Search

The aim of this paper is to examine the layout of public spaces and its effect on human behavior with focus on the relation between pedestrians and cyclists movement patterns in a specific path. The study emanates from the security aspect of pedestrians and cyclists, and builds upon previous theories and empirical studies about perception, security, information design, environmental psychology and behavior. The result shows that individual behavior and movement pattern differs with age, purpose, physical- and other conditions, and layout of the surroundings. A design proposal for improved layout of a path and a node between different oncoming paths has been developed to aid the users’ needs, where a separation of walkways and bike lanes forms zones of security for the purpose of better orientation and a better flow between the users., Syftet med arbetet är att undersöka det offentliga rummets utformning och dess påverkan på det mänskliga beteendet med fokus på att studera relationen mellan gång-och cykeltrafikanternas rörelsemönster i ett specifikt gång-och cykelstråk. Studien utgår från trygghetsaspekten mellan gång- och cykeltrafikanter och bygger på samtida forskning om trafikanternas beteenden, teorier om perception, informationsdesign, stadsplanering, miljöpsykologi, samt empiriska studier. Resultatet visar att trafikanternas beteende och rörelsemönster skiljer sig beroende på ålder, mål med färden, fysiskt tillstånd och de egna förutsättningarna, samt omgivningen. Ett gestaltningsförslag på en förbättrad utformning av ett gång-och cykelstråk och en knutpunkt mellan olika mötande stråk har tagits fram utifrån trafikanternas behov, där en separering av gång -och cykelbana bildar olika trygghetszoner som ska bidra till en bättre orientering och ett bättre flöde mellan trafikanterna.

Göteborg har i år antagit en ny översiktsplan, vars övergripande mål är att skapa en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar stad. Detta vill man uppnå genom att satsa på förtätning längs kollektivtrafikstråk och kring lokala knutpunkter. Separerade bebyggelseområden ska länkas samman med ny bebyggelse för att överbrygga barriärer och öka tryggheten. Människors möjlighet att röra sig och vistas i stadsrummen ska vara utgångspunkten i planeringen, för att främja möten och integration. Översiktsplanen innehåller många visioner för framtidens Göteborg. Detta arbete syftar till att teoretiskt implementera några av dessa visioner i en av Göteborgs stadsdelar. Stadsdelen Backa på Hisingen i Göteborg är föremål för ett antal planerade genomgripande förändringar. Det kommunala bolaget Framtiden har en tydlig vision att bygga ut med bostäder och utveckla det lokala torget, Selma Lagerlöfs Torg. Mot bakgrund av dessa förestående förändringar har jag valt använda stadsdelen Backa som ett exempel på hur visioner i översiktsplanen skulle kunna omsättas i praktiken. I fokus för detta arbete står Selma Lagerlöfs Torg, som såväl i stadsdelens nuvarande form som i den planerade utvecklingen utgör en viktig mötesplats. Med utgångspunkt i Gehls teorier om livet i staden har jag analyserat förutsättningarna för rörelsemönster, aktivitet och möten i stadsstrukturen, både övergripande i stadsdelen och mer detaljerat kring torget. Arbetet inleddes med egna observationer av platsen och informella samtalsintervjuer med besökare på Selma Lagerlöfs Torg. Arbetet har därefter baserats på den befintliga stadsstrukturen. Utifrån analysen presenteras ett förslag på hur strukturen kan förändras. Målet är att utforma ett nytt torg i en utvecklad struktur, som bättre överrensstämmer med Gehls teorier och förhoppningsvis även översiktsplanens visioner.

