework which identified high and/orcompeting demands as a key challenge solved by formal support. Web-based andcommunication technologies were seen to be a potential beneficial solution tosupport WKCs. Nevertheless, barriers existed in some instances, preventing theiroptimal use. Studies II and III were based on data from a 2018 survey of a stratified randomsample of the Swedish population. Study II described informal care provision andreceived support among Swedish female and male WKCs. Female compared tomale WKCs cared more often alone, with more intensity, experienced care as moredemanding while their ability to work was reduced to a greater extent. Study III determined the caregiving-related factors associated with WKCs’ reducedability to work and experience of caregiving as demanding. A key finding was thatpsychological stress and financial problems due to caregiving increased the odds ofboth experiencing caregiving as demanding and a reduced ability to work, whilefinding caregiving satisfying decreased the odds of both. Study IV was an interview study of WKCs’ experiences during the COVID-19pandemic. WKCs’ positive experiences included the delivery of support by distancevia digital technologies and more time with the care-recipient. Negative experiencesincluded the fear of becoming sick, new challenges at work, and the cancellation ofhome and community-based se, Yrkesverksamma anhöriga (YVA) kombinerar förvärvsarbete med att geanhörigomsorg. Idag vet man ganska lite om denna viktiga grupp avomsorgsgivare som förväntas öka i antal på grund av en åldrande befolkningoch den ekonomiska utvecklingen. YVA gör stora insatser för samhället menkombinationen av förvärvsarbete och att ge anhörigomsorg får konsekvensersåväl för deras sociala och ekonomiska förhållanden som för deras hälsa. Dennaavhandling undersöker hur anhörigskapet påverkar YVA. Studie I var en scoping review över forskning om utmaningar och lösningar vidkombinationen av att yrkesarbeta och ge anhörigomsorg och vilket stödinformations- och kommunikationstekniska lösningar kan innebära för YVA.Resultaten inkluderade ett begreppsmässigt ramverk som identifierade högaoch/eller konkurrerande krav som en avgörande utmaning som kan lösas medformellt stöd. Webbaserad teknik och kommunikationsteknik ansågs vara enpotentiell fördelaktig lösning för att stödja YVA. Likväl fanns det hinder som ivissa fall förhindrade att det användes optimalt. Studie II och III baserades på data från en undersökning som genomfördes 2018på ett stratifierat slumpmässigt urval av Sveriges befolkning. Studie II beskrevinformella omsorgsåtaganden och erhållet stöd bland kvinnliga och manligaYVA. Kvinnor utförde oftare anhörigomsorg ensamma, med högre intensitetoch upplevde omsorgen mer krävande samtidigt som deras arbetsförmågaminskade i större utsträckning vid jämförelse med männen. Studie III fastställde de omsorgsrelaterade faktorer som associerades medYVAs minskade arbetsförmåga och att det är krävande att ge anhörigomsorg.Ett viktigt resultat var att psykisk stress och ekonomiska problem på grund avatt ge anhörigomsorg ökade risken att både uppleva omsorgen som krävandeoch gav upphov till minskad arbetsförmåga, medan upplevd tillfredställelse avatt ge anhörigomsorg minskade risken för detta. Studie IV var en intervjustudie om YVAs erfarenheter under COVID-19pandemin. YVAs positiva erfarenheter

The COVID-19 pandemic has greatly impacted the microfinance industry, particularly low-income individuals and communities, the bottom of the pyramid population in emerging economies. This study examines the effects of the pandemic on the microfinance industry's value chain as well as the role digitalization have played. Results show that demand for microfinance increased, but repayment rates from borrowers decreased, leading to lower growth in some cases. Microfinance was tested once again, as tool to mitigate disasters and financially support those in need. Thus received more support from stakeholders. Interest from microfinance investment vehicles increased as microfinance became more attractive as a responsible asset class as the industry is projected to grow rapidly in the near future. Microfinance institutions trended toward increasing equity and consolidating. Digital innovation and solutions provided many solutions, but not all borrowers were able to adopt them. The pandemic highlighted the need for policy innovations, digital tools, and resource management in the microfinance industry., COVID-19-pandemin har i hög grad påverkat mikrofinansieringsindustrin, särskilt låginkomsttagare och samhällen, botten av pyramid-befolkningen i tillväxtekonomier. Denna studie