Search

Små och medelstora företag, fortsatt benämnda SME:s, spelar en viktig roll för den ekonomiska tillväxten, framförallt i de industriella ekonomierna där de utgör 99 procent av alla företag samtidigt som de i särklass bidrar med flest arbetstillfällen. När det kommer till SME:s finansieringsmöjligheter är de väldigt beroende av externt kapital, dels för att kunna driva sin verksamhet, men även för att kunna utvecklas och växa. Problemet är att banker ofta förknippar SME:s med högre risk, lägre lönsamhet och avsaknad av de säkerheter som krävs för att kunna bevilja lån. För de lån som beviljas, sätts ofta en hög ränta för att kompensera för den ökade risken vilket kan förklara den negativa lönsamheten för SME:s.Studien behandlar 197 SME:s i fastighetsbranschen mellan åren 2008–2015. Fokus ligger på hur variablerna ålder, soliditet, storlek, lönsamhet samt ekonomisk kris förklarar skuldräntan för SME:s i fastighetsbranschen. För att kunna undersöka detta, genererades en linjär regressionsmodell utifrån de tidigare nämnda variablerna. Samtliga variabler behandlades också i en korrelationsanalys samt en deskriptiv analys för att undersöka sambanden mellan variablerna samt för att se hur data såg ut under kris och i återhämtningstid. Studien kan bekräfta att ålder, soliditet och ekonomisk kris har en negativ, signifikant relation till ett företags skuldränta. Resultatet pekar även på att SME:s i större utsträckning lider av moral hazard, informationsasymmetri och adverse selection., Small and medium sized enterprises, further known as SME: s, plays an important role when it comes to economic growth. Especially in the industrial economies where they make up 99 percent out all the companies while they also contribute the most work opportunities. When it comes to financing the SME: s, they are very reliant on external capital. This is to enable further business but also to evolve and grow as a company. The problem is the SME:s tend to be associated with higher risk, lower profitability and a lack of collateral, which banks require in order to grant loans to a reasonable interest rate, or even being granted a loan at all.The study process 197 SME: s in the real estate business, between the years 2008-2015. The focus of the study is on how the variables age, solidity, size, profitability and economic crisis explain the interest rate that SME: s in the real estate business get when granted loans. To examine this empirical, a linear regression model was generated based on the previously mentioned variables. All variables were also processed in a correlation analysis and a descriptive analysis to examine the connections between the variables to see how the data looked during the economic crisis and in the years of financial recovery. The study can confirm that age, solidity and economic crisis has a negative and significant impact on the interest rate. The result also points to that SME: s often, suffer from moral hazard, information asymmetry and adverse selection.

Efter finanskrisen 2008 blev bankerna mer restriktiva i sin utlåning till företag, vilket har resulterat i att företag söker alternativ finansiering via kapitalmarknaden. Utvecklingen kan härledas till implementeringen av den nya finansiella regleringen (Basel III). I den här uppsatsen analyserar jag den svenska marknaden för företagsobligationer. Jag undersöker vad som ligger bakom den kraftiga tillväxten samt hur marknaden kan komma att utvecklas framöver. Examensarbetet baseras på intervjuer med personer inom finanssektorn och tidigare forskning.På senare år har marknadsplatser såsom First North Bond Market och Räntetorget upprättats med syftet att göra marknaden mer tillgänglig för mindre företag. Till följd av detta har emissionsvolymen av företag med lägre kreditvärdighet eller utan officiellt kreditbetyg ökat. Dessutom har företagsobligationsmarknaden gynnats av historiskt låg realränta och en stark konjunktur., Since the financial crisis 2008 banks have been more restrictive in their lendings to companies, leading to companies seeking alternatives funding through the capital markets.The development can be derived from the implementation of the new financial regulation (Basel III). In this paper, I analyze the Swedish corporate bond market. I investigate what is behind the strong growth and how the market may develop in the future. The thesis is based on interviews with people in the financial sector as well as previous reserach.In recent year, markets such as First North Bond Market and Räntetorget have been created with the aim of making the market more accessible to smaller companies. As a result, the volume of emissions of companies with lower credit ratings or without official credit ratings has increased. In addition, the corporate bond market has benefited from historically low real interest rates and a strong business cycle.

