Search

Six cases or case types are briefly presented, illustrating a number of loose ends in translation ethics. These cases are related to reactions by different agents or voices to a clear error, and the ethical implications of these reactions. Case 1 is invented; it raises questions of accountability. Case 2 concerns reactions to errors in the source text, and official guidelines in this respect. Case 3 problematizes a literary translator’s refusal to correct certain errors. Case 4 discusses the descriptivist scholar’s problem of how to deal with clear errors. Case 5 is about a creative reaction to a serious problem in court interpreting. And case 6 analyses the ethical dilemma of trying to change traditional interpretations of passages in a sacred text, for good utilitarian reasons. Loose ends include: the need to revise codes of ethics; the clash between contractual and utilitarian ethics; clashes between voices; and the relation between personal and professional ethics (e.g. in interventionist translation).

Proceeding volume: 10

The thesis studies the translation process for the laws of Finland as they are translated from Finnish into Swedish. The focus is on revision practices, norms and workplace procedures. The translation process studied covers three institutions and four revisions. In three separate studies the translation process is analyzed from the perspective of the translations, the institutions and the actors. The general theoretical framework is Descriptive Translation Studies. For the analysis of revisions made in versions of the Swedish translation of Finnish laws, a model is developed covering five grammatical categories (textual revisions, syntactic revisions, lexical revisions, morphological revisions and content revisions) and four norms (legal adequacy, correct translation, correct language and readability). A separate questionnaire-based study was carried out with translators and revisers at the three institutions. The results show that the number of revisions does not decrease during the translation process, and no division of labour can be seen at the different stages. This is somewhat surprising if the revision process is regarded as one of quality control. Instead, all revisers make revisions on every level of the text. Further, the revisions do not necessarily imply errors in the translations but are often the result of revisers following different norms for legal translation. The informal structure of the institutions and its impact on communication, visibility and workplace practices was studied from the perspective of organization theory. The results show weaknesses in the communicative situation, which affect the co-operation both between institutions and individuals. Individual attitudes towards norms and their relative authority also vary, in the sense that revisers largely prioritize legal adequacy whereas translators give linguistic norms a higher value. Further, multi-professional teamwork in the institutions studied shows a kind of teamwork based on individuals and institutions doing specific tasks with only little contact with others. This shows that the established definitions of teamwork, with people co-working in close contact with each other, cannot directly be applied to the workplace procedures in the translation process studied. Three new concepts are introduced: flerstegsrevidering (multi-stage revision), revideringskedja (revision chain) and normsyn (norm attitude). The study seeks to make a contribution to our knowledge of legal translation, translation processes, institutional translation, revision practices and translation norms for legal translation. Keywords: legal translation, translation of laws, institutional translation, revision, revision practices, norms, teamwork, organizational informal structure, translation process, translation sociology, multilingual. Vad sker med svenska lagtexter i Finland från första utkast till slutlig lag, och varför? I min avhandling studerar jag lagöversättning från finska till svenska utgående från ett kombinerat produkt- och processperspektiv. Fokus ligger vid revideringspraktiker, normer och insitutionella arbetsprocesser. Den översättningsprocess som studeras omfattar tre institutioner och fyra reviderade versioner av varje lagtext. De tre institutionerna är statsrådets translatorsbyrå, justitieministeriets laggranskningsenhet och riksdagens svenska byrå. Lagöversättningsprocessen studeras utgående från översättningarna, institutionerna och personerna bakom översattningen (översättarna och granskarna). Den teoretiska ramen för studien är deskriptiv översättningsforskning. Studien placerar sig inom ramen för översättningssociologi och kompletteras med vissa aspekter från organisationsteori. För analysen av revideringar som görs lagtexterna har jag skapat en analysmodell som omfattar fem övergripande kategorier (revideringar på textnivå, syntaktisk nivå, lexikal nivå, morfologisk nivå och innehållslig nivå) och fyra normer (juridisk lämplighet, korrekt återgivning, språkriktighet och begriplighet). De första två delstudierna baserar sig på analysen av ett textmaterial bestående av olika reviderade versioner av åtta lagtexter. Den tredje delstudien baserar sig på en omfattande enkät som besvarats av översättare och granskare vid de tre institutionerna. Undersökningens resultat visar att antalet revideringar är relativt högt och att antalet revideringar inte minskar under översättningsprocessens gång. Vidare kan ingen arbetsfördelning iakttas mellan de tre institutionerna utgående från ett organisationsteoretiskt perspektiv. Resultaten visar ytterligare att det finns en del brister i avseende på kommunikationen mellan institutionerna, vilket påverkar samarbetet både mellan institutioner och mellan personer. Individernas syn på normer och deras uppfattning om normernas auktoritativa status varierar, så att granskarna prioriterar juridisk lämplighet medan översättarna tillskriver språkriktigthet en högre prioritet. Ytterligare är det multiprofessionella teamarbetet vid de studerade institutionerna av ett slag som baserar sig på att både individer och institutioner har sina egena specifika arbetsuppgifter som de koncentrerar sig på, medan kontakten med andra institutioner och personer vid andra institutioner är liten. Detta visar att den etablerade definitionen på teamarbete, med människor i nära samarbete med varandra, inte direkt kan överföras på de arbetspraktiker som råder inom ramen för den studerade översättningsprocessen. Tre nya begrepp instroduceras: flerstegsrevidering, revideringskedja och normsyn. Undersökningen är ett bidrag till kunskap om lagöversättning, översättningsprocesser, institutionell översättning, revideringspraktiker och översättnngsnormer för juridisk översättning. Nyckelord: lagöversättning, juridisk översättning, institutionell översättning, översättningsprocesser, revidering, revideringspraktiker, normer, teamarbete, informell oraganistaionsstruktur, översättningssociologi, flerspråkig.