Allmänintresse och hållbarhet : - Hur ser förhållandet ut mellan två mångdimensionella principer?

Allmänintresse är en princip inom planeringsdisciplinen som försöker motivera professionens rätt att planera kring samhällets kollektiva resurser, genom att se till att professionen tar hänsyn till och planerar för medborgarnas intressen. Perspektivet om medborgarnas intresse kan dock beaktas på olika vis. Vad som anses vara intresse varierar också över tid. Förståelse om vad som är allmänintresse är förankrat med perspektiv och övergripande samhällsparadigm. När omställning i planeringsideal sker och när nya system ska implementeras uppstår en komplicerat situation att tolka allmänintresset, när både gamla och nya tankesätt samt levnadsvanor kan samexistera. Idag står samhället inför samhällsutmaningar som klimatförändringar och miljöproblematik, vilket lett till att planeringen idag arbetar för en omställning mot hållbart samhälle, som kan ge möjlighet till att bevara dagens förutsättningar för framtiden. I denna omställning prövas principen om allmänintresse när nya system och tankesätt förespråkas i den fysiska strukturen, som bryter med traditionella och befintliga system. Detta ger utrymme för slitningar och splittringar om vad som är i medborgarnas intresse. De två mångdimensionella principerna ”allmänintresse” och ”hållbarhet/hållbar utveckling” har komplicerat förhållande till varandra och till planeringen. Förhållandet mellan allmänintresse och hållbarhet/hållbar utveckling i planeringen är viktigt att studera för att förstå de samtida och framtida förutsättningarna i samhället. Vad leder detta till, och vem tjänar och förlorar på att planeringen sker på detta vis. Samt för att ge förståelse till vad för intressen som ligger till grund för samhällsutvecklingen. Studiens syfte är att få en större förståelse för hur allmänintresse och hållbarhet förhåller sig till varandra inom svensk planering, samt se vad för inflytande hållbar utveckling har över allmänintresset. För att studera detta förhållande utgår studien från en socialkonstruktionistisk ansats med e