En av de mest värdefulla immateriella tillgångarna i ett företag är varumärket. Det är kunders uppfattade bild av ett företags produkter och branding är strategin för att skapa och upprätthålla denna bild. Branding är en värdefull strategi och bidrar bland annat till tillväxt, lönsamhet, kundlojalitet och underlättar för företag att stå emot konkurrens på ett effektivt sätt. Branding kan även bidra till att öka värdet av varumärket, det så kallade varumärkesvärdet. Varumärkes -identitet, -image, -kännedom och -positionering är beståndsdelar vilka tillsammans utgör varumärkesvärdet. Inom dessa beståndsdelar finns utmärkande strategier som syftar till öka detta värde. Forskning kring branding har främst fokuserat på större företag och små och medelstora företag (SMF), men forskning som berör branding i startups är begränsat. Startups kännetecknas som innovativa, yngre än fem år och med ambition att växa. Eftersom startups anses vara nystartade står de inför flera utmaningar såsom att etablera legitimitet inför finansiärer, kunder med flera. En benämning för detta är liability of newness vilket kan medföra finansieringssvårigheter. Syftet med denna kandidatuppsats är att få förståelse för hur startups arbetar med branding, deras finansieringsmöjligheter och hur arbetet med branding påverkar dessa. Kandidatuppsatsen bygger på en kvalitativ metod där sju personliga intervjuer genomfördes med startups grundare eller VD. Resultatet visar att startups i uppstartsfasen främst använder privata medel men säger sig inte uppleva svårigheter att få extern finansiering, Samtliga startups anser att arbetet med branding kan vara en förklaring till att de inte upplevt problem med detta, vilket kan indikera att branding är en bidragande faktor till ökade finansieringsmöjligheter. Resultatet visar även att startups har kännedom om varumärkesidentitetens betydelse, de lägger vikt vid skapandet av visuella element som utvecklas av personer med kunskap inom området De vanligaste markna

Dagens samhälle är digitaliserat och vi lever i ett paradigmskifte. Det sker en stor förändring inom finansmarknaden. Innovativa FinTech-startups tar över då traditionella finansinstitut inte klarar av att tillgodose kundernas ökade behov. Dessa FinTech-startups är viktiga och driver innovationen framåt i samhället och uppfyller kundernas allt högre krav. Dock har dessa företag svårigheter i att skala upp sin verksamhet vilket gör att de får svårigheter att överleva. Utmaningar de möter är främst inom finansiering och reglering. Syftet med studien är att undersöka hur FinTech-startups arbetar för att skala upp sin verksamhet samt hur de påverkas av och hanterar utmaningar i form av finansiering och reglering. Teorier som används är: FinTechs ekosystem, startups livscykel och teknologisk innovation. Studien är en kvalitativ undersökning med ett abduktivt angreppssätt och datainsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med personer från sex stycken Stockholmsbaserade FinTech-startups. Studiens resultatet visar att FinTech-startups möjligheter för att skala upp verksamheten till störst del är beroende av den finansiering som de får in. Dock upplever företagen svårigheter i att hitta investerare och hamnar i en ond cirkel. Tillstånd som krävs har en stor påverkan på företagens möjlighet att skala upp., Digitizaliation charactarizes todays society and a new paragdim is a fact. There are considerable changes within the financial market where innovative FinTech-startups more and more take over the industry. This, due to that the traditional institutions cannot meet the costumers demands. The FinTech-startups are essential for the society and drives the innovation forward in order to fulfill the costumers requirements. However, these start-ups face difficulties with scaling-up which makes it hard for them to survive on the market. Financial funds and regulations are the main challanges they need to overcome. The purpose with this thesis is to examine how FinTech-startups work in order to scale-up their business and how they face challenges as financing and regulation. Theories used in this thesis are: FinTechs ecosystem, Startups life cycle and Technological innovation. A qualitative method is used with semistructured interviews with people from six different FinTech-startups based in Stockholm. The result of the studie shows that the FinTech-startups possibility to scale up mostly depends on financial funds. The companies experience challenges in finding investors and are placed in a vicious circle. In addition, conditions required have a major impact on the abilities to scale-up their business.

Ofta hävdas en självklart positiv relation mellan folkhälsa och civilsamhälle. Vi menar att detta inte är givet. Många ideella organisationer har en lång tradition av att tjäna pengar på spel och lotterier, något som historiskt också har uppmuntrats av staten. Sedan slutet av 1980-talet har dock spelandets negativa konsekvenser uppmärksammats allt flitigare. I denna artikel diskuterar vi hur man i de ideella organisationer där spel- och lotteriintäkter har betydelse hanterar det dilemma som tycks uppstå i och med att spelberoende blivit ett folkhälsoproblem samtidigt som organisationerna ifråga har få eller inga alternativa intäktskällor. Med material från pågående forskning exemplifieras hur denna situation ytterst kan handla om gränsdragningar och hur man väljer att se på relationen mellan mål och medel.

