Hisingens trädgård blommar igen - om hur Selma Lagerlöfs Torg utifrån Gehls teorier kan stärkas som mötesplats

Göteborg har i år antagit en ny översiktsplan, vars övergripande mål är att skapa en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar stad. Detta vill man uppnå genom att satsa på förtätning längs kollektivtrafikstråk och kring lokala knutpunkter. Separerade bebyggelseområden ska länkas samman med ny bebyggelse för att överbrygga barriärer och öka tryggheten. Människors möjlighet att röra sig och vistas i stadsrummen ska vara utgångspunkten i planeringen, för att främja möten och integration. Översiktsplanen innehåller många visioner för framtidens Göteborg. Detta arbete syftar till att teoretiskt implementera några av dessa visioner i en av Göteborgs stadsdelar. Stadsdelen Backa på Hisingen i Göteborg är föremål för ett antal planerade genomgripande förändringar. Det kommunala bolaget Framtiden har en tydlig vision att bygga ut med bostäder och utveckla det lokala torget, Selma Lagerlöfs Torg. Mot bakgrund av dessa förestående förändringar har jag valt använda stadsdelen Backa som ett exempel på hur visioner i översiktsplanen skulle kunna omsättas i praktiken. I fokus för detta arbete står Selma Lagerlöfs Torg, som såväl i stadsdelens nuvarande form som i den planerade utvecklingen utgör en viktig mötesplats. Med utgångspunkt i Gehls teorier om livet i staden har jag analyserat förutsättningarna för rörelsemönster, aktivitet och möten i stadsstrukturen, både övergripande i stadsdelen och mer detaljerat kring torget. Arbetet inleddes med egna observationer av platsen och informella samtalsintervjuer med besökare på Selma Lagerlöfs Torg. Arbetet har därefter baserats på den befintliga stadsstrukturen. Utifrån analysen presenteras ett förslag på hur strukturen kan förändras. Målet är att utforma ett nytt torg i en utvecklad struktur, som bättre överrensstämmer med Gehls teorier och förhoppningsvis även översiktsplanens visioner.