Search

Skolverket konstaterar att man kan se en förbättring när det kommer till elevernas engagemang i skolarbetet, relationerna till lärarna och deras attityd när det kommer till undervisningen. Dock finns det fortfarande forskning som pekar på elever har förmågan att prestera ännu bättre i skolan än vad gör, och nöjer sig därmed ett lägre betyg trots att de har potential till att få ett högre betyg. Detta har väckt vårt intresse. Syftet med denna uppsats är därför att ta reda på varför vissa elever presterar bättre i gymnasiet till skillnad från högstadiet. Vi valde att utgå ifrån en frågeställning som lyder “Vilka faktorer bidrar till att vissa elever presterar bättre i gymnasiet till skillnad från högstadiet?” Vi använde oss av en kvalitativ metod för att besvara frågeställningen. Det var fyra informanter som deltog i intervjuerna. Alla informanter är elever på ett gymnasium från en specifik skola i södra Sverige. Resultatet analyserades utifrån våra intervjusvar och två teorier, Pierre Bourdieus teori om fält, kapital och habitus och Hodkinson & Sparkes Careership theory som har vidareutvecklat Bourdieus teori. Vi kom fram till att vårdnadshavarengagemang, kamratskap, utanförskap, lärande identitet, ändrat perspektiv på betyg och trygghet och miljö var faktorer som påverkade informanterna mest till att förbättra sina betyg i gymnasiet. Fortsättningsvis diskuterade vi förslag på hur man vidare kan forska och fördjupa sig inom detta ämne.

I dagsläget är det oklart vilka aktiviteter lärare utför och som främjar elevers valkompetens. Det saknas även kunskap om vad dessa aktiviteter utvecklar för kunskap hos eleverna. Syftet med studien är att få en inblick i samt synliggöra de inslag som lärare bidrar med för att utveckla elevernas valkompetens och som uppfattas stärka elevernas i deras utveckling. Det görs genom frågeställningarna vilka inslag av valkompetens upplevs förekomma i undervisningen enligt lärare och vad utvecklar de genomförda momenten relaterade till valkompetens hos eleverna enligt vad lärare uppger. För att svara på studiens frågeställning har en kvalitativ metod använts genom att intervjua behöriga lärare som arbetar i årskurserna ett till sex och som varit yrkesverksamma i minst två år. Empirin har analyserats med begreppen insikt, utsikt, framsikt, handlingshorisont, begränsningar och kompromisser samt lärande aktiviteter. Studien tyder på att lärare utför ett antal aktiviteter för att utveckla elevers valkompetens. Aktiviteterna består av bland annat studiebesök, diskussioner och temaarbeten. De genomförda aktiviteterna kan vara både planerade och spontana. Vad aktiviteterna bidrar med för att stärka elevernas valkompetens är däremot svårare att få ett tydligt svar på.

Syftet med detta examensarbete är att fördjupa förståelsen för hur studie- och yrkesvägledare ser på sitt uppdrag med särskilt fokus på hur de uppfattar uppdragets likvärdighet. Intresset för detta område har väckts under vår utbildning till studie- och yrkesvägledare på Stockholms universitet och utifrån de diskussioner kring vägledning och vägledares uppdrag som förs i samhället idag. Genom en kvalitativ intervjustudie med examinerade vägledare erhölls en fördjupad förståelse för studie- och yrkesvägledares syn på sitt uppdrag och likvärdigheten i det. Resultatet visar på att vägledarna upplever att de saknar tid och resurser för att genomföra sitt uppdrag som de skulle önska samt att även om de arbetar så likvärdigt de förmår så upplever de inte att studie- och yrkesvägledningen är nationellt likvärdig idag. Det konstateras också att SOU 2019:4 tas emot mycket positivt av vägledarna och att de önskar att förslagen som denna utredning lägger fram skulle lagstadgas. Resultatet har analyserats utifrån Careershipteorin vilket lett till slutsatsen att vägledarnas syn på sitt uppdrag är tätt sammanlänkat med deras handlingshorisont. The purpose of this dissertation is to deepen the understanding of how career guidance counsellors view their work assignation in particular how they perceive the equivalence within career guidance. The interest in this topic arose during our education to become career guidance counsellors at Stockholm University and was influenced by the current discourse regarding career guidance and career counsellors' work assignations in general. Through a qualitative interview study with educated career guidance counsellors, an in-depth understanding of career guidance counsellors' views on their work assignation and the equivalence within it was obtained. The study concludes that career guidance counsellors experience a lack of time and resources which prevents them from carrying out their work in the way they would like. Though they try to carry out their assignations with as much equivalence as possible, they do not feel that career guidance and counselling is nationally equivalent today. Furthermore, the study concludes that the SOU 2019:4 is perceived very positively by the career guidance counsellors and that they wish the proposals presented within it would be legislated. The results have been analysed using the Careership theory, which has led to the conclusion that the career guidance counsellors’ views on their work assignation are closely linked to their horizons for action.