Ett företags expansion kan finansieras med internt genererat kapital eller med hjälp av extern finansiering. Vi undersöker här hur omsättningstillväxten och överlevnadssannolikheten påverkas av företagets internt uppbyggda kapital. Undersökningen baseras på data över alla Sveriges aktiebolag under perioden 1997–2010. Våra resultat indikerar att den initiala tillgången på internt uppbyggt kapital generellt sett inte är förknippad med en högre omsättningstillväxt eller ökade möjligheter att överleva på marknaden. Vi finner däremot att de företag som bygger upp interna medel innan de växer är mer sannolika att uppnå en långsiktigt hållbar tillväxt än de företag som växer innan de byggt upp ett internt kapital. Resultaten indikerar också att företag som har varit med om uppköp eller sammanslagningar har både högre tillväxt och bättre chanser att överleva på marknaden. Vi kan samtidigt konstatera att de skattade sambanden ofta är svaga trots det omfattande datamaterialet. Det tyder på att företagstillväxt i huvudsak är slumpmässig eller kan förklaras av variabler som är svåra att mäta och inkludera i kvantitativ analys. Detta bekräftas också av tidigare studier. Våra resultat implicerar att framtida studier bör fokusera mer på hur företagen växer än på vad som kan förklara hur mycket de växer vid en viss tidpunkt., Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser

Dokumentet syftar till att underlätta hanteringen av den statliga medfinansieringen på Trafikverket. Det kan även användas av regionala kollektivtrafikmyndigheter och kommuner vid upprättande av ansökan om statlig medfinansiering. Målet är att säkerställa att handläggningen är rättssäker, likartad och tydlig. Ersätter Vägverkets publikaion 2004:4 Handläggning för statsbidrag till vissa kollektivtrafikanläggningar mm

Sammanfattning av avhandling Privata bidrag till folkskolan. Järnbruken och det svenska folkskoleväsendet 1850-1930 av samma författare.

Studien ska ge indikationer på hur risker och riskfördelning ser ut i transportinfrastruktur projekt där OPS används som finansieringsmekanism. Tidigare forskning har nästan uteslutande fokuserat på den statliga aspekten av frågeställningen och denna studie ämnar ge en bredare bild där även en privat aktör får delge sin uppfattning. Studien har ett kvalitativt angreppssätt och den insamlade teorin har granskats mot en empirisk undersökning i form av intervjuer.För att kunna föra diskussionen om risker kring OPS som finansieringsmekanism måste det finnas en definition om vad OPS är, en sådan definition finns inte i dagsläget. Det har uppkommit en rad olika förklaringar på hur denna typ av alternativ finansiering ska se ut utan att något tydligt mönster har kunnat fastställas. Riskerna är mycket projektspecifika men med den genomgående trenden att riskfördelningen är beroende av hur stor vinstavkastningen förväntas bli i projektet. Ju större vinstavkastning, desto större risk är den privata aktören beredd att ta. Samhällsnyttan har också en central roll i riskfördelningen. Den offentliga aktören tenderar att vara mer benägen att ta stora risker då det specifika projektet anses ha stor samhällsnytta., The study should provide indications of risks and distribution of risks in transport infrastructure projects where OPS is used as a financing mechanism. Previous research has almost exclusively focused on the state aspect of the issue and this study aims to provide a broader picture where a private actor also can share its opinion. The study has a qualitative approach and the acquired theory has been examined against an empirical study in the form of interviews.In order to discuss the risks of OPS as a financing mechanism, there must be a clear definition of what OPS is, such a definition is not currently available. There has been a number of different explanations as to how this type of alternative funding should look, but not a clear pattern has yet been established. The risks are very project-specific, but with the overall trend that the risk allocation depends on how big the profit is expected to be in the project. The greater the profit, the greater the risk the private operator is prepared to take. Social benefit also plays a central role in the risk allocation. The public sector tends to take greater risks when the specific project is considered to be of great public benefit.

Equity crowdfunding, which has primarily been developed by private operators, is considered as an alternative financing form where capital is raised from a group of individuals through digital platforms. In the absence of formal regulations and existing high information asymmetries between businesses and crowd-investors, businesses need to build up legitimacy and trust through social actions. In this way, knowing the main participants and developing good relationships with them, become key factors for crowdfunding success. The purpose of this thesis is to examine equity crowdfunding and its context by identifying and describing stakeholders that interact there. In particular, this thesis aims to describe relationships that are being developed between businesses and their crowd-investors. The data has been collected through interviews with both businesses and investors that have experience in using equity crowdfunding in a Swedish context. The interview data have been analysed by using the stakeholder theory. This has helped us to identify and characterise several stakeholders that exist in the context of equity crowdfunding. Especially, two stakeholder management approaches – arm length- and fairness approach - have been chosen as the analytical tools for this thesis. These categories have primarily been used to analyse relationships that are being developed between businesses and crowd-investors. Our discussion highlights equity crowdfunding as a new and alternative type of capital market, where participants act more cooperatively and have versatile roles. As a financial tool, equity crowdfunding opens up possibilities for closer interaction between businesses and investors. As a consequence of high information asymmetries, developing relationships and creating a transparent environment through active communication, become particularly important for businesses. However, our data has shown us that in reality the collaborative relationship depends on how much busines

