Search

The situation of the housing stock in Sweden is at present imbalanced, as has often been the case throughout history, due to the difficulty of its prediction. Society is constantly changing and thus it ́s economical, social and demographical conditions with it which affects the way we build. Swedens housing need is within the next ten years expected to vary between numbers of 592000-664 000 dwellings. A relatively high number. This study is therefore an investigation into the means available for meeting the demands posed by the society of today and of tomorrow on our housing stock. The investigation, conducted via literature studies, in conjunction with an iterative projecting process, has found the means most apt to meet these demands to be a plurality of flexible solutions that can be easily adapted with regards to the very unpredictability of said demands. These means are put together into an analysis-and method tool consisting of a number of criterias to ensure ”the flexible dwelling”. The aim of the study is to investigate the means available and how they are used most effectively in order to develop a housing stock capable of adaptating to current needs and demands. The ability of adaptation would in this case act as an buffer to the unpredictability and inevitabel shortcomings of the market. These dwellings capable of withstanding the tides of time would therefore become more sought after in the long run. These solutions will in turn help to champion a more sustainable housing development. The goal of the study is to be able to present a functionally flexible floorplan that will simultaneously meet the requirements stipulated by swedish state regulations. The result showcases, with the help of six quality criteria for flexible projecting, three separate alternatives of floor plans and their respective relations and adaptibility visavi the conditions of todays housing situation., Inom Sveriges bostadsbestånd råder idag obalans vilket historien även vittnar om ofta varit fallet på grund av ett behov som är och alltid varit mycket svårt att förutspå. Samhället genomgår ständigt förändring och dess ekonomiska, sociala och demografiska förutsättningar präglar hur vi ser på bostadsbyggandet. Byggbehovet beräknas inom kommande tioårsperiod i Sverige ligga mellan 592 000 och 664 000 bostäder varav ett årligt behov av cirka 60 000, vilket är relativt höga siffror. Arbetet undersöker därför, genom litteraturstudier och en iterativ projekteringsprocess, vilka metoder som finns tillgängliga för möjligheten att tillgodose både dagens och morgondagens krav på våra bostäder. Dessa metoder sammanställs sedan i form av ett projekteringsverktyg bestående av ett antal kriterier för säkerställandet av ”den flexibla bostaden”. Syftet med arbetet är att undersöka hur flexibilitet kan användas och implementeras för att skapa goda bostäder som enkelt kan anpassas och förändras till nya typer och storlekar efter framtidens bostadsmarknadsbehov. Förmågan till anpassning skulle i detta fall kunna betraktas som en buffert mot marknadens tillkortakommanden och ett föråldrat bostadsbestånd. När en bostad kan projekteras för att med enkelhet kunna anpassas efter rådande förutsättningar och därigenom stå emot tidens tand, skulle en stor del av det oförutsedda behovet förebyggas. Fler bostäder skulle, bli mer attraktiva och funktionella, också över tid. Målet är således att presentera ett förslag för en funktionellt flexibel planlösning som samtidigt uppfyller kraven från gällande svenska regelverk. Resultatet redovisar med hjälp av projekteringsverktyget, bestående av sex kvalitetskriterier för flexibel projektering, tre olika planlösningsalternativ för en specifik byggnad. Hur dessa förhåller- och anpassarsig efter tidens förändrade förutsättningar, behov och efterfrågan i syftet att främja en mer hållbar bostadspolitisk utveckling.

Syftet med studien var att visa vilka mål lärare har med laborativ undervisning samt hur den laborativa undervisningen planeras och genomförs. För att besvara syftet genomfördes en kvalitativ intervjustudie med lärare i grundskolans årkurs 4-6. Resultatet visar att målet med den laborativa undervisningen ofta är ökad förståelse för naturvetenskapliga begrepp. Begreppen väljs ut under planeringen och i genomförandet av den laborativa undervisningen synliggörs begreppen kontinuerligt och diskuteras i samband med laborationerna.

Denna studies syfte är att öka kunskapen om SO-lärares (samhällsorienterande ämnena) beskrivningarav kunskap och att undersöka hur dessa relaterar till läroplanens utvidgade kunskapsbegrepp, vilketuttrycks som att kunskapsformerna fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet ska förutsätta varandraoch balanseras i undervisningen. Kunskapsbegreppet har en lång historik inom filosofin men är relativtoutforskat i didaktiska sammanhang, vilket kan te sig motsägelsefullt. Kvalitativa intervjuergenomfördes på 10 verksamma SO-lärare och en kvalitativ innehållsanalys valdes som analysmetod. Resultaten visade att lärare har svårt att formulera en egen kunskapssyn när de tillfrågas, men kanutförligt beskriva hur den tar sig uttryck i praktiken genom didaktiska val. Lärarna beskrev enprogression i kunskapsformerna, i betydelsen att faktakunskaper ses som grundläggande ochnödvändiga för att sedan kunna fortsätta att fördjupa förståelsen och slutligen kunna använda sig avkunskaper (färdigheter). Kunskapsformen förtrogenhet var bekant hos lärarna, men svårt att definieraoch förklara vad det betydde, samt ge exempel på vad det kunde innebära i lärarnas praktik. Analysen synliggjorde även fyra epistemiska teman som lärarna förhöll sig till när de talade omkunskap: Kunskap som auktoritet, utbildning, bildning och identitet. Sammanfattningsvis kan sägas attkunskap som auktoritet och utbildning genomsyrade lärarnas planering och bedömning av kunskap,medan kunskap som bildning och identitet gavs ett större utrymme när lärarna undervisade. Möjligavägar för att beskriva och synliggöra lärares kunskapssyner och hur de kan förhålla sig tillkontextuella förutsättningar och den faktiska klassrumsmiljön diskuteras i slutet av uppsatsen.

Alla åtgärder och insatser som görs inom hälso-och sjukvården och inom socialtjänsten i Sverige är till för att underlätta för personen med kognitiv sjukdom i vardagen och för att bidra till att personen kan ha en så god livskvalitet som det bara går under sjukdomens alla skeden. Vården och omsorgen ska bedrivas utifrån ett personcentrerat arbetssätt. Att detta även innefattar delaktighet för personen med kognitiv sjukdom i de beslut som fattas torde vara en självklarhet, men är inte det i alla lägen. Syftet med denna studie var att beskriva vård och omsorgspersonalens strategier för att göra personen med kognitiv sjukdom delaktig i planeringen av sin vård och omsorg. Som metod för studien genomfördes en icke systematisk litteraturöversikt för att svara på syftet och ge en sammanfattad bild av valt ämne. Sökningar i PubMed, CINAHL Complete samt APA PsycInfo genomfördes. Efter kvalitetsgranskning totalt inkluderades totalt 15 artiklar i studien. Resultatet visade att det finns strategier att använda för att stödja personer med kognitiv sjukdom till en möjlig delaktighet i vård och omsorgsplaneringen och redovisades i fem olika kategorier; Att implementera gemensamt beslutsfattande, Tidig vårdplan som strategi, Dokumenterad vårdplan som strategi, Teamet som strategi, Tidsaspekten som strategi och Goda relationer som strategi. Slutsatsen är att personcentrerad vård är nödvändig för att främja delaktighet för personer med kognitiv sjukdom och att mer kunskap behövs för att kunna applicera de strategier som finns för att stödja personen med kognitiv sjukdom till att möjliggöra delaktighet i alla de beslut som rör vård och omsorg., All interventions and efforts that are made in health care and in social services in Sweden are to make it easier for the person with cognitive impairment in everyday life and to contribute to the person being able to have as good a quality of life as possible during all stages of the disease. The care and nursing must be conducted on the basis of a person-centered approach. The fact that this also includes the participation of the person with cognitive illness in the decisions made should of course be a matter, but is not in all situations. The aim of this study was to describe the health care personnel strategies to make the person with cognitive impairment involved in their care-planning. As a method for the study, a non-systematic literature review was conducted to answer the purpose and provide a summary picture of the chosen topic. Searches in PubMed, CINAHL Complete and APA PsycInfo were conducted. After a quality review, a total of 15 articles were included in the study. The results showed that there are strategies to use to support people with cognitive illness to a possible participation in nursing and care planning and were reported in five different categories; Implementation of Shared decision making, Advance Care Planning as a strategy, Documented care plan as a strategy, The team as a strategy, Time aspect as a strategy and Good relationships as a strategy. The conclusion was that person-centered care is necessary to promote participation for the person with cognitive disease and that further knowledge is needed to be able to apply the strategies that exist to support the person with cognitive disease to enable participation in all decisions concerning nursing and care-planning.

Budgetering är en central del för att planera och styra kommunala finanser, vars utveckling är beroende av samhällsekonomisk utveckling. Under 2020 drabbades världen av en pandemi som orsakade en ekonomisk kris världen över, med undantag från bland annat svenska kommuner. Tidigare forskning kring kommunal budgetering i ekonomiskt svåra tider tyder på att stram budgetering är en viktig faktor för att klara ekonomiska kriser medan andra menar att sådana åtgärder ofta undviks. Tidigare forskning pekar även på kommuners beroende av statliga bidrag ökar vilket även hämmar benägenheten att tillta åtstramande åtgärder. Studien har syftat till att undersöka om och i sådana fall hur Covid-19-pandemin har påverkat västsvenska kommuners budgetprocess och budget som planerings- och styrverktyg. För att uppnå detta genomfördes en kvalitativ multipel fallstudie på fem västsvenska kommuner, med intervjuer och en kompletterande dokumentanalys. Resultatet visade att varken budgetprocessen, eller budget som planerings- eller styrverktyg har påverkats i så stor utsträckning utav Covid-19. Resultatet visade även att de statliga bidragen till följd av Covid-19 har haft en hämmande effekt på åtgärder. Vidare visar studien att budgetmetodiken inte förändrats., Budgeting is a central part of planning and controlling municipal finances, where growth is dependent on macroeconomic factors. During 2020 the world was hit by a pandemic that caused an economic crisis across the world, with an exception from Swedish municipalities. Earlier research on municipal budgeting in times of economic crisis suggest that a tight budgeting is an important factor when it comes to managing economic crisis while others suggest that such measures often get avoided. Earlier research also suggests that municipalities spending and dependency on governmental grants increase when the latter increase, which also inhibits tightening measures. The purpose of this study has been to examine if and if so, how the Covid-19 pandemic has affected the budget process, budget as a tool for control and planning for municipalities in western Sweden. To achieve this, we have conducted a qualitative multiple case study in five western Swedish municipalities through interviews and complementary content analysis. The results show that neither the budget process nor the budget as a tool for planning or control has been affected by Covid-19 to such an extent. The results also showed that the governmental grants due to Covid-19 has had a mitigating effect on measures. Moreover, the study shows that the budget methodology has not changed.

