Search

Föreliggande studie utgår från ett fenomenografiskt perspektiv med syfte att synliggöra förskollärares uppfattningar och tolkningar av förskolans läroplans mål Lpfö18 om biologi, i arbete med de yngsta barnen 1–3 år. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare på tre olika förskolor. Tidigare forskning menar att biologi kan vara ett svårdefinierat ämne och att det är komplext. Däremot visar resultatet av föreliggande studie att förskollärare arbetar med olika delar av biologi hela tiden. De menar att biologi handlar om att följa barnen i deras intressen, samspela med dem och att i kommunikation dela med sig av sina kunskaper och ta vara på barns nyfikenhet. Resultatet visar sig även i förskollärarnas uppfattningar om biologi i förskolan som handlar om begreppsanvändning, frågor och diskussioner i vardagliga situationer. Olika uppfattningar om hur läroplanen används som stöd inom undervisning visar sig grunda sig i det egna uttryckta intresset och samspel med kollegor., This study is based on a phenomenographic perspective with the aim to show preschool teachers' perceptions and interpretations of the preschool curriculum's goal Lpfö18 of biology, in work with the youngest children 1–3 years old. This study was conducted through semi-structured interviews with four preschool teachers at three different preschools. Previous research suggests that biology can be a difficult subject to define and that it is complex. However, the results of this study show that the preschool teachers work with different parts of biology all the time. They mean that biology is about following the children in their interests, interacting with them and sharing knowledge in communication and taking advantadge of the childrens curiosity. The results also show that the preschool teachers' perceptions of biology in preschool concern the use of concepts, questions and discussions in everyday situations. Different perceptions of how the curriculum is used as support in teaching resulted in the expressed personal interest and in interactions with colleagues.

This is an external evaluation of the Skogforsk framework programme 2021-2024 as part of an agreement between The Research Council Formas and the Research Institute Skogforsk. The appoiinted expert panel were asked to evaluate goal completion of the four-year programme as well as the quality and relevance of Skogsforsk's acivities. Recommendations for the future programme period are also provided.

Syftet med denna studie var att belysa lärares uppfattningar kring utomhusundervisning iämnet biologi. Vidare syftade studien till att skapa förutsättningar för lärare att bedriva merbiologiundervisning i årskurserna 1–3 utomhus genom att skapa och utvärdera enlärarhandledning inom området ”människans upplevelser av ljus, ljud, värme, smak och doftmed hjälp av olika sinnen”. Lärarhandledningen utformades med inspiration frånpragmatismens teorier och tre behöriga f-3 lärare utförde de två lektioner som ingick.Metoden som användes för att undersöka lärarnas uppfattningar om utomhusundervisningsamt utvärdera lärarhandledningen var kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatetvisade att lärarna såg positivt på utomhusundervisning samt att de upplevdelärarhandledningen som inspirerande och tydlig. Sammanfattningsvis ansåg lärarna attundervisningen om människans sinnen fick en vidare dimension då den genomfördesutomhus. Genom att förlägga undervisningen i skogen gavs eleverna en större möjlighet attse, höra, lukta, känna och smaka på ett rikare utbud än klassrummet kan erbjuda.

Syftet med denna studie är att undersöka de resonemang som verksamma lärare har angående fysikundervisningens utmaningar och problematik. Kvantitativa och kvalitativa datainsamlingsmetoder har nyttjats i studien för att bygga upp förståelse kring problematiken för att därefter skapa ett lektionsmaterial. Lärarna ansåg att tidsbrist och tillgång till material var två problematiska faktorer i fysikundervisningen. En lektionsplanering har skapats med tillhörande arbetsblad för eleverna för att komplettera den befintliga undervisningen. Den färdiga lektionsplaneringen medför att lärare inte behöver lägga ned planeringstid eller köpa in material för arbetet utan kan följa en färdig planering.

Rörelse och motorisk träning påverkar studieresultat positivt enligt tidigare forskning. Syftet med studien var att skapa en praktiskt användbar hinderbana och se om elevers i förskoleklass motoriska progression gynnades av banan. Studien ville även ta reda på vad eleverna tyckte om hinderbanan. Metod för att genomföra studien var observationer och intervjuer. Huvudresultat var att den motoriska progressionen gynnades av hinderbanan och att eleverna tyckte att banan var rolig. En eventuell slutsats man kan dra av studien är att det motoriska minnet byggs upp av att genomföra samma övningar flera gånger, vilket också kan kopplas till tidigare forskning.

Från hösten 2022 ändrades innehållet i läroplanen i kunskapsområdet sex- och samlevnad. Syftet med den här studien var att undersöka lärares uppfattningar kring kunskapsområdet Sexualitet, samtycke och relationer. Tre frågor ställdes; har lärarna anpassat sin undervisning efter förändringen, har de den kompetens och utbildning som krävs och vilken erfarenhet av undervisningen har de? Undersökningen genomfördes med en enkät som hade slutna och öppna frågor som besvarades av 21 lärare ifrån ett begränsat geografiskt område i Kalmar län. Resultatet visar 67% av lärarna förändrat sin undervisning efter läroplansändringen. Lärarna känner sig trygga i sin kompentens inom området men efterlyste ändå mer utbildning. I sin undervisning har lärarna påtalat att yttre professioner varit framgångsrikt och att flera önskar att bjuda in ytterligare professioner i sin undervisning. Läroplansändringen är relativt ny och det ska därför bli spännande att följa utvecklingen om några år.

Studien syftar till att undersöka hur tryckta läromedel i lågstadiet främjar denkommunikativa och reflektiva förmågan. Genom att integrera både kvalitativa ochkvantitativa metoder, inklusive intervjuer och genomgång av befintlig litteratur,analyseras hur arbetsböcker från tre olika förlag inom ämnet naturvetenskap ärutformade och hur de påverkar elevens förmåga till kommunikation och reflektion.Resultaten av studiens undersökning visar på betydande brister i hur dessa läromedelstödjer eller hindrar elevens utveckling av dessa viktiga förmågor. Bristerna inkluderarbland annat brist på anpassning till olika inlärningsstilar, brist på interaktivitet ochmöjligheter till diskussion samt bristande tillämpningar. Genom att adressera dessabrister och implementera förbättringsåtgärder kan tryckta läromedel spela en mer kritiskoch givande roll i den pedagogiska verksamheten och bidra till en mer holistiskutveckling av elevernas kommunikativa och reflektiva förmåga.

Arbetets syfte är att undersöka om arbetsmetoden naturkunskap och teknik för alla, även kallad NTA är en anpassningsbar arbetsmetod och hur anpassningsbar den i så fall är. Arbetet bygger på kvalitativa metoder och innehåller strukturerade lärarintervjuer och lektionsobservationer med lärare som är aktiva på lågstadiet och är utbildade inom NTA. Tidigare forskning nämner att lärare väljer bort arbetsmetoden NTA eftersom de upplever den som styrd, medan andra uppskattar metoden eftersom den får dem att våga undervisa i ämnen de annars hade undvikit. Resultatet av min studie har visat att NTA är anpassningsbar till en grad och att de lärare som anpassar arbetet med NTA har arbetat länge som lärare och besitter hög kompetens. Lärare kan själv välja hur de vill arbeta med de uppdrag NTA erbjuder och lärarna väljer själva hur de vill dokumentera arbetet med eleverna. Det som inte är anpassningsbart inom NTA är NTA-lådans tema och vilket färdigt material som följer med den.

Syftet med den här studien var att undersöka vilka metoder lärare tillämpar för extra anpassningar och särskilt stöd i NO- och teknikundervisningen i grundskolans årskurs 4-6 samt om dessa skiljer sig åt jämfört med andra ämnen. För att besvara syftet genomfördes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem lärare som därefter analyserades tematiskt. Studien visar att de metoder lärare använder för extra anpassningar är att arbeta tillsammans med hela klassen och att särskilt stöd sker individuellt tillsammans med speciallärare. Språket och språkliga förmågor visade sig vara genomgående viktiga beståndsdelar för att elever ska behärska NO- och teknikundervisningen. Studien påvisade inga skillnader i extra anpassningar eller särskilt stöd jämfört med andra ämnen.