Examensarbetet Skärva - historiska spår och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hållbart stadsbyggande är och vad det kan innebära för landskapet som ligger strax utanför staden. Skärva är en sådan plats som ligger nära både Karlskrona och Nättraby. Det går att se en trend i att många flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagsläget områden som Verkö, Bastasjö, Skillingenäs och Skärva by där det byggs nytt. Människor vill ha närheten till naturen, men ändå jobbar få av dem som bor på landsbygden med traditionellt jordbruk. Det är många som pendlar till Karlskrona eller Ronneby till sina jobb eller skolor. Hur bör då ett område som Skärva nyttjas i framtiden? Det finns tendenser till att människor som bor i de nybyggda områdena utanför staden vill skärma av sig och inte ha ännu fler som bor alldeles intill. Det var exempelvis tydligt i samrådsredogörelsen för den nya detaljplanen Stora Vörta 1:72. Det är ett nyplanerat bostadsområde precis intill Skärva by där vissa boendes yttranden kan sägas handla om NIMBY (Not In My Backyard) dvs. bygg gärna, men inte precis där jag bor. En fråga att ställa sig då är: Kan det vara läge att sätta ett stopp för mer utbyggnad av landsbygden, eller går det att förtäta i viss grad? Skärva förknippas kanske mest med herrgården som är del av världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. Herrgården är byggnadsminnesförklarad och en byggnad med arkitektoniska särdrag som ligger omgiven av ädellövskog och har vacker utsikt över Danmarksfjärden. Ett naturreservat angränsar till herrgården och totalt består det av ett 240 hektar stort mark- och vattenområde som är ett populärt utflyktsmål och har stor betydelse för friluftslivet. För att kunna avgöra vad som bör ske med markanvändningen för hela Skärvaområdet i framtiden genomförs i det här examensarbetet en genomgående analys för en mängd olika delaspekter. Det utmynnar i ställningstaganden som sedan diskuteras vidare i en planeringsdiskussion, där fråg

Examensarbetet Skärva - historiska spår och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hållbart stadsbyggande är och vad det kan innebära för landskapet som ligger strax utanför staden. Skärva är en sådan plats som ligger nära både Karlskrona och Nättraby. Det går att se en trend i att många flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagsläget områden som Verkö, Bastasjö, Skillingenäs och Skärva by där det byggs nytt. Människor vill ha närheten till naturen, men ändå jobbar få av dem som bor på landsbygden med traditionellt jordbruk. Det är många som pendlar till Karlskrona eller Ronneby till sina jobb eller skolor. Hur bör då ett område som Skärva nyttjas i framtiden? Det finns tendenser till att människor som bor i de nybyggda områdena utanför staden vill skärma av sig och inte ha ännu fler som bor alldeles intill. Det var exempelvis tydligt i samrådsredogörelsen för den nya detaljplanen Stora Vörta 1:72. Det är ett nyplanerat bostadsområde precis intill Skärva by där vissa boendes yttranden kan sägas handla om NIMBY (Not In My Backyard) dvs. bygg gärna, men inte precis där jag bor. En fråga att ställa sig då är: Kan det vara läge att sätta ett stopp för mer utbyggnad av landsbygden, eller går det att förtäta i viss grad? Skärva förknippas kanske mest med herrgården som är del av världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. Herrgården är byggnadsminnesförklarad och en byggnad med arkitektoniska särdrag som ligger omgiven av ädellövskog och har vacker utsikt över Danmarksfjärden. Ett naturreservat angränsar till herrgården och totalt består det av ett 240 hektar stort mark- och vattenområde som är ett populärt utflyktsmål och har stor betydelse för friluftslivet. För att kunna avgöra vad som bör ske med markanvändningen för hela Skärvaområdet i framtiden genomförs i det här examensarbetet en genomgående analys för en mängd olika delaspekter. Det utmynnar i ställningstaganden som sedan diskuteras vidare i en planeringsdiskussion, där fråg