Studiens syfte är att undersöka hur samhällsplanerare i Karlstads kommun har hanterat de rådande restriktionerna gällande Covid-19 i sitt arbete samt huruvida Covid-19 och restriktionerna kan ha påverkat arbetet med det offentliga rummet i Karlstads kommun. Arbetet utfördes genom intervjuer med samhällsplanerare på Karlstads kommun som sedan transkriberades och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Den första slutsatsen som drogs i undersökningen var att Karlstads kommun har hanterat och prioriterat deras arbete på flera sätt för att möta och följa de rådande restriktionerna. Ett exempel är att samhällsplanerarna förlorade kontakten med närmiljön men löste det genom att digitalisera arbetssättet. Den andra slutsatsen var att restriktionerna inte påverkat arbetet med det offentliga rummet mycket i dagsläget men att samhällsplanerarna har många spekulationer och ser flera potentiella effekter utav Covid-19 pandemin och de medförda restriktionerna i sitt arbete, dock är det fortfarande ett tidigt skede för att kunna konstatera det. En av de potentiella effekterna som nämndes var att invånarnas resmönster och kollektivtrafiken påverkats av restriktionerna., The purpose of the study is to see how community planners in Karlstad municipality have handled the current restrictions regarding Covid-19 in their work and if Covid-19 and the restrictions may have affected the work with public space in Karlstad municipality. The work was carried out through interviews with community planners in Karlstad municipality, which were then transcribed and analyzed through a qualitative content analysis. The first conclusion drawn in the survey was that the community planners in Karlstad Municipality have managed and prioritized their work in several ways to meet and follow the current restrictions. One example is that community planners lost contact with the local environment but solved it by digitizing the working method. The second conclusion was that the restrictions did not affect the work with the public space in the current situation, but that the community planners have many speculations and see several potential effects of the Covid-19 pandemic and the resulting restrictions in their work, however, it is still an early stage to be able to state it. One of the potential effects mentioned was that residents' travel patterns and public transport may have been affected by the restrictions.

Learning throughout the day In this study, we have tried to find out how preschool class teachers perceive teaching in preschool class activities. We have also tried to find out what preschool class teachers believe is the basis for the planning of the teaching and whether the pedagogical mapping (pedagogiska kartläggningen) affects this planning and if so how. The background to why we have chosen to investigate this is our own perceived complexity in how the activities' teaching is to be carried out according to the curriculum. Our chosen method for the survey is qualitative interviews with seven active teachers in a preschool class. We have chosen to use a phenomenographic approach. This means that the preschool teachers' perceptions are central. In our analysis we have used a sociocultural perspective. What we have found overall is that preschool class teachers can perceive the concept of teaching with a great variety. However, there were great similarities in how they expressed that they carried out the teaching. We can also see that much of the planned teaching is governed by what the pedagogical mapping (pedagogiska kartläggningen) affects this planning and if so how. The background to why we have chosen to investigate this is our own perceived complexity in how the activities' teaching is to be carried out according to the curriculum. Our chosen method for the survey is qualitative interviews with seven active teachers in a preschool class. We have chosen to use a phenomenographic approach. This means that the preschool teachers' perceptions are central. In our analysis we have used a sociocultural perspective. What we have found overall is that preschool class teachers can perceive the concept of teaching with a great variety. However, there were great similarities in how they expressed that they carried out the teaching. We can also see that much of the planned teaching is governed by what the pedagogical mapping shows.

Den här undersökningen syftar till att undersöka en del av den planerade undervisningen på förskolegården, nämligen ur några förskollärares perspektiv. Förskolans styrdokument belyser vikten av att ge barn möjlighet att utveckla en varsam inställning till sin närmiljö (Lpfö 18 2018, s. 9), vilket förskolegården kan anses vara. Det finns ett ökat intresse för utomhuspedagogik inom förskolan vilket även Szczepanski (2013, s. 3) nämner. Det finns dock inte mycket forskning som fokuserar på just undervisning ute på förskolegården vilket motiverade till denna undersökning. Datainsamlingsmetoden som användes var en kvalitativ semistrukturerad intervju av verksamma förskollärare i Sverige. Vi intervjuade nio utbildade förskollärare från fyra olika förskolor genom digitala och fysiska intervjuer. De intervjufrågor som ställdes var utformade för att se hur förskollärarna resonerade kring planerad undervisning på förskolegården och uppfyllde på så sätt syftet med undersökningen. Resultatet av undersökningen visade att de deltagande förskollärarna resonerade positivt om den planerade undervisningen på förskolegården men att det mest är spontan undervisning som sker på gården. Vad detta berodde på skilde sig åt mellan deltagarna, ett par gemensamma drag som beskrevs var att det finns ett visst utvecklingsbehov kunskapsmässigt i hur man undervisar utomhus på förskolegården. Samt hur bristen på tid för planering av undervisningen på förskolegården kan bli ett hinder i dagliga utbildningen.

Företag som utvecklar produkter strävar mot att korta ner sin utvecklingstid för att kunna bibehålla konkurrenskraft samt snabbare realisera vinster. Parallellt har den tekniska utvecklingen resulterat iatt produkters komplexitet ökat. Det har medfört att osäkerheten i början av projekt och beroendet mellan utvecklingsaktiviteter ökat. Resultatet av detta blir större svårigheter att effektivt och adekvat planera utvecklingsprojekt och sätta deadlines. Syftet med denna rapport är att undersöka vad som påverkar och försvårar planering för ett produktutvecklande företag samt hur det påverkar produktutvecklingstiden. Inledningsvis utfördes en litteraturstudie vilken utgjorde grunden för vår intervjuguide. Datainsamling genomfördes sedan med stöd av intervjuguiden på ett företag som utvecklar komplexa produkter. Utifrån insamlad data identifierades svårigheter och faktorer som påverkar produktutvecklingen. Tillföljd av resultatets omfång krävdes en fördjupad litteraturstudie för att kunna jämföra resultat med teori. Övergripande svårigheter och faktorer som identifierades och analyserades var tidplan, målsättning, formella metoder och aktiviteters beroende av varandra. Resultatet stämmer i stor utsträckning överens med den teori som presenteras om ämnet i rapporten. De utmaningar man bör förhålla sig till när man planerar för utveckling av komplexa produkter är främst hantering av målsättningar och beroende aktiviteter. Utan tydliga mål och en dynamisk process riskerar utvecklingen att fortlöpa längre än den behöver. Slutligen bör företag som utvecklar komplicerade produkter sträva efter en formell metod utvecklad specifikt för det egna företaget, så att framgångsrika projekt enkelt kan upprepas., Companies that develop products strive to shorten their development time to maintain competitiveness and realize profits faster. Simultaneously, technical development has resulted in an increase in the complexity of products. This has meant that the uncertainty at the beginning of projects and the dependence between development activities has increased. The result of this will be greater difficulties in efficiently and adequately planning development projects and setting deadlines. The purpose of this report is to examine what affects and complicates planning for a product development company and how it affects product development time. Initially, a literature study was conducted, which formed the basis for our interview guide. Data collection was then carried out with the support of the interview guide at a company that develops complex products. Based on the collected data, difficulties and factors affecting product development were identified. Due to the scope of the results, an in-depth literature study was required to be able to compare results with theory. Overall difficulties and factors that were identified and analyzed were schedule, objectives, formal methods, and activities' interdependence. The results are largely in line with the theory presented on the subject in the report. The challenges that should be considered when planning for the development of complex products are mainly management of objectives and dependent activities. Without clear objectives and a dynamic process, development risks taking longer than it needs to. Finally, companies that develop complex products should strive to use a formal method developed specifically for their own company, so that successful projects can be easily repeated.

Bakgrund och problem: I och med en ökad oro för miljöfrågor tvingas företag anpassa sig genom att försöka sänka sin negativa miljöpåverkan. Detta kan åstadkommas med hjälp av att företag tar fram och implementerar lämpliga hållbarhetsstrategier. Hållbarhetsarbetet har blivit ett allt viktigare strategiskt verktyg som kan resultera i en konkurrensfördel. Tidigare forskning belyser varför företag arbetar med hållbarhet, däremot finns det få genomförda studier som praktiskt undersöker hur företag tillämpar styrning av det miljömässiga hållbarhetsarbetet. Syfte: Studiens övergripande syfte är att bidra med en ökad förståelse för hur styrning av miljömässigt hållbarhetsarbete utformas och implementeras i praktiken. Detta görs med hjälp av att undersöka hur företag arbetar med miljömässiga hållbarhetsstrategier, mål och prestationsmått genom att fokusera på planering och uppföljning. Vidare ämnar studien analysera hur strategierna, målen och måtten kommuniceras inom företag för att undersöka hur väl dessa genomsyrar samtliga delar i verksamheten. Metod: Studien har tagit ansats i en kvalitativ forskningsmetod och applicerat en mini-flerfallstudie bestående av sex olika företag där den empiriska datainsamlingen utgjorts av semistrukturerade intervjuer. Forskningsansatsen är deduktiv med induktiva inslag. Vidare har intervjuerna genomförts i syfte att skapa en förståelse om hur företag styr sitt miljömässiga hållbarhetsarbete. Slutsats: Det kan konstateras att det inte finns någon tydlig lösning på hur företag ska arbeta med hållbarhetsfrågor. Vidare ses hållbarheten som en långsiktig process vilken blir alltmer integrerad i företagens mer traditionella ekonomistyrsystem snarare än att ses som ett enskilt styrsystem. Ledningens engagemang avgör huruvida de anställda inspireras samt involveras i hållbarhetsarbetet. Den högsta ledningens engagemang avspeglar således hur hållbarhetsarbetet imple, Background and problem: With an increased concern for environmental issues, companies are forced to adapt by trying to reduce their negative environmental impact. This can be achieved by developing and implementing appropriate sustainability strategies. Sustainability work has become an increasingly important strategic tool that can result in a competitive advantage. Previous research has examined why companies work with sustainability. However, there are few completed studies that practically consider how companies manage their environmental sustainability work. Purpose: The purpose of the study is to contribute with an understanding of how the management of environmental sustainability work is designed and implemented in practice. This is done by examining how companies work with environmental sustainability strategies, objectives and performance measures by focusing on planning and control. The study intends to analyze how the strategies, objectives and measures are communicated within all parts of the organization. Method: The qualitative study has been made by a smaller multiple case study represented by six different companies using semi-structured interviews. The research approach is deductive with inductive elements. Furthermore, the interviews were conducted in order to create an understanding of how companies manage their environmental sustainability work. Conclusion: It can be stated that there is no clear solution on how companies should work with sustainability issues. Furthermore, sustainability is seen as a long-term process which is becoming more integrated into companies' traditional financial management systems rather than being seen as an individual management system. The management's commitment determines whether the employees are inspired and involved in the sustainability work. The top management's commitment reflects how the sustainability work is implemented and plays a significant role in the management towards environmental sustainability.