Undersökningen syftar till att jämföra om utomhusundervisning eller klassrumsundervisning i samband med fysikämnet är gynnsammast för elevers lärande. Inklusive undersöka elevers syn på samt uppfattning av utomhusundervisning. Till undersökning används mixade metoder i samband med datainsamlingen, med både kvantitativ- och kvalitativansats. Rapporten omfattas utav framställande av lektionsplaneringar, en jämförelse mellan elevresultat samt observationer och intervjuer. Resultatet visar att utomhusundervisning i samband med fysikundervisningen är gynnsammast för elevers kunskapsinhämtning. Samtliga elever är positivt inställda till utomhusundervisning, där de önskar mer av denna undervisningsmetod. Därtill upplever eleverna att undervisning i utomhusmiljö är mer lustfyllt och kravlöst, där de kopplar utomhusundervisning med hälsa och lek snarare än ett undervisningstillfälle.

Syftet med denna studie var att undersöka vilken förståelse elever har om vad som är levande och vad som är en växt. Undersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer på en grundskola och innefattade 13 elever i årskurs 3. Resultatet visar att det främst är djur som eleverna spontant tänker på när de ska ange saker som lever och då framför allt olika ryggradsdjur. När växter anges är de just som ”växter”, inte enskilda arter eller växtgrupper. Rörelse är något som eleverna associerar med liv. Resultaten visar några kritiska aspekter om vad som är liv och vad som är växter, bland annat råder tveksamheter beträffande om ”grönsaker” är växter och lever, att frön lever samt att svampar inte är växter. En slutsats av denna studie är att det finns behov av att utveckla undervisningen om växter och på så vis öka växtmedvetenheten.

Syftet med studien är att studera effekterna om 15 minuters promenad samt 15 minuters lätt pulshöjande aktivitet kan påverka elevers prestationer i ämnet Året runt i naturen baserat på ämnet biologi för årskurs 1-3. Studien vilar på neurovetenskaplig förankring utifrån hur fysisk aktivitet kan påverka kognitiva funktioner hos människor. Metoden bygger på en jämförelse mellan två elevgrupper där den ena gruppen deltog i fysisk aktivitet och den andra gruppen genomförde 15 minuters filmtittning samt 15 minuters läsning. Utifrån både för- och eftertester mellan undervisningsförsöken skapades data för att mäta skillnader i prestation mellan grupperna. Resultatet i studien visar att fysisk aktivitet leder till signifikanta förbättringar i elevernas skolprestationer med tydliga skillnader i resultatet. Slutsatsen pekar på att regelbunden fysisk aktivitet inte bara förbättrar elevernas fysiska hälsa utan även deras kognitiva förmågor vilket stärker argumentet för att integrera fysisk aktivitet i skolans vardagsrutiner.

The accumulation of large datasets and increasing data availability have led to the emergence of data-driven paleontological studies, which reveal an unprecedented picture of evolutionary history. However, the fast-growing quantity and complication of data modalities make data processing laborious and inconsistent, while also lacking clear benchmarks to evaluate data collection and generation, and the performances of different methods on similar tasks. Recently, artificial intelligence (AI) has become widely practiced across scientific disciplines, but not so much to date in paleontology where traditionally manual workflows have been more usual. In this study, we review >70 paleontological AI studies since the 1980s, covering major tasks including micro- and macrofossil classification, image segmentation, and prediction. These studies feature a wide range of techniques such as Knowledge-Based Systems (KBS), neural networks, transfer learning, and many other machine learning methods to automate a variety of paleontological research workflows. Here, we discuss their methods, datasets, and performance and compare them with more conventional AI studies. We attribute the recent increase in paleontological AI studies most to the lowering of the entry bar in training and deployment of AI models rather than innovations in fossil data compilation and methods. We also present recently developed AI implementations such as diffusion model content generation and Large Language Models (LLMs) that may interface with paleontological research in the future. Even though AI has not yet been a significant part of the paleontologist's toolkit, successful implementation of AI is growing and shows promise for paradigm-transformative effects on paleontological research in the years to come.

Small-scale fisheries (SSF) have a long history on Gotland, the largest island in Sweden and the Baltic Sea. Today they are struggling to survive due to competition from industrial fisheries, other animals, and the reputation of Baltic fish containing high levels of toxins. With topics like authenticity and sustainability becoming increasingly important in the tourism sector, integrating SSF in the destination image and utilising locally caught fish in restaurants shows great potential for Gotland to become a more sustainable destination, offering more authentic experiences to tourists. This study aims to explore the inclusion of SSF and related aspects in Gotland’s destination image through an analysis of websites and Instagram accounts, and how much SSF are included in local restaurants through interviews with restaurant owners. The study highlights the missed opportunities for tourism on Gotland to incorporate SSF and related aspects. In the analysis, it was shown that SSF merely occupied a background role in the destination image. Just as SSF occupy a minor role in Gotland’s destination image, its role in the local gastronomy scene is limited. The restaurant owners highlighted an acute need for education and collaboration to facilitate the potential use of local fish from SSF. If SSF and related aspects were incorporated into Gotland’s tourism, the natural beauty and historical culture could be complemented by living heritage. This could enable tourists to experience more authentic activities or to consume seafood more sustainably, and therefore enhance their experience altogether with the addition of potentially distinguishing Gotland as a destination. Simultaneously, local fishers are uplifted while the health of the delicate ecosystems of the Baltic Sea is supported and improved upon for generations to come.

Denna studie undersöker om fysisk aktivitet har någon effekt för att öka elevernas artkunskaper i Norden. Syftet är att kombinera undervisning i artkunskap med fysisk aktivitet och se om det ger någon effekt för elevernas inlärning. För att undersöka effekten av fysisk aktivitet har det använts ett kunskapstest om olika sorters arter som är vanliga att se i Norden. Kunskapstestet användes som förtest och eftertest. I studien delades eleverna in i två grupper, där den fysisk aktiva gruppen hade fysisk aktivitet i 30 minuter före undervisningen och den andra gruppen, kontrollgruppen, hade lugn aktivitet inne i klassrummet. Resultatet från studien visar att gruppernas resultat från eftertestet inte visade någon större skillnad mellan grupperna. Däremot hade samtliga elever signifikant ökat sina kunskaper inom artkännedom. Denna studie visade att fysisk aktivitet inte hade någon större effekt på elevernas inlärning, däremot hade samtliga elever ökat sina kunskaper om vanliga arter i Norden.

Syftet med studien är att öka kunskaper om i vilken omfattning F-3 lärare använder sig av utomhuspedagogik vid undervisning om ekosystem. Det undersöks även vilka hinder och möjligheter som de deltagande lärarna ser med denna undervisningsmetod. Tidigare studier visar hur hinder som elevers säkerhet och tidsaspekten rörande planering påverkar lärares val av att minska eller exkludera användandet av utomhuspedagogik vid undervisning av NO-ämnena. Det framkommer även att elever som får ta del av utomhuspedagogik vid NO-undervisningen bildar sig ett intresse för undervisningen och tar därför till sig innehållet. Det arbete som presenteras här är en enkätstudie där både slutna och öppna frågor har använts för att undersöka lärares erfarenheter av att använda utomhus pedagogik iundervisning om ekosystem. Resultatet visade att lärare använder sig av utomhuspedagogik vid undervisning av ekosystem i olika stor utsträckning samt att deltagarna ser olika hinder och möjligheter med undervisningsmetoden. Deltagarna anser att elevernas samarbetsförmåga förbättras när NO-undervisningen bedrivs med utomhuspedagogik, dock ser många tiden som ett hinder för att kunna tillämpa denna undervisningsmetod. Trots att det finns hinder med att använda utomhuspedagogik vid undervisning av ekosystem väljer majoriteten av lärarna att förbise dessa då möjligheterna väger tyngre. I resultatet lyfts även två grupper fram där deltagarna i grupp 1 aldrig/sällan tillämpar utomhuspedagogik och deltagarna i grupp 2 tillämpar detta vid varje eller vartannat undervisningstillfälle.