Examensarbetet Skärva - historiska spår och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hållbart stadsbyggande är och vad det kan innebära för landskapet som ligger strax utanför staden. Skärva är en sådan plats som ligger nära både Karlskrona och Nättraby. Det går att se en trend i att många flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagsläget områden som Verkö, Bastasjö, Skillingenäs och Skärva by där det byggs nytt. Människor vill ha närheten till naturen, men ändå jobbar få av dem som bor på landsbygden med traditionellt jordbruk. Det är många som pendlar till Karlskrona eller Ronneby till sina jobb eller skolor. Hur bör då ett område som Skärva nyttjas i framtiden? Det finns tendenser till att människor som bor i de nybyggda områdena utanför staden vill skärma av sig och inte ha ännu fler som bor alldeles intill. Det var exempelvis tydligt i samrådsredogörelsen för den nya detaljplanen Stora Vörta 1:72. Det är ett nyplanerat bostadsområde precis intill Skärva by där vissa boendes yttranden kan sägas handla om NIMBY (Not In My Backyard) dvs. bygg gärna, men inte precis där jag bor. En fråga att ställa sig då är: Kan det vara läge att sätta ett stopp för mer utbyggnad av landsbygden, eller går det att förtäta i viss grad? Skärva förknippas kanske mest med herrgården som är del av världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. Herrgården är byggnadsminnesförklarad och en byggnad med arkitektoniska särdrag som ligger omgiven av ädellövskog och har vacker utsikt över Danmarksfjärden. Ett naturreservat angränsar till herrgården och totalt består det av ett 240 hektar stort mark- och vattenområde som är ett populärt utflyktsmål och har stor betydelse för friluftslivet. För att kunna avgöra vad som bör ske med markanvändningen för hela Skärvaområdet i framtiden genomförs i det här examensarbetet en genomgående analys för en mängd olika delaspekter. Det utmynnar i ställningstaganden som sedan diskuteras vidare i en planeringsdiskussion, där fråg

Examensarbetet Skärva - historiska spår och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hållbart stadsbyggande är och vad det kan innebära för landskapet som ligger strax utanför staden. Skärva är en sådan plats som ligger nära både Karlskrona och Nättraby. Det går att se en trend i att många flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagsläget områden som Verkö, Bastasjö, Skillingenäs och Skärva by där det byggs nytt. Människor vill ha närheten till naturen, men ändå jobbar få av dem som bor på landsbygden med traditionellt jordbruk. Det är många som pendlar till Karlskrona eller Ronneby till sina jobb eller skolor. Hur bör då ett område som Skärva nyttjas i framtiden? Det finns tendenser till att människor som bor i de nybyggda områdena utanför staden vill skärma av sig och inte ha ännu fler som bor alldeles intill. Det var exempelvis tydligt i samrådsredogörelsen för den nya detaljplanen Stora Vörta 1:72. Det är ett nyplanerat bostadsområde precis intill Skärva by där vissa boendes yttranden kan sägas handla om NIMBY (Not In My Backyard) dvs. bygg gärna, men inte precis där jag bor. En fråga att ställa sig då är: Kan det vara läge att sätta ett stopp för mer utbyggnad av landsbygden, eller går det att förtäta i viss grad? Skärva förknippas kanske mest med herrgården som är del av världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. Herrgården är byggnadsminnesförklarad och en byggnad med arkitektoniska särdrag som ligger omgiven av ädellövskog och har vacker utsikt över Danmarksfjärden. Ett naturreservat angränsar till herrgården och totalt består det av ett 240 hektar stort mark- och vattenområde som är ett populärt utflyktsmål och har stor betydelse för friluftslivet. För att kunna avgöra vad som bör ske med markanvändningen för hela Skärvaområdet i framtiden genomförs i det här examensarbetet en genomgående analys för en mängd olika delaspekter. Det utmynnar i ställningstaganden som sedan diskuteras vidare i en planeringsdiskussion, där fråg

