Search

Genomförandet av övningar är en nyckel till stärkt förmåga att agera effektivt i kris. CriseIT-projekten har haft som mål att bidra till detta genom att skapa möjligheter för kommuner och andra aktörer med krisövningsbehov att öva enklare och oftare. Det finns en önskan om, och en medvetenhet om behoven av, att öva mer än vad som görs i nuläget i många organisationer. Digitala verktyg är ett sätt att göra det möjligt att öva oftare, med lägre resursåtgång och kortare tid för planering och genomförande. Corona-pandemin har ytterligare gjort det tydligt vilka möjligheter digitaliseringen innebär för att effektivisera processer som tidigare varit inramade av tids-och rumsbegränsningar –t.ex. övning. Denna rapport syftar till att på ett lättillgängligt sätt redogöra för och diskutera utmaningar och möjligheter med den digitala övningsprocessen, så som den kommit till uttryck i CriseIT-projekten, genom att beskriva metodiska arbetssätt för design, genomförande och utvärdering av digitala krisövningar samt några perspektiv på implementering av digital övningsmetodik i organisationer. Målgrupp för rapporten är den som arbetar med krisberedskap i offentlig eller privat verksamhet, och som önskar lära sig mer om möjligheten att digitalisera sin övningsprocess. Arbetsrapporten är del av resultatredovisning för CriseIT2., CriseIT2 - Implementing Future Crisis Management Training

Produktivitet i anläggningsbranschen har blivit kritiserad för att branschen under lång tid har haft sämre produktivitetsutveckling jämfört med andra industrier, exempelvis tillverkningsindustrin, men den svenska anläggningsbranschen har stora möjligheter att förbättra sin produktivitet. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för produktivitet, mätningar av produktivitet och faktorer som påverkar produktivitet, vilka på sikt kan hjälpa företag inom anläggningsbranschen att förbättra produktiviteten. Vidare studerades olika faktorer som har inverkan på produktivitet, vilka undersöktes i syfte att se om de faktorerna kan nyttjas för att öka produktiviteten i byggproduktionen. En kvalitativ intervjustudie har genomförts i ett anläggningsföretag. Det empiriska materialet som samlades in är från inledande intervjuer och fördjupande intervjuer som sedan har jämförts med en litteraturöversikt för att därefter kunna dra slutsatser. Resultat visar att ingen särskild produktivitetsmätning görs i alla projekt men man kontrollerar produktiviteten genom regelbundna avstämningar gentemot kostnadskalkyl och tidsplan. Denna studie har också visat att planering är en av de viktigaste faktorerna som påverkar produktivitet. Brist på arbetsledning, kommunikation, olämpliga väderförhållanden, materialets tillgänglighet, brist på handlingar och ändring av ritningar kan vara potentiella orsaker till den rapporterade nedgången i produktivitetstillväxten på olika sätt. Det behövs vidare forskning på detta ämne för att bättre kunna förstå de olika metoder som mäter produktivitet och hur de faktorer som påverkar produktivitet kan nyttjas för att öka produktivitet i den svenska anläggningsbranschen., Productivity in the construction industry has been criticized because the industry for a long time has had poorer productivity development compared to other industries, for example the manufacturing industry, but the Swedish construction industry has great opportunities to improve its productivity. The purpose of this study is to contribute to an increased understanding concerning productivity, measuring of productivity and factors which influence productivity, that in the long run can help companies in the construction industry to improve productivity. Furthermore, various factors that have an impact on productivity were studied, which were investigated in order to see if those factors can be used to increase productivity in construction production. A qualitative interview study has been conducted in a construction company. The empirical material collected is from introductory interviews and in-depth interviews which have then been compared with a literature study in order to then be able to draw conclusions. The results show that no particular productivity measurement is performed in all projects, but productivity is checked through regular comparisons against cost calculations and schedules. This study has also shown that planning is one of the most important factors affecting productivity. The lack of management, communication, inappropriate weather conditions, the availability of materials, lack of documents and changes in blueprints can be potential reasons for the reported decline in productivity growth in various ways. Further research on this topic is needed to better understand the different methods that measure productivity and how the factors that affect productivity can be used to increase productivity in the Swedish construction industry.

Bakgrund: Forskning kring familjeföretag har på senare år fått mer och mer uppmärksamhet eftersom familjeföretagen utgör en stor del av företagen världen över. I Sverige finns det totalt 450 000 aktiva företag och av dessa är runt 90% familjeföretag. De svenska familjeföretagen är idag den största arbetsgivaren och bidrar med ca 30% av Sveriges BNP. Styrningen av familjeföretag skiljer sig ofta från icke-familjeföretag vilket har skapat ett intresse hos många forskare. Främst visar forskning på att familjeföretagen präglas av en stark företagskultur och mer sociala och emotionella typer av styrverktyg. Syfte: Syftet med denna studie är att med ett explorativt angreppssätt bidra med kunskap om hur ekonomi- och verksamhetsstyrningen är utformad i svenska familjeföretag. Detta görs med hjälp av ett formellt och informellt perspektiv på styrningen. Metod: Studien har genomförts genom en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Det teoretiska materialet innefattar teori om vad ett styrpaket kan vara, vad informell och formell styrning är samt tidigare forskning om familjeföretagen. En tvärsnittsstudiedesign användes med hjälp av enkäter för att samla in det empiriska materialet från ett slumpmässigt urval av familjeföretag i Sverige. Slutsats: Denna studie bidrar till indikationer på att svenska familjeföretag har en styrning som främst är utformad på ett informellt vis. De använder samtliga delar av ett typiskt styrpaket: Kulturstyrning, planering, prestationsmätning, belöningssystem och administrativ styrning. Kulturstyrningen är mest framträdande och anses vara hjärtat i de svenska familjeföretagen. Resultatet visar att den tidigare forskningen om vilka styrverktyg som används i familjeföretag även kan appliceras på de svenska familjeföretagen till stor del. Resultatet kunde däremot inte påvisa att styrningen skiljer sig beroende på ifall ägare eller anhörig till ägare har en chefsposition eller inte i svenska familjeföretag., Background: Research about family firms have recently got more attention since family firms are a large part of the companies around the world. In Sweden there are 450 000 active companies in total and about 90% of them are family firms. The Swedish family firms are today the largest employer and contributes with about 30% of Sweden’s GDP. Management control in family firms usually differ from those of non-family firms which has created an interest for more research in the subject. Research shows mainly that family firms has a strong corporate culture and use more social and emotional types of control practices. Purpose: The purpose of this study is that with an exploratory approach contribute with knowledge about how management control is formed in Swedish family firms. This is made with the help of a formal and informal perspective on control. Method: This study was conducted with a quantitative method with a deductive approach. The theoretical material included management control as a package, definitions of informal and formal management control and previous research about family firms. A cross-sectional study design was implemented together with a survey instrument to collect the empirical data from a random sample of family firms in Sweden. Conclusion: This study contributes with indications about the management control in Swedish family firms and shows it is mainly informal. They use all parts of a typical control package: Cultural control, planning, performance measurement, reward systems and administrative control. The cultural control is most prominent in the package and is considered to be the heart of the Swedish family firms. The result shows that the previous research about which management control practices are used in family firms also could be applied to the Swedish family firms to a large extent. The result could on the other hand not prove that the management control differs depending on whether the owner or owner’s relative is a part of the leade

Syftet med studien var att undersöka huruvida överlämningar och elevinformationen i dessa påverkarden planering och undervisning som gymnasielärare gör för elever i behov av stöd. Genomsemistrukturerade intervjuer med elva informanter har datamaterial samlats in och analyserats medhjälp av innehållsanalys. Våra teoretiska utgångspunkter har varit det sociokulturella perspektivet samtföljande tre specialpedagogiska perspektiv: det kompensatoriska perspektivet, det relationellaperspektivet och dilemmaperspektivet. Våra slutsatser är att arbetet med överlämningar behöversystematiseras, både vad gäller överlämningsförfarandet men också gällande den information somdelges. Det är tydligt att det inte räcker med överlämningar som endast innehåller en diagnos ellervilka svårigheter som en elev är i. Om lärarna inte samtidigt får veta hur de ska arbeta för att hjälpaeleven eller får stöttning och handledning av en specialpedagog, riskerar överlämningarna att endastbli information på ett papper.