Syftet med studien var att med en kvalitativ forskningsansats undersöka lärares upplevda möjligheter och utmaningar med programmeringsundervisningen i teknik ur ett ramfaktorteoretiskt perspektiv. Detta har undersökts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fem lärare. Tidigare forskning har visat att lärare haft bristande ämneskunskaper, låg självkänsla och saknat tid för att implementera programmering i teknikundervisningen, något även denna studies resultat har visat. Ramfaktorteorin har använts som teoretiskt ramverk för att synliggöra vilka faktorer lärare upplever som utmanande och möjliggörande i samband med programmeringsundervisningen i teknik. Studien har genomförts med avsikten att kunna formulera insikter kring vilka ramfaktorer som kan påverka denna undervisning. Resultatet visar att lärares inre ramar som ämneskunskaper och självförtroende har en stark påverkan på vilka möjligheter som finns för undervisningen i programmering och att det är utmanande att bedriva programmeringsundervisning utan skolans stöd. De yttre ramarna som skolans förhållningssätt och stöd samt tid upplevs utmanande på olika sätt utifrån de självupplevda inre ramarna.

Vårt arbete fokuserar på undervisningsmaterial och identifikation av de faktorer som påverkar valen av dessa, särskilt för årskurserna 4 - 6. Vi har analyserat användningen av undervisningsmaterial inom naturvetenskap ute på skolor för elever i årskurs 4–6. Genom detta har vi kartlagt vilka material som för närvarande används och identifierat viktiga faktorer som påverkar valet av dessa i undervisningen. En betydande del av studien fokuserade på att samla data om de specifika läromedel som lärare och skolor har gjort. Genom intervjuer fick vi en bild av vilka resurser som används för att undervisa i naturvetenskap i dessa årskurser. Detta innefattade läroböcker, digitala plattformar, experimentmaterial, utflykter och andra undervisningsresurser. Resultaten från undersökningen visar på att det är vissa läromedel som tycks vara vanligt förekommande och att dessa anpassas utifrån skolmiljön och olika pedagogiska behov. Digitala resurser tycks bli alltmer betydelsefulla och flera skolor har övergått till att integrera teknologi för att förbättra inlärningsupplevelsen. När det gäller faktorer som påverkar valen av materialet framkom det att lärarnas kompetens och pedagogiska metoder spelar en avgörande roll. Lärarnas bedömning av materialets lämplighet för elevernas nivå, engagemang och intresse var centrala överväganden. Dessutom påverkades valen av läromedel utifrån faktorer som tillgänglighet, kostnad och överensstämmelse med läroplanen.

Syftet med studien är att undersöka lärares, kuratorers och rektorers erfarenheter och upplevelser av elevers bruk av beroendeframkallande medel samt hur undervisning om dessa substanser kan bidra till ett hälsofrämjande- och förebyggande arbete. Tidigare forskning har visat att det finns få studier som utforskar vilken typ av undervisning som är mest effektiv för att förhindra ungas tidiga bruk av olika substanser. För att samla in data har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer använts. De som deltagit i intervjuerna är tre lärare, två kuratorer och en rektor. Studien baseras på delar av den sociokulturella teorin, fokus är på hur eleverna lär sig och tar till sig information. Resultatet visar att respondenterna har varierade upplevelser och erfarenheter kring elevers bruk av beroendeframkallande medel samt skilda uppfattningar om behovet av undervisning inom detta område. Samtliga respondenter är överens om att ämnet är svårt att undervisa i, men att undervisning om ämnet upplevs som positivt för det hälsofrämjande- och förebyggande arbetet. Vidare framkommer vikten av att stärka elevernas förmåga att göra självständiga val. Avslutningsvis betonar respondenterna att undervisningen måste anpassas efter elevernas ålder och behov., The purpose of this study is to investigate the experiences and perceptions of teachers, counselors, and the principal regarding students´ use of addictive substances and how education about these substances can contribute to health-promoting and preventing efforts. Previous research has shown that there are few studies exploring which types of education is most effective in preventing early use of various substances among young people. To collect data, a qualitative method in form of semi structured interviews was used. The participants in the interviews were three teachers, two counselors, and one principal. The study is based on parts of the sociocultural theory, this study focusses on how students receive information. The results show that the respondents have varied experiences and perceptions regarding students’ use of addictive substances, as well as different opinions on the need for education in this area. All respondents agree that the subject is difficult to teach, but that education about addictive substances is seen as positive for health- promoting and preventive work. Furthermore, it emerged that many of the teachers, counselors and the principal believe it is important to strengthen students’ ability to make independent choices. In conclusion, the respondents emphasize that education must be adapted to the students’ age and needs, as these vary.

Vi lever i en urbaniserad värld och mer än hälften av jordens befolkning bor i städer globalt. God tillgång och tillgänglighet till bostadsnära grönområden har påvisats öka vår psykiska och fysiska hälsa. Världshälsoorganisationen (WHO) och Förenta nationerna (FN) har båda antagit program med mål att öka och säkra tillgängligheten till grönområden. I detta examensarbete jämförs fyra olika metoder för att analysera nuläget av tillgång och tillgänglighet i Falkenberg. Analysen genomförs i tre steg. I steg 1 definieras de grönområden som ingår i analysen. I steg 2 jämförs buffert- och nätverksanalys och i steg 3 beräknas tillgängligheten med 2 modeller av Two-Step Floating Catchment Area metoden (2SFCA). De polygonbaserade beräkningar som sker med buffert- och nätverksanalys beräknar tillgången ensidigt och beräknar den spatiala tillgängligheten eller befolkningstrycket på ett grönområde. Med 2SFCA-metoderna kombineras tillgången och efterfrågan i samma analys. Analysen finner att cirka 90 % av invånarna i Falkenberg har tillgång till bostadsnära grönområden inom 300 meter, dock är både tillgång och tillgänglighet lägre i de centrala delarna av tätorten. I studien jämförs traditionella metoder för att beräkna den spatiala tillgängligheten så väl som nyare metoder. 2SFCA-metoderna beräknas med och utan avståndsviktning. I vidare studier vore det intressant att implementera en kvalitetsaspekt där så väl ett grönområdes kvalitet som dess avstånd avgör attraktionskraft., More than half of the world population live in cities or urban areas today. Urban green spaces (UGS) have been found to have an impact on the mental and physical well-being of urban citizens. The World health organisation (WHO) and United Nations (UN) both have set goals to increase and secure the accessibility to UGS, especially for children and young people. The aim of the study is to measure the spatial accessibility to UGS in Falkenberg, Sweden. The work consists of three steps. Step 1 is to define what constitutes a green space. Step 2 aims to compare buffer and network analysis to determine which method is best suited for the third step. Step 3 is to measure the accessibility by using the Two-step Floating Catchment Area Method (2SFCA) and thereafter integrate a Gaussian distance decay to the function and conduct the measures with the Enhanced two-step floating catchment area method (E2SFCA). Step 2 finds that there is no major difference in access to green space between the buffer and network analysis as approximately 90 % of the population have access to green space within 300 meters from their home. In step 3 the implementation of the 2SFCA Method finds that 13 % has no access to UGS and 41 % has a low accessibility score. By introducing the distance decay function the population with low-mid to high-mid accessibility score increases as well as the overall accessibility. This is due to the nature of E2SFCA which does not treat the distance threshold dichotomous. Further studies could benefit from implementing a probability function to the E2SFCA method to incorporate the attraction to a UGS by using the qualitative values in combination with the distance.