This study examines women's experiences of their career process as well as the importance of the network in order to reach high management positions within the Swedish business sector. Empirical data were collected from seven female managers, belonging to some of the largest corporations in Sweden. Data were conducted through a qualitative interview method and have been processed by the thematic analysis method. The theoretical framework that underlies the analysis of the collected material is the Careership theory, designed by Phil Hodkinson and Andrew C Sparkes. As an analysis tool, we have also used the term glass ceiling to provide an explanation for the reasons behind some of the barriers women may face in their career process. The study's results show how self-esteem in the form of courage, freedom, and motivation becomes an essential part of women's opportunity to pursue a career at the highest level. That being said, social capital in the form of family and networks in various forms has also proven to be of great importance for the women's opportunity to reach high positions within the Swedish business sector. In order to understand women's career development and career opportunities, horizons for action and networks such as social capital should be taken into account.

Under de senaste åren har det blivit tydligt att de ungas övergång från skola till arbete, “school-to-work transition”, har förändrats. Det innebär att övergången idag är längre och mer komplex jämfört med tidigare. Samtidigt som en del har svårt att träda in på arbetsmarknaden finns det andra som har möjlighet att få anställningstrygghet men som själva väljer en längre övergång bestående av flera olika sysselsättningsstatus och arbeten. I denna studie har vi valt att fokusera på målgruppen som själva valt en längre övergång för att få en inblick i hur de upplever den förändrade övergången mellan skola och arbete. Syftet med studien är att beskriva hur övergången mellan skola och arbete skildras av personer som av eget val haft flera olika sysselsättningsstatus samt undersöka vad de upplever som ett attraktivt arbete. Vi har utifrån en kvalitativ metod intervjuat tio kvinnor 30–35 år för att ta del av deras berättelser. Studien har sökt svar på hur intervjupersonerna upplever sina erfarenheter och värderar sina val, vilka faktorer som har påverkat valen samt vad som är viktigt för att ett arbete ska upplevas som attraktivt. Det har resulterat i en fördjupning av valmöjligheter, upplevelser av övergången och attityder till arbete. Studiens resultat visar att målgruppens övergång till stor del har präglats av olika sysselsättningar, brytpunkter och val som påverkats av både inre och yttre faktorer. Respondenterna upplever att de själva har kunnat påverka sina val även om andra faktorer såsom; personer i omgivningen, utbildning- och arbetsmarknad, ekonomi, sjukdom, intressen och personliga egenskaper samt tidigare arbetslivs- och studieerfarenheter också har haft en påverkan. Respondenterna har till stor del haft positiva upplevelser av övergången men även tuffare perioder med osäkerhet och tvivel har präglat deras övergång. Trots att respondenterna upplevt intensiva perioder där de hoppat runt mellan flera olika sysselsättningsstatus kan de ändå blicka tillbaka och se en “röd tråd”. Viktiga faktorer för att trivas på en arbetsplats är kollegor, arbetsuppgifter och flexibilitet. Även bra chefer, ett gott ledarskap, god kommunikation och att visa uppskattning är av stor betydelse. Få av respondenterna upplever att de har nått sina yrkesmål trots att majoriteten av respondenterna idag arbetar med det yrke som de utbildat sig till.

Studier visar att gymnasieskolans introduktionsprogram (IM) växer sig allt större, samtidigt råder det delade meningar kring IM. Utifrån dessa delade meningar växte en nyfikenhet hos oss över vilken inställning elever och studie- och yrkesvägledare har gentemot IM. Syftet med vårt examensarbete är således att undersöka dessa inställningar, hur eleverna beskriver övergången mellan högstadiet och IM samt vilka möjligheter de ser efter avslutad utbildning. Våra frågeställningar är följande:• Hur beskriver studie- och yrkesvägledare IM?• Hur beskriver eleverna övergången ifrån högstadiet till IM?• Hur beskriver eleverna att det är att studera på IM?• Vilka möjligheter ser eleverna efter avslutad utbildning?Undersökningen bygger på sex kvalitativa intervjuer med två studie- och yrkesvägledare samt fyra elever på IM. Som teoretisk utgångspunkt för detta examensarbete presenteras Careership av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes. De teoretiska begrepp som används för att analysera det empiriska materialet är: fält, kapital, habitus, handlingshorisont, brytpunkter och rutiner. Resultatet visar att såväl elever som studie- och yrkesvägledare har en positiv inställning till IM, däremot menar samtliga respondenter att omgivningen har en felaktig bild av introduktionsprogrammen. Eleverna var från början motvilliga till att börja på IM, en del på grund av knapphändig information och andra av negativa kommentarer från bekanta. Vidare visar resultatet att elevernas handlingshorisont påverkas dels av hur de uppfattar sig själva och hur de uppfattar den kontext de befinner sig inom.