Syftet var att undersöka hur lärare i hem- och konsumentkunskap resonerade kring tolkningsarbetet av kursplanen, vilka motiv som ligger bakom hur ämnesinnehåll prioriteras samt vilka faktorer som påverkar lärares sätt att tolka och realisera kursplanen. Kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med sex lärare i hem- och konsumentkunskap. Intervjuerna analyserades med hjälp av tematisk analys. Det framkom att visst ämnesinnehåll kommer i kläm i undervisningen medan andra gavs mer utrymme. Generellt sett verkade den praktiska matlagningen vara ett dominerande inslag i undervisningen, med risken att annat ämnesinnehåll blev lidande. Fyra teman identifierades: ”Planering av undervisning kräver tolkningsarbete av kursplanen”, ”Motiv som ligger till grund för att visst ämnesinnehåll prioriteras i undervisningen”, ”Svårigheter med att realisera specifika ämnesinnehåll” och ”Kollegialt samarbete underlättar planering och genomförande av undervisning”. Lärares behov av att prioritera bland ämnesinnehållet verkade leda till att vissa innehåll hastades igenom, eller i värsta fall utelämnades helt. 118 undervisningstimmar i ämnet upplevdes inte tillräckligt för att inrymma ämnets innehåll på ett tillfredställande sätt. Kursplanens formuleringar verkar även öppna upp för tolkning, oönskade skillnader skulle kunna minskas med fortbildning och diskussion med ämneskollegor. Ökad undervisningstid och vägledning i tolkningsarbetet skulle kunna gynna likvärdigheten i skolan och öka elevers möjlighet till måluppfyllelse. Mer tid i ämnet och ökad satsning på kollegialt arbete skulle kunna leda till positiva effekter, både på individ och samhällsnivå.

The situation of the housing stock in Sweden is at present imbalanced, as has often been the case throughout history, due to the difficulty of its prediction. Society is constantly changing and thus it ́s economical, social and demographical conditions with it which affects the way we build. Swedens housing need is within the next ten years expected to vary between numbers of 592000-664 000 dwellings. A relatively high number. This study is therefore an investigation into the means available for meeting the demands posed by the society of today and of tomorrow on our housing stock. The investigation, conducted via literature studies, in conjunction with an iterative projecting process, has found the means most apt to meet these demands to be a plurality of flexible solutions that can be easily adapted with regards to the very unpredictability of said demands. These means are put together into an analysis-and method tool consisting of a number of criterias to ensure ”the flexible dwelling”. The aim of the study is to investigate the means available and how they are used most effectively in order to develop a housing stock capable of adaptating to current needs and demands. The ability of adaptation would in this case act as an buffer to the unpredictability and inevitabel shortcomings of the market. These dwellings capable of withstanding the tides of time would therefore become more sought after in the long run. These solutions will in turn help to champion a more sustainable housing development. The goal of the study is to be able to present a functionally flexible floorplan that will simultaneously meet the requirements stipulated by swedish state regulations. The result showcases, with the help of six quality criteria for flexible projecting, three separate alternatives of floor plans and their respective relations and adaptibility visavi the conditions of todays housing situation., Inom Sveriges bostadsbestånd råder idag obalans vilket historien även vittnar om ofta varit fallet på grund av ett behov som är och alltid varit mycket svårt att förutspå. Samhället genomgår ständigt förändring och dess ekonomiska, sociala och demografiska förutsättningar präglar hur vi ser på bostadsbyggandet. Byggbehovet beräknas inom kommande tioårsperiod i Sverige ligga mellan 592 000 och 664 000 bostäder varav ett årligt behov av cirka 60 000, vilket är relativt höga siffror. Arbetet undersöker därför, genom litteraturstudier och en iterativ projekteringsprocess, vilka metoder som finns tillgängliga för möjligheten att tillgodose både dagens och morgondagens krav på våra bostäder. Dessa metoder sammanställs sedan i form av ett projekteringsverktyg bestående av ett antal kriterier för säkerställandet av ”den flexibla bostaden”. Syftet med arbetet är att undersöka hur flexibilitet kan användas och implementeras för att skapa goda bostäder som enkelt kan anpassas och förändras till nya typer och storlekar efter framtidens bostadsmarknadsbehov. Förmågan till anpassning skulle i detta fall kunna betraktas som en buffert mot marknadens tillkortakommanden och ett föråldrat bostadsbestånd. När en bostad kan projekteras för att med enkelhet kunna anpassas efter rådande förutsättningar och därigenom stå emot tidens tand, skulle en stor del av det oförutsedda behovet förebyggas. Fler bostäder skulle, bli mer attraktiva och funktionella, också över tid. Målet är således att presentera ett förslag för en funktionellt flexibel planlösning som samtidigt uppfyller kraven från gällande svenska regelverk. Resultatet redovisar med hjälp av projekteringsverktyget, bestående av sex kvalitetskriterier för flexibel projektering, tre olika planlösningsalternativ för en specifik byggnad. Hur dessa förhåller- och anpassarsig efter tidens förändrade förutsättningar, behov och efterfrågan i syftet att främja en mer hållbar bostadspolitisk utveckling.

Syftet med studien var att visa vilka mål lärare har med laborativ undervisning samt hur den laborativa undervisningen planeras och genomförs. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med lärare i grundskolans årkurs 4-6. Resultatet visar att målet med den laborativa undervisningen ofta är ökad förståelse för naturvetenskapliga begrepp. Begreppen väljs ut under planeringen och i genomförandet av den laborativa undervisningen synliggörs begreppen kontinuerligt och diskuteras i samband med laborationerna.

Denna studies syfte är att öka kunskapen om SO-lärares (samhällsorienterande ämnena) beskrivningarav kunskap och att undersöka hur dessa relaterar till läroplanens utvidgade kunskapsbegrepp, vilketuttrycks som att kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet ska förutsätta varandraoch balanseras i undervisningen. Kunskapsbegreppet har en lång historik inom filosofin men är relativtoutforskat i didaktiska sammanhang, vilket kan te sig motsägelsefullt. Kvalitativa intervjuergenomfördes på 10 verksamma SO-lärare och en kvalitativ innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultaten visade att lärare har svårt att formulera en egen kunskapssyn när de tillfrågas, men kanutförligt beskriva hur den tar sig uttryck i praktiken genom didaktiska val. Lärarna beskrev enprogression i kunskapsformerna, i betydelsen att faktakunskaper ses som grundläggande ochnödvändiga för att sedan kunna fortsätta att fördjupa förståelsen och slutligen kunna använda sig avkunskaper (färdigheter). Kunskapsformen förtrogenhet var bekant hos lärarna, men svårt att definieraoch förklara vad det betydde, samt ge exempel på vad det kunde innebära i lärarnas praktik. Analysen synliggjorde även fyra epistemiska teman som lärarna förhöll sig till när de talade omkunskap: Kunskap som auktoritet, utbildning, bildning och identitet. Sammanfattningsvis kan sägas attkunskap som auktoritet och utbildning genomsyrade lärarnas planering och bedömning av kunskap,medan kunskap som bildning och identitet gavs ett större utrymme när lärarna undervisade. Möjligavägar för att beskriva och synliggöra lärares kunskapssyner och hur de kan förhålla sig tillkontextuella förutsättningar och den faktiska klassrumsmiljön diskuteras i slutet av uppsatsen.

Syftet med denna studie är att tillföra kunskap om utomhusmiljöns betydelse för fysiskaktivitet i förskolans utomhusverksamhet. Studien baseras på en kvalitativ metod därobservationer och intervjuer är grunden för studiens datainsamling. Resultatet visar attbarnen använder öppna ytor, naturmark och stationära samt mobila lekredskap för fysiskaktivitet. Det visar sig att det inte planeras för många fysiska aktiviteter på förskolegården,utan att den större delen av de planerade fysiska aktiviteterna genomförs på närliggandemiljöer. Det framgår även att utomhusmiljöns utformning och storlek har betydelse förden fysiska aktiviteten i förskolans utomhusverksamhet.