Livsmedelsindustrin är en bidragande faktor till klimatförändringarna, där innovativalösningar, såsom vertikal odling, kan appliceras för att främja en hållbar livsmedelsproduktion. Vertikala odlingssystem möjliggör urban inomhusodling,vertikalt i hyllplan, i kontrollerade miljöer med odlingskammare, belysningssystem samt vanligtvis jordfri odlingsmetod (t.ex. hydroponik), som är essentiella delar avsystemet. Temperatur, relativ fuktighet och artificiellt ljus regleras efter grödornas behov. Vid hydroponisk odling används odlingssubstrat såsom stenull istället för jord och växternas rötter är i konstant kontakt med det återcirkulerande vattnet i systemet, som förser växterna med näring. Tidigare livscykelanalyser av vertikala odlingssystem, om än ett begränsat antal, belyser elförbrukningen som den största bidragande faktorn till miljöpåverkan, samt att utbyte av olika material kan generera en lägre total miljöpåverkan. Examensarbetet syftar till att utföra en livscykelanalys på Swegreens vertikala odlingssystemet Freja, på ICA Maxi i Solna. Vidare syftar livscykelanalysen till att identifiera de faser och flöden som står för betydande miljöpåverkan, samt några förbättringsförslag. Det vertikala odlingssystemet antar perspektivet ‘vagga till användning’ under 30 år, exkluderande monterings- och sluthanteringsfasen. Användningsfasen innefattar sallatens livscykel från ‘vagga till grav’, exkluderande förtäringsfasen. Den funktionella enheten är 1 kg producerad ekbladssallat tillgänglig för konsumenter av klass 1. Data har inhämtats från både Swegreens digitaliserade data och från en tidigare studie utförd på Swegreens odlingssystem Saga. För bearbetning har programvaran SimaPro och databasen Ecoinvent 3.8 använts. Resultaten analyseras utifrån miljöpåverkanskategorierna ekotoxicitet (sötvatten), fossil resursanvändning, försurning, klimatförändringar, markanvändning, resursanvändning (mineraler och metaller), vattenanvändning och övergödning (sötvatten). Odlingsfasen, The food industry is a contributing factor to climate change, where innovative solutions, such as vertical farming, can be applied to promote sustainable food production. Vertical farming systems enable urban indoor farming, vertically on shelves, in controlled environments with cultivation chambers, lighting systems and usually soil-free cultivation methods (e.g. hydroponics), that are essential parts of the system. Temperature, relative humidity and artificial light are regulated to satisfy the crops needs. Hydroponic cultivation utilizes growing mediums such as rock wool instead of soil and the roots of the plants are in constant contact with the recirculating water in the system, which provides the plants with nutrients. Previous life cycle assessments of vertical farming systems, although limited in numbers,highlight the electricity consumption as the largest contributing factor to the environmental impact, as well as replacing different materials for a lower environmental impact. This study aims to assess the environmental impacts and hot spots, through the use of life cycle assessment, on Swegreen's vertical farming system Freja, at ICA Maxi Solna. Furthermore the life cycle assessment aims to identify the phases and flows that accounts for significant environmental impact, as well as some suggestions for improvement. The vertical farming system applies the perspective of ‘cradle to use’for 30 years, not including the assembly or waste disposal phase. The use phase includes the life cycle of lettuce, from ‘cradle to grave’, not including the consumption phase. The functional unit is 1 kg of produced oak leaf lettuce, class 1,available to consumers. Data has been obtained from both Swegreen's digitized data and from a previous study conducted on Swegreen's farming system Saga. To process the data, the software SimaPro and the Ecoinvent 3.8 database was applied. Results are analyzed with regards to the environmental impact categories ecotoxicity (freshwater), f

Mobilens roll kan sägas gått från att vara ett rent kommunikationsmedel till att vara en naturlig förlängning av individen. Genom mobilen utförs såväl arbete som upprätthållandet av sociala relationer, konsumering av underhållning och en rad andra nödvändiga funktioner. Det råder idag konsensus att människans kognitiva kapacitet för bearbetning av perceptuell information är begränsad och dessa resurser sätts dagligen på prov, inte minst vid riskfyllda moment såsom bilkörning. Givet mobilens centrala funktion i det moderna samhället och dess betydelse för individen, avser denna studie undersöka om mobilen utgör ett distraktionsmoment när människor utför kognitivt krävande uppgifter. Detta undersöktes genom en simulatorstudie där deltagare exponerades för två betingelser: betingelse 1 (kontrollbetingelse) utan telefon och betingelse 2 där en mobil introducerades som simulerade mottagandet av regelbundna mobilnotiser från en populär meddelandeapp. Utifrån dessa förutsättningar mättes deltagarnas prestation (antalet varningar, varningar per minut) och upplevda arbetsbelastning med avsikt att undersöka eventuella skillnader. Resultaten kunde ej påvisa några statistiskt signifikanta skillnader för antalet varningar (p = ,209) eller antal varningar per minut (p = ,258) mellan de olika två betingelserna. Det fanns heller ingen statistiskt signifikant skillnad mellan deltagarnas upplevda arbetsbelastning (p = ,211), dock kunde en nära signifikant skillnad mellan deltagarnas upplevda mentala och perceptuella belastning observeras (p = .51). Framtida studier med större urvalsstorlek och en högre grad av kontroll kring mätningsutrustningen kan därigenom tänkas generera resultat som bidrar till god kunskap om potentiellt riskfyllda beteenden vid kognitivt krävande aktiviteter som bilkörning.

Denna studie undersöker utmaningar och möjligheter i undervisningen om klimatförändringar och hållbar utveckling i NO och teknik i årskurs 4–6 med fokus på lärarnas perspektiv. Motiverat av att förstå hur skolan kan bidra till att arbeta med klimatkrisen, syftar studien till att analysera hur lärare anpassar undervisningen för att engagera elever och hantera utmaningar såsom bristande material och klimatångest. Genom kvalitativa intervjuer med fem lärare utforskas deras strategier och hur de uttrycker utmaningar med denna undervisning. Resultaten visar att lärare aktivt anpassar undervisningen genom en blandning av metoder och material, trots begränsningar i material och fortbildningsmöjligheter. Klimatångest framstår som en betydande faktor, och balansen mellan att informera om allvaret i klimatkrisen och ge hopp för framtiden ses som viktig. Studien betonar behovet av fortbildning och förbättringar i lärarutbildningen för att stödja undervisningen inom ämnet. Slutsatsen är att skolan spelar en stor roll i att förbereda eleverna för att förstå och hantera den globala klimatkrisen och för att det ska fungera behöver lärarna mer stöd i arbetet gällande material och utbildning.

The purpose of the study is to add more knowledge about how two textbooks and teacher guides for science teaching in grade 1-3 relate to the central content of Lgr 22 and how they support teaching. The selected textbooks and accompanying teacher's guides are PULS NO-boken and Boken om NO 1-3. We have conducted a quantitative analysis of the textbooks and a qualitative analysis of the teacher guides. In the quantitative analysis, we have examined the extent to which the textbooks cover the central content. In the qualitative analysis, we used an existing framework for teacher guides. The results show that both textbooks cover all parts of the central content, but to varying degrees. Boken om NO 1-3 contains the most systematic investigations and the only field study in the textbooks is found in Boken om NO 1-3. PULS NO-boken has more information than Boken om NO 1 - 3. The result regarding the teacher guides is that PULS NO-boken in comparison to Boken om NO 1 - 3 has more subject didactic information and suggestions and supports the teacher's subject knowledge through factual explanations. Both textbooks cover all the core content prescribed by the curriculum. Thus, the choice between the textbooks lies with the teacher depending on which approach they prefer to use. Our conclusion is that the teacher's guide to PULS NO-boken benefits both teachers and students the most, as it is richer in subject-specific tasks and explanations than Boken om NO 1-3., Syftet med studien är att tillföra mer kunskap om hur två läroböcker och lärarhandledningar för NO-undervisning årskurs 1–3 relaterar till det centrala innehållet i Lgr 22 och hur de stödjer undervisningen. De utvalda läroböckerna med tillhörande lärarhandledningar är PULS NO-boken och Boken om NO 1–3. Vi har gjort en kvantitativ analys av läroböckerna och en kvalitativ analys av lärarhandledningarna. I den kvantitativa analysen har vi granskat omfattningen av läroböckernas behandling av det centrala innehållet. I den kvalitativa analysen har vi använt oss av ett befintligt ramverk för lärarhandledningar. Resultatet visar att båda läroböckerna behandlar alla delar i det centrala innehållet, dock i varierande omfattning. Boken om NO 1 – 3 innehåller flest systematiska undersökningar och den enda fältstudien i läroböckerna återfinns i Boken om NO 1 – 3. Vidare skiljer sig mängden faktatext mellan läroböckerna. PULS NO-boken har fler faktameningar än Boken om NO 1 – 3. Resultatet beträffande lärarhandledningarna är att PULS NO-boken i jämförelse med Boken om NO 1 – 3 har fler ämnesdidaktiska uppgifter och förslag samt stöttar lärarens ämneskunskap genom faktaförklaringar. Båda läroböckerna behandlar allt centralt innehåll som läroplanen föreskriver. Således ligger valet mellan läroböckerna hos läraren beroende på vilket arbetssätt hen föredrar att använda. Vår slutsats är att lärarhandledningen till PULS NO-boken gynnar såväl lärare som elever mest, då den är rikare på ämnesspecifika uppgifter samt förklaringar än Boken om NO 1–3.