Ekodukter ses som en lösning på vägarnas barriäreffekter för faunan. Genom att minska viltolyckor och fragmenteringen av djurens habitat, blir vägarna säkrare och naturen mer sammankopplad. Dock är planeringen av ekodukterna viktig för att optimera djurens användning av dessa. I denna fallstudie undersöks planeringen av tre ekodukter i Sverige, med fokus på vilka åtgärder som tas för att göra ekodukterna så effektiva som möjligt. Studien har ett perspektiv på ekodukternas ursprungliga planering i vägplan, samt på uppföljningen av denna översiktsplan. Ett teoretiskt ramverk har utarbetats för att tolka planåtgärderna, och bistå metoden i studien, kvalitativ innehållsanalys, med att identifiera belägg i vägplanerna. Resultatet visar på att fokus i vägplanerna till stor del ligger på dess lokalisering i landskapet och hur angränsande vegetation kan bevaras, men även på hur människor påverkas av ekodukten. Uppföljningen i översiktsplanerna finns, men kan förbättras.

Studien undersöker F-3 lärares beskrivningar av högläsningsarbetet genom ett kvalitativt perspektiv. Det insamlade materialet kommer i huvudsak från öppna enkätfrågor, vilka sedan analyseras efter lärarnas, skriftliga beskrivningar. Syftet är att få inblick i lärarnas beskrivningar kring syfte, planering och arbetssätt i arbetet med högläsning. Studiens teoretiska utgångspunkt har det sociokulturella perspektivet på lärande med ett speciellt fokus på literacyutvecklande teorier. I studien finns tidigare forskning onämnd utifrån studier om lärares högläsning. Empirin hämtas från de svar som lärarna skriftligen besvarat genom strukturerade, öppna enkätfrågor. I resultatdiskussionen tolkas och ställs resultatet i förhållande till litteratur och tidigare forskning. Resultatet visar att högläsning förekommer flera gånger i veckan men att planering av högläsningen ofta hamnar i skuggan av annan undervisningsplanering. Samtal och diskussioner kopplat tll högläsning och elevernas egna arfarenheter kan utvecklas och planeras på en mer didaktisk utvecklande nivå. I slutet av studien ges förslag på vidare forskningsområden. Sist i studien presenteras källförteckning samt studiens bilagor.

Ett av vår tids största utmaning är klimatkrisen och hur vi ställer om till ett hållbarare samhälle. Många menar att problematiken ligger i att dagens samhälle verkar i ett tillväxtparadigm som förhindrar omställning, och nedväxtrörelsen menar att detta måste lämnas och istället tänka nedväxt. I denna uppsats intresserar jag mig för hur nedväxtrörelsen ser på klimatomställningen, hur den ska gå till, vilka visioner om framtider vi bör sträva mot och nedväxtrörelsens syn på planeringens roll i dessa visioner. Studiens har utformats i form av en mixed-method design där en litteraturstudie står i fokus och där forskningslitteratur inom nedväxt har utgjort den huvudsakliga empirin. Empirin har samlats in genom dokumentstudier och intervjuer där urvalet har gjort med hjälp av snöbollsmetoden. Materialet har analyserats utifrån teorin om planeringstänkandet objekt (det som planeras) och subjekt (det som planerar). Studien kan ur ett nytt perspektiv delvis bekräfta tidigare dragna slutsatser om nedväxtrörelsen visioner om det gemensamma, delande, och lokalt deltagande samhället som deltar via direktdemokrati. Vidare visar studien att detta även genomsyrar synen på planeringsprocessen och planeringens roll. För planeringen förespråkas en kollaborativ och deltagande process där de lokala invånarna är lika mycket experter som planeraren. Dock visar studien också på att det inte endast finns en bild om planeringsobjektet och en bild om planeringssubjektet utan det råder delade meningar inom nedväxtrörelsen, bland annat vilken bebyggelsestruktur som bäst går i linje med nedväxtrörelsens grundidéer. Detta visar på en levande debatt bland aktivister och forskare.

En av de mest väsentliga komponenterna vid gestaltning av stadsmiljöer är färgsättningen. Färgsättningen kan visa på samhörighet bland byggnaderna i ett bostadsområde men också särskilja en byggnad från mängden. Kanske är det lättare att förstå sig på färgsättningen genom en liknelse med en konstnär. När konstnären ska färglägga en ny tavelduk väljer hon mellan olika kulörer och blandar dem tills precis den rätta nyansen uppstår. I strävan efter att fånga den perfekta känslan väljs kanske engrundfärg ut som ska lyfta fram motiven bättre. Sedan lägger konstnären till lite ny färg i en femhundra år gammal målning och funderar på vad färgen gör med betraktaren – Konstnären kan vidare fundera på om tavlans ursprungliga uttryck ska behållas, eller om det istället tydligt ska framgå vad som är nytt. Andra konstnärer har under tidens gång också satt sitt avtryck på tavlan, men kanske är det dags att strukturera om lite? Kanske borde det formuleras en lista på vad man får lägga till och inte framöver? Ska tavlans gamla motiv i mitten få stå oförändrad, medan dess ytterkanter kan ges en ny gestaltning? Om man läser berättelsen igen men byter ut tavlan mot staden, och konstnären mot planeraren blir historien genast mer intressant för det här arbetet. Hur går en planerare till väga när det gäller att färgsätta stadsmiljön? Vad är det för objekt som färgsätts? Vilka regler eller rekommendationer ska planeraren följa eller ge till andra som ska färgsätta? Och finns det någon medvetenhet i vad färgvalen har för påverkan på människorna som betraktar den och lever i dess närmiljö? Det här arbetet berör just dessa frågor. Här redovisas färgernas stimulerande effekter på människan, granskningar av lagtexter och föreskrifter samt analyser av kommunala plandokument. Det för att se vad planeraren har att förhålla sig till när det gäller färgsättning av stadsmiljön, men också på vilket sätt de gör det. Även observationer av byggnader i Uppsala och Linköping har gjorts för att sedan und

Allmänintresse är en princip inom planeringsdisciplinen som försöker motivera professionens rätt att planera kring samhällets kollektiva resurser, genom att se till att professionen tar hänsyn till och planerar för medborgarnas intressen. Perspektivet om medborgarnas intresse kan dock beaktas på olika vis. Vad som anses vara intresse varierar också över tid. Förståelse om vad som är allmänintresse är förankrat med perspektiv och övergripande samhällsparadigm. När omställning i planeringsideal sker och när nya system ska implementeras uppstår en komplicerat situation att tolka allmänintresset, när både gamla och nya tankesätt samt levnadsvanor kan samexistera. Idag står samhället inför samhällsutmaningar som klimatförändringar och miljöproblematik, vilket lett till att planeringen idag arbetar för en omställning mot hållbart samhälle, som kan ge möjlighet till att bevara dagens förutsättningar för framtiden. I denna omställning prövas principen om allmänintresse när nya system och tankesätt förespråkas i den fysiska strukturen, som bryter med traditionella och befintliga system. Detta ger utrymme för slitningar och splittringar om vad som är i medborgarnas intresse. De två mångdimensionella principerna ”allmänintresse” och ”hållbarhet/hållbar utveckling” har komplicerat förhållande till varandra och till planeringen. Förhållandet mellan allmänintresse och hållbarhet/hållbar utveckling i planeringen är viktigt att studera för att förstå de samtida och framtida förutsättningarna i samhället. Vad leder detta till, och vem tjänar och förlorar på att planeringen sker på detta vis. Samt för att ge förståelse till vad för intressen som ligger till grund för samhällsutvecklingen. Studiens syfte är att få en större förståelse för hur allmänintresse och hållbarhet förhåller sig till varandra inom svensk planering, samt se vad för inflytande hållbar utveckling har över allmänintresset. För att studera detta förhållande utgår studien från en socialkonstruktionistisk ansats med e

De svenska miljömålen är framtagna till följd av Agenda 2030 och de globala målen som FN har beslutat om. Miljömålen ska verka som den centrala utgångspunkten i det allmänna arbetet med miljöfrågor i samhället. Giftfri miljö är en av de 16 framtagna miljökvalitetsmål, inom den fysiska planeringen innebär detta främst ett arbete med förorenad mark vid exploatering och stadsomvandling. De senaste årens ökade urbanisering samt viljan att förtäta våra städer, gör att många kommuner omvandlar äldre industriområden och industrihamnar till bostadsområden. Följderna blir att frågor kring föroreningar blir allt vanligare i planeringsprocessen. Arbetet med att farliga ämnen inte ska utgöra något hot mot människors hälsa och miljö kräver ofta ett brett samarbete. Detta sker såväl mellan konsulter, länsstyrelser och statliga förvaltningar, som förvaltningsövergripande inom en kommun. Vägen från politiskt beslut till genomförande i praktiken är lång och det är många parter som ska bidra med sin del under vägens gång. Författaren har i denna uppsats undersökt implementeringsprocessen av miljömålet Giftfri miljö, med ett fokus på förorenad mark. Detta har utförts genom fallstudier av två planeringsprojekt i två olika kommuner, Kilströmskaj i Karlskrona kommun samt kvarteret Kilen i Ronneby kommun. Empirin som har granskats är kommunala antagandehandlingar samt markutredningar utförda av konsultföretag. För att studera empirin har argumentationsanalys använts, för att sedan analysera resultatet och kunskapsöversikten utifrån ett implementeringsteoretiskt perspektiv. Generellt sätt så kan implementeringen av miljömålet Giftfri miljö, utifrån denna fallstudie, anses som en fungerande process men med möjlighet till förbättring. Trots en fungerande implementering så kommer vi, i dagens takt, inte uppnå miljömålet. De huvudsakliga aspekterna som är i behov av bearbetning och förtydligande är prioriteringsordning vid statligt bidrag samt avvägandet mellan sociala, ekologiska och ekonomis

Syftet med studien var att undersöka didaktiska aspekter kring fritidshemmets verksamhet, det vill säga hur fritidspersonal beskriver fritidshemmets uppdrag, hur de resonerar kring elevers delaktighet utifrån beskrivningar av planeringen och utformningen av verksamheterna. Samt vilka faktorer som fritidspersonalen menar påverkar utformningen av fritidshemmets verksamhet. Studien har använt intervjuer som metod där fritidspersonal med olika utbildningsbakgrund intervjuats. Det insamlade intervjumaterialet har delats upp i underrubriker utifrån studiens frågeställningar och analyserades utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv samt utifrån ramfaktorteorin. Det studien visar är att fritidspersonalens olika tolkningar av fritidshemmets uppdrag påverkar deras beskrivningar av planeringen och utformningen av fritidshemmets verksamhet. Dessa påverkar också elevernas möjlighet till delaktighet samtidigt som faktorer så som brist av planeringstid och stora elevgrupper påverkar fritidspersonalens utformning av verksamheterna. I studiens slutsats ställer jag mig därför frågande kring i vilken utsträckning det systematiska och kontinuerliga kvalitetsarbetet verkligen är genomförbart när dessa faktorer kontinuerligt, både utifrån denna studies resultat och tidigare forskning, bidrar till att begränsa fritidshemmets utvecklingspotential.