Denna studie har genomförts med syftet att undersöka hur förskollärare planerar för och använder utomhuspedagogiken, samt om den pågående coronapandemin har givit upphov till några förändringar vad gäller utomhuspedagogiken. Studien har genomförts genom att intervjua nio förskollärare som har fått beskriva sitt arbete med utomhuspedagogik, både hur de planerar för utomhuspedagogiken och om det är någon skillnad mellan den planerade undervisningen utomhus och inomhus, samt hur de använder utomhuspedagogiken för att gynna barns lärande och utveckling. Betydelsefulla begrepp från det sociokulturella perspektivet har använts i innehållsanalysen för att kunna belysa förskollärares arbetsmetoder inom utomhuspedagogiken och hur de planerar för undervisning som de vill ska gynna barns utveckling och lärande. Begreppen som använts i analysen är den närmaste utvecklingszonen, scaffolding, artefakt och mediering. Studiens resultat visar att förskollärare uppfattar utomhuspedagogiken som minst lika viktig som det lärandet som sker inomhus och att det inte ska göras skillnad på undervisning utomhus jämfört med inomhus. De arbetar med att ta med sig material från inne på förskolan till utomhusmiljöerna, både gården och närmiljön så att det ska finnas tillgängligt även ute. Resultaten belyser också att alla förskollärare som ingår i denna undersökning arbetar med projekt i sin verksamhet och dessa projekt får en stor del i utomhuspedagogiken som antas gynnar barns lärande. Vidare framkommer det även att förskollärares förhållningssätt gällande utomhuspedagogik är av stor vikt för hur väl den kommer fungera. Att vara en medupptäckare tillsammans med barn i förskolan beskrivs som oerhört viktigt av alla förskollärare som deltog i undersökningen, och att det är en viktig arbetsmetod som bidrar till barns utveckling och lärande i förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepersonal på olika förskolor arbetar för att ge barn möjlighet till inkludering och delaktighet, men även kunna ge dem en chans till att ha ett inflytande på förskoleverksamheten. I studien genomfördes semi-strukturerade intervjuer med personal från tre förskolor. Vid intervjuerna med förskolepersonalen utfördes fem av dem enskilt och en gruppintervju med två förskollärare på den förskola där personalen arbetade på. Den sista intervjun utfördes på distans, med hjälp av videosamtal som spelades in. Med barnen fördes samtal i grupper på förskolorna för att skapa en trygg miljö för barnen. Vid ett av gruppsamtalen med barnen närvarade en förskollärare. Deltagarna i denna studie var sju förskollärare, en barnskötare och tio barn. De teoretiska begrepp som genomsyrar denna studie är lärarkontroll och didaktik. Fokus riktas mot hur stark och svag lärarkontroll kan påverka planeringen av verksamheten och möjlighet till inflytande samt didaktiska frågor som vad, varför, hur, var och för vem. Baserat på förskolepersonalens egna uppfattningar och synpunkter visar resultatet i denna studie att förskolepersonalen hade olika synpunkter om planering, delaktighet och inkludering, men alla var alla överens om att inkludering och delaktighet är något viktigt och betydelsefullt, och därför bör prioriteras på förskolan. Även om förskolepersonalen ville att barnen ska vara delaktiga i verksamheten, kunde det dock hända att det förekom yttre faktorer som kunde påverka barnens möjligheter till delaktighet. Resultat visar att dilemman kunde uppstå när förskolepersonalen ska ge barnen möjligheter till delaktighet och inflytande i temaarbeten, och förskolepersonalens uppfattningar av delaktighet och inflytande skiljer sig åt i arbetslaget. Förskolepersonalen som deltog i denna studie ansåg att delaktighet och inkludering har olika innebörder. Inkludera barnen i verksamheten innebär att utbildningen ska anpassas efter varje barns behov, me

The city and its planning are dynamic products of permanent change, which is influenced by a myriadof different actors with different wills and opinions. During the last century, urban planning has gonefrom being a steering process to a more mediating role between prominent and relevant actors. Duringthe last decades, a growing internationalisation has weakened traditional institutions and thrown citiesinto a global competition of attention and development. This has led to a bigger need for marketing,which provoked development of varying models such as Business Improvement District, BID forshort. With common financing and goals, actors can come together and improve the public places ofthe city. Though, this can lead to a greater requirement of consumption in these places, which in turndisfavour groups without economic power. The town of Hudiksvall is one of several urban areas that is to begin a BID process, in which the goalis to increase the attractiveness and be crowned as the city centre of 2024. The area in focus is the citycentre, whose identity is made up of all its users and their perception of the place. The goal of thisstudy is therefore to investigate the perceived identity of the city centre of Hudiksvall among thoseusing it and among those who are in charge of the development, as well as how the city centre isaffected by design based on an idea of economic gain. A case study was instigated with the city centre of Hudiksvall as primary focus, which was dividedinto several methods; a document study to gather data about Hudiksvall and the BID, a surveyfollowed by interviews of the steering group of the project as well as a survey for the inhabitants andvisitors of the city centre. The results from these methods were analysed in harmony with a theoreticalframework grounded in research and expertise about socio-urban theories, identity and BID. The study shows that the steering group and the users of the city centre had similar perceptions aboutthe extent an, Staden och dess planering är dynamiska produkter i ständig utveckling som påverkas av en mängdolika aktörer med olika viljor och åsikter. Stadsplaneringen har under det senaste århundradet gått frånatt vara en framförallt styrande process till att övergå till en mer medlande form mellan olikaprominenta och relevanta aktörer. De senaste decennierna har dessutom en allt störreinternationalisering försvagat traditionella institutioner och kastat in städerna i en global konkurrensom uppmärksamhet och utveckling. Detta har lett till ett större krav på marknadsföring till vilket olikamodeller utvecklats, däribland samverkansmodellen Business Improvement District, förkortat BID.Med gemensam finansiering och målbild kan flertal aktörer gå samman och tillsammans förbättrastadens offentliga platser. Detta kan dock medföra ett allt större krav på konsumtion på dessa platservilket missgynnar kapitalsvaga grupper i samhället. Småstaden Hudiksvall är en av flera städer som påbörjat en BID-process i vilket syftet är att ökastadens attraktivitet och bli utsedd till årets stadskärna 2024. Det område som processen fokuserar påär stadskärnan vars identitet är en produkt av alla dess användares uppfattning av den. Denna studiesyftar därför till att undersöka dess upplevda identitet hos de som använder den och de styr utvecklingenav den, samt hur den påverkas av en utformning grundad på iden om ekonomisk vinst. En fallstudie genomfördes över Hudiksvalls stadskärna vilket var uppdelat i flera metoder; endokumentstudie utfördes för att samla kunskap kring Hudiksvall och dess BID-process, en enkätstudieföljt av intervjuer riktades mot projektets styrgrupp samt en enkätstudie riktades mot stadskärnansinvånare och besökare. Resultatet från dessa analyserades utefter ett teoretiskt ramverk byggt påexisterande forskning och expertis angående urbansociologi, identitet och BID. Studien visar på att styrgruppen och användarna av stadskärnan hade liknande uppfattningar kringstadskärnans utsträckni

Att effektivisera byggproduktionen är idag en högst relevant fråga då västvärldens länder har satt upp stränga miljömål för de kommande decennierna. Byggsektorn står för en oproportionerligt stor del av miljöbelastningen i dag och en effektivisering av branschen skulle utöver miljöaspekterna även leda till tids- och kostnadsbesparingar, något som det anses finnas stor potential till. En annan del i effektiviseringsarbetet är digitaliseringen som i samband med den rådande pandemin av SARS-CoV-2 har ökat inom produktionen med lösningar som digitala möten. Detta är ett steg i samma riktning som branschen sakta har gått åt den senaste tiden med en ökad användning av digitala hjälpmedel. Syftet med examensarbetet är att i samarbete med M3 Bygg AB ta reda på hur man kan effektivisera ROT-produktionen. Arbetet behandlar ämnen som slöserier, S-kostnader och planering för att identifiera eventuella brister som påverkar produktionen. Utöver detta så undersöks digitaliseringen och vilken påverkan den har haft på produktionen samt om den bör utökas i framtiden. Arbetet undersöker även hur erfarenhetsåterföringen kan förbättras inom M3 Bygg. Allt detta kulminerar i ett kapitel med rekommendationer på hur produktionen kan förbättras och sist görs även reflektioner på vad rekommendationerna skulle få för miljömässiga påföljder. Rekommendationerna är baserade på omfattande litteraturstudier inom produktionseffektivisering, digitalisering och miljö samt utskickade frågeformulär och intervjuer genomförda på M3 Bygg. Den huvudsakliga filosofin för produktionseffektivisering som behandlas är Lean. Resultaten från frågeformulären har avslöjat att de mest kritiska slöserierna är onödiga transporter, onödigt arbete, väntetider och onödiga förflyttningar. Det har även framkommit hur respondenterna på M3 Bygg ställer sig kring frågor angående bland annat planeringsarbetet, S-kostnader, väderberoende, erfarenhetsutbyte och digitalisering. Intervjuerna har sedan gett mer fördjupade resonemang, Due to the fact that the western world has set up strict environmental goals for the coming decades it is now more important than ever for the construction industry to make its production more efficient. The construction industry is responsible for an unproportionally large environmental impact and even if we put that fact aside, making the industry more efficient would still be of benefit due to the time and money it would save. Another aspect related to efficiency is digitization which is something that has become more prevalent than ever in the wake of the current SARS-CoV-2 pandemic with things like digital meetings. This is in line with the overarching trend where digitization has become more widespread in recent times. The aim of this thesis is to elucidate how the construction industry can become more efficient. This is being done in collaboration with M3 Bygg AB. The thesis deals with topics like waste and planning in order to identify potential deficiencies that can affect the production. Beyond that the thesis examines the way digitization has impacted the construction industry so far and how it could impact it in the future. Lastly it also examines how learning experiences can be more efficiently transmitted within the company of M3 Bygg and beyond. All of this will culminate in a chapter where recommendations are presented concerning how the production can become more efficient and lastly in what way the recommendations may have an impact on our environment. The recommendations are based on extensive research regarding production efficiency, digitization and environmental impact as well as questionnaires and interviews with employees on M3 Bygg. The main philosophy for production efficiency that was studied and used for this thesis is Lean. The results from the questionnaires have revealed that the most critical types of waste are unnecessary transportation, unnecessary work, waiting and unnecessary motion. They have also revealed how the employees on M3