Flera olika arter I Sverige kan ge skador på skogen på olika vis. Där hjortviltet är en stor skadegörare på framförallt yngre tallplanteringar. Varje år kommer Skogsstyrelsen ut med information om beteskadenivåerna i landet i form av en älgbetesinventeringsrapport (ÄBIN). Skogsstyrelsen uppmanar varje år till att det ska skjutas mer älg för att få ner skadenivåerna till 5 % som är det nationella målet. Betesskador på tallplantor i tidig ålder medför en tillväxtförlust och nedklassning av framtida virke vilket påverkar den ekonomiska aspekten. Av alla olika betesskador så står toppskottsbetet för ca 75 % av skadorna, där en åtgärd för att minska betesskador är att använda viltskyddsmedel på plantorna. Syften med studien var att undersöka om det var effektivt att använda viltskyddsmedel för att minska toppskottsskador på tallplantorna, samt att undersöka om mängden RASE i bestånden hade någon påverkan på skadenivåerna på tallplantorna. Studien genomfördes som ett fältexperiment där 4 bestånd på två olika geografiska platser i norra Dalsland inventerades. På varje plats så inventerades två olika bestånd av tall med medelhöjden 1-4 meter, där ett bestånd var behandlat med viltskyddsmedel och det andra inte. Skadenivåerna mättes i 2,82 m2 stora cirkelprovytor med ett provyteförband på 60 m. provytorna lades ut objektivt i ett rutnät på analoga kartor innan inventeringen. I varje provyta så mättes stamantal, andel RASE stammar och antal toppskottsskadade tallplantor. Resultaten visade en signifikant skillnad mellan tallbestånden, där de viltskyddsbehandlade plantorna var mindre betade på båda de olika områdena i norra Dalsland. RASE plantor hittades endast på det ena området, och där var den totala skadefrekvensen högre på tallplantorna både på de behandlade och obehandlade plantorna. En slutsats i studien är att viltskyddsmedel har god effekt för att skydda yngre tallplantor från att bli toppsskottsskadade av hjortviltet. Men också att andelen RASE plantor i tallbestån

This master thesis explored washing with water grades and lipase as environmentally friendly alternatives to conventional detergents containing surfactants. On hydrophilic surfaces, purified water can remove fat through roll-up mechanism, initiated by electrostatic repulsion forces. On hydrophobic surfaces, purified water alone cannot remove fat as there are no electrostatic repulsion forces. However, addition of lipase might promote degreasing through solubilization. Lipases are only activated when encountering an oil-water interface. Once activated, lipases can hydrolyze carboxylic ester bonds in fats. The aim of this project was to evaluate if addition of lipase from Rhizopus niveus (RNL) to water grades (such as ultrapure water, DIRO, and tap water) can enhance their cleaning efficiency to remove fat-based stains from hydrophilic and hydrophobic surfaces. An interesting phenomenon was observed in contact angle measurements. On hydrophilic surface, some solutions with high RNL concentration caused the oil droplet to divide into several droplets. The involved mechanisms are yet unknown. Gravimetric analysis showed a significant increase in cleaning efficiency in most samples (except tap water) after addition of RNL. Also, the effect of interfacial changes became significant. Multiple cycle washing, with repeated interfacial changes and high rate of fat removal, was more efficient than single cycle washing. In the quartz crystal microbalance with dissipation (QCM-D) measurements, RNL had a significant effect on the frequency and dissipation data. Observed changes when washing with RNL, suggest that apart from the cleaning promoted by interfacial changes, also enzymatic cleaning was occurring. Unfortunately, the calculated cleaning efficiencies reveal that addition of RNL did not increase the cleaning efficiency in this specific washing test. To obtain extensive understanding of RNL’s behavior and activity in water grades, as well as the effect of RNL on different s

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka lågstadielärares perspektiv på utomhusundervisning inom de naturorienterande ämnena samt dess påverkan på elevers lärande och känslomässiga band till naturen. Mot bakgrund av minskad utomhusvistelse bland barn och unga, vilket även kan påverka deras känslomässiga band till naturen, skolprestationer samt engagemang för natur och miljö, betonas skolans viktiga roll i att vända denna nedåttrend, eftersom eleverna spenderar en betydande del av sin uppväxt i skolan. Genom semistrukturerade intervjuer och en ramfaktorteoretisk utgångspunkt, visar studien att lärarna anser att elever behöver möjlighet att vistas i naturen för att skapa ett band till den, vilket även främjar ett djupare lärande. Denna studie synliggör även att lärare med erfarenhet av utomhusundervisning även upplever den som främjande för elevers lärande och känslomässiga band till naturen, eftersom de får större möjligheter att förstå naturen på ett konkret sätt. Dock indikerar studien att lärarnas egen inställning till naturen utgör den största begränsande faktorn för utomhusundervisning. Detta visar att skolledningens insatser är centrala för att stödja lärare genom exempelvis fortbildning för att de sedan ska kunna skapa möjligheter för eleverna att bygga upp positiva relationer till naturen redan i årskurs F-3.

Denna studie undersöker betydelsen av sociala nätverk och rekreationsaktiviteter för välbefinnandet hos ett urval skandinaviska sjöfarare, med särskilt fokus på hur dessa aktiviteter påverkar deras psykosociala hälsa ombord på fartyg. Studien belyser sambandet mellan mental ohälsa och tillgängligheten till rekreationsmöjligheter, samt analyserar effekterna av internet och socialt stöd för att hantera isolering och stress. Genom en kvalitativ metodologi med semistrukturerade intervjuer och användning av Social Network Theory, analyseras dynamiken och interpersonella relationer ombord. Resultaten tyder på att sjöfararna starkt värderar rekreationsaktiviteter såsom fysisk träning och social interaktion, vilka bidrar till en känsla av normalitet och minskar känslor av isolering. En kritisk faktor är behovet av stark social sammanhållning, främjad av gemensamma aktiviteter, men studien identifierar även utmaningar såsom bristen på djupgående relationer och behovet av att balansera socialt umgänge med individuella behov. Studien understryker vikten av fortsatta undersökningar för att förbättra sjöfararnas arbetsförhållanden och välbefinnande, och erbjuder insikter för strategiutveckling., This study explores the significance of social networks and recreational activities for the well-being of a group of Scandinavian seafarers, with a particular focus on how these activities impact their psychosocial health aboard ships. The research highlights the relationship between mental health issues and the availability of recreational opportunities and analyzes the effects of internet and social support in managing isolation and stress. Employing a qualitative methodology with semi-structured interviews and using Social Network Theory, the dynamics and interpersonal relationships aboard are analyzed. The results suggest that seafarers highly value recreational activities such as physical exercise and social interaction, which contribute to a sense of normality and reduce feelings of isolation. A critical factor is the need for strong social cohesion, promoted by shared activities, but the study also identifies challenges such as the lack of deep relationships and the need to balance social engagement with individual needs. The study underscores the importance of continued investigations to improve the working conditions and well-being of seafarers and provides insights for developing strategies that support these goals.

Det här arbetet handlar om lärarens val av arbetssätt och lärmiljö i NO-undervisningen. Mer specifikt handlar arbetet om lärares val att använda laborationer eller utomhusundervisning. Syftet är att bidra till en ökad förståelse för varför lärare väljer att undervisa eller inte undervisa på ett visst sätt, samt hur lärarens val av arbetssätt och lärmiljö kan främja elevernas intresse och öka deras kunskaper i de naturvetenskapliga ämnena. En enkät med frågor om detta har besvarats av lärare som undervisar i NO-ämnena för elever i årkurs F-3. Resultatet visar att alla lärare inte använder sig av laborativ undervisning eller utomhusundervisning i NO. Lärarna nämner att de skulle vilja inkludera laborationer och utomhusundervisning, då de anser att det är effektiva val vid inlärning av olika aspekter i ämnet. Dock nämner lärarna olika orsaker till att de inte kan inkludera laborationer och utomhusundervisning kontinuerligt under ett läsår. Lärarna förklarar att det handlar om faktorer såsom brist på kunskaper, resurser och tidsplanering.