Det föreliggande arbetet hade som syfte att studera unga vuxnas attityder till karriär, vilket preciserades till följande två frågeställningar: ”Vilken innebörd har karriär för unga vuxna?” och ”Vilken betydelse har olika påverkansfaktorer i unga vuxnas karriärval?” Undersökningen anknöt till tidigare forskning inom det valda området som har påvisat hur karriärbegreppet har förändrats, samt att det lyfte fram olika faktorer som har inverkat på unga vuxnas karriärval. Som teoretiska utgångspunkter användes Bourdieus fält, habitus och kapital tillsammans med teorin om careership utvecklad av Hodkinson och Sparkes. Det empiriska underlaget utgjordes av enkätsvar från sammanlagt 252 unga vuxna mellan 20 och 30 år. Resultaten från studien tydde på att karriärens innebörd till stor del har individualiserats, där flera av de främsta associationerna till karriär utgick från individen själv. Samtidigt gjordes det även vissa kopplingar till den traditionella organisatoriska karriären, som att avancera till högre positioner och sträva efter hög lön. De kvinnliga respondenterna lade större vikt vid inre omständigheter i sina val av karriär medan männen betonade yttre värden, även om de könsmässiga skillnaderna i regel var mycket små. Föräldrar var de personer som hade störst inflytande i karriärvalen, bland annat i sina roller som förebilder.

Denna studie syftar till att förklara samt karaktärisera personalvetarstudenters framtida yrkesval. Syftet preciseras med hjälp av två frågeställningar: Vilka karriärval strävar personalvetarstudenter mot? och Hur visar sig relationen mellan karriärval och personalvetares habitus? Studiens utgångspunkt grundar sig i teorier om habitus påverkan på karriärval. Habitus omfattar social kontext, familjebakgrund, erfarenheter, möjligheter och maktspel inom de sociala rummen. Studien utgår även från tidigare forskning inom det valda området vilka utgörs av studier och artiklar som belyser karriärvalets komplexitet och dess olika påverkansfaktorer.Studiens empiri bygger på ett urval av 101 personalvetarstudenter vid Uppsala Universitet. För att kunna besvara frågeställningar har en typologi över studenterna förankrats. Den baseras på studenternas handlingsmönster varpå två distinkta typer kunde utläsas: strategen och den luststyrda. Studiens resultat indikerar att personalvetarstudenter strävar främst mot att arbeta inom välkända, stora företag som inger hög status och ger möjlighet till meningsfulla- och stimulerande arbetsuppgifter. Respondenterna är generellt mer benägna att socialt reproduceras, i enlighet med deras familjebakgrund, än att utföra en vertikal- eller horisontell förflyttning. Slutligen påvisar resultatet att respondenternas karriärval är påverkade av deras habitus trots att detta ofta ter sig omedvetet.

This sociological study aims to understand full-time students’ decision to work part-time during their studies. The study also aims to understand the impact part-time work has on full-time students student life and career decisions. A qualiatative approach was used containing eight semi-structured interviews. The results were then analyzed with Hodkinson and Sparkes’ theory of careership and Bourdieu’s theory of habitus, field and capital. The results of the study were thematised into following categories: prospects and impacts of positions; the complex relationship between studies and work and the significance of acquired resource. The study show that the decision made by the students to participate in a part-time work during studies could indeed be explained through habitus. It further shows how the student is influenced by positions and other players and institutions in their field. Different resources maintained in the different fields were then part of the decision to work part-time during studies. The majority of the interviewed had full student aid and still worked part-time. For some of the interviewed, the reason for not wanting full student aid could be explained through positions in the field. Some of the students also stressed the possibility to work part-time as a consequence of a lot of spare time as a result of how the lectures and other educational learning opportunities were formed. It then showed that students had a complex relation to maintain a combination of part-time work with their studies.