Genomförandet av övningar är en nyckel till stärkt förmåga att agera effektivt i kris. CriseIT-projekten har haft som mål att bidra till detta genom att skapa möjligheter för kommuner och andra aktörer med krisövningsbehov att öva enklare och oftare. Det finns en önskan om, och en medvetenhet om behoven av, att öva mer än vad som görs i nuläget i många organisationer. Digitala verktyg är ett sätt att göra det möjligt att öva oftare, med lägre resursåtgång och kortare tid för planering och genomförande. Corona-pandemin har ytterligare gjort det tydligt vilka möjligheter digitaliseringen innebär för att effektivisera processer som tidigare varit inramade av tids-och rumsbegränsningar –t.ex. övning. Denna rapport syftar till att på ett lättillgängligt sätt redogöra för och diskutera utmaningar och möjligheter med den digitala övningsprocessen, så som den kommit till uttryck i CriseIT-projekten, genom att beskriva metodiska arbetssätt för design, genomförande och utvärdering av digitala krisövningar samt några perspektiv på implementering av digital övningsmetodik i organisationer. Målgrupp för rapporten är den som arbetar med krisberedskap i offentlig eller privat verksamhet, och som önskar lära sig mer om möjligheten att digitalisera sin övningsprocess. Arbetsrapporten är del av resultatredovisning för CriseIT2., CriseIT2 - Implementing Future Crisis Management Training

Den här rapporten syftar till att ge en bild av möjligheter och hinder som kanfinnas vid användningen av försäkringsdata i det förebyggande arbetet medskyfall genom att undersöka danska kommuners erfarenheter. Studien ärbaserad på ett antal personliga intervjuer med företrädare för danskakommuner i tre av Danmarks fem regioner. Av undersökningen framgår att det finns både fördelar och nackdelar medanvändningen av skadedata. Försäkringsbolagens uppgifter används blandannat som ett komplement till övriga analyser för att skapa en helhetsbildav behovet av att förebygga skyfallsskador. Men även en viss tveksamhettill användning av försäkringsbranschens data kan skönjas i intervjuerna.Ett exempel på det är spänningen mellan offentlig och privat verksamhetsom framträder när en kommun vidtar kostsamma åtgärder och försäkringsbranschentar hem vinsten. Den här studien genomfördes på Centrum för forskning om samhällsrisker,(dåvarande Centrum för klimat och säkerhet) vid Karlstads universitet, inomramen för projektet SPLASH (Skyfallsmodellering – planering, analys ochsårbarhetshantering) som finansierades av KK-stiftelsen., Skyfallsmodellering- Planering, analys och sårbarhetshantering

Genomförandet av övningar är en nyckel till stärkt förmåga att agera effektivt i kris. CriseIT-projekten har haft som mål att bidra till detta genom att skapa möjligheter för kommuner och andra aktörer med krisövningsbehov att öva enklare och oftare. Det finns en önskan om, och en medvetenhet om behoven av, att öva mer än vad som görs i nuläget i många organisationer. Digitala verktyg är ett sätt att göra det möjligt att öva oftare, med lägre resursåtgång och kortare tid för planering och genomförande. Corona-pandemin har ytterligare gjort det tydligt vilka möjligheter digitaliseringen innebär för att effektivisera processer som tidigare varit inramade av tids-och rumsbegränsningar –t.ex. övning. Denna rapport syftar till att på ett lättillgängligt sätt redogöra för och diskutera utmaningar och möjligheter med den digitala övningsprocessen, så som den kommit till uttryck i CriseIT-projekten, genom att beskriva metodiska arbetssätt för design, genomförande och utvärdering av digitala krisövningar samt några perspektiv på implementering av digital övningsmetodik i organisationer. Målgrupp för rapporten är den som arbetar med krisberedskap i offentlig eller privat verksamhet, och som önskar lära sig mer om möjligheten att digitalisera sin övningsprocess. Arbetsrapporten är del av resultatredovisning för CriseIT2., CriseIT2 - Implementing Future Crisis Management Training

Syftet med denna studie är att tillföra kunskap om utomhusmiljöns betydelse för fysiskaktivitet i förskolans utomhusverksamhet. Studien baseras på en kvalitativ metod därobservationer och intervjuer är grunden för studiens datainsamling. Resultatet visar attbarnen använder öppna ytor, naturmark och stationära samt mobila lekredskap för fysiskaktivitet. Det visar sig att det inte planeras för många fysiska aktiviteter på förskolegården,utan att den större delen av de planerade fysiska aktiviteterna genomförs på närliggandemiljöer. Det framgår även att utomhusmiljöns utformning och storlek har betydelse förden fysiska aktiviteten i förskolans utomhusverksamhet.

Denna studie har genomförts med syftet att undersöka hur förskollärare planerar för och använder utomhuspedagogiken, samt om den pågående coronapandemin har givit upphov till några förändringar vad gäller utomhuspedagogiken. Studien har genomförts genom att intervjua nio förskollärare som har fått beskriva sitt arbete med utomhuspedagogik, både hur de planerar för utomhuspedagogiken och om det är någon skillnad mellan den planerade undervisningen utomhus och inomhus, samt hur de använder utomhuspedagogiken för att gynna barns lärande och utveckling. Betydelsefulla begrepp från det sociokulturella perspektivet har använts i innehållsanalysen för att kunna belysa förskollärares arbetsmetoder inom utomhuspedagogiken och hur de planerar för undervisning som de vill ska gynna barns utveckling och lärande. Begreppen som använts i analysen är den närmaste utvecklingszonen, scaffolding, artefakt och mediering. Studiens resultat visar att förskollärare uppfattar utomhuspedagogiken som minst lika viktig som det lärandet som sker inomhus och att det inte ska göras skillnad på undervisning utomhus jämfört med inomhus. De arbetar med att ta med sig material från inne på förskolan till utomhusmiljöerna, både gården och närmiljön så att det ska finnas tillgängligt även ute. Resultaten belyser också att alla förskollärare som ingår i denna undersökning arbetar med projekt i sin verksamhet och dessa projekt får en stor del i utomhuspedagogiken som antas gynnar barns lärande. Vidare framkommer det även att förskollärares förhållningssätt gällande utomhuspedagogik är av stor vikt för hur väl den kommer fungera. Att vara en medupptäckare tillsammans med barn i förskolan beskrivs som oerhört viktigt av alla förskollärare som deltog i undersökningen, och att det är en viktig arbetsmetod som bidrar till barns utveckling och lärande i förskolan.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskolepersonal på olika förskolor arbetar för att ge barn möjlighet till inkludering och delaktighet, men även kunna ge dem en chans till att ha ett inflytande på förskoleverksamheten. I studien genomfördes semi-strukturerade intervjuer med personal från tre förskolor. Vid intervjuerna med förskolepersonalen utfördes fem av dem enskilt och en gruppintervju med två förskollärare på den förskola där personalen arbetade på. Den sista intervjun utfördes på distans, med hjälp av videosamtal som spelades in. Med barnen fördes samtal i grupper på förskolorna för att skapa en trygg miljö för barnen. Vid ett av gruppsamtalen med barnen närvarade en förskollärare. Deltagarna i denna studie var sju förskollärare, en barnskötare och tio barn. De teoretiska begrepp som genomsyrar denna studie är lärarkontroll och didaktik. Fokus riktas mot hur stark och svag lärarkontroll kan påverka planeringen av verksamheten och möjlighet till inflytande samt didaktiska frågor som vad, varför, hur, var och för vem. Baserat på förskolepersonalens egna uppfattningar och synpunkter visar resultatet i denna studie att förskolepersonalen hade olika synpunkter om planering, delaktighet och inkludering, men alla var alla överens om att inkludering och delaktighet är något viktigt och betydelsefullt, och därför bör prioriteras på förskolan. Även om förskolepersonalen ville att barnen ska vara delaktiga i verksamheten, kunde det dock hända att det förekom yttre faktorer som kunde påverka barnens möjligheter till delaktighet. Resultat visar att dilemman kunde uppstå när förskolepersonalen ska ge barnen möjligheter till delaktighet och inflytande i temaarbeten, och förskolepersonalens uppfattningar av delaktighet och inflytande skiljer sig åt i arbetslaget. Förskolepersonalen som deltog i denna studie ansåg att delaktighet och inkludering har olika innebörder. Inkludera barnen i verksamheten innebär att utbildningen ska anpassas efter varje barns behov, me