Examensarbetet Skärva - historiska spår och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hållbart stadsbyggande är och vad det kan innebära för landskapet som ligger strax utanför staden. Skärva är en sådan plats som ligger nära både Karlskrona och Nättraby. Det går att se en trend i att många flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagsläget områden som Verkö, Bastasjö, Skillingenäs och Skärva by där det byggs nytt. Människor vill ha närheten till naturen, men ändå jobbar få av dem som bor på landsbygden med traditionellt jordbruk. Det är många som pendlar till Karlskrona eller Ronneby till sina jobb eller skolor. Hur bör då ett område som Skärva nyttjas i framtiden? Det finns tendenser till att människor som bor i de nybyggda områdena utanför staden vill skärma av sig och inte ha ännu fler som bor alldeles intill. Det var exempelvis tydligt i samrådsredogörelsen för den nya detaljplanen Stora Vörta 1:72. Det är ett nyplanerat bostadsområde precis intill Skärva by där vissa boendes yttranden kan sägas handla om NIMBY (Not In My Backyard) dvs. bygg gärna, men inte precis där jag bor. En fråga att ställa sig då är: Kan det vara läge att sätta ett stopp för mer utbyggnad av landsbygden, eller går det att förtäta i viss grad? Skärva förknippas kanske mest med herrgården som är del av världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. Herrgården är byggnadsminnesförklarad och en byggnad med arkitektoniska särdrag som ligger omgiven av ädellövskog och har vacker utsikt över Danmarksfjärden. Ett naturreservat angränsar till herrgården och totalt består det av ett 240 hektar stort mark- och vattenområde som är ett populärt utflyktsmål och har stor betydelse för friluftslivet. För att kunna avgöra vad som bör ske med markanvändningen för hela Skärvaområdet i framtiden genomförs i det här examensarbetet en genomgående analys för en mängd olika delaspekter. Det utmynnar i ställningstaganden som sedan diskuteras vidare i en planeringsdiskussion, där fråg

Examensarbetet Skärva - historiska spår och framtida möjligheter, inleds med en diskussion om vad ett hållbart stadsbyggande är och vad det kan innebära för landskapet som ligger strax utanför staden. Skärva är en sådan plats som ligger nära både Karlskrona och Nättraby. Det går att se en trend i att många flyttar utanför staden och bygger hus. I Karlskrona finns det i dagsläget områden som Verkö, Bastasjö, Skillingenäs och Skärva by där det byggs nytt. Människor vill ha närheten till naturen, men ändå jobbar få av dem som bor på landsbygden med traditionellt jordbruk. Det är många som pendlar till Karlskrona eller Ronneby till sina jobb eller skolor. Hur bör då ett område som Skärva nyttjas i framtiden? Det finns tendenser till att människor som bor i de nybyggda områdena utanför staden vill skärma av sig och inte ha ännu fler som bor alldeles intill. Det var exempelvis tydligt i samrådsredogörelsen för den nya detaljplanen Stora Vörta 1:72. Det är ett nyplanerat bostadsområde precis intill Skärva by där vissa boendes yttranden kan sägas handla om NIMBY (Not In My Backyard) dvs. bygg gärna, men inte precis där jag bor. En fråga att ställa sig då är: Kan det vara läge att sätta ett stopp för mer utbyggnad av landsbygden, eller går det att förtäta i viss grad? Skärva förknippas kanske mest med herrgården som är del av världsarvet Örlogsstaden Karlskrona. Herrgården är byggnadsminnesförklarad och en byggnad med arkitektoniska särdrag som ligger omgiven av ädellövskog och har vacker utsikt över Danmarksfjärden. Ett naturreservat angränsar till herrgården och totalt består det av ett 240 hektar stort mark- och vattenområde som är ett populärt utflyktsmål och har stor betydelse för friluftslivet. För att kunna avgöra vad som bör ske med markanvändningen för hela Skärvaområdet i framtiden genomförs i det här examensarbetet en genomgående analys för en mängd olika delaspekter. Det utmynnar i ställningstaganden som sedan diskuteras vidare i en planeringsdiskussion, där fråg