Vad innebär egentligen social hållbarhet? Forskningen presenterar en rad olika förklaringar av begreppet, menar att det bland annat är möjligt att se begreppet som ett ramverk eller verktyg, men det kan även ses som ett sätt att uppnå hållbarhet i generell mening - men är dessa sätt att betrakta social hållbarhet något som även används i kommunernas praktiska verksamhet? Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur begreppet social hållbarhet används och beskrivs på kommunal nivå. Undersökningen har utgått från ett diskursteoretiskt perspektiv och en diskursanalytisk metod som syftar till att dekonstruera och analysera användningen av social hållbarhet på kommunal nivå. Inom ramen för denna uppsats är det två kommuner som har undersökts; Haninge och Huddinge kommun. Undersökningen och analysen av de båda kommunerna har visat att det finns många likheter i hur de båda kommunerna väljer att beskriva social hållbarhet. Analysen visar att det hos kommunerna finns en tilltro till att den fysiska planeringen ska kunna hjälpa kommunerna att skapa social hållbarhet, detta mestadels på liknande sätt. Beskrivningarna för hur social hållbarhet ska skapas i de båda kommunerna är likartade och visar tendenser på att vara ”stigberoende”.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 planerar och arbetar iundervisningen i ämnet svenska utifrån elever med ADHD:s behov samt vilka material ochresurspersoner som finns för dessa elever. Studien genomfördes med hjälp avsemistrukturerade intervjuer med fem informanter som valdes genom ett subjektivt urval.Innan intervjuerna skulle äga rum genomfördes en pilotstudie för att se om intervjufrågornavar relevanta och enkla att förstå. Informanternas svar transkriberades, analyserades ochpresenterades i resultatdelen efter en indelning i teman. Resultatet visade att alla informanteranser att det är viktigt att vara tydlig i undervisningen och att vara väl förberedd. Resurserskolorna har är i form av speciallärare och specialpedagoger och de material som används ärbland annat bildstöd, boken Zick Zack och ett program som heter Clio. Informanterna somblev intervjuade hade tidigare kunskaper om hur de ska arbeta med elever som har ADHDoch därmed hade de bra strategier i undervisningen, strategier som även tagits upp i tidigareforskning. Det viktigaste att tänka på i arbetet med elever med ADHD är att skapa godarelationer med eleverna och utgå från deras olika behov och förutsättningar. Studien kanbidra med ökad förståelse för elever med ADHD.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till fysisk aktivitet inomhus.De frågor som väglett studien är följande: Vilken syn har förskollärare på sitt ansvar gällandefysisk aktivitet i förskolans inomhusmiljö? Hur hanterar förskollärare barnens spontanafysiska aktivitet i förskolans inomhusmiljö? Hur planerar förskollärare för fysisk aktivitet iförskolans inomhusmiljö? Vilken syn har förskollärare på möjligheter i förskolansinomhusmiljö? Studien utgår ifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuergenomförts. Studien använder sig av innehållsanalys som metod där skillnader och likheterurskiljs. Genom induktiv analys har det transkriberade materialet sorterats genom kodningtill teman. Studiens resultat visar att förskollärarna anser att deras ansvar gällande fysiskaktivitet i inomhusmiljön är viktigt och att förskollärarna har flera strategier för att bemötabarnens spontana fysiska aktivitet. Resultatet visar även att det finns faktorer som påverkarplaneringen av den fysiska aktiviteten inomhus men att förskollärarna beskriver flerapositiva faktorer med att utföra fysisk aktivitet inomhus.

Bakgrund Livsmedelsverket ger rekommendationer för hur allmänheten bör äta för att förebygga folksjukdomar och ha ett hälsosamt liv. Att äta lunch ute har ökat genom åren och människor har blivit mer medvetna om att då göra hälsosamma val, trots att utbudet av detta kan variera. Studier har visat att människor tenderade att göra bättre val om restaurangerna var tydliga med att märka ut hälsosamma val på sina menyer. Syfte Syftet var att studera hur restauranger med lunchservering planerar sina menyer, vad de förhåller sig till och hur man väljer ut vilka rätter som ska serveras. Metod Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva olika restauranger, där materialet sedan har transkriberats, kodats, kategoriserats och analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Ekonomin och gästernas efterfrågan låg i fokus när valet av rätter till menyn planerades. Smaken var viktigare än näringsrekommendationerna samt att variation prioriterades. Även om näringsrekommendationerna inte följdes, så förhöll sig restaurangerna till riktlinjerna om råvarornas ursprung, produktion och kvalité. Slutsats Gästens efterfrågan, råvaror och dess kvalité samt pris var centrala delar i menyplaneringen. Mer kunskap kring näringsrekommendationer behövs bland restaurangpersonal då de ansåg att smak och kvalité skulle försämras om rekommendationer skulle följas. Ansvaret för hälsosamma val ligger både hos allmänheten och restaurangerna., Background The Swedish Food Agency has recommendations for the population to follow, in order to prevent widespread diet and lifestyle related diseases and to keep a healthy life. Through the years the habit of having lunch out has increased and people have become more aware of the healthy choices, even though those options can vary. Studies showed that people tended to make better choices if the restaurants explicitly labelled the healthy options in their menus. Objective The aim of this study was to find out how lunch restaurants plan their menus, what dietary recommendations and guidelines they rely on and how they make the choice of what dishes they will serve. Method Qualitative interviews have been done with eleven different restaurant owners and that material then got transcribed, coded, categorized and analyzed. Results The economy and the guests’ demands were in focus when the choice of dishes was made and the menu was planned. Firstly, the taste was more important than nutrition recommendations, and secondly, the variation, both on the plate and over time was prioritised. Another result was that the nutrition recommendations were not followed but concerning the origin, the fabrication and the quality of the products the restaurants followed the present dietary recommendations and guidelines. Conclusion Guests demand, ingredients and its quality and price were central parts of the menu planning. The restaurant staff need more knowledge about the nutrition recommendations, since their opinions that taste and quality are reduced because of them are wrong. The responsibility of healthy choices lies in both the society and the restaurants.

The aim with this study was to examine how a municipality plans for representative citizens dialogues, by investigating the motives, how they understand and have planned for representativity. This has been done through a case study with the case Skövde tätorter, a project that has been initiated to encourage urban development in Skövde municipality.This study’s analysis has been accomplished by a directed content analysis. This means that previous scientific research and theories has formed the analytic framework in the form of a coding scheme. To get a greater understanding of how the municipality’s in-house project group has reasoned and planned for representativity, interviews have been done with the planners in charge of the project. In addition to this, studies of project specific guidelines, presentations and memos from project meetings has been made.The study shows that Skövde has good intentions when planning for representative citizen dialogues. They state that representativity has been permeating the project since it started. The municipality have had a vision that the citizen dialogues should generate participation, representativity and a consensus. In other words, it needs to be inclusive, but with an aim to reach consensus. This is possible goals, but it becomes difficult to claim that representativity has been the dialogues focus. An important conclusion from the interviews is that the expectation on the dialogues is that they automatically will generate representativity, and not something the municipality actively have to plan for. This indicates that Skövde did not have a concrete plan, which according to Madureira, is a necessity to success.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver att de planerar, strukturerar och utformar inomhusmiljön. Metoden som används i denna studie utgår från en kvalitativ undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex styckena legitimerade förskollärare från två olika kommuner. Intervjuerna utfördes på två olika sätt, det ena utgår från en fysisk intervju och till den andra intervjun används ett skriftligt intervjuformulär, ett så kallat Self-Report. Resultatet visar på att förskollärarna har en gemensam grundtanke kring hur de utformar miljön främst utifrån barnens intresse, men även utifrån observationer och barnintervjuer. Resultatet lyfter förskollärarens betydelse att vara nära barnen i deras miljö för att kunna stötta och göra ändringar i miljön. Resultatet understryker även att yngre barn behöver förskollärarna närmare sig för att känna trygghet i inomhusmiljön. Barnens delaktighet sker både verbalt, men även genom observationer och kroppsspråk av vad som sker i miljön. Det talas om möblerings betydelse och hur den struktureras så att barnen interagerar med andra barn. Denna studie utgår från Vygotskijs sociokulturella teori, där grundtanken är att man samspelar med andra utifrån miljöns utformning. En betydelsefull slutsats utifrån resultatet är att miljön ständigt ska förändras och anpassas efter den befintliga barngruppen. Resultatet framhåller även att dagens förskolebarn är kompetenta och har med sig mycket erfarenheter innan de stiger in i förskolans miljö. Förskollärarna påpekar även att man behöver ha ett professionellt förhållningssätt mot alla barn i förskolan. Man bör regelbundet diskutera i arbetslaget vad man har för människosyn, samt barnsyn för att kunna leda barnen utifrån förskolans uppsatta mål, gällande inomhusmiljöns utformning. Resultatet tar upp hur viktigt det är med rätt material, inte för mycket eller för lite. Mycket av fokuset på materialet handlar om rätt placering, så det blir tillgängligt för alla barnen. Vidare

Undervisningsuppdraget i förskolan har förstärkts i och med den reviderade Läroplanen för förskolan (2018). Samtidigt visar tidigare forskning på brister i hur uppdraget förstås och omsätts i praktiken. Denna uppsats tar sin utgångspunkt i behovet av mer forskning om hur undervisningsbegreppet omsätts i praktiken i förskolan, genom att fokusera på planeringen av undervisning. I uppsatsen används de klassiska didaktiska frågorna; vad, hur och varför samt begreppet didaktisk relief för att undersöka hur didaktiska val beskrivs och motiveras i planeringar i förskolan. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilken didaktisk relief som blir synlig i autentiska pedagogiska planeringar i förskolan. En tematisk textanalys med utgångspunkt i teorin har genomförts av 34 planeringar från förskolan. Resultatet visar att de undersökta planeringarna i huvudsak svarar på de klassiska didaktiska frågorna vad, hur och varför. Samtidigt framträder brister i den didaktiska kompetensen då en stor del av de undersökta planeringarna saknar tydlighet och didaktiska motiveringar till de val som gjorts. Det övergripande mönstret är att det framför allt är varför-frågan som tenderar att bli utesluten i de autentiska planeringarna. Studien ger ett teoretiskt bidrag genom begreppet planeringens didaktiska relief. Resultatet sammanfattas utifrån två idealtyper av didaktiska reliefer i planeringarna. Den abstrakta didaktiska reliefen, där didaktikens varför-fråga hamnar i förgrunden på bekostnad av konkreta formuleringar kring innehåll och genomförande. Samt den konkreta didaktiska reliefen som kännetecknas av att didaktikens vad- eller hur-frågan hamnar i förgrunden medan de didaktiska motiveringarna saknas. Det tolkas som att det saknas ett professionellt språk inom förskolan, ett språk som skulle kunna fungera som en brygga mellan det abstrakta och det konkreta.