The city and its planning are dynamic products of permanent change, which is influenced by a myriadof different actors with different wills and opinions. During the last century, urban planning has gonefrom being a steering process to a more mediating role between prominent and relevant actors. Duringthe last decades, a growing internationalisation has weakened traditional institutions and thrown citiesinto a global competition of attention and development. This has led to a bigger need for marketing,which provoked development of varying models such as Business Improvement District, BID forshort. With common financing and goals, actors can come together and improve the public places ofthe city. Though, this can lead to a greater requirement of consumption in these places, which in turndisfavour groups without economic power. The town of Hudiksvall is one of several urban areas that is to begin a BID process, in which the goalis to increase the attractiveness and be crowned as the city centre of 2024. The area in focus is the citycentre, whose identity is made up of all its users and their perception of the place. The goal of thisstudy is therefore to investigate the perceived identity of the city centre of Hudiksvall among thoseusing it and among those who are in charge of the development, as well as how the city centre isaffected by design based on an idea of economic gain. A case study was instigated with the city centre of Hudiksvall as primary focus, which was dividedinto several methods; a document study to gather data about Hudiksvall and the BID, a surveyfollowed by interviews of the steering group of the project as well as a survey for the inhabitants andvisitors of the city centre. The results from these methods were analysed in harmony with a theoreticalframework grounded in research and expertise about socio-urban theories, identity and BID. The study shows that the steering group and the users of the city centre had similar perceptions aboutthe extent an, Staden och dess planering är dynamiska produkter i ständig utveckling som påverkas av en mängdolika aktörer med olika viljor och åsikter. Stadsplaneringen har under det senaste århundradet gått frånatt vara en framförallt styrande process till att övergå till en mer medlande form mellan olikaprominenta och relevanta aktörer. De senaste decennierna har dessutom en allt störreinternationalisering försvagat traditionella institutioner och kastat in städerna i en global konkurrensom uppmärksamhet och utveckling. Detta har lett till ett större krav på marknadsföring till vilket olikamodeller utvecklats, däribland samverkansmodellen Business Improvement District, förkortat BID.Med gemensam finansiering och målbild kan flertal aktörer gå samman och tillsammans förbättrastadens offentliga platser. Detta kan dock medföra ett allt större krav på konsumtion på dessa platservilket missgynnar kapitalsvaga grupper i samhället. Småstaden Hudiksvall är en av flera städer som påbörjat en BID-process i vilket syftet är att ökastadens attraktivitet och bli utsedd till årets stadskärna 2024. Det område som processen fokuserar påär stadskärnan vars identitet är en produkt av alla dess användares uppfattning av den. Denna studiesyftar därför till att undersöka dess upplevda identitet hos de som använder den och de styr utvecklingenav den, samt hur den påverkas av en utformning grundad på iden om ekonomisk vinst. En fallstudie genomfördes över Hudiksvalls stadskärna vilket var uppdelat i flera metoder; endokumentstudie utfördes för att samla kunskap kring Hudiksvall och dess BID-process, en enkätstudieföljt av intervjuer riktades mot projektets styrgrupp samt en enkätstudie riktades mot stadskärnansinvånare och besökare. Resultatet från dessa analyserades utefter ett teoretiskt ramverk byggt påexisterande forskning och expertis angående urbansociologi, identitet och BID. Studien visar på att styrgruppen och användarna av stadskärnan hade liknande uppfattningar kringstadskärnans utsträckni

Bakgrund: Forskning kring familjeföretag har på senare år fått mer och mer uppmärksamhet eftersom familjeföretagen utgör en stor del av företagen världen över. I Sverige finns det totalt 450 000 aktiva företag och av dessa är runt 90% familjeföretag. De svenska familjeföretagen är idag den största arbetsgivaren och bidrar med ca 30% av Sveriges BNP. Styrningen av familjeföretag skiljer sig ofta från icke-familjeföretag vilket har skapat ett intresse hos många forskare. Främst visar forskning på att familjeföretagen präglas av en stark företagskultur och mer sociala och emotionella typer av styrverktyg. Syfte: Syftet med denna studie är att med ett explorativt angreppssätt bidra med kunskap om hur ekonomi- och verksamhetsstyrningen är utformad i svenska familjeföretag. Detta görs med hjälp av ett formellt och informellt perspektiv på styrningen. Metod: Studien har genomförts genom en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Det teoretiska materialet innefattar teori om vad ett styrpaket kan vara, vad informell och formell styrning är samt tidigare forskning om familjeföretagen. En tvärsnittsstudiedesign användes med hjälp av enkäter för att samla in det empiriska materialet från ett slumpmässigt urval av familjeföretag i Sverige. Slutsats: Denna studie bidrar till indikationer på att svenska familjeföretag har en styrning som främst är utformad på ett informellt vis. De använder samtliga delar av ett typiskt styrpaket: Kulturstyrning, planering, prestationsmätning, belöningssystem och administrativ styrning. Kulturstyrningen är mest framträdande och anses vara hjärtat i de svenska familjeföretagen. Resultatet visar att den tidigare forskningen om vilka styrverktyg som används i familjeföretag även kan appliceras på de svenska familjeföretagen till stor del. Resultatet kunde däremot inte påvisa att styrningen skiljer sig beroende på ifall ägare eller anhörig till ägare har en chefsposition eller inte i svenska familjeföretag., Background: Research about family firms have recently got more attention since family firms are a large part of the companies around the world. In Sweden there are 450 000 active companies in total and about 90% of them are family firms. The Swedish family firms are today the largest employer and contributes with about 30% of Sweden’s GDP. Management control in family firms usually differ from those of non-family firms which has created an interest for more research in the subject. Research shows mainly that family firms has a strong corporate culture and use more social and emotional types of control practices. Purpose: The purpose of this study is that with an exploratory approach contribute with knowledge about how management control is formed in Swedish family firms. This is made with the help of a formal and informal perspective on control. Method: This study was conducted with a quantitative method with a deductive approach. The theoretical material included management control as a package, definitions of informal and formal management control and previous research about family firms. A cross-sectional study design was implemented together with a survey instrument to collect the empirical data from a random sample of family firms in Sweden. Conclusion: This study contributes with indications about the management control in Swedish family firms and shows it is mainly informal. They use all parts of a typical control package: Cultural control, planning, performance measurement, reward systems and administrative control. The cultural control is most prominent in the package and is considered to be the heart of the Swedish family firms. The result shows that the previous research about which management control practices are used in family firms also could be applied to the Swedish family firms to a large extent. The result could on the other hand not prove that the management control differs depending on whether the owner or owner’s relative is a part of the leade