This study aims to deepen knowledge of young people with a migration background in Sweden, particularly those with non-European backgrounds, and their transitions from school to work. The focus is on young people with uncompleted upper secondary education (USE), drawing on their life stories, and exploring their perceptions and experiences around school failure, entering the labour market, and/or not being in education, employment or training (NEET). Theoretically the study analyses individuals’ career decisions from an agency-structure perspective, drawing on careership theory, in particular the notions of pragmatic-rational choices, routines, turning-points and horizons of action (Hodkinson & Sparkes 1997), combined with theories on ‘otherness’ (Hall 1990; 1999, Anthias 2002, Balibar 2004, Trondman 2007), and the notion of socio-geographic space (Bourdieu 1986a; Bourdieu 1999, Bourdieu & Wacquant, 1996). Methodologically, the thesis is based on narrative research, and the empirical material comprise life stories of twenty young people (men and women) about their lives, school experiences and time after leaving school. The careers of the young people were developed in fields where they had subordinate positions, based on their family’s mostly limited social, economic and cultural capital, their own short education and limited experience, and the otherness they encoun­tered. Against this background, their educational and labour market career choices are under­stood as pragmatic-rational, enabled and limited by the resulting horizons of action. However, the collected nar­ra­tives suggest that their horizons of action developed from the time they left school when they made different pragmatic-rational choices that changed their posi­tions. Nevertheless, career choices were often made within a bounded agency and reduced op­por­tunities as a consequence of school failure and their own scarce resources. The learning and interaction taking place within the routine periods are both crucial for understanding processes that result in school failure and the subsequent extend­ed period of establishment in working and adult life, and change of horizons of action and habitus. The narratives of the young people showed that school failures and dropout are com­plex and extended processes that are related to education and family, as well as access to power and capital. They also encountered difference-making through the predominant images and discourses of 'immigration' as a social problem and by being located in a specific socio-geo­graphic space that limited their possibilities for action. The family was highly significant and, in most cases, represented security and continuity. The family’s present situation and future was crucial to the young adults, which affected their choices. Hence, their own horizon of action also included the family’s opportunities and horizon of action. The study indicates that there is sometimes reason to speak of a collective horizon of action rather than just an individual one. Institutional and informal support together with young people’s agency may enable positive career development in spite of a lack of resources provided to the young, particularly if schools and other institu­tions would provide more professional and timely support. The overall conclusion is that it would not have taken much investment of resources and effort to have prevented school failure for a large proportion of the twenty young adults in this study. That is the good news. Osäkra övergångar. Unga utan fullständig gymnasieutbildning: vägarna och åtgärderna i longitudinellt perspektiv

Författarna undersöker i denna C-uppsats hur studie- och yrkesvägledare ser på den treåriga gymnasieskolan utifrån frågeställningarna: Hur ser studievägledarna på elevers förutsättningar att göra ett tillfredsställande gymnasieval? Hur ser studievägledarna på gymnasieskolans flexibilitet i fråga om att hantera felval? Vilka uppfattningar finns bland studievägledare om fördelar och nackdelar med en längre gymnasietid än tre år?Studien är utförd med en kvalitativ metod och resultatet analyseras med hjälp av careershipsteorin kompletterad av Bourdieus begrepp doxa. Resultatet visar att vägledarna anser att det är svårare för praktiskt sinnade elever att ta sig igenom gymnasiet på ett tillfredsställande vis samt att gymnasieexamen anses mer av ett självändamål bland vägledare på gymnasiet än på Komvux.

Studieavhopp är ett problem som påverkar både individen och samhället. Forskningen visat att de unga vuxna som hoppar av studierna har svårare att etablera sig på arbetsmarknaden vilket leder till att de blir en belastning för samhället. De unga vuxna som inte är i studier eller i arbete löper större risk till psykisk ohälsa, social exkludering, samt ekonomisk utsatthet.Syftet med denna studie är att få ökad förståelse för hur sju unga vuxna som är i åldrarna mellan tjugo till trettio resonerar kring det egna studieavhoppet samt vägen tillbaka till studierna. Avsikten är att beskriva och reflektera över deras erfarenheter som kan i framtiden vara till hjälp för framtida förebyggande arbete mot studieavhopp. Studiens syfte utgår utifrån följande frågeställningar: Hur resonerar de unga vuxna kring det egna studieavhoppet? Vad faktorer upplever unga vuxna har varit avgörande för återupptagandet av studierna? Vilka erfarenheter av personliga kontakt har de unga vuxna vid återupptagandet av studierna på nytt? Kvalitativ metod har tillämpats där sju individer intervjuandes och berättade om sina erfarenheter av studieavhopp samt återupptagandet av studierna. Resultatet har analyserats utifrån Carrership teorins centrala begrepp handlingshorisont, brytpunkter och rutiner samt Social Cognitive Career Theory.Resultaten som denna studie påvisar är att studieavhopp är individuella och komplexa. Oftast handlar studieavhopp om flera orsaker än en, där svårigheter har förekommit under en längre period. Studien visar även att stöd och hjälp från skolans personal och andra vuxna kan vara avgörande faktorn när det kommer till deras väljande. Det positiva bemötandet och bra erfarenheter har haft stor betydelse när det kommer till återupptagandet av studierna. De unga vuxna som har bestämt sig till att komma tillbaka till skolbänken och komplettera gymnasiebehörigheten har haft positiv erfarenhet av olika arbetsrelaterade projekt och signifikanta vuxna som har väglett dem till studierna igen.