undersöker effekterna av pandemin på mikrofinansbranschens värdekedja samt vilken roll digitaliseringen har spelat. Resultaten visar att efterfrågan på mikrofinansiering ökade, men återbetalningsnivån från låntagarna minskade, vilket ledde till lägre tillväxt i vissa fall. Mikrofinansiering testades en gång i tiden, som ett verktyg för att mildra katastrofer och ekonomiskt stödja de behövande. Därmed fått merstöd från intressenter. Intresset från investeringsinstrument för mikrofinansiering ökade i takt med att mikrofinansiering blev mer attraktiv som en ansvarsfull tillgångsklass eftersom branschen förväntas växa snabbt inom en snar framtid. Mikrofinansinstitutioner hade en trend mot att öka eget kapital och konsolidera sig. Digital innovation och lösningar gav många lösningar, men alla låntagare kunde inte ta till sig dem. Pandemin belyste behovet av policy innovationer, digitala verktyg och resurshantering i mikrofinansbranschen.

Inledning: När Covid-19 pandemin bröt ut var det ett flertal yrken och därmed även dess arbetsmiljö som påverkades på grund av restriktioner för att minska på smittspridningen. För de arbetstagare som ansågs ha ett samhällsviktigt arbete innebar det trots rekommendation om att arbeta hemifrån att de tvingades arbeta på sina respektive arbetsplatser.Syfte: Syftet var att undersöka arbetsledares samt skyddsombuds perspektiv på arbetstagarnas arbetsmiljö inom dagligvaruhandeln under Covid-19 pandemin i Sverige. Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställningar, har kvalitativ metod använts. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer under början av 2023. Fyra arbetsledare samt tre skyddsombud valdes ut att delta i studien genom ett målinriktat snöbollsurval. Den insamlade data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier: Ökad sjukfrekvens på arbetsplatsen, Nya rutiner och arbetssätt, Skydd för att förhindra smitta, Arbetstillfredsställelse, och Påfrestningar. Vidare resulterade de fem kategorierna i ett övergripande tema: Pandemin påverkade arbetsmiljön för arbetstagare inom dagligvaruhandeln. Slutsats: Arbetsledarna samt skyddsombuden uppgav att det under Covid-19 pandemin förekom nya rutiner samt arbetssätt, samt att det var vanligt förekommande att arbetstagarna skadades under arbetstid. Detta är något som kan ha påverkat den fysiska arbetsmiljön negativt. Arbetsledarna samt skyddsombuden menade att arbetstagarna upplevde negativa emotioner såsom stress, oro och ångest, något som kan ha påverkat den psykiska arbetsmiljön negativt. Arbetsledarna samt skyddsombuden uppgav även att arbetstagarna upplevde att de hade stöd hos varandra samt att samarbetet dem emellan förbättrades och att de upplevde att arbetet var meningsfullt under Covid-19 pandemin, något som kan ha påverkat den sociala arbetsmiljön positivt, Introduction: When the Covid-19 pandemic broke out, several professions and their work environment were affected due to restrictions to reduce the spread of infection. For workers who were considered to have socially important job, this meant that despite recommendation to work from home, they had to go to their jobs daily in order for the business they were in to continue to operate their day to day. Aim: The aim of this study was to examine supervisors and safety representativesperspectives on the workers job environment in the grocery trade during the Covid-19 pandemic in SwedenMethod: To answer the study's aim and questions, a qualitative method has been used. Data were collected through semi-structured interviews in the beginning of 2023. Four supervisors and three safety representatives were selected to participate in the study. The collected data was further analyzed through qualitative content analysis. Results: The analysis resulted in five categories.: A lot of illness at work, New routines andways of working, Protection to prevent infection, Work satisfaction and Stresses.Furthermore, the five categories resulted in an overarching theme: The pandemic affected the working environment for workers in the grocery trade. Conclusion: The supervisors and safety representatives stated that during the Covid-19 pandemic there were new routines and new ways of working. It was common for workers to be injured during working hours. This is something that may have negatively affected the physical work environment. The supervisors and the safety representatives stated that workers experienced negative emotions such as stress, worry and anxiety, which may have had a negative impact on the psychological work environment. The supervisors and the safety representatives also stated that workers felt that they had support from each other and that the cooperation between them improved and that they felt that the work was meaningful during the Covid-19 pandemic. This is somethi