Changing of the hoof angle is a common method for the treatment of many lameness-related conditions (Moyer 1980; Stashak 2002). Various studies in the literature have indicated different results of the effect of changing the hoof angle on the movement of the distal limb. Our study investigated the effect of raising the heel of the forelimbs by 10,7 mm on the movement of the distal limb. Horses trotted on a treadmill at several predetermined speeds. The kinematics of the distal limb was determined and variables including the extension of the fetlock joint were determined. The kinematics of the distal limb were significantly altered. The results indicated that at higher speed the fetlock joint is less extended. These results were counter intuitive and need validation. These results are though interesting as they do not support the common supposition that raising the heel would result in increased extension. Therefore, therapies using changes in hoof angle need to be validated as to their true effect., Att förändra hovvinkeln är en vanlig metod för att förändra rörelsemönstret hos en häst och används även som behandling vid flera typer av hältor (Moyer 1980; Stashak 2002). Det finns många indikationer och metoder som är mer eller mindre förankrade till vetenskapligt bevisade slutsatser. Kunskap om hur hastighet påverkar kinematik och belastning behövs för att undvika att vi felbehandlar våra hästar. Syftet med den här studien var att göra en pilotstudie för att se om det finns tendenser till att hastigheten påverkar distributionen av den ökade belastningen i det distala benet vid användande av traktkil. Tidigare studier har visat skilda resultat. Vårat resultat visar att med en traktkil på 10,7 mm (motsvarar en ökning av hovvinkeln på 5-6°) förändras rörelseförhållanderna i kotleden. Vi ser en signifikant minskning av genomtrampet vid 7m/s. Genomtrampet förskjuts i tid i understödsfasen i alla hastigheter (4-8 m/s) och vi har en ökad vinkel på skenbenet vid upplyftning av hoven. Frågan är hur vi ska tolka dessa resultat. Tidigare studier som har visat att genomtrampet minskar har utförts i långsam trav och med fastklistrade markörer(Willemen et al 1999, Sheffer and Back 2001). Andra studier har visat att genomtrampet ökar alternativt inte förändras med traktkil. Dessa studier har utförts med kirurgiskt fästade markörer i skritt och i långsam trav (Chateau et al 2004 och 2006). Om det är på grund av att vid försök med klistrade markörer rör sig huden över det underliggande benet och vi får ett felaktigt resultat eller det är för att belastningen faktiskt påverkas av hasigheten är svårt att säga. Det tredje alternativet är att både hastigheten och hur markörerna är fästade påverkar resultatet. En studie där man jämför kirurgiskt fästade markörer och klistrade skulle underlätta tolkningen av resultaten i detta försök och i kommande liknande försök.

Samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning har en viktig roll i att bredda kunskapsunderlagen för svensk transportplanering. Den här boken gör just det. Den har författats av forskare inom forskarnätverket FAST, ett samarbete mellan Linköpings universitet och VTI. Resande, planering, makt presenterar flera spännande nya perspektiv på resande och transporter.Boken vänder sig till alla som på något sätt arbetar med, forskar om eller intresserar sig för transporter och transportplanering. Några av de frågor som behandlas är kvinnors och äldres villkor i trafiken, regionförstoring, medborgarinflytande och riskhantering."En av den här bokens förtjänster är att den i hög grad handlar om olika aspekter av makt: makten att formulera problemen och makten att tolka förutsättningarna för beslut och planering."- Emin Tengström, professor emeritus, avdelningen för humanteknologi vid Göteborgs universitet.