Anledningen till att författarna valt att skriva om området är huvudsakligen att det gjorts relativt lite forskning inom det. En hel del forskning beskriver diagnosen AST/Aspergers men inte hur individer med diagnosen har hanterat sina sysselsättningsval. I detta arbete presenteras en inblick i hur fem individer har hanterat sina val av sysselsättning. Varje individ har sina unika förutsättningar och sin unika problematik, baserat både i sociala och personliga omständigheter. Fyra av informanterna har diagnosen och den femte är under utredning. De kvalitativa intervjuerna och analysen är grundade i beskrivningar av Anne Ryen och Martyn Denscombe. Det bakomliggande teoretiska ramverket är Hodkinsons och Sparkes Careership-teori som kompletteras av Vance Peavey:s livslinje. Generellt är det djugående intervjuer och hög tillförlitlighet i informanternas svar som varit målet, snarare än exempelvis generaliserbar mängd. Detta har författarna valt att göra dels eftersom det varit informanternas egna berättelser och prioriteringar som skulle undersökas och dels för att mängden tillgängliga informanter bättre passade en sådan målsättning. Empirin visar fem väldigt olika situationer och en inblick i hur informanterna hamnat där de hamnat. Några framträdande resultat av intervjuerna och analysen är att studie- och yrkesvägledning inte funnits representerat i informanternas vuxna valprocesser, att en vidgad handlingshorisont kan innebära olika svårigheter men även väldigt mycket positivt, att varje individ har väldigt olika behov samt att det fortfarande efterfrågas en generellt ökad förståelse för området.

This study aims to deepen knowledge of young people with a migration background in Sweden, particularly those with non-European backgrounds, and their transitions from school to work. The focus is on young people with uncompleted upper secondary education (USE), drawing on their life stories, and exploring their perceptions and experiences around school failure, entering the labour market, and/or not being in education, employment or training (NEET). Theoretically the study analyses individuals’ career decisions from an agency-structure perspective, drawing on careership theory, in particular the notions of pragmatic-rational choices, routines, turning-points and horizons of action (Hodkinson & Sparkes 1997), combined with theories on ‘otherness’ (Hall 1990; 1999, Anthias 2002, Balibar 2004, Trondman 2007), and the notion of socio-geographic space (Bourdieu 1986a; Bourdieu 1999, Bourdieu & Wacquant, 1996). Methodologically, the thesis is based on narrative research, and the empirical material comprise life stories of twenty young people (men and women) about their lives, school experiences and time after leaving school. The careers of the young people were developed in fields where they had subordinate positions, based on their family’s mostly limited social, economic and cultural capital, their own short education and limited experience, and the otherness they encoun­tered. Against this background, their educational and labour market career choices are under­stood as pragmatic-rational, enabled and limited by the resulting horizons of action. However, the collected nar­ra­tives suggest that their horizons of action developed from the time they left school when they made different pragmatic-rational choices that changed their posi­tions. Nevertheless, career choices were often made within a bounded agency and reduced op­por­tunities as a consequence of school failure and their own scarce resources. The learning and interaction taking place within the routine periods are both crucial for understanding processes that result in school failure and the subsequent extend­ed period of establishment in working and adult life, and change of horizons of action and habitus. The narratives of the young people showed that school failures and dropout are com­plex and extended processes that are related to education and family, as well as access to power and capital. They also encountered difference-making through the predominant images and discourses of 'immigration' as a social problem and by being located in a specific socio-geo­graphic space that limited their possibilities for action. The family was highly significant and, in most cases, represented security and continuity. The family’s present situation and future was crucial to the young adults, which affected their choices. Hence, their own horizon of action also included the family’s opportunities and horizon of action. The study indicates that there is sometimes reason to speak of a collective horizon of action rather than just an individual one. Institutional and informal support together with young people’s agency may enable positive career development in spite of a lack of resources provided to the young, particularly if schools and other institu­tions would provide more professional and timely support. The overall conclusion is that it would not have taken much investment of resources and effort to have prevented school failure for a large proportion of the twenty young adults in this study. That is the good news. Osäkra övergångar. Unga utan fullständig gymnasieutbildning: vägarna och åtgärderna i longitudinellt perspektiv