With teleworking becoming an increasingly normalized work arrangement after the Covid-19 pandemic, it opens up possibilities for workers to be located elsewhere than their workplace. This indicates that work-related relocation may not be a necessity anymore for parts of the workforce, because they can choose to work remotely instead of relocating. The overall purpose of the thesis has been to investigate whether the normalization of telework as a part of the employee value proposition’s benefits will make people in the workforce less likely to relocate for work. The employee value proposition theory was used to understand the current role telework has as a part of the benefit component, and how telework may affect the employees' likelihood to relocate for work. Two research questions were used to answer the overall purpose: Has telework resulted in the benefit component having a greater influence than other components for the workforce? Has telework offered as a benefit made people in the workforce less likely to relocate for work? The research purpose for the study was exploratory and the research approach was a deductive, qualitative study approach. Semi-structured interviews were used to collect the data and the sampling were selected by both the purposive and snowball sampling method. The sample for the interviews were employees who have a job where it is possible to do teleworking and were between 25-35 years old. After the interviews were conducted, the data was analyzed by using thematic analysis. The finding of the study indicates that the influence of the benefit component did not change compared to previous research and still had a mid-level of importance. It is not likely that telework has made the benefit component to have an overall greater influence compared to other components, but there were components such as affiliation that were very influential when making relocation decisions. It was also found that family members, especially partners and child

Arbete på distans blev under en period vardag för flera tjänstepersoner till följd av covid-19 pandemin. Huruvida arbete från den traditionella arbetsplatsen fortsättningsvis är önskvärd för medarbetarna kan tänkas vara av intresse för arbetsgivare att ha kännedom om. Syftet med studien var att undersöka medarbetares upplevelse av distansarbetet utifrån produktivitet och gruppsammanhållning för tidsperioden innan och under pandemin. Syftet var även att undersöka vilken betydelse erfarenheten haft för hur de önskade att arbeta framöver. Tidigare forskning om hur produktivitet och gruppsammanhållning påverkas av att medarbetare arbetar på distans är begränsad. Datainsamlingen grundades på tolv kvalitativa semistrukturerade intervjuer med kommunala tjänstepersoner som arbetat hemifrån under pandemin och dessförinnan hade begränsad erfarenhet av distansarbete. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna upplevde en högre produktivitet vid hemarbete och att gruppsammanhållningen generellt upplevdes oförändrad. Däremot var det fysiska kontoret av stor social betydelse, vilket i flera fall påverkade deltagarnas vilja att återgå till kontoret. Samtliga upplevde att distansarbetet givit en flexibilitet i livet som de önskade fortsätta med., Due to the covid-19 pandemic telework became a regular workday for many white-collar workers during a period of time. Whether the traditional workplace is desirable for workers to be continued working from or not may be of interest to employers to know. The aim of this study was to examine how municipal workers in the white-collar sector experienced telework as well as perceived their productivity and group cohesion in the workplace before and during the covid-19 pandemic. The aim also included what importance this had on their desired work arrangement. Previous research about how productivity and group cohesion is affected by the workers' telework is limited. The collection of data was founded based on twelve qualitative semi-structured interviews with white-collar municipal workers, who tele-worked during the pandemic and had limited experience of telework beforehand. Our findings showed that the participants experienced greater productivity due to telework, and group cohesion was generally perceived as unaffected by telework. However the physical office was of great social importance, which in many instances affected the participants desire to return to the office. All of the participants wished to continue with the flexibility of telework.