Supply planning is one of the key steps in an apartment building constructionproject, due to the repetitive nature of these projects where the constructionpace therefore has a crucial importance. However, if the working forceplanning and the materials planning are often acknowledged as important,the equipment supply planning can happen to be considered as secondary.Therefore less effort has been put in the tools used to make this planning.This master thesis is the result of a work in collaboration with the methodsdepartment at Eiffage Construction Habitat, one of the most important Frenchconstruction companies. It presents the implementation of a tool that automatesan important part of the equipment supply planning in order to gain efficiencyduring this planning process and to be able to focus deeper on the keyissues of the project. This tool allows to drastically reduce the time spentduring the supply planning for the equipment of the structural phase, bothregarding vertical works (walls and columns) and horizontal works (floors,beams and balconies). Along with making the planning more efficient, itallows to standardize the output documents and facilitate the work of theother departments with whom the methods department collaborates. Resultingfrom a case study and an internal survey, the implemented tool relies onthe Microsoft Visual Basic for Applications technology, allowing to staywithin the users’ range of mastered software, therefore improving the adoptionpotential of the tool. The results analysis showed a great satisfaction from theusers, both regarding the abilities of the tool and its form., Resursplaneringen är ett av de viktigaste stegen i ett projekt för byggandeav flerbostadshus på grund av den repetitiva karaktären hos dessa projektdär bygghastigheten därför har en avgörande betydelse. Men om arbetskraftsplaneringenoch materialplaneringen ofta ses som viktiga kan planeringenav utrustningsförsörjningen råka betraktas som sekundär. Därför har mindreansträngningar lagts på de verktyg som används för att göra denna planering.Detta examensarbete är resultatet av ett arbete i samarbete med metodavdelningenvid Eiffage Construction Habitat, ett av de viktigaste franska byggföretagen.Arbetet presenterar implementeringen av ett verktyg som automatiseraren viktig del av planeringen av utrustningsförsörjningen för att få effektivitetunder denna planeringsprocess och för att kunna fokusera djupare på deviktigaste frågorna i projektet. Detta verktyg gör det möjligt att drastisktminska den tid som spenderas under leveransplaneringen för konstruktionsfasensutrustning, både när det gäller vertikala arbeten (väggar och pelare)och horisontella arbeten (golv, balkar och balkonger). Tillsammans med atteffektivisera planeringen möjliggör det att standardisera utdata och underlättaarbetet för de andra avdelningar som metodavdelningen samarbetar med.Till följd av ett studiefall och en intern undersökning är det implementeradeverktyget beroende av Microsoft Visual Basic for Applications-tekniken,vilket gör det möjligt att hålla sig till denprogramvara som användarnashar tillgång till och kan behärska, , vilket förbättrar möjligheter för attverktyget ska accepteras och använda verktyget. Resultatanalysen visade enstor tillfredsställelse från användarna, både vad gäller kan leverera och hurgränssnittet till användaren är utformat.

In Sweden, 'safety walks' are a well-established planning practice for improving safety. They involve citizens and local authorities evaluating public spaces in terms of safety. Building on observations, interviews and policy materials, this paper examines safety walks from a governmentality perspective. Our analysis shows that, through the governing techniques employed in the walks, safety problems are rendered technical, auditable and governable, while becoming disconnected from the social and political. Furthermore, the participatory rationale of the walks serves to produce self-governing communities, who are responsible for managing their own safety, while risking the reinforcement of boundaries of inclusion and exclusion within the imagined 'safe community'., Projekt "Rädsla och trygghet i ord och handling": https://www.umu.se/forskning/projekt/radsla-och-trygghet-i-ord-och-handling---att-overkomma-paradoxer-i-planering, Rädsla och trygghet i ord och handling

Begreppet hållbar utveckling, tillika den sociala dimensionen av hållbarhet är komplexa begrepp utan entydig definition och som präglas av konflikt sett till intresse, mål och värde. Bortom debatten om innebörd är social hållbarhet idag ett centralt begrepp inom politiken och har en viktig funktion i diskussioner om mål och syften gällande planering och samhällsutveckling. Syftet med denna studie var att förstå hur olika aktörer arbetar med och förhåller sig till social hållbarhet i planeringen av offentliga rum genom litteraturstudier och en exempelstudie av planeringsprocessen av Mary Anderssons park i Sorgenfri, Malmö. Exempelstudien utgjordes av tre semi-strukturerade intervjuer och dokumentstudier. Utifrån litteraturstudien delades social hållbarhet upp i två huvudkategorier för en teoretisk förståelse av vad som kan ses som social hållbarhet i den fysiska planeringen; social rättvisa och social sammanhållning. Mary Anderssons park kan ses ett framgångsrikt projekt som på flera sätt relaterar till en socialt hållbar utveckling av offentliga rum. Lärdomar från projektet innefattade bland annat att omfattande dialog och planeringsprocesser kräver långsiktighet, resurser, drivande aktörer samt gränsöverskridande samarbete. Dialog och samskapande genererade och upprätthöll engagemang, något som bidrar till att platser kan ses som socialt hållbara över tid. Att ta vara på invånarnas idéer och platsens lokalhistoria genererade en lokal stolthet och förankrade platsen i området. Lärdomarna kan sammanfattas till en brist på övergripande direktiv som underlättar för den här typen av gränsöverskridande planeringsprocesser och att sociala vinster inte alltid är mätbara., The concept of sustainable development, as well as the social dimension of sustainability, are complex concepts without a clear definition and characterized by conflict in terms of interest, goals and value. Beyond the debate on meaning, social sustainability is today a central concept in politics and has an important function in discussions about goals and aims regarding planning and social development. The purpose of this study was to understand how different actors work with and relate to social sustainability in the planning of public spaces, through literature studies and an example study of the planning process of Mary Andersson’s park in Sorgenfri, Malmö. The example study consisted of three semi-structured interviews and document studies. Based on the literature study, social sustainability was divided into two main categories for a theoretical understanding of what can be seen as social sustainability in physical planning: social justice and sustainability of community. Mary Andersson’s park can be seen as a successful project that in several ways relates to social sustainable development of public spaces. Lessons from the project included, among other things, that extensive dialogue and planning processes require long-term perspectives, resources, driving actors and crossborder cooperation. Dialogue and co-creation generated and maintained involvement, something that contributes to that places can be seen as social sustainable over time. As well as taking advantage of the residents' ideas and the local history of the place generated a local pride and anchored the place in the area. The lessons can be summed up in a lack of comprehensive directives that facilitate this type of cross-border planning processes and that social gains are not always measurable.

Den här rapporten syftar till att ge en bild av möjligheter och hinder som kanfinnas vid användningen av försäkringsdata i det förebyggande arbetet medskyfall genom att undersöka danska kommuners erfarenheter. Studien ärbaserad på ett antal personliga intervjuer med företrädare för danskakommuner i tre av Danmarks fem regioner. Av undersökningen framgår att det finns både fördelar och nackdelar medanvändningen av skadedata. Försäkringsbolagens uppgifter används blandannat som ett komplement till övriga analyser för att skapa en helhetsbildav behovet av att förebygga skyfallsskador. Men även en viss tveksamhettill användning av försäkringsbranschens data kan skönjas i intervjuerna.Ett exempel på det är spänningen mellan offentlig och privat verksamhetsom framträder när en kommun vidtar kostsamma åtgärder och försäkringsbranschentar hem vinsten. Den här studien genomfördes på Centrum för forskning om samhällsrisker,(dåvarande Centrum för klimat och säkerhet) vid Karlstads universitet, inomramen för projektet SPLASH (Skyfallsmodellering – planering, analys ochsårbarhetshantering) som finansierades av KK-stiftelsen., Skyfallsmodellering- Planering, analys och sårbarhetshantering

Minskningar i pollinatörspopulationer är något som har observerats såväl globalt som nationellt. Detta innebär dels ett hot mot den biologiska mångfalden och dels en ekonomisk risk då många kommersiella grödor till varierande grad är beroende av pollinering. I ett försök att motverka detta har ett par svenska kommuner tagit fram så kallade pollineringsplaner. Detta arbete har som syfte att öka kunskapen om pollineringsplaner i Sverige genom en stegvis studiedesign. En litteraturstudie har gjorts som redogör för den teoretiska bakgrunden bakom pollineringsplanerna. Därpå följer en intervjustudie där representanter för tre kommuner med pollineringsplaner (Vaxholm, Södertälje och Mjölby) har intervjuats. Vidare har två konsulter som varit involverade i arbetet med två av planerna intervjuats. I en appliceringsdel har ett försök gjorts att tillämpa de kunskaper om pollinatörer och pollineringsplaner som samlats i tidigare delar, för att göra kartanalyser på en geografisk del av Helsingborgs stad. Resultaten visar att det är fullt möjligt att under ramarna för ett mastersarbete göra kartanalyser och identifiera åtgärder för ett verkligt scenario men också att många av lärdomarna från intervjustudien är mer lämpade för ett implementeringsskede. Det konstateras också att medan det är tydligt att en pollineringsplan är ett offentligt dokument som ska tjäna till att koordinera arbetet för att gynna pollinatörer, så finns det en stor variation vad gäller existerande planers innehåll och omfattning. Slutligen fastställs att pollineringsplaner rimligtvis borde ha en positiv effekt för pollinatörer men att det också finns för lite dataunderlag för att med säkerhet kunna säga något om deras faktiska inverkan eller om hur de används., Reduction in pollinator populations has been observed both globally and in Sweden. This constitutes a threat against biodiversity and an economic risk as many commercial crops to varying degrees rely on animal pollination. In an attempt to subvert this trend, some Swedish municipalities have adopted so-called pollination plans. This paper aims to increase understanding of pollination plans by utilizing a multi-step approach. A literature study, which gives an account of the theoretical background of the pollination plans, provides the theoretical framework necessary to deal with the issue at hand. Interviews with representatives from three municipalities with pollination plans (Vaxholm, Södertälje and Mjölby) were conducted. Two consultants which were involved in the work with two of the municipal plans, were also interviewed. In the next part an attempt was made to apply the insights regarding pollinators and pollination plans garnered in the previous part, by doing spatial analysis on a geographical area of Helsingborg city. The results show that, within the framework of a master thesis, spatial analysis can be done and recommendations for actions to improve habitats be made and applied to a real-life scenario. Meanwhile it is also shown that sound understanding of the organization of the municipality is necessary in order to, in a meaningful manner, apply many of the insights which resulted from the interviews. It is also observed that, while the pollination plan is a public document which is meant to be used to coordinate efforts to support pollinators, there exist substantial differences between the three plans in terms of content and scope. Lastly, it is hypothesized that pollination plans plausibly should have a positive effect on pollinators but that too little data exists to conclusive on the matter.