Enligt mätningar (2012) fullföljer ca 25 % av Sveriges ungdomar i gymnasieskolan inte sina studier. Samtidigt ökar kraven på utbildning för att få arbete och undvika utanförskap. Tidigare forskning visar på att det saknas strategier och åtgärdsprogram för elever som avbryter skolan eller har hög frånvaro en längre tid. Steget vidare är ett tvåårigt projekt i Varbergs kommun som erbjuder stöd för ungdomar mellan 16-20 år som har eller funderar på att hoppa av gymnasieskolan. Syftet med denna studie har varit att undersöka vad Steget vidare kan erbjuda ungdomar som inte har gått ur gymnasiet, vad sex av dessa ungdomar hade velat ha för hjälp redan innan projektet och hur deras erfarenheter av skolan samt projektet har påverkat deras egen syn på deras framtidsutsikter. Denna undersökning genomfördes genom kvalitativa intervjuer, två av dem spelades in medan de övriga informanterna kände sig mer bekväma utan inspelning så där fördes enbart anteckningar. Intervjuerna transkriberades och tillsammans med anteckningarna analyserades de utifrån Hodkinson och Sparkes careershipteori och Krumboltzs social learning theory of decision-making för att lättare kunna förklara hur informanternas erfarenheter påverkar deras egen syn på sina framtidsutsikter. Resultatet visar att i likhet med tidigare forskning så bidrar faktorer som dåligt självförtroende samt känslan av att inte bli sedd av lärare och föräldrar m.m. till att ungdomar hoppar av skolan. Ungdomarna från Steget vidare efterfrågar stöd i ett tidigare skede och mer individanpassade insatser med bl.a. specialpedagoger. Deras egna upplevelser är att Steget Vidare har hjälpt dem att komma vidare i livet och kunna se mer positivt på framtiden. De har via projektet lärt sig att om de får mer stöd och uppmärksamhet kan de klara av studier och arbete och bygga sig en framtid.

Avhopp från gymnasiet får konsekvenser både för den enskilde personen och för samhället. På samhällsnivå blir det sämre skatteintäkter och ökade sociala kostnader. En person som inte fullföljer gymnasieskolan idag får dessutom svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, vilket kan leda till långvarigt utanförskap. Syftet med denna studie är att analysera orsakerna till vad det är som gör att våra respondenter, unga vuxna mellan 20-25 år, saknar gymnasieexamen och vad deras motivation är till att börja studera igen. Våra forskningsfrågor handlar om personer som saknar gymnasieexamen, anledningen till att de är tillbaka i studier igen och deras åsikter om vilka följderna blir när man saknar fullständig gymnasieutbildning. Vi kontaktade vuxenutbildningen för att hitta intervjupersoner och genomförde fem stycken intervjuer. Vi har gjort vår analys ifrån teorierna Careership som Hodkinson och Sparkes har formulerat samt Linda Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Resultatet visar att den vanligaste orsaken till att våra informanter saknar gymnasieexamen är felval men vi ser även andra orsaker. Majoriteten av informanterna hade någon i sin närhet som motiverade dem tillbaka till studier igen. Dropping out of school has implications both for the individual person and of society. At the community becomes poorer tax revenue and increased social costs. A person who does not complete upper secondary school today gets more difficult to enter the labor market, which can lead to long-term exclusion. The purpose of this study is to analyze the causes of what it is that makes our respondents, young adults aged 20-25 years, have no upper secondary school and what their motivation is to start studying again. Our research questions are about people who have no upper secondary school, the reason they are back in studies again and their views on the consequences when one lacks full upper secondary school. We contacted adult education to find interview subjects and conducted five interviews. We have done our analysis from the theories Careership Hodkinson and Sparkes has formulated and Linda Gottfredson's theory of circumscription and compromises. The result shows that the most common reason why our informants have no upper secondary school is the wrong choice, but we also see other reasons. The majority of the informants had someone close that motivated them back to study again.

I denna mastersuppsats undersöker författaren det möjliga värdet av karriärteorier. Värdet är empiriskt undersökt med utgångspunkt I tio fallstudier av intervjutyp. Författaren kommer till slutsatsen att kunskap om karriärteorier möjliggör en bättre förståelse av hur individer fattar karriär- och utbildningsbeslut. Författaren argumenterar för att kunskap om karriärteorier är, och bör vara relevant för vägledarnas profession och yrkesroll. In this master thesis the author investigates the potential value of career theories. The potential value is empirically investigated on the basis of ten interviewee case studies. The author reaches the conclusion that career theories does enable a better understanding of how individuals make career- and educational choices and argues that knowledge of career theories is, and should be relevant for the guidance counsellors professional role.