Alla åtgärder och insatser som görs inom hälso-och sjukvården och inom socialtjänsten i Sverige är till för att underlätta för personen med kognitiv sjukdom i vardagen och för att bidra till att personen kan ha en så god livskvalitet som det bara går under sjukdomens alla skeden. Vården och omsorgen ska bedrivas utifrån ett personcentrerat arbetssätt. Att detta även innefattar delaktighet för personen med kognitiv sjukdom i de beslut som fattas torde vara en självklarhet, men är inte det i alla lägen. Syftet med denna studie var att beskriva vård och omsorgspersonalens strategier för att göra personen med kognitiv sjukdom delaktig i planeringen av sin vård och omsorg. Som metod för studien genomfördes en icke systematisk litteraturöversikt för att svara på syftet och ge en sammanfattad bild av valt ämne. Sökningar i PubMed, CINAHL Complete samt APA PsycInfo genomfördes. Efter kvalitetsgranskning totalt inkluderades totalt 15 artiklar i studien. Resultatet visade att det finns strategier att använda för att stödja personer med kognitiv sjukdom till en möjlig delaktighet i vård och omsorgsplaneringen och redovisades i fem olika kategorier; Att implementera gemensamt beslutsfattande, Tidig vårdplan som strategi, Dokumenterad vårdplan som strategi, Teamet som strategi, Tidsaspekten som strategi och Goda relationer som strategi. Slutsatsen är att personcentrerad vård är nödvändig för att främja delaktighet för personer med kognitiv sjukdom och att mer kunskap behövs för att kunna applicera de strategier som finns för att stödja personen med kognitiv sjukdom till att möjliggöra delaktighet i alla de beslut som rör vård och omsorg., All interventions and efforts that are made in health care and in social services in Sweden are to make it easier for the person with cognitive impairment in everyday life and to contribute to the person being able to have as good a quality of life as possible during all stages of the disease. The care and nursing must be conducted on the basis of a person-centered approach. The fact that this also includes the participation of the person with cognitive illness in the decisions made should of course be a matter, but is not in all situations. The aim of this study was to describe the health care personnel strategies to make the person with cognitive impairment involved in their care-planning. As a method for the study, a non-systematic literature review was conducted to answer the purpose and provide a summary picture of the chosen topic. Searches in PubMed, CINAHL Complete and APA PsycInfo were conducted. After a quality review, a total of 15 articles were included in the study. The results showed that there are strategies to use to support people with cognitive illness to a possible participation in nursing and care planning and were reported in five different categories; Implementation of Shared decision making, Advance Care Planning as a strategy, Documented care plan as a strategy, The team as a strategy, Time aspect as a strategy and Good relationships as a strategy. The conclusion was that person-centered care is necessary to promote participation for the person with cognitive disease and that further knowledge is needed to be able to apply the strategies that exist to support the person with cognitive disease to enable participation in all decisions concerning nursing and care-planning.

Produktivitet i anläggningsbranschen har blivit kritiserad för att branschen under lång tid har haft sämre produktivitetsutveckling jämfört med andra industrier, exempelvis tillverkningsindustrin, men den svenska anläggningsbranschen har stora möjligheter att förbättra sin produktivitet. Syftet med denna studie är att bidra till en ökad förståelse för produktivitet, mätningar av produktivitet och faktorer som påverkar produktivitet, vilka på sikt kan hjälpa företag inom anläggningsbranschen att förbättra produktiviteten. Vidare studerades olika faktorer som har inverkan på produktivitet, vilka undersöktes i syfte att se om de faktorerna kan nyttjas för att öka produktiviteten i byggproduktionen. En kvalitativ intervjustudie har genomförts i ett anläggningsföretag. Det empiriska materialet som samlades in är från inledande intervjuer och fördjupande intervjuer som sedan har jämförts med en litteraturöversikt för att därefter kunna dra slutsatser. Resultat visar att ingen särskild produktivitetsmätning görs i alla projekt men man kontrollerar produktiviteten genom regelbundna avstämningar gentemot kostnadskalkyl och tidsplan. Denna studie har också visat att planering är en av de viktigaste faktorerna som påverkar produktivitet. Brist på arbetsledning, kommunikation, olämpliga väderförhållanden, materialets tillgänglighet, brist på handlingar och ändring av ritningar kan vara potentiella orsaker till den rapporterade nedgången i produktivitetstillväxten på olika sätt. Det behövs vidare forskning på detta ämne för att bättre kunna förstå de olika metoder som mäter produktivitet och hur de faktorer som påverkar produktivitet kan nyttjas för att öka produktivitet i den svenska anläggningsbranschen., Productivity in the construction industry has been criticized because the industry for a long time has had poorer productivity development compared to other industries, for example the manufacturing industry, but the Swedish construction industry has great opportunities to improve its productivity. The purpose of this study is to contribute to an increased understanding concerning productivity, measuring of productivity and factors which influence productivity, that in the long run can help companies in the construction industry to improve productivity. Furthermore, various factors that have an impact on productivity were studied, which were investigated in order to see if those factors can be used to increase productivity in construction production. A qualitative interview study has been conducted in a construction company. The empirical material collected is from introductory interviews and in-depth interviews which have then been compared with a literature study in order to then be able to draw conclusions. The results show that no particular productivity measurement is performed in all projects, but productivity is checked through regular comparisons against cost calculations and schedules. This study has also shown that planning is one of the most important factors affecting productivity. The lack of management, communication, inappropriate weather conditions, the availability of materials, lack of documents and changes in blueprints can be potential reasons for the reported decline in productivity growth in various ways. Further research on this topic is needed to better understand the different methods that measure productivity and how the factors that affect productivity can be used to increase productivity in the Swedish construction industry.

Budgetering är en central del för att planera och styra kommunala finanser, vars utveckling är beroende av samhällsekonomisk utveckling. Under 2020 drabbades världen av en pandemi som orsakade en ekonomisk kris världen över, med undantag från bland annat svenska kommuner. Tidigare forskning kring kommunal budgetering i ekonomiskt svåra tider tyder på att stram budgetering är en viktig faktor för att klara ekonomiska kriser medan andra menar att sådana åtgärder ofta undviks. Tidigare forskning pekar även på kommuners beroende av statliga bidrag ökar vilket även hämmar benägenheten att tillta åtstramande åtgärder. Studien har syftat till att undersöka om och i sådana fall hur Covid-19-pandemin har påverkat västsvenska kommuners budgetprocess och budget som planerings- och styrverktyg. För att uppnå detta genomfördes en kvalitativ multipel fallstudie på fem västsvenska kommuner, med intervjuer och en kompletterande dokumentanalys. Resultatet visade att varken budgetprocessen, eller budget som planerings- eller styrverktyg har påverkats i så stor utsträckning utav Covid-19. Resultatet visade även att de statliga bidragen till följd av Covid-19 har haft en hämmande effekt på åtgärder. Vidare visar studien att budgetmetodiken inte förändrats., Budgeting is a central part of planning and controlling municipal finances, where growth is dependent on macroeconomic factors. During 2020 the world was hit by a pandemic that caused an economic crisis across the world, with an exception from Swedish municipalities. Earlier research on municipal budgeting in times of economic crisis suggest that a tight budgeting is an important factor when it comes to managing economic crisis while others suggest that such measures often get avoided. Earlier research also suggests that municipalities spending and dependency on governmental grants increase when the latter increase, which also inhibits tightening measures. The purpose of this study has been to examine if and if so, how the Covid-19 pandemic has affected the budget process, budget as a tool for control and planning for municipalities in western Sweden. To achieve this, we have conducted a qualitative multiple case study in five western Swedish municipalities through interviews and complementary content analysis. The results show that neither the budget process nor the budget as a tool for planning or control has been affected by Covid-19 to such an extent. The results also showed that the governmental grants due to Covid-19 has had a mitigating effect on measures. Moreover, the study shows that the budget methodology has not changed.

Studiens syfte är att undersöka hur samhällsplanerare i Karlstads kommun har hanterat de rådande restriktionerna gällande Covid-19 i sitt arbete samt huruvida Covid-19 och restriktionerna kan ha påverkat arbetet med det offentliga rummet i Karlstads kommun. Arbetet utfördes genom intervjuer med samhällsplanerare på Karlstads kommun som sedan transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Den första slutsatsen som drogs i undersökningen var att Karlstads kommun har hanterat och prioriterat deras arbete på flera sätt för att möta och följa de rådande restriktionerna. Ett exempel är att samhällsplanerarna förlorade kontakten med närmiljön men löste det genom att digitalisera arbetssättet. Den andra slutsatsen var att restriktionerna inte påverkat arbetet med det offentliga rummet mycket i dagsläget men att samhällsplanerarna har många spekulationer och ser flera potentiella effekter utav Covid-19 pandemin och de medförda restriktionerna i sitt arbete, dock är det fortfarande ett tidigt skede för att kunna konstatera det. En av de potentiella effekterna som nämndes var att invånarnas resmönster och kollektivtrafiken påverkats av restriktionerna., The purpose of the study is to see how community planners in Karlstad municipality have handled the current restrictions regarding Covid-19 in their work and if Covid-19 and the restrictions may have affected the work with public space in Karlstad municipality. The work was carried out through interviews with community planners in Karlstad municipality, which were then transcribed and analyzed through a qualitative content analysis. The first conclusion drawn in the survey was that the community planners in Karlstad Municipality have managed and prioritized their work in several ways to meet and follow the current restrictions. One example is that community planners lost contact with the local environment but solved it by digitizing the working method. The second conclusion was that the restrictions did not affect the work with the public space in the current situation, but that the community planners have many speculations and see several potential effects of the Covid-19 pandemic and the resulting restrictions in their work, however, it is still an early stage to be able to state it. One of the potential effects mentioned was that residents' travel patterns and public transport may have been affected by the restrictions.