The purpose of the current study is to examine the experiences of social workers who have worked with violence in close relationships during the restrictions of the Covid-19 pandemic. In addition, the study aims to investigate how social workers felt that their approach and discretion were affected during the pandemic's restrictions. The previous research as well as the theoretical concepts Discrection and Coping Strategy have formed the study's theoretical basis which has been used to analyze the study's results through a thematic analysis. The study has a qualitative approach with five semi-structured interviews whose respondents work on various supportorganizations that work with violence in close relationships. The results of the study showed that the social worker's experiences clarified that the organizations have followed the restrictions and designed new approaches to be able to reach victims of violence who need support and help. The social workers' personal competence and discretion were decisive factors as to whether the social workers' approach was shaped during the pandemic. The results also showed that it varied in the experiences around the pandemic's impact. The organizations had to adapt to the digitalization of social work, which in turn resulted in varying challenges in social work., Den aktuella studiens syfte är att undersöka erfarenheter hos socialarbetare som har arbetat med våld i nära relationer under Covid-19 pandemins restriktioner. Dessutom syftar studien till att undersöka hur socialarbetare upplevde att deras tillvägagångssätt och handlingsutrymme påverkades under pandemins restriktioner. Den tidigare forskningen samt de teoretiska begreppen Handlingsutrymme och Copingstrategi har utgjort studiens teoretiska underlag som har använts för att analysera studiens resultat genom en tematisk analys. Studien har en kvalitativ ansats med fem semistrukturerade intervjuer vars respondenter arbetar på olika stödverksamheter som arbetar med våld i nära relationer. Studiens resultat visade att socialarbetarens erfarenheter synliggjorde att verksamheter har tillämpat restriktionerna och utformat nya tillvägagångssätt för att kunna nå våldsutsatta personer som behöver stöd och hjälp. Socialarbetarnas personliga kompetens och handlingsutrymme var avgörande faktorer till huruvida socialarbetarnas tillvägagångssätt formades under pandemin. Resultatet visade dessutom att det varierade i upplevelserna kring pandemins påverkan. Den främsta påverkan som verksamheterna fick anpassa sig efter var digitaliseringen av det sociala arbetet som i sin tur resulterade i varierande utmaningar i det sociala arbetet.

I och med Covid-19 pandemin började allt fler arbeta på distans i hemmamiljö och tidigare studier har visat olika utfall som till exempel ökade och minskade muskuloskeletala besvär. Det var lämpligt att genomföra en studie om upplevelser av fysisk hemarbetsmiljö hos tjänstemän inom IT branschen under Covid-19 pandemin för att eventuellt kunna komplettera befintlig forskning och bidra till arbetsgivares riktlinjer om fysisk arbetsmiljö för distansarbete. Det empiriska materialet samlades utifrån fem semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visade att informanterna kunde uppleva fysiska förändringar med två olika utgångspunkter, enklare att bli mer fysisk aktiv och enklare att bli sittande framför datorn i långa perioder. Informanterna upplevde även olika ergonomiska förutsättningar att skapa anpassade arbetsstationer både med möjligheter och begränsningar. Resultatet kan bero på ökad upplevd balans mellan arbete och fritid, tidsflexibilitet, familjesituation, bostadsyta och arbetsgivarens stöttning. Utifrån resultatet skulle det kunna vara väsentligt att arbetsgivare stöttar arbetstagare med kunskap i ergonomi och utrustning vid distansarbete i hemmet. Studien kan ses som en ingång till fortsatt kvalitativ forskning om fysiska aspekter av arbetsmiljö vid distansarbete.