In today’s horse keeping, there is an increasing awareness of the importance of movement and activity for the horses comfort and tenability, while tradition has it that horses should be kept in boxes and small paddocks. In order to develop housing systems that fulfils and optimizes the horses needs regarding movement and activity, we need to know more about factors that influence the activity patterns of horses. A first step is to be able to record and analyze the gaits in horses with an automated system. This could be done by use of accelerometer data. In this pilot study, existing accelerometer technique was used to characterize the different gaits in horses (walk, trot and canter) by studying how their respective signal patterns differ and how this is influenced by the size of the horse. The accelerometers being used in this study measures the movement in three different spaces; horizontal, lateral and vertical. The collected data have been analyzed by comparing the typical amplitudes (signal strengths) for the different gaits and by studying other qualities in their signal patterns. Stride frequency, corrected values of maximum and minimum and the way that forces in different planes variate, show clear differences between walk, trot and canter and should be good starting-points to proceed the work with automatic detection of gaits in horses, using accelerometerdata.

Sammanfattning Det praktiska syftet med uppsatsen är undersöka hur konsumenter påverkas av tjänstemiljön i ett köpcentrum. Det teoretiska syftet är att försöka konkretisera vad som sker hos konsumenter vid besöket av ett köpcentrum. Syftet ska leda till underlag för köpcentrumet Mitt i city i Karlstad, om hur tjänstemiljön ska utformas för att konsumenterna ska förstå köpcentrumets koncept. Uppsatsens metodmässiga syfte är att utvärdera användningen av en relativt ovanlig metod, videoobservation. För att genomföra vår studie har vi valt en kvalitativ metod och studerat informanters välbehag av miljön samt observerat deras rörelsemönster. Sju filmade besök har genomförts i ett köpcentrum. Åtta individer i varierande åldrar har ingått i studien. Vid ett filmat besök var två informanter samtidigt med. Vi började våra studier av informanterna i deras hemmamiljö, för att sedan transportera oss till köpcentret. När de var klara med sitt besök satte vi oss på ett fik, i en annan miljö, för att återigen låta informanten tala om köpcentrumets miljö. Studien av Mitt i city har gett indikationer på att vissa aspekter behöver ändras för att stärka köpcentrumets koncept. Vi har även upptäckt att konsumenter har en lång acklimatiseringsprocess, och information i ett tidigt skede i köpcentrumet förbises av konsumenterna.

The essay treats how an architect can direct motions of humans with architecture. This is made through an investigation of how the architect Bengt Edman has treated accessibility and motions when creating the student housing complex Vildanden and how it has affected the motions of humans within the area. To visualize how Vildanden relates to the rest of Lund I have made a comparative study with the city planning ideals that prevailed in the period when the area was built. The essay is based on the author's own observations through a phenomenological perspective and a field study including observations and a literature study.

Recent studies mostly study subjective demands for soccer players during running. However, there is a need for physioloical demands for running to make the training more effective.

Recent studies mostly study subjective demands for soccer players during running. However, there is a need for physioloical demands for running to make the training more effective.