Uppsatsen undersöker behovet av och tillgången till studie- och yrkesvägledning i vändpunkter och utgår från karriärvalsteorin Careerships definition av dessa. Alla individer ställs inför flera vändpunkter under sitt liv och vissa är mer tydliga än andra. Tidigare forskning visar att individer med fler valmöjligheter inom sin vändpunkt upplever ett större behov av studie- och yrkesvägledning än individer med få valmöjligheter. Ofta upplever exempelvis arbetssökande ett litet handlingsutrymme och lågt förtroende för myndighetsutövare. Undersökningens resultat visar att behovet men också tillfredsställelsen av studie- och yrkesvägledning är störst inom grundskolan och lägst för gruppen arbetssökande. I uppsatsen diskuteras om intresset för studie- och yrkesvägledning skulle öka i vuxengrupper om fler gavs möjlighet att ingå i en kontinuerlig studie- och yrkesvägledningsprocess. This essay examines the need for career counselling when reaching a turning point based on the career selection theory, Careership. All individuals are recurrently faced with turning points during their career, some clearer than others. Previous research indicates that individuals with more options in their turning point feel a greater need for career counselling than individuals with fewer choices. For example jobseekers often experience that they have little room for manoeuvres and a low confidence in authorities. The result from this study shows that the need for and also the satisfaction with career counselling are biggest in elementary school and the lowest for jobseekers. In the essay we discuss whether the interest in seeking for career counselling would increase if grown ups were given the opportunity to be a part of a continuous career counsellingprocess.

The study deals with young people with visual impairment and their choices of upper secondary school, what is behind and how they are affected by other aspects and other people around them. It also describes how these students experience the career counseling they received for the election. This has been the purpose of the study and was examined through qualitative method and interviews with five young people aged 15 to 21 years with severe visual impairment or blindness. The results and conclusion is that these young people are greatly affected by their parents in choice of upper secondary school and that the school’s attitude to the pupil has a major impact on whether the pupil chooses the school. Most students report that they are satisfied with the career counselling they received in elementary school, but it also occur shortcomings. The basis of the work was Careership theory thanks to its concepts about turning points and routines, mainly in young people's lives such as the transition from elementary to upper secondary school.

En av grundskolans uppgifter är att bidra till att elevens studie- och yrkesval intebegränsas av den egna klassbakgrunden. Därmed läggs ett stort ansvar på skolan, ochindirekt ett ansvar på studie- och yrkesvägledarna. Utifrån detta är syftet med dennastudie att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan hjälper elever attinte begränsas av sin klassbakgrund vid studie- och yrkesval, samt att analyserahuruvida detta arbetssätt utmanar eller reproducerar rådande klasstrukturer.För att få svar på detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex studie- ochyrkesvägledare som arbetar på skolor som skiljer sig åt vad gäller elevernas föräldrarsutbildningsnivå. Analysen bygger Hodkinson och Sparkes careershipteoris begreppkapital, habitus, handlingshorisont och pragmatisk rationalitet.Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna försöker arbeta med att öka elevernaskunskap om sin kontext, öka deras mottaglighet för nya yrken, ge dem kunskap omomvärlden samt ökat självförtroende och självkänsla. Studie- och yrkesvägledarnaarbetar alla med någon av dessa saker men de uttrycker att de hade velat arbeta med flerdelar om de hade haft mer resurser. Resultatet visar även att en del av dessa insatserriskerar att leda till att rådande klasstrukturer reproduceras. Här har särskilt studie- ochyrkesvägledarna på skolor där elevernas föräldrar har låg utbildningsnivå en storutmaning i att kompensera eleverna för deras brist på kapital.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur unga vuxna arbetslösa upplever sin situation under de första 90 dagarna på Arbetsförmedlingen genom frågeställningarna: Hur upplever de stödet och mottagandet på Arbetsförmedlingen och hur ser deras handlingshorisonter ut? Empirin har samlats in via kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju intervjupersoner som vid tillfället för intervjuerna var inskrivna på en arbetsförmedling i en småstad i Västra Sverige. För att nå en fördjupad förståelse av empirin har de teoretiska ansatserna KASAM och Careership använts. Resultaten visar att bland unga vuxna arbetslösa återfanns somliga med en positiv bild av Arbetsförmedlingen och andra med en negativ bild, men att båda dessa grupper, efter 90 dagar utvecklade en känsla av en positiv överraskning gentemot myndigheten, utifrån sitt respektive utgångsläge. De hade vidare svårt att skapa sig en helhetsförståelse för Arbetsförmedlingens verksamhet men tyckte att de fått ett gott mottagande. Dessutom upplevde de att kommunikationen med handläggarna överlag gick smidigt samtidigt som de var något missnöjda med hur myndigheten förhöll sig till praktik och hjälp med CV-problematik. Resultaten visar också att unga vuxna arbetslösa hade en försiktig framtidstro som innefattade upplevelser av flera tänkbara handlingsalternativ. Deras handlingshorisonter var påverkade av olika resurser och ojämlika villkor, med avseende på exempelvis ekonomiska förutsättningar och kontakter, som fanns i deras aktuella livssituation och som på olika sätt hade kopplingar till deras livshistoria. Avslutningsvis hade flera intervjupersoner reviderat sin handlingshorisont genom att göra den bättre överensstämmande med deras förändrade bild av verkligheten och sig själva, ofta som en konsekvens av brytpunkter.