Laborativ och undersökande undervisning i grupp är gynnsam för elevers kognitiva ochsociala utveckling, intresse och förståelse för ämnet. Ändå ökar individuellt arbete iskolan, där autentiska upplevelser uteblir. En bidragande faktor kan vara brist påforskningsrelaterad kunskap i ämnet, samt att lärare generellt saknar tilltro till sinförmåga. Syftet med studien är att skapa kunskap kring hur lågstadielärare arbetarlaborativt och undersökande i och med de naturorienterande ämnena. För att skapaförståelse för detta undersöks hur lärare arbetar samt vilka hinder och/eller förutsättningarsom föreligger lärares didaktiska val och undervisningsmetoder i no. Empirin insamladesgenom en kvalitativ enkät, vars svar analyserades utifrån variationsteorin. Resultatet visaratt lärare vill och strävar efter att implementera en laborativ och undersökandeundervisningspraktik. Skillnader kring förutsättningar och möjligheter har identifierats.Där avgörande aspekter är ekonomi, klasstorlek, tillgång till material och miljöer.Studiens slutsats är att lärare har goda möjligheter att bedriva varierad, laborativ ochundersökande undervisning. Majoriteten av lärarna varierar dock inte sina val avelevaktiviteter. Slutligen påvisas att fortbildning och stödstrukturer behövs för att lärareska implementera arbetssättet.

Indoor air pollution resulting from volatile organic compounds (VOCs), especially formaldehyde, is a significant health concern needed to predict indoor formaldehyde concentration (Cf) in green intelligent building design. This study develops a thermal and wet coupling calculation model of porous fabric to account for the migration of formaldehyde molecules in indoor air and cotton, silk, and polyester fabric with heat flux in Harbin, Beijing, Xi'an, Shanghai, Guangzhou, and Kunming, China. The time-by-time indoor dry-bulb temperature (T), relative humidity (RH), and Cf, obtained from verified simulations, were collated and used as input data for the long short-term memory (LSTM) of the deep learning model that predicts indoor multivariate time series Cf from the secondary source effects of indoor fabrics (adsorption and release of formaldehyde). The trained LSTM model can be used to predict multivariate time series Cf at other emission times and locations. The LSTM-based model also predicted Cf with mean absolute percentage error (MAPE), symmetric mean absolute percentage error (SMAPE), mean absolute error (MAE), mean square error (MSE), and root mean square error (RMSE) that fell within 10%, 10%, 0.5, 0.5, and 0.8, respectively. In addition, the characteristics of the input dataset, model parameters, the prediction accuracy of different indoor fabrics, and the uncertainty of the data set are analyzed. The results show that the prediction accuracy of single data set input is higher than that of temperature and humidity input, and the prediction accuracy of LSTM is better than recurrent neural network (RNN). The method's feasibility was established, and the study provides theoretical support for guiding indoor air pollution control measures and ensuring human health and safety.

I denna studie har vi genom en kvantitativ enkätundersökning studerat hur lärandet i NO – undervisningen kan påverkas av elevernas intresse utifrån metoder, lärmiljöer och ämnesområden i årskurs f-3. Dessutom behandlar studien vilka faktorer som lärare upplever påverkar deras möjligheter att skapa en intresseväckande undervisning. Eftersom studier har gjorts som visar att lärande och intresse påverkas av varandra är vår studie relevant då forskning säger att elevernas resultat i naturvetenskap minskar. Det som framkommer i resultatet är att undervisningen bör göras mer elevnära och på det viset fånga elevernas intresse. Dessutom läggs det fram hur viktigt det är med elevinflytande för att bilda ett intresse för den naturvetenskapliga undervisningen. Det visar sig vara svårt eftersom faktorer som ämneskunskaper, ekonomi och lärmiljöer kan vara en utmaning för lärare då det kan begränsa möjligheterna till en intresseväckande undervisning. På det viset är lärarnas valda metoder och lärmiljöer i undervisningen inte baserade på elevernas intresse, utan den utgår framför allt ifrån läroplanen och kursplanen.

The literature asserts that science, technology, engineering, and mathematics (STEM) education needs to be authentic. Although models and modelling provide a basis from which to increase authenticity by bridging the STEM disciplines, the idea of authentic STEM education remains challenging to define. In response, the aim of this study is to identify consensus on significant elements of authentic STEM education through models and modelling. Views were gathered anonymously over three rounds of questions with an expert panel. Responses were subjected to a multimethod analysis that pursued identification, consensus, and stability in the panel’s revealed propositions and themes around authentic STEM education through modelling. The panel reached high consensus concerning the potential of STEM education to support learning across traditional subject borders through authentic problem solving. The panel also consented that modelling is indispensable for achieving real-world relevance in STEM education, and that model-based integrated STEM education approaches provide opportunities for authentic problem solving. Furthermore, results showed that integrating individual STEM subjects during teaching, in terms of including disciplinary knowledge and skills, requires specialised competence. Here, technology and engineering subjects tended to implicitly underpin communicated teaching activities aimed at STEM integration. The panellists stress that STEM disciplines should be taught collaboratively at the same time as they are not in favour of STEM as a subject of its own but rather as a cooperation that maintains the integrity of each individual subject. Many respondents mentioned integrated STEM projects that included modelling and engineering design, although they were not specifically labelled as engineering projects. Thus, real-world STEM education scenarios are often viewed as being primarily technology and engineering based. The panel responses also implicate a need for multi, QC 20231030

Accurate understanding of permafrost dynamics is critical for evaluating and mitigating impacts that may arise as permafrost degrades in the future; however, existing projections have large uncertainties. Studies of how permafrost responded historically during Earth's past warm periods are helpful in exploring potential future permafrost behavior and to evaluate the uncertainty of future permafrost change projections. Here, we combine a surface frost index model with outputs from the second phase of the Pliocene Model Intercomparison Project to simulate the near-surface (similar to 3 to 4 m depth) permafrost state in the Northern Hemisphere during the mid-Pliocene warm period (mPWP, similar to 3.264 to 3.025 Ma). This period shares similarities with the projected future climate. Constrained by proxy-based surface air temperature records, our simulations demonstrate that near-surface permafrost was highly spatially restricted during the mPWP and was 93 +/- 3% smaller than the preindustrial extent. Near-surface permafrost was present only in the eastern Siberian uplands, Canadian high Arctic Archipelago, and northernmost Greenland. The simulations are similar to near-surface permafrost changes projected for the end of this century under the SSP5-8.5 scenario and provide a perspective on the potential permafrost behavior that may be expected in a warmer world.

Marine sedimentary rocks deposited across the Neoproterozoic Cryogenian Snowball interval, similar to 720-635 million years ago, suggest that post-Snowball fertilization of shallow continental margin seawater with phosphorus accelerated marine primary productivity, ocean-atmosphere oxygenation, and ultimately the rise of animals. However, the mechanisms that sourced and delivered bioavailable phosphate from land to the ocean are not fully understood. Here we demonstrate a causal relationship between clay mineral production by the melting Sturtian Snowball ice sheets and a short-lived increase in seawater phosphate bioavailability by at least 20-fold and oxygenation of an immediate post-Sturtian Snowball ocean margin. Bulk primary sediment inputs and inferred dissolved seawater phosphate dynamics point to a relatively low marine phosphate inventory that limited marine primary productivity and seawater oxygenation before the Sturtian glaciation, and again in the later stages of the succeeding interglacial greenhouse interval.

The COVID-19 pandemic required higher education institutions to rapidly transition to Emergency Remote Instruction (ERI) with little preparation. Discussions are now underway globally to learn the lessons of COVID-19 and to use this knowledge to shape the future of learning science in higher education. In this study, we examined the experiences of instructors and students to ERI in three universities across three continents-America, Europe, and Australia. We measured the instructional strategies used by instructors including assessment types, and interaction opportunities during and outside class schedules. We also measured the learning challenges experienced by students including planning, distractions, technology, learning resources, their views on educational quality and what characterized quality interactions during ERI. Our findings suggest that most instructional strategies used by instructors changed little during ERI, although the nature of instructor and student interactions during class relied more heavily on technology. Students reported significant learning challenges which included distractions from their physical and social media environments and access to technology. Both instructors and students reported that interactions with each other and their peers were concerningly low, albeit similar to pre COVID-19 pandemic levels. There were differences in the perceptions of instructors and students on whether instructor-student interactions were better or worse online. Common among all universities, there was a large proportion of students reporting mental health and work-related stress. Lessons to be learned from the COVID-19 pandemic include ensuring more support for instructors to implement effective and equitable pedagogies and an increased recognition of the importance of practicals, and the social, interactive and hands-on aspects of learning science in higher education. We predict that the incorporation of active learning pedagogies and strategies wh

Turner syndrome is a genetic condition caused by a complete or partial loss of one of the X chromosomes. Previous studies indicate that Turner syndrome is associated with challenges in social skills, but the underlying mechanisms remain largely unexplored. A possible mechanism is a reduced social influence on learning. The current study examined the impact of social and non-social feedback on learning in women with Turner syndrome (n=35) and a sex- and age-matched control group (n=37). Participants were instructed to earn points by repeatedly choosing between two stimuli with unequal probabilities of resulting in a reward. Mastering the task therefore required participants to learn through feedback which of the two stimuli was more likely to be rewarded. Data were analyzed using computational modeling and analyses of choice behavior. Social feedback led to a more explorative choice behavior in the control group, resulting in reduced learning compared to non-social feedback. No effects of social feedback on learning were found in Turner syndrome. The current study thus indicates that women with Turner syndrome may be less sensitive to social influences on reinforcement learning, than the general population.