Elitskon™ is a new type of horseshoe for trotters. It is supposed to give the horse a trot that mimics the movement pattern of a horse trotting unshod. Many horses show a better trot unshod but this can only be used to a limited extent due to the great wear and tear of the hoof. The objective of this study was to evaluate whether the qualities of Elitskon™ are similar to the unshod horse or the traditional aluminium horseshoe. Three horses were included and they were each filmed trotting once with Elitskon™, once with a traditional aluminium shoe and once unshod. The horses were filmed with a high-speed camera placed parallel to the equipage, consisting of a coachman and a sulky. In order to obtain an objective description of the movement patterns of the horses, seven parameters were analysed. These parameters indicated the degree of balance in the trot of the horses. Since the trot of each horse has its own qualities, it can be noted that each horse adjusts differently to each specific type of shoeing. The evaluation has been done on each horse separately as well as on the three horses together for a more general conclusion. The results indicate that Elitskon™ provides the horse with a good grip. This is also obtained when trotting unshod, indicating similarities between this shoe and unshod, as compared to the aluminium shoe where a tendency to slide was noticeable in all the horses. The parameters describing symmetry showed good results with Elitskon™ similar to the unshod horse. The connection between a good grip and a good symmetry is not completely ensured but when analyzing the parameters systematically, it seems like the symmetry is a result of the good grip. This suggests that it would be of interest to do a more extended study of the connection between grip and symmetry., Elitskon™ är en ny typ av hästsko till travhästar. Den ska i sina egenskaper kunna ge hästen en trav som efterliknar rörelsemönstret hos en häst som travar barfota. Många hästar travar bäst barfota men på grund av det stora slitaget kan detta bara tillämpas i begränsad omfattning. För att utvärdera om Elitskons™ egenskaper kan efterlikna barfotahästens eller om dess egenskaper ligger närmare den traditionella aluminiumskon genomfördes därför denna studie som i sin omfattning får betecknas som en pilotstudie. Tre hästar ingick, där var och en under tre korta filmsekvenser travades med Elitskon™, en traditionell aluminiumsko samt barfota. Hästarna filmades med höghastighetskamera parallellt med ekipaget som bestod av en kusk och sulky. För att få en objektiv beskrivning av hästarnas kinematik mättes sju olika parametrar som sammantaget ger en bild av hur balanserat hästarna travar och vilka likheter och skillnader beslagen har. Då hästarna skiljer sig åt individuellt i sitt sätt att trava ser man att de anpassar sig lite olika beroende på vilket beslag de använder. Utvärderingen har dels gjorts var häst för sig men även med alla hästarna tillsammans för att kunna dra mer generella slutsatser. När man ser på resultaten kan man kortfattat säga att på samtliga hästar syntes Elitskon™ ge ett bra grepp. Barfota har hästarna också ett bra grepp och här verkar Elitskon™ och barfota ligga varandra närmare än aluminiumskon, där indikationer på att hästen halkade kunde ses. Även i parametrar som mäter symmetrin i traven kan man se att Elitskon™ ger en bra symmetri där den ligger närmare barfotahästens trav. Sambandet mellan det goda greppet och den goda symmetrin är inte statistiskt säkerställt här men om man systematiskt analyserar parametrarna tycks det som om symmetrin uppkommer genom greppet. Härigenom finns anledning till utvidgade studier kring sambandet grepp, symmetri.

This is a study of present day dogs with the purpose to establish a method to investigate archaeological dogs and determine their use in the past. The study has focused on measurements of five bone elements, scapula, humerus, radius, ulna and femur. A principal component analysis has been applied in order to decide which measurements to be further used in the analysis. Different proportions have been calculated on these measurements. A test to try the method has also been done on bones of a wolf and a dog without known background. The results from the different elements are positive, and they narrow the field down to two dog types of which one is more likely to be true than the other. The final results show that, although over lapses between the four different dog groups; hunting dogs, guard/work dogs, sled dogs and shepherd's dogs exists, it is possible to distinguish different dog usage from the proportions of the bones.

This is a study of present day dogs with the purpose to establish a method to investigate archaeological dogs and determine their use in the past. The study has focused on measurements of five bone elements, scapula, humerus, radius, ulna and femur. A principal component analysis has been applied in order to decide which measurements to be further used in the analysis. Different proportions have been calculated on these measurements. A test to try the method has also been done on bones of a wolf and a dog without known background. The results from the different elements are positive, and they narrow the field down to two dog types of which one is more likely to be true than the other. The final results show that, although over lapses between the four different dog groups; hunting dogs, guard/work dogs, sled dogs and shepherd's dogs exists, it is possible to distinguish different dog usage from the proportions of the bones.

The use of a bit in the mouth of a horse is being increasingly questioned with respect to its actual function, and is sometimes judged an obsolete instrument of control with potential to injure the horse. The objective of the research presented herein was twofold; firstly, to investigate the actual pressure load in the mouth of the horse with regard to oral health issues, and, secondly, to investigate whether this could be a viable method to objectively measure strength exerted by a rider/driver to the mouth of the horse especially with regard to training regimes. From the results, it is evident that these newly developed sensors have a future in equine research, although they are still under development. They can be useful both as a pedagogic teaching instrument, providing instructor and pupil with instantaneous, objective feedback on the contact between hand and mouth, as well as an aid in measuring pressure loads from our common bits.