Gräsrotsfinansiering har under 2010-talet vuxit till att bli ett betydelsefullt finansierings-alternativ för små och medelstora företag, vilket även möjliggjort för privatpersoner (icke-professionella investerare) att investera i denna typ av bolag genom att teckna aktier i dem. Investeringar i bolag av mindre storlek kan potentiellt ge mycket god avkastning, men är även förenade med stor risk. Dessa investeringar kan fungera som ett komplement till sedvanliga investeringar på vad som i dagligt tal kallas för ”börsen”, men investeringar i småbolag skiljer mot aktiemarknadsbolag. Värdepappersmarknaden är föremål för rigorös reglering, i syfte att värna om ett starkt investerarskydd och upprätthålla förtroendet för marknaden. Mot bakgrund härav, föreligger högt ställda krav på aktiemarknadsbolagens löpande informationsgivning. Alla inträffade händelser och uppkomna förhållanden, vilka kan tänkas ha en påverkande effekt på aktiens pris ska, i regel, så snart som möjligt delges marknaden. På så vis ges alla befintliga och potentiella aktieägare en rättvis tillgång till information om bolaget, för att ha möjlighet att fatta välavvägda investeringsbeslut. Något motsvarande investerarskydd finns inte implementerat för investeringar i onoterade aktiebolag, utan investerare har få rättsliga medel för att tillskansa sig ytterligare information som kompletterar vad som utges under och i samband med bolagsstämman. Möjligheter till detta finns, men är praktiskt komplicerade att genomdriva. Detta ger upphov till frågan om balans råder mellan ett intresse att värna om investerare, å ena sidan, och ett intresse att underlätta företagande, å andra sidan. Gällande rätt är knappast ändamålsenlig, utan ändringar krävs för att råda bot på obalansen. Investerare bör ges utvidgad rätt till informationsgivning från onoterade aktiebolag när gräsrotsfinansiering tillämpats, eller om investerarkretsen annars är spridd. Krav på löpande informationsgivning av samma brådskande karaktär som råder, Crowdfunding has, during the 2010s, grown rapidly to become a meaningful alternative financing solution for small and medium-sized businesses, which has also made it possible for individuals (non-professional investors) to invest in these types of companies, by subscribing for shares. Investments in smaller sized businesses are, however, associated with greater risk. Such investments could work as a complement to more traditional investments on the stock market, but investments in small companies differ from publicly traded companies. The securities markets are subject to rigorous regulation, in order to ensure strong investor protection, as well as maintaining a high level of trust in the market. Therefore, extensive demands on the companies are in place regarding their distribution of ad hoc information. All occurring events and circumstances that might have an impact on the shares’ value, shall, subject to some exceptions, immediately be made public to the market. This will ensure that both existing and potential shareholders are given a fair access to information regarding the company, to have the possibility to make sound investment decisions. Any corresponding investor protection scheme is not implemented for investments in non-publicly traded companies. Investors have access to very few legal tools for obtaining other information than what is given during, and in connection to, the shareholders’ meeting. There are however, a handful of such possibilities, but they are practically complicated to use. This raises the question whether there is a balance at all between an interest of protecting investors on the one hand, and an interest of facilitating for entrepreneurs on the other hand. Today’s regulation is hardly appropriate, and changes are needed, in order to solve the imbalance. Investors should be given a wider right to enforce issuing of information from non-publicly traded companies that have raised capital through crowdfunding, or for other reasons hav

Title: Green bonds – A beneficial financing form? Purpose: The purpose of this master thesis was to examine housing companies reasoning behind issuing green bonds for financing their projects. What advantages and disadvantages that are currently connected to green bonds and if the green bond market can motivate companies to build more sustainable. Methodology: This thesis is built upon a literature review and a quantitative study, where the data was collected through a questionnaire sent out to various housing companies on the Swedish real estate market. Findings: Weather or not green bonds is a beneficial financing for seems to be individual for each company. Companies with more ambitious sustainability goals seems to be more likely to issue green bonds. The positives with issuing green bonds is that the company is able to reach out to new investors and that the gain positive attention from important stakeholders. The current downsides with the financing form is that the issuing costs are currently higher for green bonds than conventional bonds and many companies still believe that they are not getting enough compensations for the higher costs. With this in regard it is not very likely that the green bond market can be a motivation for actors to build more sustainable. Today there are actors that do have both the financial capability and the projects needed to enter the market, that still chooses not to. Therefore, it is hard to believe that the green bond market in its current state will drive green investments that wouldn’t have been financed in any other way., Titel: Gröna obligationer en fördelaktig finansieringsform? Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad som motivera bostadsbolagen att emittera gröna obligationer, vilka för och nackdelar finns med finansieringsformen i dagsläget och om gröna obligationer kan styra företag att bygga mera hållbart. Metod: Metodvalet var från början tänkt som en kvantitativ analys där data samlats in via en enkätundersökning, På grund av låg svarsfrekvens utökades resultat insamlingen i form av en litteraturstudie, tidigare studier på fördelar och nackdelar med emittering studerades och sammanställdes. Slutsatser: Resultatet tyder på att huruvida gröna obligationer är en fördelaktig finansierings form är väldigt individuellt, fördelarna är främst möjligheten att få nya investerare i företaget och att företaget ses som ett mer miljövänligt företag. Kritiken som riktas mot finansieringsformen är att emitteringskostnaderna blir högre för gröna obligationer än konventionella obligationer i och med tredje parts granskning och en utökad rapporteringsprocess. Detta är inte något som kompenseras för i prissättningen på obligationen. Det är inte troligt att gröna obligationer kan motivera företag att bygga hållbarare. Fördelarna med finansieringsformen är inte tillräckliga ens för att alla företag med gröna projekt i sin portfölj ska vara beredda att gå in på marknaden.