Tidigare forskning har belyst fördelarna med att individer känner hög tillfredsställelse i sitt arbete. Detta innebär att både individ, företag och samhället i stort har något att vinna på att individen känner hög tillfredsställelse med sitt arbete. Syftet med detta examensarbete är att undersöka unga vuxnas lönearbetares känsla av tillfredställelse i sin yrkesroll och att sedan utifrån våra informanters karriärberättelser försöka att hitta orsaker och samband mellan känslan av tillfredställelse och vägen till arbete. Vi har använt oss av tidigare forskning och teorier om tillfredsställelse och beslutsfattande för att tolka och koda vårt empiriska material. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med åtta informanter som är i åldern 25-35 år och som har en tillsvidareanställning. Resultatet av vår studie visar på att informanternas känsla av tillfredsställelse stämmer väl in på befintliga teorier om motivation och tillfredsställelse samt att informanternas väg till arbete går att tolkas utifrån teorier om beslutsfattande. Det framgick under vår studie att det finns ett samband mellan känslan av tillfredsställelse och vägen till arbete. De informanter som haft relevant utbildning inom det valda yrkesområdet kände sig mer tillfredsställda än dem som inte hade det. Informanter som befann sig på en arbetsplats där de hade en möjlighet att utvecklas inom sin yrkesroll kände också i större utsträckning tillfredsställelse än de övriga.

Studien syftar till att undersöka vilka faktorer som haft betydelse för sex elitidrottares nya karriärval efter avslutad idrottskarriär. Den metod som användes var kvalitativ med inslag av både hermeneutiken och det narrativa synsättet för att få fram respondenternas egna beskrivningar av brytpunkten. Resultatet visar att upplevelsen av karriäravslutet skiljer sig mellan elitidrottare som slutat frivilligt och elitidrottare som slutat ofrivilligt, på grund av mättnad respektive skada. Processen mot att välja en ny karriär beskrevs av samtliga respondenter som svår samtidigt som alla kände sig motiverade inför det nya valet och i efterhand upplevde sin nya roll samt det nya karriärvalet som tillfredsställande. Respondenterna fattade ett praktiskt rationellt beslut utifrån tidigare erfarenheter av yrket, värderingar och känslor vid valet av ny karriär. Före detta elitidrottares karriärval är ett outforskat område inom vägledningsområdet vilket gör studien intressant för vidare forskning inom studie- och yrkesvägledningen. This study will aim to explore the major important factors that influenced six elite athletes in their new career choices after retirement. The method used was predominantly qualitative, with hermeneutics and narratives added in order to encapsulate the respondents own descriptions of point break. The result shows that the experience of retirement differs between those whom retired wilfully, and those who were forced to; because of injury or lack of motivation. The process to choose a new career was described by all respondents as difficult. However, they all felt motivated in their new choices, and were, ultimately, satisfied. The respondents made a practical rational choice based on earlier experiences of the particular line of work, values and emotional content. The post-retirement careers of elite athletes is a field relatively unexplored within vocational guidance counselling, which makes this study interesting for further development of this field.

Syftet med denna uppsats är att utveckla vår kunskap om den sociala snedrekryteringen till högre studier. Vad är det som gör att studenter väljer som de gör och hur upplever de sedan, utifrån social bakgrund, det faktiska mötet med högskolan? För att få grepp om detta valde vi att genomföra sex intervjuer med studenter på en högskola som tillhandahåller elitutbildningar. Tre av dem hade föräldrar med högskoleexamen och tre av dem hade föräldrar utan högskoleexamen. Analysen baseras på Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes karriärteori, Careership, och Pierre Bourdieus begrepp habitus, fält och kapital. Analysen byggs till viss del även på begreppen socialisation och individualisering.Resultatet visar att studenterna från studievana hem ser högskolestudier som en självklarhet utifrån uppväxtmiljön. Utbildningsvalet grundar de på intresse men alternativen är samtidigt begränsade till ett fåtal högstatusutbildningar. Studenterna från studieovana hem ser högre studier som ett måste för att erhålla en god position på arbetsmarknaden och grundar sitt val av utbildning främst på målet att få ett bra och tillfredsställande arbete. Majoriteten studenter från både studievana och studieovana hem anser att högskolans status har utgjort en viktig faktor i valet. Flera av dem har även inspirerats av personer i sin omgivning, till exempel släktingar och chefer. Vidare visas att samtliga studenter i mötet med högskolan anpassar sig till något som liknar en idealbild bland studenterna – bland annat att vara ambitiös och välklädd. Slutligen visas att studenter engagerar sig på skilda sätt i studentlivet, vilket vi tror kan inverka på framtida karriärmöjligheter.