The formation of stars and planets is accompanied not only by the build-up of matter, namely accretion, but also by its expulsion in the form of highly supersonic jets that can stretch for several parsecs1,2. As accretion and jet activity are correlated and because young stars acquire most of their mass rapidly early on, the most powerful jets are associated with the youngest protostars3. This period, however, coincides with the time when the protostar and its surroundings are hidden behind many magnitudes of visual extinction. Millimetre interferometers can probe this stage but only for the coolest components3. No information is provided on the hottest (greater than 1,000 K) constituents of the jet, that is, the atomic, ionized and high-temperature molecular gases that are thought to make up the jet's backbone. Detecting such a spine relies on observing in the infrared that can penetrate through the shroud of dust. Here we report near-infrared observations of Herbig-Haro 211 from the James Webb Space Telescope, an outflow from an analogue of our Sun when it was, at most, a few times 104 years old. These observations reveal copious emission from hot molecules, explaining the origin of the 'green fuzzies'4-7 discovered nearly two decades ago by the Spitzer Space Telescope8. This outflow is found to be propagating slowly in comparison to its more evolved counterparts and, surprisingly, almost no trace of atomic or ionized emission is seen, suggesting its spine is almost purely molecular. Near-infrared imagery and spectroscopy from JWST of the Herbig-Haro 211 system, an analogue of the young Sun, reveals supersonic jets of hot molecules that can explain the origin of the 'green fuzzies' phenomenon.

Futuros multiespecie explora los modos en que diversas prácticas artísticas contemporáneas elaboran relaciones entre humanos y no humanos ante los futuros climáticos con foco en América Latina. En un recorrido que incluye el sonido de paisajes en extinción en Colombia, tejidos para aves en la Patagonia, imágenes de esqueletos de salmón del Pacífico, lxs artistas, investigadorxs, educadorxs y curadorxs ofrecen nuevos métodos de indagación sobre los vínculos entre formas de vida y no vida en un planeta herido por la violencia extractiva y neocolonial. Los diversos ensayos e intervenciones artísticas y curatoriales activan lo multiespecie como alternativa estética y política para futuros que convocan lo ancestral y lo no humano contra los imaginarios del catastrofismo climático., Multispecies Futures explores how diverse contemporary artistic practices address relations between humans and nonhumans, focusing on Latin America in the face of uncertain climate futures. In an analytical and sensorial journey that includes the sounds of landscapes in extinction in Colombia, weaved fabrics for birds in Patagonia, salmon skeletons from the Pacific, and mud for the Wichí people of Chaco, the artists, curators, researchers, and educators offer new methods of inquiry on the assemblages of lifeforms and non-lifeforms on a planet wounded by extractivist and neocolonial violence. The diverse scholarly essays and curatorial and artistic interventions activate the multispecies as an aesthetic and political alternative for futures that call for the ancestral and the nonhuman against climate catastrophism., Flerartigt framtidsskapande: Biokulturell diversitet i latinamerikanska och karibiska framtidsfiktioner (VR 2021-06648)

Denna studie syftar till att beskriva lärares tankar kring elevers lärande ochderas syn på att variera lärmiljöer i undervisningen av de naturvetenskapliga ämnena. Vilka uppfattningar har egentligen lärare omhur det påverkar elevernas inlärning att variera lärmiljöer? Tidigare forskning visar att lärare upplever att elevers kunskaper främjas av att använda sig av varierade lärmiljöer i de naturvetenskapliga ämnena.Vidare så belyser tidigare forskning att elever som får möta det teoretiskainnehållet i praktiska moment inhämtar och befäster kunskaper på ett lustfyllt sätt, när flera sinnen används. I denna studie har en flermetodsundersökning genomförts med 20 stycken lärare som arbetar från förskoleklass till årskurs 3 och är stationerade i olika geografiska delari landet. Lärarna besvarade en enkät och resultatet är baserat på deraserfarenheter av och tankar om elevers lärande i de naturvetenskapliga ämnena. Enligt dessa lärare finns det både utmaningar och förtjänster med att bedriva utomhusundervisning i de naturvetenskapliga ämnena. Samtliga lärare uttrycker sammanfattningsvis att det gynnar elevers lärande att bedriva undervisning i de naturvetenskapliga ämnena i varierade lärmiljöer där teori möter praktik, men att det finns utmaningar så som brist på tid, resurser och svårigheter att genomföra i elevgruppersom behöver struktur och anpassningar. Studien visar att även om detfinns utmaningar så är förtjänsterna med att bedriva utomhusundervisning märkbart fler men att utomhusundervisning trots detta inte har en central roll i undervisningen.

Naturvetenskap och teknik för alla - NTA är tänkt att främja ett undersökande arbetssätt där elever ställer hypoteser, drar slutsatser, diskuterar och arbetar systematiskt. Tidigare studier visar bristande tydlighet kring vad elever bör lära sig genom NTA och hur det påverkar deras lärande. Syftet med föreliggande studie är att undersöka lärares syn på lärande, utmaningar och möjligheter kopplat till NTA-lådan. Genom analys av semistrukturerade intervjuer visar studien att de hinder och möjligheter lärare upplever i NTA-undervisningen påverkar elevers lärande. Vår slutsats är att ramfaktorer i verksamheten spelar en betydande roll för vilka hinder lärarna möter, vilka förutsättningar de har samt vilka anpassningar som behöver genomföras för att kunna bedriva NTA-undervisningen.

Det visade sig finnas studier om begreppsanvändning i de högre åldrarna men begränsat av studier på begreppsanvändning i lågstadiet. Därför fattades intresse till studien. Syftet med studien var att studera två lärares begrepps- och språkanvändning under fyra genomgångar i NOundervisning. Studien utgår från en kvalitativ metod genom klassrumsobservationer och ljudinspelningar, dock med kvantifiering av data genom observationsprotokoll. Resultatet av studien visar att de observerade lärarna främst använder sig av vardagsspråk och hybridspråk under deras genomgångar i NO-undervisning. Det vetenskapliga språket används inte i lika stor utsträckning, men används när lärare aktivt utvecklar vidare elevers användning av begrepp. Om läraren är delaktig i de klassrumsdiskussioner som sker, används ett mer varierat språk. Detta leder till att elever får större möjligheter till förståelse för begrepp.

Studien är viktig för att diskutera undervisning i lågstadiet. Elever lär sig på olika sätt och skolans uppdrag är att anpassa undervisning till alla elevers olika förutsättningar. Studiens syfte är att få reda på och redovisa verksamma lågstadielärares uppfattningar och ställningstaganden kring att involvera flera sinnen (än synen och hörseln) i naturvetenskaplig undervisning. Studien är kvalitativ och metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med verksamma NO-lärare, där intervjuunderlag med förbestämda frågor och följdfrågor ställs beroende på respondentens svar. De olika intervjufrågorna relateras till rapportens övergripande tre forskningsfrågor: Hur beskriver lärare att de arbetar med att involvera så många sinnen som möjligt i sin undervisning? Hur påverkas elevernas ämneskunskaper, intresse och motivation när flera sinnen involveras i undervisningen? Samt vilka möjligheter och svårigheter upplever lärare när de undervisar där flera sinnen är involverade? Resultatet visar på att lärarna anser att det är viktigt att arbeta med flera sinnen. Involvering av sinnen sker genom experiment inomhus och specifika ämnesområden utomhus, som till exempel vattnets former samt tematiskt arbete. Intresse och motivation hos eleverna förstärks vid arbete med sina sinnen samt kropp. Mer planering krävs dock vilket lärarna beskriver som en svårighet vidinkludering av sinnen i undervisningen. Involvering av sinnen leder äventill främjad djupinlärning.