Learning throughout the day In this study, we have tried to find out how preschool class teachers perceive teaching in preschool class activities. We have also tried to find out what preschool class teachers believe is the basis for the planning of the teaching and whether the pedagogical mapping (pedagogiska kartläggningen) affects this planning and if so how. The background to why we have chosen to investigate this is our own perceived complexity in how the activities' teaching is to be carried out according to the curriculum. Our chosen method for the survey is qualitative interviews with seven active teachers in a preschool class. We have chosen to use a phenomenographic approach. This means that the preschool teachers' perceptions are central. In our analysis we have used a sociocultural perspective. What we have found overall is that preschool class teachers can perceive the concept of teaching with a great variety. However, there were great similarities in how they expressed that they carried out the teaching. We can also see that much of the planned teaching is governed by what the pedagogical mapping (pedagogiska kartläggningen) affects this planning and if so how. The background to why we have chosen to investigate this is our own perceived complexity in how the activities' teaching is to be carried out according to the curriculum. Our chosen method for the survey is qualitative interviews with seven active teachers in a preschool class. We have chosen to use a phenomenographic approach. This means that the preschool teachers' perceptions are central. In our analysis we have used a sociocultural perspective. What we have found overall is that preschool class teachers can perceive the concept of teaching with a great variety. However, there were great similarities in how they expressed that they carried out the teaching. We can also see that much of the planned teaching is governed by what the pedagogical mapping shows.

Den här undersökningen syftar till att undersöka en del av den planerade undervisningen på förskolegården, nämligen ur några förskollärares perspektiv. Förskolans styrdokument belyser vikten av att ge barn möjlighet att utveckla en varsam inställning till sin närmiljö (Lpfö 18 2018, s. 9), vilket förskolegården kan anses vara. Det finns ett ökat intresse för utomhuspedagogik inom förskolan vilket även Szczepanski (2013, s. 3) nämner. Det finns dock inte mycket forskning som fokuserar på just undervisning ute på förskolegården vilket motiverade till denna undersökning. Datainsamlingsmetoden som användes var en kvalitativ semistrukturerad intervju av verksamma förskollärare i Sverige. Vi intervjuade nio utbildade förskollärare från fyra olika förskolor genom digitala och fysiska intervjuer. De intervjufrågor som ställdes var utformade för att se hur förskollärarna resonerade kring planerad undervisning på förskolegården och uppfyllde på så sätt syftet med undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att de deltagande förskollärarna resonerade positivt om den planerade undervisningen på förskolegården men att det mest är spontan undervisning som sker på gården. Vad detta berodde på skilde sig åt mellan deltagarna, ett par gemensamma drag som beskrevs var att det finns ett visst utvecklingsbehov kunskapsmässigt i hur man undervisar utomhus på förskolegården. Samt hur bristen på tid för planering av undervisningen på förskolegården kan bli ett hinder i dagliga utbildningen.

Företag som utvecklar produkter strävar mot att korta ner sin utvecklingstid för att kunna bibehålla konkurrenskraft samt snabbare realisera vinster. Parallellt har den tekniska utvecklingen resulterat iatt produkters komplexitet ökat. Det har medfört att osäkerheten i början av projekt och beroendet mellan utvecklingsaktiviteter ökat. Resultatet av detta blir större svårigheter att effektivt och adekvat planera utvecklingsprojekt och sätta deadlines. Syftet med denna rapport är att undersöka vad som påverkar och försvårar planering för ett produktutvecklande företag samt hur det påverkar produktutvecklingstiden. Inledningsvis utfördes en litteraturstudie vilken utgjorde grunden för vår intervjuguide. Datainsamling genomfördes sedan med stöd av intervjuguiden på ett företag som utvecklar komplexa produkter. Utifrån insamlad data identifierades svårigheter och faktorer som påverkar produktutvecklingen. Tillföljd av resultatets omfång krävdes en fördjupad litteraturstudie för att kunna jämföra resultat med teori. Övergripande svårigheter och faktorer som identifierades och analyserades var tidplan, målsättning, formella metoder och aktiviteters beroende av varandra. Resultatet stämmer i stor utsträckning överens med den teori som presenteras om ämnet i rapporten. De utmaningar man bör förhålla sig till när man planerar för utveckling av komplexa produkter är främst hantering av målsättningar och beroende aktiviteter. Utan tydliga mål och en dynamisk process riskerar utvecklingen att fortlöpa längre än den behöver. Slutligen bör företag som utvecklar komplicerade produkter sträva efter en formell metod utvecklad specifikt för det egna företaget, så att framgångsrika projekt enkelt kan upprepas., Companies that develop products strive to shorten their development time to maintain competitiveness and realize profits faster. Simultaneously, technical development has resulted in an increase in the complexity of products. This has meant that the uncertainty at the beginning of projects and the dependence between development activities has increased. The result of this will be greater difficulties in efficiently and adequately planning development projects and setting deadlines. The purpose of this report is to examine what affects and complicates planning for a product development company and how it affects product development time. Initially, a literature study was conducted, which formed the basis for our interview guide. Data collection was then carried out with the support of the interview guide at a company that develops complex products. Based on the collected data, difficulties and factors affecting product development were identified. Due to the scope of the results, an in-depth literature study was required to be able to compare results with theory. Overall difficulties and factors that were identified and analyzed were schedule, objectives, formal methods, and activities' interdependence. The results are largely in line with the theory presented on the subject in the report. The challenges that should be considered when planning for the development of complex products are mainly management of objectives and dependent activities. Without clear objectives and a dynamic process, development risks taking longer than it needs to. Finally, companies that develop complex products should strive to use a formal method developed specifically for their own company, so that successful projects can be easily repeated.

Bakgrund och problem: I och med en ökad oro för miljöfrågor tvingas företag anpassa sig genom att försöka sänka sin negativa miljöpåverkan. Detta kan åstadkommas med hjälp av att företag tar fram och implementerar lämpliga hållbarhetsstrategier. Hållbarhetsarbetet har blivit ett allt viktigare strategiskt verktyg som kan resultera i en konkurrensfördel. Tidigare forskning belyser varför företag arbetar med hållbarhet, däremot finns det få genomförda studier som praktiskt undersöker hur företag tillämpar styrning av det miljömässiga hållbarhetsarbetet. Syfte: Studiens övergripande syfte är att bidra med en ökad förståelse för hur styrning av miljömässigt hållbarhetsarbete utformas och implementeras i praktiken. Detta görs med hjälp av att undersöka hur företag arbetar med miljömässiga hållbarhetsstrategier, mål och prestationsmått genom att fokusera på planering och uppföljning. Vidare ämnar studien analysera hur strategierna, målen och måtten kommuniceras inom företag för att undersöka hur väl dessa genomsyrar samtliga delar i verksamheten. Metod: Studien har tagit ansats i en kvalitativ forskningsmetod och applicerat en mini-flerfallstudie bestående av sex olika företag där den empiriska datainsamlingen utgjorts av semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen är deduktiv med induktiva inslag. Vidare har intervjuerna genomförts i syfte att skapa en förståelse om hur företag styr sitt miljömässiga hållbarhetsarbete. Slutsats: Det kan konstateras att det inte finns någon tydlig lösning på hur företag ska arbeta med hållbarhetsfrågor. Vidare ses hållbarheten som en långsiktig process vilken blir alltmer integrerad i företagens mer traditionella ekonomistyrsystem snarare än att ses som ett enskilt styrsystem. Ledningens engagemang avgör huruvida de anställda inspireras samt involveras i hållbarhetsarbetet. Den högsta ledningens engagemang avspeglar således hur hållbarhetsarbetet imple, Background and problem: With an increased concern for environmental issues, companies are forced to adapt by trying to reduce their negative environmental impact. This can be achieved by developing and implementing appropriate sustainability strategies. Sustainability work has become an increasingly important strategic tool that can result in a competitive advantage. Previous research has examined why companies work with sustainability. However, there are few completed studies that practically consider how companies manage their environmental sustainability work. Purpose: The purpose of the study is to contribute with an understanding of how the management of environmental sustainability work is designed and implemented in practice. This is done by examining how companies work with environmental sustainability strategies, objectives and performance measures by focusing on planning and control. The study intends to analyze how the strategies, objectives and measures are communicated within all parts of the organization. Method: The qualitative study has been made by a smaller multiple case study represented by six different companies using semi-structured interviews. The research approach is deductive with inductive elements. Furthermore, the interviews were conducted in order to create an understanding of how companies manage their environmental sustainability work. Conclusion: It can be stated that there is no clear solution on how companies should work with sustainability issues. Furthermore, sustainability is seen as a long-term process which is becoming more integrated into companies' traditional financial management systems rather than being seen as an individual management system. The management's commitment determines whether the employees are inspired and involved in the sustainability work. The top management's commitment reflects how the sustainability work is implemented and plays a significant role in the management towards environmental sustainability.