Bakgrund: Covid-19 (Sars-Cov-2) är en smittsam sjukdom som sedan slutet av 2019 spreds över hela världen. Viruset har globalt orsakat en hög arbetsbelastning för hälso- och sjukvården och inte minst för sjuksköterskorna. Långvarig exponering för hög arbetsbelastning kan leda till en rad olika ohälsotillstånd. Brister i arbetsledningen samt sociala aspekter kan även leda till ogynnsamma konsekvenser för individen. Arbetsrelaterad stress är ett stort hälsoproblem. Sjuksköterskor har en ökad risk för att utveckla stress om de upplever sig ha en bristande förmåga att möta de arbetskrav som ställs. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetssituationen samt stress vid Covid-19. Metod: En litteraturöversikt med 10 vetenskapliga artiklar. Resultat: Analys och bearbetning av samlad information resulterade i tre kategorier. Kategorierna var; Ovisshet, Påverkad hälsa och Otrygg arbetsmiljö. Sammanfattning: Slutsatsen av översikten är att pandemin har orsakat en ökad arbetsbelastning på sjukhusen och skapat en arbetsmiljö full av stressorer, detta har lett till att sjuksköterskor har upplevt stress. Under den nuvarande pandemin är det viktig att tänka på hur man kan minska stress hos sjuksköterskor. I en framtida arbetsmiljön sjukhusets arbetsmiljö anpassas efter sjukvårdspersonalens, både till nuvarande och framtida behov. Under denna pandemi observerades det att brist på kunskap om Covid-19 har lett till oklarhet och oro. Detta samt arbetsbelastning på sjukhuset har resulterat i stress.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socionomstudenter hanterar samt upplever stress i relation till utbildningen under övergången från digital till fysisk undervisning. Målgruppen var socionomstudenter på termin två, termin tre samt termin sju på ett universitet i mellansverige. En kvalitativ intervjustudie genomfördes där en semistrukturerad intervjuguide användes och fem respondenter deltog. Teorin om hantering av stress användes för att tematisera och analysera resultatet från intervjuerna. Resultatet i studien visar att socionomstudenter upplever stress under utbildningen i samband med övergången från digital till fysisk undervisning. Resultatet visar att den upplevda stressen kan vara kopplat till osäkerhet kring restriktioner i relation till fysisk undervisning samt ökade svårighetsgrader på kurserna. Resultatet visar även att socionomstudenterna använder sig utav socialt stöd samt problemfokuserade strategier vid hantering av stress i samband med utbildningen. Slutsatsen i denna studie är att det kan vara svårt att veta vilka faktorer som påverkar socionomstudenternas upplevda stress samt att socionomstudenters använder flera strategier för hantering av stress i samband med utbildningen., The purpose of this study was to investigate how social work students handle and experience stress in connection to their education during the transition from digital to physical education. The target group was social work students in term two, term three and term seven at a university in central Sweden. A qualitative interview study was conducted where a semi-structured interviewguide was used and five respondents participated. The coping theory was used to thematize and analyze the results from the interviews. The results of the study show that social work students experience stress during their education in association to the transition from digital to physical education. The results show that the perceived stress may be linked to uncertainty about restrictions in connection with physical education and increased degree of difficulty in the courses of the program. The results also show that the social work students use social support and problem-focused strategies when managing stress in connection to their education. The conclusion of this study is that it can be difficult to know which factors that effect social work students' perceived stress and that social work students use several strategies for managing stress in connection to their education.