"Democracy" is a frequently used concept in the Western planning field. Scholars, practitioners, and citizens alike regularly deploy it to both explain and contest the nature and legitimacy of urban governance. And yet, in the planning literature, the concept of democracy itself is rarely explained or debated. The assumption being made is that its root meaning for planning is self-evident or agreed upon: public participation in, or mobilization against urban governance. However, my argument in this thesis proceeds from the opposite assumption: that far from self-explanatory or accepted, the contested meanings ascribed to democracy play a central role in shaping conflicts and experiences in planning—both in the literature and in practice. My overarching aim is to contribute with knowledge on this role by specifically examining what the substantial meaning of democracy is assumed to be according to actors in the field; that is, among planning scholars, practitioners, and citizens. The thesis is comprised of a cover essay and four empirical papers based on qualitative case study research on local authority planning in Sweden. In the cover essay, I explore the meanings ascribed to democracy among planning actors, first, by conducting a careful reading of key theoretical texts in the field and, second, by analyzing the individual papers’ key findings. To help elicit these rarely explained, often implicit democratic meanings among planning actors, I develop a theoretical framework based on the work of historian Pierre Rosanvallon. He understands the democratic project as a ceaseless attempt to resolve the fundamental indeterminacy as to what constitutes its substantial meaning. This perpetual project is nourished by a deep-seated incompatibility between three of democracy’s central ideological components: voluntarism, rationalism, and liberalism. Their incompatibility stems from how each of them is regularly mobilized in response to the pathological tendencies ascribed to, Ett av de mest förekommande begreppen i det västerländska planeringsfältet är "demokrati". Bland planeringsforskare, planerare och medborgare används det regelbundet för att både förklara och bestrida samhällsplaneringens roll och legitimitet. Men i planeringslitteraturen brukar själva demokratibegreppet varken förklaras eller diskuteras. Litteraturens antagande vilar på att demokratins betydelse för planering redan är vedertagen och accepterad: medborgardeltagande i, eller medborgaraktivism mot stadsplaneringsprocesser. Mitt argument i denna avhandling vilar dock på det motsatta antagandet: att demokratibegreppets omtvistade betydelse i själva verket spelar en nyckelroll i planeringens många konflikter – både i litteraturen och i praktiken. Mitt övergripande syfte är att bidra med kunskap kring denna roll genom att specifikt undersöka vad demokratins väsentliga betydelse anses vara enligt olika aktörer i fältet, det vill säga bland forskare, planerare och medborgare. Avhandlingen är organiserad i ett sammanläggningsformat bestående av en kappa och fyra empiriska artiklar baserade på kvalitativ fallstudieforskning om kommunal samhällsplanering i Sverige. I kappan undersöker jag demokratiförståelser bland aktörer i planeringen genom, först, en noggrann läsning av centrala teoretiska texter i fältet och, sedan, genom en analys av de enskilda artiklarnas centrala fynd. Till hjälp för att skilja ut dessa sällan förklarade, ofta implicita demokratiförståelser bland planeringsaktörer utvecklar jag ett teoretiskt ramverk baserat på historikern Pierre Rosanvallons arbete. Han förstår det demokratiska projektet som ett ständigt försök att komma till rätta med en grundläggande osäkerhet kring vad som utgör demokratins väsentliga betydelse. Detta ständiga projekt underhålls samtidigt av en inneboende konflikt mellan tre av demokratins centrala ideologiska komponenter: volontärism, rationalism och liberalism. Deras konfliktförhållande härrör från hur var och en av dem mobiliser, QC20200819

While public administrative systems are based on a principle of permanent residence, many people use multiple dwellings, such as second homes, in their everyday life. This mismatch makes second-home tourists an invisible population in the eyes of these systems, when, for example, distributing tax revenues or planning public services. The present thesis investigates the effects of this mismatch and its spatially diverse outcomes. It does so by studying how Swedish municipalities perceive and manage the impacts of second-home tourism, and how this tourism affects the housing market. The thesis is based on microdata of the Swedish second-home stock, longitudinal housing market statistics for 1999-2017, and interviews with civil servants from 20 Swedish municipalities. The empirical findings show that the impacts of second-home tourism vary spatially, but also over time. While all municipalities interviewed in the thesis experienced second-home tourism, there were noticeable spatial variations in the effects on, for example, planning, public services and housing provision. The patterns to this variation were particularly pronounced between periurban areas, sparsely populated areas and tourism hotspots. Periurban municipalities were most affected with second homes being converted into primary residences and the associated costs of that change. In sparsely populated areas, municipalities faced the opposite situation combined with an ever-shrinking population of permanent residents. Tourism hotspots had to manage the combined challenges of a seasonally varying second-home population exceeding the registered permanent population. The examined housing market statistics show a similar pattern, with considerable spatial differences in the market relations between primary residences and second homes. It also reveals growing regional disparities, with second homes driving or trailing overall price development depending on geographical context. To summarise, the thesis demonstrat

I en konfigurerbar produktion med hög produktvariation förändras förutsättningarna och karaktären i produktionen när olika varor ska tillverkas. Hög produktvariation medför dock vissa utmaningar. Skiftande flaskhalsar är ett exempel på vanligt förekommande problem. När det dessutom handlar om en kapitalintensiv produktion med dyra maskiner är det viktigt att störningar och stopp minimeras för att ej förlora intäkter. Den här rapportens syfte är att kartlägga produktionen, identifiera dess flaskhalsar och baserat på den informationen lägga fram förbättringsförslag. Rapporten bygger på en blandning av kvantitativa och kvalitativa metoder. Den kvantitativa delen utgörs av insamlad data från företagets interna databas samt egna tidsstudier. Det används för att grunda förslag och beslut på fakta. I den kvalitativa delen genomförs intervjuer, samtal samt observationer. Den kvalitativa delen används för att få en överblick över produktionens problemområden samt tidigare implementerade åtgärder som slutligen landar i idéer till förbättringar. Resultaten visade på att två olika flaskhalsar i produktionen förekommer, såglinjen och paketläggaren. Dessa skiftar beroende på vad som tillverkas och gör att buffertar i produktionen påverkas. Paketläggaren beräknas vara den största flaskhalsen baserat på att den kräver längst total produktionstid över aktuell tidsperiod. Ett antal förbättringsförslag har tagits fram där exempelvis sekvensering av ordrar och standardiserat arbetsflöde tas upp. Delar av arbetet kan användas för en grund i vidare forskning, då mycket av datasamlingen är utförd och sammanställd, samt att beräkningsprogram har utformats som kan användas för att teoretiskt validera förbättringsförslag., In a configurable production with high product variability the conditions and character of the production change when different products are manufactured. However, high product variation presents some challenges. Shifting bottlenecks are for example one common problem. In addition, when it comes to capital intensive production with expensive machines it is important that disruptions and stops are minimized to not lose revenue. The purpose of this report is to map the production, identify its bottlenecks and based on this information suggest improvements. The report is based on a mixture of quantitative and qualitative methods. The quantitative part consist of data from the company and time studies. This part is used to base suggestion and decisions on facts. The qualitative part consist of interviews, conversations and observations. The qualitative part is used to get an overview of production problems as well as previously implemented changes and based on this provide ideas for improvement. The results showed that two different bottlenecks in the production exist, the saw line and the stacking line. These shifts depending on what is manufactured and affects buffers in the production. The stacking-line is estimated to be the largest bottleneck based on the fact that it requires the longest total production time over a specific period. A number of improvement suggestions have been proposed, for example, sequencing of orders and standardized workflow.

Den offentliga konsten har fått ta allt mer plats inom stadsplaneringen och är numera en självklar del av den. I denna undersökning beskrivs varför den offentliga konsten blivit en självklar del i stadsplaneringen och varför den kan bidra till upplevd trygghet. Denna uppsats beskriver förhållandet mellan offentlig konst och upplevd trygghet i ett område och hur de påverkar varandra. Uppsala kommuns arbete med offentlig konst kommer behandlas med Särskilt fokusområde på Börjegatstunneln, en gång-och cykeltunnel i Luthagen som genom projektet “7 tunnlars konst” fått utsmyckning i form av offentlig konst implementerat. Offentlig konst har möjlighet att stärka tryggheten i ett område och personer får ofta positiva upplevelser och trivsel i områden som tagits hand om.

Högläsning kan bidra med många fördelar som gynnar barns språkutveckling och fantasi. Trots detta har högläsning för barn minskat. Studiens syfte är att fördjupa kunskapen om hur förskollärare arbetar med högläsning i förskolan. Genom en kvalitativ forskningsansats framkom resultat som bland annat visar att förskollärare är medvetna om vikten av högläsning och när de planerar för och väljer bok till sin högläsning gör de detta utifrån ett specifikt undervisningssyfte. Förskollärare eftersträvar ett interaktivt förhållningssätt för att göra barnen delaktiga vid högläsningssituationen. Vidare betrakta de digitala hjälpmedel som ett komplement till traditionell högläsning. Avslutningsvis presenteras utmaningar som förskollärarna nämner under högläsningssituationen. Studiens slutsats är att den didaktiska planeringen för högläsning i förskolan sker i olika stor utsträckning och förskollärares olika förhållningssätt påverkar barnens möjlighet till delaktighet vid högläsning. Vidare finns det många utmaningar som försvårar högläsningssituationen där bland annat digitala hjälpmedel betraktas som ett underlättande komplement.

Sammanfattning Markägande har länge setts som en värdefull resurs, både för den offentliga och den privata sektorn. I Sverige är det lagstadgat att det är kommunen som ska planlägga mark- och vattenanvändning genom det kommunala planmonopolet. För att kommunen ska kunna se till att det som planläggs realiseras bör markägande vara en central faktor. Privata aktörer har en tendens att ha intentioner med sina markägor som strider mot det kommuner vill uppnå. Ett av dessa områden där intressen ofta skiljer sig åt mellan dessa privata aktörer och kommuner är bostadsfrågan. Med utgångspunkten att kommunen vill bygga bort bostadsbristen och privata aktörer i större utsträckning vill göra ekonomiska vinster så borde bostadstypen samt antal producerade bostäder påverkas av vem som äger marken. Syftet med studien är således att bidra till kunskapsutvecklingen kring hur ägande av mark påverkar den kommunala planeringen i frågor om tillväxt och exploatering. De tre fall som undersökts i arbetet är Kalmar kommun, Växjö kommun och Karlskrona kommun. För att ge ett djup i studien har även tätorterna Kalmar stad, Ljungbyholm, Växjö stad, Rottne, Karlskrona stad och Jämjö undersökts för att ge svar på frågan om: hur planeringsstrategin i dessa kommuner påverkas av det kommunala och privata markägoförhållandet? Markägoförhållanden i respektive kommun och ort, tillsammans med planeringsinriktning för exploatering av bostäder och verksamheter är sådant som studerats närmare i arbetet. Resultaten visade att all tre kommunerna endast ägde en liten del av den totala markytan i kommunerna. Trots det tycktes kommunerna inte vara särskilt begränsade i varken ambitioner att växa eller antal producerade bostäder. Resultaten visade även på att kommuner koncentrerat sitt markägande i och omkring befintliga tätorter, vilket tyder på att det är strategiskt fördelaktigt för kommuner att äga mark i områden som växer och där andra aktörer vill bygga. Genom att äga mark i strategiska lägen dras sluts