About 80 % of all Swedish dairy cows are kept in tie-stalls, but loose housing is increasing, probably because it is more profitable for the farmer. The design of the floors is of cruicial importance to the cows well-being. Traditionally, the most common type of floor in the alleys of a cubicle system still is a slatted manure-draining floor made of concrete. The typical Swedish design has 125-mm slats and 40-mm slots, maximally. With too wide slots, there is an increased risk of injuries to the claws when the cow makes a hasty move. On top of that, there will be too little support for the claws, leading to injuries. A dirty floor can also increase the risk of hygiene-related diseases, mainly dermatitis and heel horn erosion, which in severe cases even may cause lameness. It has been shown earlier that by reducing the slots from 40 to 30 mm one can still achieve a good drainage. This increases the support of the claws and thus decreases the risk of traumatic injuries. The aim of the present study was to test a modified slatted concrete floor (100-mm slats and 30-mm slots) in a full-scale experiment, by comparing the cows locomotion and the floor's cleanliness to a conventional (125/40-mm) slatted floor. The trial was conducted at a commercial dairy farm with cubicle housing and two compartments of equal size and design. In the beginning of the grazing period, approx. 4 months before grouping and housing of cows, the modified floor was put in the alley of one of the compartments. Apart from the type of floor, the two compartments were comparable with respect to housing design and management routines. All cows were Swedish Holsteins and were assigned randomly to the two compartments at housing. A test track was prepared in the alley in each of the compartments. The floor was covered with a mixture of lime and manure and then one cow at the time passed and had her passing time recorded. From the footprints, step length, stride length, step angle, overlap and step abduc, I Sverige är ca 80 % av mjölkkorna uppbundna, men trenden går alltmer mot olika former av lösdriftssystem eftersom det är mer ekonomiskt fördelaktigt. Golvets utformning spelar stor roll för kornas välfärd. Av tradition är den vanligaste typen av golv i gångarna i liggbåsstallar ett gödseldränerande spaltgolv gjort av betong. Det typiska svenska utförandet är med 125 mm breda stavelement och maximalt 40 mm breda spaltöppningar. Med alltför vida spaltöppningar ökar risken för klövskador vid hastiga rörelser. Dessutom får klövarna ett alltför litet understöd och skador kan uppstå till följd av felbelastningen. Ett alltför smutsigt golv gör att de hygienrelaterade klövsjukdomarna, främst eksem och klövröta, ökar och i grava fall till och med kan göra kon halt. Tidigare försök har visat att man genom att minska spaltvidden från 40 till 30 mm kan bibehålla gott dränage. Detta ökar dessutom klövarnas understöd och minskar således risken för traumatiska skador. Syftet med föreliggande studie var att i ett fullskaleexperiment testa ett modifierat spaltgolv av betong (100 mm stavbredd och 30 mm spaltvidd) genom att jämföra det med ett konventionellt spaltgolv (125/40 mm) med avseende på kornas rörelsemönster och golvets renhet. Försöket utfördes i en bruksbesättning i ett liggbåsstall med två avdelningar av samma storlek och utförande. I början av betesperioden, ca 4 månader före installning och gruppering, lades det nya spaltgolvet in i gången i den ena avdelningens liggbåsdel. Med undantag av golvtypen var de två avdelningarna likvärdiga vad gäller stallutförande och skötsel. Alla kor var av SLB-ras och fördelades slumpmässigt mellan de två avdelningarna vid installning. En testbana iordningställdes i gången i var och en av avdelningarna. Golvet täcktes med en blandning av kalk och gödsel, varefter en ko åt gången fick passera och tiden noterades. Från fotavtrycken uppmättes steglängd, dubbelsteglängd, stegvinkel, övertramp och abduktion. Asymmetri (absolut differens mella