SMF är viktiga för den svenska finansmarknaden då de utgör 99 % av de totala företagen i landet. Dessa företag anses vara mycket bankberoende och mer känsliga för externa ekonomiska fluktuationer än större företag. Oavsett hur den globala ekonomin ser ut så måste företag kunna finansiera sin verksamhet med kapital. Kapitalstruktur är ett omdebatteratforskningsämne som saknar en generell teori för majoriteten av företag, vilket skapar en stor forskningsyta för ämnet. Sverige har en omfattande export med en finansmarknad som är väl integrerad med den globala ekonomin. Den svenska exporten föll avsevärt under finanskrisen 2008 vilket ger en indikation om att exportberoende företag drabbades hårt av finanskrisen,inte minst SMF. Ett minskat kreditutbud i kombination med en finansiell kris kan förmodas ha gett upphov till finansieringsproblem för dessa företag.Syftet med uppsatsen är att undersöka sambandet mellan företagsspecifika faktorer och kapitalstrukturen i metallbranschens företag, där den primära aspekten för studien är att utreda hur företagens kapitalstruktur förändrades i samband med finanskrisen 2008.Studien utgår från en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor genomförs regressions-, korrelations- och deskriptiva analyser för att kunna analysera sambandet mellan de utvalda beroende variablerna och de oberoende variablerna. Flertalet regressionsanalyser och ANOVA-tester genomförs för att kunnaundersöka om en signifikant skillnad i företagens kapitalstruktur föreligger mellan tidsperioderna. Resultatet visar att det finns en signifikant skillnad i de utvalda företagens kapitalstruktur mellan perioden under finanskrisen och efter krisen. De kortfristiga skulderna stod för den största förändringen som minskade markant under krisperioden i metallbranschens företag. De oberoende variablerna som påvisar det största sambandet förskuldsättningsgraden är lönsamhet och materiella anläggningstillgångar. Studien finne, SMEs have become significantly important for the Swedish economy since they account for 99 % of all the businesses in Sweden. These firms rely heavily on bank credits and are more sensitive to external economic fluctuations relative to larger firms. Regardless of the events in the global economy, firms must be able to finance its operations with capital. Previousresearch on capital structure indicates a difficulty to find a general theory that can be applied for the majority of firms, which provides more scope for further research in the subject. Sweden is a very export-dependent country and is highly integrated into the global economy. The Swedish export decreased substantially due to the financial crisis 2008, which indicates that export-dependent firms was suffering during the given time period. The combination of a decline in credit supply and a financial crisis gives us the assumption of financial problems in these firms. The purpose of this study is to examine whether or not the recent financial crisis had an impact capital structure in the iron- and steel industry. The importance of different determinants that affects the capital structure will also be reviewed.A quantitative method with a deductive approach will be used for the study. To fulfil the purpose of the study, regression-, correlation- and descriptive analysis will be performed in order to analyse the relation between the dependent variables and the independent variables. Several regression analysis and ANOVA-test will be carried out in order to determine whether or not there is a significant difference in the firms capital structure between the two time periods. The study finds a significant change in capital structure between the two time periods. The short-term debt ratio accounted for the greatest change and decreased substantially during the financial crisis. In addition, the result suggests that profitability and tangible assets are the most important determinants explaining the capital struc, Betyg B, 170612