Syftet med den här studien är att utifrån skolkurators upplevelser om situationen för eleverna söka förståelse för vilken påverkan covid-19 pandemin har haft på gymnasieungdomars psykiska hälsa. I den här studien har det använts kvalitativa intervjuer för att undersöka och besvara studiens syfte och frågeställningar. Det har intervjuats fyra skolkuratorer som var verksamma i två olika gymnasieskolor i en kommun och som har arbetat under covid-19 pandemin. För analys av intervjuerna har systemteori använts. Resultatet visade att gymnasieungdomarna hade svårt att upprätthålla rutiner, de hade mindre sociala kontakter och spenderade mer tid i sitt rum. Skolmiljön innebär en rutin för ungdomar men vid distansundervisning blev deras vardag begränsad. Resultatet visade även att skolfrånvaron ökat och att studieresultatet blev sämre. Till följd av pandemin har ungdomarna känt social isolering och mer ensamhet vilket har haft påverkan på deras psykiska hälsa. Skolkuratorerna erbjöd elever både fysiskt och digitala samtal och informerade om andra stödlinjer utanför skolan som elever kan ta kontakt med för deras psykiska ohälsa. Elevsamtalen blev betydligt mindre nämnde tre av intervjupersonerna och för en av de blev det ingen skillnad. Det var även svårt för skolkuratorer att ge stöd digitalt eftersom de inte fick en bra relation eller kontakt till eleverna. Slutsatsen i denna uppsats är att restriktioner i samhället och distansstudier överlag har haft en negativ inverkan på gymnasieungdomars psykiska hälsa. Oro över skolgången, stress, ångest, svårt att upprätthålla rutiner, ensamhet, social isolering och sämre studieresultat framträder som förstärkande orsaker till psykisk ohälsa.

Bakgrund: När COVID-19 pandemin bröt ut i Sverige i början av 2020 vidtog regering ett stort antal beslut och åtgärder beträffande skolorna. Periodvis digital undervisning för högstadieskolor, minskad fysisk aktivitet och social isolering ledde till ett ökat lidande med oro, stress och ångest hos en del barn. Skolsköterskan ställdes inför helt nya utmaningar i sitt hälsofrämjande och förebyggande arbete. Syfte: Syftet var att belysa skolsköterskans erfarenheter av att arbeta hälsofrämjande och förebyggande under pandemin med fokus på högstadieelever. Metod: En kvalitativ intervjustudie där individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio skolsköterskor. Analysen utfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: två huvudkategorier identifierades: “Nya arbetssätt och arbetsuppgifter som är tidskrävande och utmanande” och “Anpassning och hälsofrämjande och förebyggande arbete sker löpande”. Skolsköterskan fick under COVID-19 pandemin åta sig den rådgivande och stödjande rollen i stor omfattning för bland annat vårdnadshavare och pedagoger, vilket i normala fall inte hörde till arbetsuppgiften. Distansundervisning och mycket av skolsköterskans arbetstid som gick åt uppdatering av nya restriktioner och rekommendationer ledde till begränsning av det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Konklusion: Skolsköterskan uttryckte sin oro över känslan av att inte räcka till för eleverna när möjlighet till fysisk kontakt och fullständig hälsobedömning var mycket begränsade. Förståelse från chef och kommunledning för vad det hälsofrämjande och förebyggande arbetet innebar var avgörande. Skolsköterskans arbete behöver därmed belysas för framtida förbättringsarbete., Background: When the COVID-19 pandemic broke out in Sweden at the beginning of 2020, the government took a large number of decisions and measures regarding the schools. Periodic digital teaching for junior high schools, reduced physical activity and social isolation led to increased suffering with worry, stress and anxiety in some children. The school nurse was faced with completely new challenges in her health promotion and prevention work. Purpose: The purpose was to shed light on the school nurse's experiences of working in health promotion and prevention during the pandemic with a focus on upper secondary school students. Method: A qualitative interview study where individual semi-structured interviews were conducted with nine school nurses. The analysis was carried out using qualitative content analysis. Results: two main categories were identified: "New ways of working and work tasks that are time-consuming and challenging" and "Adaptation and health promotion and prevention work takes place on an ongoing basis". During the COVID-19 pandemic, the school nurse had to take on the advisory and supportive role to a large extent for, among other things, guardians and educators, which was not normally part of the job. Distance education and much of the school nurse's working time spent on updating new restrictions and recommendations led to a limitation of health promotion and prevention work. Conclusion: The school nurse expressed her concern about the feeling of not being enough for the students when opportunities for physical contact and full health assessment were very limited. Understanding from the manager and municipal management of what the health promotion and prevention work entailed was crucial. The school nurse's work thus needs to be highlighted for future improvement work.