Search

Syftet med föreliggande studie är att undersöka konsumtionen av samhällsnyheter hos elever i ämnet samhällskunskap på gymnasiet och om det finns ett samband till elevernas användning av sociala medier. Detta i syfte att granska och förbättra undervisningen i egenskap som samhällskunskapslärare. Den teori som ämnar att diskutera studiens analytiska frågeställningar är Blumler, Kantz och Gurevitch teori om användning och tillfredsställelse. Teorin menar att medieanvändare är aktiva i sina medieval och har ofta ett mål med sin användning. Studien är av tvärsnittsdesign och av kvantitativ karaktär. Respondenterna besvarade en enkät bestående av 15 frågor och detta resulterade i 86 svar. Studiens resultat visar att eleverna spenderar en begränsad tid på samhällsnyheter via sociala medier i jämförelse med deras konsumtion av samhällsnyheter via andra medier. De samhällsnyheter som intresserar eleverna är utrikes- och inrikesnyheter både via sociala medier och andra medier. Samhällskunskapsämnets roll i att uppmuntra eleverna till att ta del av samhällsnyheter är begränsad och det krävs ett gediget arbete för att väcka ett intresse, ett behov och en vana hos eleverna. Studiens slutsats är att utbildningen kan vara vägvisande till hur samhällsnyheter kan vara en nytta för den framtida samhällsmedborgare, både genom sociala medier och andra medier. Men att det är väsentligt att vara medveten om att det finns andra faktorer som påverkar elevernas konsumtion av samhällsnyheter, exempelvis uppfostran, filterbubblor och de individuella behoven.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare i fritidshem stödjer elever med utmaningar i det sociala samspelet. De forskningsfrågor som formulerats efter studiens syfte är: Hur beskriver lärare i fritidshem deras arbete med att upprätthålla befintliga relationer till elever med utmaningar i det sociala samspelet? Hur beskriver lärare i fritidshem deras arbete med att stödja elever med utmaningar i det sociala samspelet i deras relationsskapande tillsammans med andra elever i fritidshemmet? En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare i fritidshem har använts för att samla in data till studien. För att analysera data har en innehållsanalys med stöd i valda teoretiska utgångspunkter tillämpats för att tematisera och därefter kategorisera materialet. I resultatet framkommer det att lärare i fritidshems sätt att stödja elever med utmaningar i socialt samspelfår olika konsekvenser. Respondenterna uttryckte att investera tid, visa engagemang och vara ihärdig är viktiga aspekter för att lyckas bibehålla och skapa relationer till elever med utmaningar. Vidare menar respondenterna att strukturella förutsättningar försvårar relationsarbetet på fritidshemmet på grund av stora elevgrupper. Prioriteringar riktas till elever som behöver mer stöd, vilket gör att andra kan hamna i skymundan. För att stödja elever med utmaningar i relationsskapandet med andra elever beskriver respondenterna deras egen betydelse genom olika arbetssätt och metoder. De redogör för att delta ielevernas aktiviteter, tidigt inkludera eleverna till gemenskapen och att hitta tillfällen för att höja elevernasstatus i gruppen. Vidare framkom ytterligare aspekter som har en inverkan på relationsskapandet. Såsom att ta hjälp av kollegor när relationen med elever skär sig, betydelsen av empatisk förmåga hos eleverna ochvilken inverkan mognad och tidigare erfarenheter kan ha på relationsskapandet.

Det är många som anser att kemiämnet i allmänhet och kemiska beräkningar i synnerhet hör till de svåraste sakerna som lärs ut på gymnasiet. I en tidigare litteraturstudie visades att bland annat begreppen överföring och matematisk förmåga är kopplade till elevers svårigheter med beräkningar i kemi, samt att studier i svensk kontext saknas. Den här studien undersöker därför dessa begrepp genom att en grupp svenska gymnasieelever får svara på beräkningsuppgifter och en enkät som tagits fram och anpassats med utgångspunkt i en skotsk studie. Det första av två syften är att ta reda på om det anpassade materialet kan användas för vidare forskning, alltså om det faktiskt mäter om det är överföringen till en kemikontext eller brister i elevernas matematikkunskaper som i första hand bidrar till deras svårigheter med beräkningar i kemi. Studiens andra syfte är att undersöka vilka observationer som kan göras om den deltagande gruppen elever samt om dessa kan kopplas till litteraturen, för att på så sätt kunna säga något om eventuella konsekvenser för lärare och undervisning. Utifrån jämförelser mellan resultaten i den här studien och den skotska dras slutsatsen att beräkningsuppgifterna och enkäten kan användas för vidare forskning i svensk kontext. Främst tre saker observerades ge eleverna i den här studien svårigheter: konceptet koncentration, okritisk formelbundenhet och hög komplexitetsgrad. Många fel genererade av dessa svårigheter skulle kunna undvikas om eleverna använde sig av enhetsanalys och/eller rimlighetsbedömningar. Enkätsvaren visar att nästan alla elever tycker att beräkningsuppgifter i kemi är svårare än motsvarande matematikuppgifter. Elevernas egna tankar kring vad detta beror på visar främst på två möjliga orsaker. Dels att kemiuppgifter i allmänhet har, och upplevs ha, högre komplexitetsnivå än matematikuppgifter, dels att elever i det svenska skolsystemet får mycket mer tid för träning på beräkningar i matematikkontext jämfört med i kemikontext. Ett sätt att råda bot på denna snedfördelning kan vara bättre koppling mellan matematiken och kemin. Detta förutsätter först och främst att eleverna får en god förståelse för själva matematiken. Utöver det krävs en god kommunikation mellan matematik- och kemilärare så att denna koppling kan göras i samråd och på såväl matematik- som kemilektioner.