Tidigare forskning har tydligt etablerat hur mycket företag växer. Det här examensarbetet har tagit sig an uppgiften att beskriva och förklara hur företag växer. Vi har särskilt försökt hitta nyanser av tillväxt genom ett investmentbolags perspektiv. Till det har vi haft ett teoretiskt perspektiv med två huvudsakliga strategier för tillväxt. Litteraturen pekar ut organisk tillväxtstrategi och extern tillväxtstrategi. Organisk tillväxt är stabilt och mindre riskfyllt, medan extern tillväxt gör att företag kan växa snabbt men det innebär mer och en annan typ av risk. Genom en extern tillväxtstrategi kan företag snabbt få en nödvändig konkurrensfördel genom till exempel unik kunskap på en lokal marknad. Syftet med detta examensarbete är att bidra till en djupare kunskap för hur investmentbolag ser på organisk eller extern tillväxt hos företag. Totalt gjordes tio intervjuer med svenska investmentbolag. För att besvara forskningsfrågan har vi varit analytiskt deduktiva. Teorin i examensarbetet användes som verktyg för att förklara med olika aspekter hur investmentbolag ser på organisk och extern tillväxt hos företag. Resultatet visar att den organiska tillväxtformen är mindre riskfylld samt att eventuella risker lättare kan hanteras genom en högre grad av kontroll internt. Skillnader uppstår när varje aktör har olika strategier för hur deras verksamhet ska bedrivas. Examensarbetet bidrar till att med det teoretiska förhållningssättet utöka kunskapen om organisk och extern tillväxtstrategi. Det är även ett bidrag till forskningen om hur företag växer. Vidare stimuleras debatten om tillväxtteorier.

Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka de olika finansieringsformerna som används bland filmskapare och hur strategin ser ut kring finansieringsmedel. Teoretisk referensram Tidigare studier kring finansiering inom Filmbranschen, rationell beslutsteori, strategi samt Arts Management. Metod Trianguleringsmetod med abduktivt förhållningssätt. Empirin samlades in genom semi-strukturerade intervjuer samt enkäter. Slutsats Studien resulterade i att en kartläggning gjorts för att identifiera hur filmbolag finansierar sig. Olika finansiärer har olika mål, tillvägagångssätt och principer. Dessa påverkar filmbolagens val av finansieringsmedel. Bidrag från statliga organisationer är det vanligaste sättet att införskaffa kapital, bolagen får behålla sin kreativa frihet vilket passar de flesta väldigt bra. Filminstitutets medel räcker dock sällan för att finansiera hela projekt vilket gör att filmbolag och skapare måste söka sig till andra investerare med främst vinstdrivande mål, detta leder då ofta till en kompromiss för filmskaparna. Studien har även visat att större företag är mer vinstdrivna och delar därför tankesätt och målsättning med de flesta finansiärerna.

Aktiemarknaden har en mängd olika teorier som förklarar hur människor agerar och hur de grundar sina beslut, de valda teorierna i studien är portföljteorin, den effektiva marknadshypotesen (EMH), beteendeekonomi, beteendeportföljteori och den adaptiva marknadshypotesen (AMH). De valda teorierna förklarar samma områden men på olika sätt, portföljteorin och EMH som säger att marknaden är effektiv och att människor är rationella. Beteendeekonomi, beteendeportföljteorin (BPT) och AMH säger istället att människor inte är rationella utan att de är normala; investerare har olika bias och agerar utifrån sina egna bedömningar. AMH skiljer sig något från beteendeekonomi och beteendeportföljteorin, men det de har gemensamt är att de förklarar investerares agerande med bland annat psykologi och beteendemönster. Syftet med studien är att undersöka hur investerare agerar, hur mycket de diversifierar och hur riskbenägna de är, sedan jämföra resultatet med vad de olika teorierna inom aktiemarknaden säger, för att kunna dra slutsatser om investerarnas agerande. Studien använder sig av tvärsnittsdesign i form av en enkät för att samla in kvantitativ data. Herfindahl-Hirscher index (HHI) kommer att användas för att mäta koncentrationen (diversifieringen) i respektive respondents portfölj. För att kunna göra regressionsanalyser och leta efter samband behövs information om vem respondenten är och hur hans/hennes bakgrund ser ut. Det är 287 respondenter som har lämnat fullständiga svar på enkäten och är underlaget för studiens empiriska resultat. Studiens resultat jämförs med vad teorierna säger om diversifiering, riskbenägenhet och självsäkerhet (overconfidence). Slutsatserna som studien kommer fram till är att de investerare som är mest självsäkra är de som är aktieägare, har studerat ekonomi, arbetar på bank och de som hellre köper aktier själv, samt att män tenderar att vara mer självsäkra än kvinnor. Ju självsäkrare investeraren är desto mer riskbenägen är han/hon, de som arbetar på, The stock market has a variety of theories that explains how people act and how they base their decisions. The chosen theories in the study are portfolio theory, the efficient market hypothesis (EMH), behavioral finance, behavioral portfolio theory and the adaptive market hypothesis (AMH). The study uses cross-sectional design in the form of a survey to collect quantitative data. The purpose of the paper is to examine how investors act, how much they diversify and how risk averse they are, and then the results are compared with the theories of this thesis. The conclusions drawn by the study are that investors who own stocks are the ones that are the most confident, have studied economics, work at banks and those who prefer to buy stocks themselves, and that men tend to be more confident than women. Those who diversify most are younger investors, those who study economics, are shareholders and/or prefer to trade shares themselves, which means that the more relevant knowledge and experience investors have about stocks, the more they diversify. It has not been decided which theory best explains how investors act; most theories are rather used to clarify the results.