Denna uppsats syftar till att studera hur boende i Eriksberg i Uppsala kommun upplevt planprocesser inför förtätning av stadsdelen samt hur inbjudan till, och kommunikation kring, möjligheten till medborgardeltagande i processerna kan relateras till olika typer av motstånd som uppstått. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med boende aktiva inom en motståndsförening, en nätbaserad enkät till boende, samt information från kommunala tjänstemän och dokument. Fokus har legat på de aktuella Planprogram för Eriksberg och Ekebydalen, Detaljplan för kvarteret Södra Kalkstenen samt Detaljplan för Hammarparken. Resultatet av denna uppsats visar att boendes möjlighet att påverka planerna i Eriksberg framförallt har fokuserats till samråd och granskningar, där man upplever att kommunen inte lyssnar på framförda åsikter. Denna upplevelse har lett till egna initiativ med målet att stoppa detaljplanerna. Dessa följer både traditionella vägar för överklagande, samt egenkomponerade former av protestaktioner vilka kan ses som uttryck för ett asymmetriskt maktförhållande mellan planerare och boenden. Det stora missnöjet kan vara symptom på felaktiga förväntningar på vilken makt medborgardeltagandet har, men också att lagbestämda termers innebörd inte tydliggjorts i den kommunala kommunikationen. Även skillnad i perspektiv på vad medborgardeltagandets mål bör vara framgår i uppsatsen och kan ses som en möjlig förklaring till boendes reaktioner.

Med utgångspunkt i begreppet platsidentitet är syftet med denna uppsats att undersöka och förklara lokalbefolkningens reaktioner och vilka argument de anför i fråga om planering av nya gruppboenden i västmanländska Kvicksund. Teorikapitlet behandlar tidigare forskning gällande platsidentitet och planeringens dilemma, vem som har rätt att bestämma över en plats. För att besvara syftet har en kvalitativ textanalys utförts på överklaganden, insändare i lokaltidningen och diskussioner som förts på Facebook. Studien har kompletterats med två intervjuer. Den ena intervjun var med en privatperson som har varit aktiv i motståndet mot gruppboendena, den andra intervjun var med en tjänsteman på stadsbyggnadsförvaltningen. Resultatet av studien har analyserats i förhållande till tidigare forskning i ämnet och en diskussion har sedan anförts. Slutsatsen är att lokalbefolkningen anser platsidentiteten på orten är hotad, områdets karaktär riskerar att förändras för mycket av ett ökat antal gruppboenden. Det är ett platsförankrat motstånd.

Studiens syfte är att undersöka lärares uppfattningar om, samt om och hur de utformar matematikundervisningens progression från, konkret till abstrakt. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med sex stycken F-3 lärare från tre olika skolor. Den data som har genererats från intervjuerna har analyserats ur ett pragmatiskt och sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar på hur lärarna planerar och arbetar med konkreta och abstrakta strategier i sin undervisning. Studiens slutsats är att lärarna inte arbetar utifrån en tydlig progression från konkret till abstrakt. Däremot arbetar de aktivt för att skapa en varierad undervisning där konkreta och abstrakta strategier blandas i upplägget för att nå elever i deras inlärning., The purpose of the study is to investigate teachers' perceptions of, and if and how they shape the progression of mathematics teaching from, concrete to abstract. This has been studied through qualitative interviews with six F-3 teachers from three different schools. The data generated from the interviews have been analyzed from a pragmatic and sociocultural perspective. The results show how teachers plan and work with concrete and abstract strategies in their teaching. The study concludes that the teachers do not work based on a clear progression from concrete to abstract. On the other hand, they work actively to create a varied teaching where concrete and abstract strategies are mixed in their education to develop students in their learning.

Syftet med denna litteraturstudie var att, utifrån ett lärarperspektiv, utreda vad som krävs för att elever ska internalisera lässtrategier samt vilka utmaningar lärare måste förhålla sig till i strategiundervisningen. Användandet av lässtrategier är en förutsättning för att bli en god läsare, och en utvecklad läsförmåga är en viktig egenskap i ett demokratiskt samhälle. För att samla in data till litteraturstudien gjordes sökningar i diverse databaser samt manuella sökningar. Studiernas resultat visade på sex gynnande faktorer för elevernas internalisering av lässtrategier och fem kategorier av utmaningar som lärare måste förhålla sig till för att lyckas med strategiundervisningen. De sex faktorer som visade sig påverka elevernas internalisering av lässtrategier var läraren, läsningen, samtalet, motivation, metakognition samt strategiernas personifiering. De utmaningar som lärare måste förhålla sig till var kopplade till texturval, kursplanen, planering, lärarattityd samt klassrumsarbetet tillsammans med eleverna.

I skolan får ingen diskrimineras på grund av religion och trosuppfattning samt så ska undervisningen i skolan vara icke-konfessionell. Trotts det uppstår det dilemman både för lärare och elever på grund av det mångkulturella samhället. Syftet med den här studien är att få kunskaper om hur lågstadielärare löser dilemman i sin planering och undervisning för att bedriva en inkluderande utbildning, med hänsyn till elevers skilda livsåskådningar.För att besvara syftet och frågeställningarna användes en kvalitativ metod där lågstadielärare har intervjuats. Det insamlade materialet har analyserats både genom en innehållsanalys och genom Biestas teoretiska ramverk. Som hjälp att tolka resultatet i studien används Biesta tre begrepp socialisering, subjektifiering och kvalificiering. Resultatet visade på att lärare upplever enbart kristna konfessionella inslag i skolan, samt att lärare behöver mer kunskaper om olika kulturer för att bemöta sina elever likvärdigt vilket var ett dilemma. Resultatet visade även på att lärare anpassade undervisningsmaterialet så att de skulle vara vardagsrelaterat till eleverna oavsett livsåskådning för att förhålla sig neutralt mot eleverna., SO

Inledning Matematik är en av grunderna i vårt samhälle, matematik finns överallt i vår vardag och flertalet dagliga beslut utgår från matematiska grunder. Förskolans undervisning ska ta tillvara barns egna erfarenheter, behov och det de visar intresse för. Denna studie kommer belysa hur förskollärarna beskriver matematikundervisningen i den pedagogiska verksamheten. Syfte Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare beskriver att de arbetar med och uppmärksammar barn på matematik i olika undervisningssituationer. Metod Vår studie utgår från kvalitativ metod där fokus ligger kring förskollärares beskrivning av arbetssätt och uppmärksammande av matematik. Sex intervjuer utfördes på två förskolor i samma kommun. Samtliga förskollärare arbetar med barn i åldern två till fem år. Resultat Resultatet visar att matematikundervisningen på förskolan sker både planerat och spontant. Planerad matematikundervisning behöver vara flexibel för att anpassas efter barns intressen och behov, vilket lett till spontan undervisning enligt förskollärarna. Resultatet visar även att förskollärarens kompetens och förhållningssätt är avgörande för kvaliteten på den matematiska undervisningen. Återkommande beskriver förskollärarna betydelsen av att utgå från barns intresse samt vikten av att sätta in kunskapen i en kontext, ett sammanhang.

Studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet är enligt forskning viktigt för elevers ökade valkompetens. Under utbildningen och vid extraarbete har vi som författare till studien uppmärksammat att ett stort fokus läggs på den snäva vägledningen och att ansvaret till stor del läggs på den enskilda vägledaren och således inte blir hela skolans ansvar.Studies syfte ämnar utreda hur rektorer arbetar med målsättning, planering och organisering för studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet med tanke på att studie- och yrkesvägledning enligt Skolverket ska vara hela skolans ansvar. De frågeställningar som ligger till grund för studien är förkortat: På vilket sätt organiserar och planerar rektorer den vida vägledningen i grundskolan? Hur viktigt anser rektorer i grundskolan att det egna arbetet med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse är? Och vilka uppsatta mål finns kopplat till studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse och hur arbetar rektorer med dessa?Studien är kvantitativ och har baserats på en enkätundersökning där 100 rektorers svar är grunden för resultatet. För att analysera resultatet som framkommit i studien har vi använt oss av ett organisationsteoretiskt perspektiv, frirumsmodellen och implementeringsteori. Det här för att kunna visa hur politiska och organisatoriska förutsättningarna spelar roll för implementering av vid vägledning i skolan.Studiens resultat visar att rektorer värderar den vida vägledningen högt men att det å andra sidan inte arbetar med målsättning, planering och organisering i den utsträckning de hade önskat. Majoriteten av rektorerna svarar att de har uppsatta mål från huvudman/kommun att arbeta utifrån gällande studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, medan 5 av 10 rektorer som arbetar i lågstadiet inte vet om de har/inte har uppsatta mål gällande studie- och yrkesvägledning på den enskilda skolan. Vi kan se att det finns en trend av att rektorer i högstadiet i högre utsträckning arbetar med studie- och yr

Med min tidigare erfarenhet som civilingenjör i maskinteknik och högskolelärare, har jag i min undervisning märkt av hur viktigt det är att man lär sig av sin tidigare arbetslivserfarenhet och tar tag i problemen som kan uppstå. Det är viktigt för att eleverna ska lära sig, men även för att jag som lärare, ska kunna utvecklas i min undervisning. Därför är just beprövad erfarenhet en viktig del av läraryrket som också tas upp i skollagen. Ansvaret för att sammankoppla teknikundervisningen med forskning och beprövad erfarenhet ligger hos lärare, rektorer och huvudmän.Syftet med denna studie är att undersöka hur tekniklärare på gymnasiet kan planera undervisning med stöd av erfarenhet och beprövad erfarenhet. De frågeställningar jag undersökte lyder som följer:1. Hur planerar tekniklärare undervisning i enlighet med kursplanen och med stöd av erfarenhet och beprövad erfarenhet?2. Hur kan teknikundervisning utvecklas utifrån erfarenhet och beprövad erfarenhet för att uppfylla elevers förväntningar?Dessa har jag undersökt genom enskilda intervjuer av tre tekniklärare på gymnasiet och genom observationer under deras lektioner. På så sätt fick jag tillgång till olika perspektiv och exempel på erfarenheter och beprövade erfarenheter.Resultaten påvisar att lärarna har mycket gemensamt men att de ändå planerar undervisning på olika sätt, beroende på vilka erfarenheter och beprövade erfarenheter de har. Alla tre lärare anser att de undervisningsmaterial som finns tillgängliga är otillräckliga. Under planeringen behöver läraren, med hjälp av sin erfarenhet och tidigare utvärderingar komma fram till det som fungerat bäst och bakomliggande anledningar. Utefter det kan läraren sedan planera undervisningen. Åsa föredrar formativ medan Håkan föredrar summativ bedömning och Adam använder gärna en blandning av båda när tiden räcker till. Dock har alla tre en gemensam utgångspunkt, vilket är det centrala innehållet och bedömningsmatriser. En lärare bör kunna, med hjälp av erfarenhet oc

Barns allt mer institutionaliserade vardagsliv och inflytandets framträdande status, medför att förskolläraren har fått en allt mer betydande roll i att tillgodose barns inflytande i förskolan. Styrdokumentens otydliga framskrivning om hur inflytandet ska implementeras i verksamheten, bidrar till olika arbetssätt i förskolan och genererar till att barnen inte får en likvärdig utbildning. Studiens syfte var att undersöka förskollärares uppfattningar kring fenomenet barns inflytande och dess relation till planering av den pedagogiska verksamheten. Studien genomfördes med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv och semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade förskollärare, för att på så sätt lyfta olika förskollärares uppfattningar. Studiens resultat visar på att förskollärarna talar om barns inflytande utifrån yngre- och äldre barn. De yngre barnen kan ses vara allt mer begränsade, på grund av deras bristande kommunikationsförmåga, medan de äldre barnen gynnas mer av deras kommunikativa förmågor och blir på så sätt mer inkluderade i verksamheten. Resultatet visar även på att en del förskollärare anser att barns inflytande bör begränsas vid vissa tillfällen, på grund av verksamhetens utformning och organisation.