Ekodukter ses som en lösning på vägarnas barriäreffekter för faunan. Genom att minska viltolyckor och fragmenteringen av djurens habitat, blir vägarna säkrare och naturen mer sammankopplad. Dock är planeringen av ekodukterna viktig för att optimera djurens användning av dessa. I denna fallstudie undersöks planeringen av tre ekodukter i Sverige, med fokus på vilka åtgärder som tas för att göra ekodukterna så effektiva som möjligt. Studien har ett perspektiv på ekodukternas ursprungliga planering i vägplan, samt på uppföljningen av denna översiktsplan. Ett teoretiskt ramverk har utarbetats för att tolka planåtgärderna, och bistå metoden i studien, kvalitativ innehållsanalys, med att identifiera belägg i vägplanerna. Resultatet visar på att fokus i vägplanerna till stor del ligger på dess lokalisering i landskapet och hur angränsande vegetation kan bevaras, men även på hur människor påverkas av ekodukten. Uppföljningen i översiktsplanerna finns, men kan förbättras.

Studien undersöker F-3 lärares beskrivningar av högläsningsarbetet genom ett kvalitativt perspektiv. Det insamlade materialet kommer i huvudsak från öppna enkätfrågor, vilka sedan analyseras efter lärarnas, skriftliga beskrivningar. Syftet är att få inblick i lärarnas beskrivningar kring syfte, planering och arbetssätt i arbetet med högläsning. Studiens teoretiska utgångspunkt har det sociokulturella perspektivet på lärande med ett speciellt fokus på literacyutvecklande teorier. I studien finns tidigare forskning onämnd utifrån studier om lärares högläsning. Empirin hämtas från de svar som lärarna skriftligen besvarat genom strukturerade, öppna enkätfrågor. I resultatdiskussionen tolkas och ställs resultatet i förhållande till litteratur och tidigare forskning. Resultatet visar att högläsning förekommer flera gånger i veckan men att planering av högläsningen ofta hamnar i skuggan av annan undervisningsplanering. Samtal och diskussioner kopplat tll högläsning och elevernas egna arfarenheter kan utvecklas och planeras på en mer didaktisk utvecklande nivå. I slutet av studien ges förslag på vidare forskningsområden. Sist i studien presenteras källförteckning samt studiens bilagor.

Ett av vår tids största utmaning är klimatkrisen och hur vi ställer om till ett hållbarare samhälle. Många menar att problematiken ligger i att dagens samhälle verkar i ett tillväxtparadigm som förhindrar omställning, och nedväxtrörelsen menar att detta måste lämnas och istället tänka nedväxt. I denna uppsats intresserar jag mig för hur nedväxtrörelsen ser på klimatomställningen, hur den ska gå till, vilka visioner om framtider vi bör sträva mot och nedväxtrörelsens syn på planeringens roll i dessa visioner. Studiens har utformats i form av en mixed-method design där en litteraturstudie står i fokus och där forskningslitteratur inom nedväxt har utgjort den huvudsakliga empirin. Empirin har samlats in genom dokumentstudier och intervjuer där urvalet har gjort med hjälp av snöbollsmetoden. Materialet har analyserats utifrån teorin om planeringstänkandet objekt (det som planeras) och subjekt (det som planerar). Studien kan ur ett nytt perspektiv delvis bekräfta tidigare dragna slutsatser om nedväxtrörelsen visioner om det gemensamma, delande, och lokalt deltagande samhället som deltar via direktdemokrati. Vidare visar studien att detta även genomsyrar synen på planeringsprocessen och planeringens roll. För planeringen förespråkas en kollaborativ och deltagande process där de lokala invånarna är lika mycket experter som planeraren. Dock visar studien också på att det inte endast finns en bild om planeringsobjektet och en bild om planeringssubjektet utan det råder delade meningar inom nedväxtrörelsen, bland annat vilken bebyggelsestruktur som bäst går i linje med nedväxtrörelsens grundidéer. Detta visar på en levande debatt bland aktivister och forskare.

En av de mest väsentliga komponenterna vid gestaltning av stadsmiljöer är färgsättningen. Färgsättningen kan visa på samhörighet bland byggnaderna i ett bostadsområde men också särskilja en byggnad från mängden. Kanske är det lättare att förstå sig på färgsättningen genom en liknelse med en konstnär. När konstnären ska färglägga en ny tavelduk väljer hon mellan olika kulörer och blandar dem tills precis den rätta nyansen uppstår. I strävan efter att fånga den perfekta känslan väljs kanske engrundfärg ut som ska lyfta fram motiven bättre. Sedan lägger konstnären till lite ny färg i en femhundra år gammal målning och funderar på vad färgen gör med betraktaren – Konstnären kan vidare fundera på om tavlans ursprungliga uttryck ska behållas, eller om det istället tydligt ska framgå vad som är nytt. Andra konstnärer har under tidens gång också satt sitt avtryck på tavlan, men kanske är det dags att strukturera om lite? Kanske borde det formuleras en lista på vad man får lägga till och inte framöver? Ska tavlans gamla motiv i mitten få stå oförändrad, medan dess ytterkanter kan ges en ny gestaltning? Om man läser berättelsen igen men byter ut tavlan mot staden, och konstnären mot planeraren blir historien genast mer intressant för det här arbetet. Hur går en planerare till väga när det gäller att färgsätta stadsmiljön? Vad är det för objekt som färgsätts? Vilka regler eller rekommendationer ska planeraren följa eller ge till andra som ska färgsätta? Och finns det någon medvetenhet i vad färgvalen har för påverkan på människorna som betraktar den och lever i dess närmiljö? Det här arbetet berör just dessa frågor. Här redovisas färgernas stimulerande effekter på människan, granskningar av lagtexter och föreskrifter samt analyser av kommunala plandokument. Det för att se vad planeraren har att förhålla sig till när det gäller färgsättning av stadsmiljön, men också på vilket sätt de gör det. Även observationer av byggnader i Uppsala och Linköping har gjorts för att sedan und

Allmänintresse är en princip inom planeringsdisciplinen som försöker motivera professionens rätt att planera kring samhällets kollektiva resurser, genom att se till att professionen tar hänsyn till och planerar för medborgarnas intressen. Perspektivet om medborgarnas intresse kan dock beaktas på olika vis. Vad som anses vara intresse varierar också över tid. Förståelse om vad som är allmänintresse är förankrat med perspektiv och övergripande samhällsparadigm. När omställning i planeringsideal sker och när nya system ska implementeras uppstår en komplicerat situation att tolka allmänintresset, när både gamla och nya tankesätt samt levnadsvanor kan samexistera. Idag står samhället inför samhällsutmaningar som klimatförändringar och miljöproblematik, vilket lett till att planeringen idag arbetar för en omställning mot hållbart samhälle, som kan ge möjlighet till att bevara dagens förutsättningar för framtiden. I denna omställning prövas principen om allmänintresse när nya system och tankesätt förespråkas i den fysiska strukturen, som bryter med traditionella och befintliga system. Detta ger utrymme för slitningar och splittringar om vad som är i medborgarnas intresse. De två mångdimensionella principerna ”allmänintresse” och ”hållbarhet/hållbar utveckling” har komplicerat förhållande till varandra och till planeringen. Förhållandet mellan allmänintresse och hållbarhet/hållbar utveckling i planeringen är viktigt att studera för att förstå de samtida och framtida förutsättningarna i samhället. Vad leder detta till, och vem tjänar och förlorar på att planeringen sker på detta vis. Samt för att ge förståelse till vad för intressen som ligger till grund för samhällsutvecklingen. Studiens syfte är att få en större förståelse för hur allmänintresse och hållbarhet förhåller sig till varandra inom svensk planering, samt se vad för inflytande hållbar utveckling har över allmänintresset. För att studera detta förhållande utgår studien från en socialkonstruktionistisk ansats med e