Idén att “[d]en allt annat överskuggande faktorn för en elevs studieprestation är hennes socioekonomiska status” (Lärarnas Riksförbund 2008:24) är djupt rotad. Syftet med denna pilotstudie består dels i att visa varför skillnader i socioekonomisk nivå inte på ett tillräckligt sätt förklarar varför kommuner har så olika skolresultat, dels i att försöka hitta andra faktorer som kan förklara varför kommuner får goda skolresultat. I studiens första del görs en statistisk analys av skolresultat och socioekonomi i svenska kommuner. I den andra intervjuas verksamhets- och förvaltningschefer. I studiens första del bekräftas att socioekonomiskt starka kommuner tenderar ha goda skolresultat. Dock finns en mängd kommuner som trots låg socioekonomisk nivå också ligger i den nationella toppen med avseende på skolresultat, varför det kan antas att hög socioekonomisk nivå inte är avgörande för goda skolresultat. Bland kommuner som har en socioekonomisk nivå under riksgenomsnittet är sambandet mellan socioekonomisk nivå och skolresultat nämligen mycket svagt. I studiens andra del undersöks fyra kommuner som har mycket goda resultat trots låg socioekonomisk nivå. Alla fyra kommunerna satsar mycket på kompensatoriska åtgärder för att överbrygga de utmaningar som den lägre socioekonomiska nivån innebär. Studiens främsta resultat består i en teori om en mellanliggande förklaringsfaktor; det som påverkar skolresultaten är inte den socioekonomiska nivån i sig, utan snarare den inställning som präglar skolan. Den gynnsamma inställningen karaktäriseras bland annat av stort kommunalt ansvarstagande för skolresultaten, ett aktivt arbete för att ställa höga krav på eleverna oavsett socioekonomisk bakgrund samt en vägran att acceptera att den rådande socioekonomiska nivån skulle bestämma hur väl skolorna har möjlighet att prestera.

Idealt sett bör infrastrukturplanering leda till en effektiv prioritering (rätt projekt genomförs), en effektiv finansiering, ett effektivt utnyttjande av infrastrukturen samt till en effektiv riskhantering. Dagens finansieringssystem, med anslagsfinansiering och budgetlag, har flera brister ur detta perspektiv. Ett problem är att det är svårt att rymma stora infrastrukturinvesteringar. Alternativa finansieringsformer såsom värdeåterföring av markvärdesstegringar har därför föreslagits av bland annat Sverigeförhandlingen (Dir. 2014:106). Ett annat problem med dagens system är att nyttorna oftast är regionalt koncentrerade men finansieringen är spridd över hela skattekollektivet, vilket skapar en överefterfrågan på infrastruktur.I detta projekt har vi under ett par års tid analyserat frågan om hur infrastruktur bör finansieras ur ett par olika perspektiv. Totalt ingår fyra delprojekt där ett delprojekt har brett studerat för- och nackdelar med olika finansieringsformer (WP 2017:2), ett annat har analyserat markvärdeseffekter av höghastighetståg (WP 2017:3). De två sista delprojekten har studerat förhandlingsplanering (WP 2017:4) respektive allmänhetens acceptans för olika finansieringsformer (WP 2017:5). Denna sammanfattning är skriven utan referenser, formler, kartor och tabeller (dessa finns i respektive WP)., Markvärden och finansiering vid investeringar i höghastighetsjärnväg

Det nuvarande järnvägsnätet i södra Sverige har uppnått maxkapacitet och mycket tyder på att det inte finns utrymme för att utöka trafiken på befintlig spåranläggning. Samtidigt bedöms volymerna för såväl gods- som passagerartrafik öka betydligt de närmaste åren. Att anlägga en höghastighetsjärnväg (HHJ) skulle kunna vara en tänkbar del i kapacitetsutökning för passagerartrafik. Byggandet av en ny höghastighetsjärnväg mellan storstadsregionerna skulle dock innebära mycket omfattande investeringar. Det skulle också tillföra en omfattande anläggning som behöver underhållas och hållas i stånd under lång tid. Den traditionella modellen för byggnation och drift och underhåll av järnväg i Sverige är att staten, via Trafikverket (TRV), bygger, äger och förvaltar baninfrastrukturen i dess helhet. Undantagna områden är rullande tillgångar, stationer, depåer och verkstäder, som kan drivas av andra privata eller offentliga aktörer, medan privata aktörer trafikerar banorna. Byggnation, drift och underhåll har historiskt genomförts på uppdrag av TRV med tillämpning av olika traditionella entreprenadformer. När det gäller finansiering är huvudregeln enligt budgetlagen (2011:203) att infrastrukturinvesteringar ska finansieras med anslag över statsbudgeten, vilket innebär att kostnaden belastar statsbudgeten vid investeringstillfället. Det finns nu ett intresse från statens sida att utreda möjligheter till alternativ finansiering och samverkansmodeller för den svenska höghastighetsjärnvägen (SHHJ), med en ökad involvering av privat kapital för hela eller delar av SHHJ under dess livscykel. Sverigeförhandlingen (SVF) har därför uppdragit till TRV att ta fram ett underlag som belyser möjligheterna till alternativ finansiering av SHHJ-projektet. TRV har i sin tur uppdragit till EY och Advokatfirman Lindahl (Lindahl) att genomföra utredningen. Syftet med denna utredning är att på en övergripande nivå objektivt analysera möjligheter samt potentiella för- och nackdelar med att använda al, Alternativ finansiering av höghastighetsjärnväg