Fotgängare är en komplex del av staden. Fotgängare är vad som utgör stadens stadsliv och samtidigt kan de ses som en hållbart transportenhet. Fotgängare bidrar således till många fördelar i stadsmiljön och att planera en stad för fotgängare har därmed blivit allt viktigare för kommuner. Syftet med uppsatsen är således att skapa en förståelse för innebörden att ta sig fram till fots i staden. Syftet är också att få en uppfattning hur Malmö kommun arbetar med fotgängare och hur väl dess mobilitet framkommer i planeringen. För att ta reda på detta har vi valt att göra observationer av fotgängare i staden och hur de tar det offentliga rummet i anspråk. Vi har även gjort en dokumentanalys över hur staden väljer att planera för fotgängarna. Det teoretiska ramverket tillsammans med empiriska undersökningen ska hjälpa att få en uppfattning hur fotgängare skildras både i planeringen och praktiken i ett visst sammanhang. Resultaten visar hur fotgängare är heterogena varelser och skiljer sig åt i hur de tar det offentliga rummet i anspråk. Inom planeringen finns en stark tro att kvantitativa metoder, såsom mätningar för att uppnå specifika mål, kan appliceras på alla transportenheter i staden. Vi menar istället att det dessa metoder inte enbart lämpar sig för att för att förstå fotgängare. Fotgängares komplexitet tenderar tas för givet i den nuvarande transportplaneringen och därmed krävs nya tankebanor ifall staden vill att fler personer ska ta sig fram till fots., Pedestrians are a complex part of the city. Pedestrians form the urban life and at the same time they are seen as a sustainable transport units. Pedestrians contribute with many benefits in the urban environment, to plan for them have therefore become increasingly important for municipalities. The aim of this thesis is to examine the meaning of travel by foot in the city. The purpose is also to investigate how the municipality of Malmö works with pedestrians and how well their mobility appears in the planning. To examine this we have made observations of pedestrians in the city and how they use public space. We have also done a document analysis of how the municipality chooses to plan for pedestrians. The theoretical framework together with the empirical investigation will help to get an idea of how pedestrians are portrayed in both planning and practice in a certain context. The results show how pedestrians are heterogeneous creatures and differs in how they use the public space. In the municipality’s planning there is a strong belief that quantitative methods, such as measurements to achieve specific goals, can be applied to all transport units in the city. Instead, we argue that these methods alone are not suitable for the understanding of the pedestrians. The complexity of pedestrians tends to be taken for granted in the current transport planning, and thus new thinking paths are required if the municipality wants more people to reach on foot.

Syftet med uppsatsen har varit att öka och sprida kunskap kring hur nya perspektivimplementeras inom fysisk planering, mer specifikt hur planerare omsätter barns perspektiv. För att undersöka detta har expertintervjuer och en analys av en barnkonsekvensanalys (BKA) genomförts. Studien har även baserats på dokument och rapporter från statliga myndigheter, kommuner, forskare och nätverk som arbetar med stadsplanering.Enligt barnkonventionen (SFS 2018:1197) ska barnet få möjligheten att höras och uttrycka sin mening i frågor som barnet berörs av. Genom att barnen får vara delaktiga i stadsplaneringen skapas en allsidig kunskap om områdets användning och beslutsunderlaget blir bättre. För att samhället ska utvecklas socialt hållbart krävs det att barnen inkluderas och är delaktiga i stadsplaneringen.För att barnets rättigheter ska tillgodoses i stadsplaneringen krävs att planerare och arkitekter får mer kunskap om hur arbetet med barnets perspektiv ska integreras i planeringen och att det är viktigt att se dem som politiska aktörer i samhället. Inom planeringen framställs barn som apolitiska objekt i behov av skydd. Barns perspektiv omsätts inte och deras deltagande kan ses som symboliskt. Det gör det svårt för dem att vara medskapare inom fysisk planering., The purpose of the thesis has been to increase and spread knowledge about how newperspectives are implemented in spatial planning, more specifically how planners implement children's perspective within spatial planning processes. In order to investigate this, multiple expert interviews and an analysis of a child impact assessment (CIA) have been conducted. The study has also been based on documents and reports from state authorities, municipalities, scientists and networks that work with urban planning.According to the Convention of the Rights of the Child (SFS 2018:1197), children have theright to be heard in matters that affect them. By involving children within spatial planningprocesses, a wider knowledge base for making better decisions is attained. Children need to participate within spatial planning processes in order for society to achieve a sociallysustainable development.In order for the child's rights to be fulfilled within urban planning, planners and architectsneed to gain more knowledge about how work with the child's perspectives should beintegrated into planning and that it is important to see them as political actors in society. Inplanning, children are presented as apolitical objects in need of protection. Children'sperspectives are not translated and their participation can be seen as symbolic. This makes it difficult for them to be co-creators in spatial planning

Eriksson, E. (2020). En kvalitativ studie baserad på intervjuer somhar bearbetats genom fenomenologisk metod för att finnafenomenet hur ett positivt samarbetsklimat kan skapas mellanarkitekt och konstruktör i Sverige.Introduktion: Under ett byggprojekt bildas en tillfällig organisationsom gemensamt ska genomföra byggprojektet under en begränsadtid. De vanligaste problemen i ett projekt uppstår vanligtvis iprojekteringen av byggnaden när alla handlingar och planer skabestämmas. I denna process är både arkitekt och konstruktör medför att föra projektet framåt. I denna del av projektet anseskommunikationsbrist vara en stor anledning till problemet. För attunderlätta situationen och förbättra kommunikationen behövs ettpositivt samarbetsklimat som gör att de problem som uppkommermellan arkitekt och konstruktör inte kommer att påverkasamarbetet och kommunikationen negativt.Syfte: Undersöka och beskriva hur ett positivt samarbetsklimat kanse ut med fokus på planering och genomförande avkommunikation mellan arkitekt och konstruktör i Sverige.Forskningsfråga: Hur kan planering samt genomförande avkommunikation skapa ett positivt samarbetsklimat mellan arkitektoch konstruktör i Sverige?Avgränsningar: Undersökningen kommer inte att undersökakonflikthantering, branschkulturer, ledarskap ellerkommunikation i form av kroppsspråk eller underliggandebudskap.Metod: Kvalitativ studie baserad på intervjuer som avkodas medfenomenologisk innehållsanalys.Urval: Kriterierna var att de arbetar som arkitekt eller konstruktör.Erfarenhetsmässigt skulle arkitekterna ha arbetat medkonstruktörer och konstruktörerna med arkitekter.Resultat: Studien har funnit några huvudfynd. De viktigastefaktorerna som spelar in på att planera och genomförakommunikation för att skapa ett positivt samarbetsklimat är godarelationer, integrerad planering och samlokalisering förKonstruktörerna. För arkitekterna är det viktigaste integreradplanering och goda relationer.Slutsatsen: För konstruktörerna är integrerad pl

De miljöer vi planerar för och bygger idag är de platser där kommande generationer kommer att bo och vistas. Det offentliga miljöerna fungerar som en plats för möten och socialisering, därför måste det vara säkert och tryggt för alla människor. Teorin om brottsförebyggande genom urbandesign (CPTED) har sitt ursprung på 1970-talet och har utvidgats till att bli en omfattande teori för att skapa säkra och säkra miljöer. I Sverige finns det varken nationella riktlinjer eller rättsliga krav på användning av CPTED i planeringsprocessen eller att skapa trygga offentliga miljöer bortsett från ett snävt perspektiv. Denna avhandling syftar till att mäta omfattningen av kunskap och användning av CPTED-principer i den offentliga och privata sfären inom planering - så kallad CPTED-beredskap. Detta görs genom en landsomfattande undersökning av kommuner och halvstrukturerade intervjuer med fem framstående privata utvecklare. Denna avhandling testar dessutom betydelsen av sex hypoteser för att bestämma sådan beredskap bland kommunerna genom att genomföra ett stratifierat urval av kommuner för statistiska analyser. Resultaten av denna studie visar att många kommuner inte är beredda att implementera CPTED- principer i sin planeringspraxis och att privata utvecklare i allmänhet saknar CPTED-kunskap men hade en positiv åsikt om ämnet och efterfrågade potentiell vägledning från den offentliga sektorn. Dessa resultat tyder på att för att säkerställa att svenska kommuner och privata utvecklare ska vara redo att planera för säkra och säkra offentliga platser, måste det utvecklas en nationell vägledning om användningen av CPTED i stadsplanering., The environments we plan for and build today are the places where future generations will live. The public realm serves as a place for meeting and socialization, which is why it must be safe and secure for all people. The theory of crime prevention through environmental design (CPTED) originated in the 1970s and has expanded to become a comprehensive theory for creating safe and secure environments. In Sweden, there exists neither national guidelines nor legal requirements on the use of CPTED in the planning process. This thesis sets out to measure the extent of knowledge and use of CPTED principles in public and private sphere planning practice- called CPTED readiness. This is done through a nationwide survey of municipalities and semi-structured interviews with five prominent private developers. This thesis additionally tests the significance of six hypotheses in determining such readiness amongst municipalities by subjecting a stratified sample of municipalities to an ordinary least squares regression model. The results of this study show that many municipalities are not prepared to implement CPTED principles in their planning practice and that private developers generally lack CPTED knowledge but had a favorable opinion of the subject and whished more of potential guidance from the public sector. These results indicate that, in order to ensure that Swedish municipalities and private developers are ready to plan for safe and secure public places, there is a need for national guidance on the use of CPTED in urban planning.