Studien baseras på att flera rapporter visar att skolämnet teknik är ett ämne som ofta hamnar i skymundan i skolundervisningen, och att det finns stora brister i elevernas teknikkunskaper. Några av orsakerna som flera rapporter beskriver är att lärarnas ämneskunskaper ibland inte är tillräckliga vilket kan bidra till att läraren inte känner sig trygg eller har självförtroendet för att undervisa i teknik. Rapporterna visar även att teknikundervisningen sällan utgår från elevernas intresse, erfarenheter eller vardag, vilket i sin tur kan bidra till att eleverna inte anser att teknik är ett ämne som dom finner användbart, och att det då blir ointressant för eleverna. Syftet med denna studie var att ta reda på och jämföra om lärarens målsättning med undervisningen överensstämmer med elevernas uppfattning om vad lektionen handlar om. Svaren har analyserats med stöd av bland annat Goodlads teori som handlar om hur genomförd läroplan upplevs av eleverna. De kvalitativa metoderna, klassrumsobservationer, lärarintervjuer och elevintervjuer används för att uppfylla syftet med studien. Två lärare och sju elever, har deltagit i studiens intervjuer. Resultatet från denna studie visar att elevernas uppfattning av lektionens innehåll till viss del tycks stämma överens med lärarens målsättning. Det är viktigt att lärarna erbjuds möjlighet till utveckling inom teknikämnet då samhället idag gör en snabb utveckling inom teknik. Lärarnas ämneskunskaper behöver ständigt uppdateras så att de ligger i fas med det som eleverna upplever som intressant och användbart, vilket bidrar till att teknikundervisningen upplevs relevant för dem.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring i vilken omfattning och hur läromedel i de naturorienterande ämnena för årskurs 1–3uppmuntrar till elevlaborationer. Systematiska undersökningar lyfts fram i styrdokumenten som viktiga i den naturorienterande undervisningen. Forskningsresultat visar att laborationer ökar elevernas motivation och att deras kunskap blir mer varaktig. Genom laborationer stärks elevernas förståelse för naturvetenskapliga samband och fungerar som en brygga mellan teori och praktik. Samtidigt säger forskningen att lärare upplever att laborationer tar för mycket tid och att bristen på material eller lämpliga lokaler gör att undervisningen baseras på läromedlet och attelevlaborationer inte förekommer så ofta i undervisningen. Utifrån detta har vi i denna studie tagit reda på i vilken omfattning och hur två tryckta läromedel, innefattande grundbok och lärarbok, presenterar laborationer genom en komparativ analys. Resultatet visar att båda läromedlenuppmuntrar till elevlaborationer. Läromedlen har dock olika struktur vilketläraren bör vara medveten om för att kunna arbeta med laborationer i undervisningen på ett tillfredställande sätt. Det ena läromedlet ger flertalet uppmaningar till elevlaborationer i grundboken som sedan kompletteras med fler förslag i lärarboken. Det andra läromedlet presenterar ett fåtal uppmaningar i grundboken och läraren bör därför arbeta aktivt med lärarboken för att laborationer ska bli en del av undervisningen.

Multi-service transport hubs provide a potential opportunity to achieve sustainability and emission goals and have been in contemporary research and policy discussions, however, mostly in the passenger transport sector. In Urban logistics, the delivery vehicles leaving a warehouse or a consolidation centre entering the city to deliver goods are usually filled to a certain capacity during their onward journey and when the goods are delivered, they return mostly empty during their return journey. In Urban waste management, the waste collection vehicles leaving from a waste collection centre into the city are almost empty during the onward journey and are filled to a certain capacity during their return journey, which is the opposite. To address this underutilized capacity issue, in 2017, in the city of Stockholm, a new type of Urban logistics hub was created through the Älskade Stad initiative which combined the urban logistics flows with the urban waste management flows reducing the number of vehicles required and reducing the empty space in the vehicles during both the onward and return journeys. This type of hub consolidates deliveries acting as an urban consolidation centre and also consolidates wastes, acting as a waste management centre. Due to the central nature of the hub, it can also include other services. The study coins a new term called ‘Cologistics Hub’ for this type of hub and investigates the scenarios in which Cologistics hubs are required and then builds the business models suitable for these scenarios and for maximum scalability. It identifies different types of stakeholders that can be part of the Cologistics hub ecosystem. Along with this, the study analyses different types of flows involved in a Cologistics hub, maps the business ecosystem, and identifies added values for all types of identified stakeholders in the ecosystem. In addition to this, this study analyses the perception of Cologistics hubs among the identified stakeholders and compares

The phase transition between water and ice is ubiquitous and one of the most important phenomena in nature. Here, we performed time-resolved x-ray scattering experiments capturing the melting and recrystallization dynamics of ice. The ultrafast heating of ice I is induced by an IR laser pulse and probed with an intense x-ray pulse which provided us with direct structural information on different length scales. From the wide-angle x-ray scattering (WAXS) patterns, the molten fraction, as well as the corresponding temperature at each delay, were determined. The small-angle x-ray scattering (SAXS) patterns, together with the information extracted from the WAXS analysis, provided the time-dependent change of the size and the number of liquid domains. The results show partial melting (similar to 13%) and superheating of ice occurring at around 20 ns. After 100 ns, the average size of the liquid domains grows from about 2.5 nm to 4.5 nm by the coalescence of approximately six adjacent domains. Subsequently, we capture the recrystallization of the liquid domains, which occurs on microsecond timescales due to the cooling by heat dissipation and results to a decrease of the average liquid domain size.

Spatially resolved transcriptomics has enabled precise genome-wide mRNA expression profiling within tissue sections. The performance of methods targeting the polyA tails of mRNA relies on the availability of specimens with high RNA quality. Moreover, the high cost of currently available spatial resolved transcriptomics assays requires a careful sample screening process to increase the chance of obtaining high-quality data. Indeed, the upfront analysis of RNA quality can show considerable variability due to sample handling, storage, and/or intrinsic factors. We present RNA-Rescue Spatial Transcriptomics (RRST), a workflow designed to improve mRNA recovery from fresh frozen specimens with moderate to low RNA quality. First, we provide a benchmark of RRST against the standard Visium spatial gene expression protocol on high RNA quality samples represented by mouse brain and prostate cancer samples. Then, we test the RRST protocol on tissue sections collected from five challenging tissue types, including human lung, colon, small intestine, pediatric brain tumor, and mouse bone/cartilage. In total, we analyze 52 tissue sections and demonstrate that RRST is a versatile, powerful, and reproducible protocol for fresh frozen specimens of different qualities and origins. Spatial transcriptomics relies on RNA quality, which is variable and dependent on sample handling, storage, and/or intrinsic factors. Here, authors present a genome-wide spatial gene expression profiling method called RNA Rescue Spatial Transcriptomics (RRST), designed for the analysis of moderate to low quality fresh frozen tissue samples and demonstrate its robustness on 7 different tissue types.

Sustainability has been proposed to address societal challenges. A number of efforts have been undertaken to implement sustainability, particularly through frameworks such as tools, initiatives and approaches (TIAs). Most of the research on the implementation efforts has been in the corporate context. This paper is aimed at analysing the implementation of TIAs in academic research. A bibliometric analysis of twenty TIAs during the period 1961–2020 was carried out to analyse their implementation in academic research. The results highlight that there has been research published on all the TIAs analysed. The TIAs have a better balance and interrelations between the sustainability dimensions in their implementation than in the theory. The results show that for a better implementation of TIAs in academic research it is necessary to address sustainability dimensions (economic, environmental, social, and time) in a holistic and balanced way considering alignment of general and specific efforts, i.e. TIAs, and congruence (linking ‘theory’ and ‘implementation’). The results were integrated to propose a ‘Sustainability Implementation Framework’ (SIF), which is divided into three levels (i.e., Initiatives, Approaches, and Tools). The TIAs implementation should follow more strictly the definitions, or, perhaps, the TIAs definitions should be redefined to encompass the insights from their implementation.