Dokumentet syftar till att underlätta hanteringen av den statliga medfinansieringen på Trafikverket. Det kan även användas av regionala kollektivtrafikmyndigheter och kommuner vid upprättande av ansökan om statlig medfinansiering. Målet är att säkerställa att handläggningen är rättssäker, likartad och tydlig. Ersätter Vägverkets publikaion 2004:4 Handläggning för statsbidrag till vissa kollektivtrafikanläggningar mm

Det finns många historier om innovation och entreprenörskap som fashierar forskare, studenter, företagare och den intresserade allmänheten. Historien om Steve Jobs Apple eller Richard Bransons Virgin är exempel. Men varför hoppa över ån efter vatten? Vi har i Sverige ett exempel på makalöst entreprenörskap och det är skapandet av Kolmårdens djurpark. I flera år – den första intervjun skedde 24 oktober 2001 – har Per Frankelius vid Linköpings universtiet försökt gå på djupet med djurparkens historia och nu äntligen, efter nyåret, kommer boken. Historien om djurparken inkluderar delikat dramatik som exempelvis blixtsnabb finansiering av ett delfinarium före ett politiskt byggstopp, att ta lån på 60 miljoner för ett vildmarkshotell utan att ha någon form av säkerhet att erbjuda, äventyr i Alperna för att realiera ett linbaneprojekt, lansering av högteknologisk mjölkgård bara för att visa folk hur en lantgård funkar, få isbjörnar på halsen utan att ännu ha någon isbjörnsanläggning osv. Vad alla möjligen inte känner till är varför allt detta gjordes. Motivet hade egentligen inte mycket med vilda djur att göra. Nej, motivet var att skapa ekonomisk utveckling i en bygd som var på fallrepet. Kolmårdens kommun var under 1960-talet en av Sveriges svagaste. Utflyttningen var stor, företag försvann, inga flyttade dit och framtidstron var borta. Mitt i allt detta fick Ulf Svensson sin snilleblixt: Varför inte bygga ett fritidsområde med djurpark? Drömmen gick i uppfyllelse. Lokalsamhället fick nytt liv. Parken blev också ett mönsterexempel för djurparker i andra länder – och detta efter bara sju år. Hur kunde en sådan storslagen vision som Kolmården realiseras. Hur gick det till att finansiera det projektet? Och vilka drivkrafter låg bakom det hela egentligen? Man kan se fallet Kolmården som ett mösterexempel på destinationsutveckling, som ett exempel på kreativt entrepenörskap, som ett företag inom de gröna näringarna, som ett typexempel på samhällsentreprenörskap och på många, In the summer of 1961, Ulf Svensson organised a scout camp in Kolmården. One night he was sitting and philosophising with the local priest, Moje Palmgren, about how this community could survive. Kolmården then had 2,622 inhabitants and was a municipality in decline. Every year 50 to 80 people, most of them youths, moved out. Small companies faced big problems. At the same time, the municipality needed new investments in, for example, water and sewage, roads and street lamps. The largest employer was a marble quarry, but everybody recognised that its future was uncertain. These two men decided, the same night, that something had to be done immediately. The next day, they invited the municipal council’s chairman, Erik Andersson, to a meeting. Already at this time, rumours about the active scout leader had reached the municipal executive board. During the meeting a variety of ideas were voiced about how to save the municipality. The pair argued that it was essential for the municipality to hire somebody who could cope with the issue. After getting advice from the executive council and waiting a few months, Erik Andersson telephoned to Ulf Svensson and asked whether he himself might be interested in the assignment. As a result, he was employed as Sweden’s first municipal consultant. His task was to hinder the depopulation and rescue the community. Most people presumably regarded his post as a public-relations job. Indeed, at first he had much to do with fairs and brochures. He also arranged for some new small firms to move into the municipality. But his truly terrific and unexpected idea was presented on 18 May 1962: a recreation area with a zoological park – and no cages. The idea was launched with careful preparation, for among other things he had analysed the terrain together with an architect (see figure 1). His plan was to bring in external entrepreneurs to build and run the zoo, financed by visitors’ fees. The little group on the municipal board was more than hope, Grönovation