Med utgångspunkt i didaktik och bildningsteoretiska perspektiv är syftet med denna avhandling att undersöka och analysera ämnesövergripande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor i grundskolan för att utveckla kunskap om undervisningens didaktiska möjligheter och utmaningar. Avhandlingen är en sammanläggning och består av tre ingående texter: en licentiatuppsats om samhällskunskapsämnet i ämnesintegrerad undervisning som genomfördes 2012–2014 samt två artiklar från forskningsprojektet ”Att utveckla undervisning i samhällsfrågor: om didaktiska val i SO-ämnena i grundskolans mellanår 4-6” som genomfördes 2017–2022. I de empiriska undersökningarna användes olika metoder såsom observationer och ljudinspelning av undervisning, intervjuer med lärare, enkät, fokusgruppsintervjuer med elever samt forsknings- och utvecklingscirkel tillsammans med lärare. Vid analysen används didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv för att analysera empirin. Resultaten presenteras i form av så kallade curriculumprinciper som kan fungera som utgångspunkter för lärares didaktiska analys, val och handlingar, när det kommer till undervisning om epoktypiska samhällsfrågor. Genom en analys av de didaktiska relationerna visas betydelsen av att lärarens didaktiska val görs utifrån ett relevant och kraftfullt innehåll som också blir meningsfullt för elevers samtid och framtid. Fyra curriculumprinciper föreslås som utgångspunkter för lärare när de planerar och genomför undervisning om epoktypiska samhällsfrågor. De två första principerna handlar om hur ett flerdimensionellt bildningsbegrepp, där kognitiva, etiska och estetiska dimensioner samverkar, kan utgöra en målsättning för undervisningen. Innehållet kan struktureras i ämnessamspel med skolämnenas olika bidrag till förståelsen av dessa komplexa samhällsfrågor. Den tredje och fjärde principen har utgångspunkt i dels elevers begreppsliga utveckling genom autentiska exempel och inferenser dels i hur lärares didaktiska val av exempel blir betydelsefulla för hur innehållet förstås av eleverna. Based on didactic and educational theory, the aim of this dissertation is to investigate and analyse interdisciplinary teaching of epoch-typical social issues in compulsory school in order to develop knowledge about didactical possibilities and challenges in teaching. This summary thesis includes three texts based on empirical investigations. These are a licentiate thesis on the subject of civics in subject-integrated teaching, conducted from 2012 to 2014 and two articles from a research project about developing teaching on social issues in social studies conducted from 2017 to 2022. In the empirical investigations different methods were used, including participatory observations and recordings of lessons, interviews, questionnaires, focus group interviews with students and research and development workshops with teachers. Perspectives from didactic and educational theory were used to analyse the empirical material. The results are presented as curriculum principles that could be used as outlines for teachers’ didactic analysis, choices and actions when it comes to teaching about epoch-typical social issues. Through the analysis of didactical relations, it is significant that teachers make didactical choices based on relevant and powerful knowledge that is meaningful for pupils as members of society, both now and in the future. The four curriculum principles are proposed as starting points for teachers when they plan and teach epoch-typical social issues. The first two principles put forward a multi-dimensional concept of Bildung in which the interplay between cognitive, ethical and aesthetic dimensions is taken into account in teaching and the content could be structured in terms of moving between different degrees of subject-specific and subject-integrated teaching. The third and fourth principle relate to students’ conceptual understanding through authentic examples and inference, as well as how the teacher’s didactical choice of examples becomes significant for how the content is understood by the students. Samhället står inför stora utmaningar. Det handlar om klimatförändringar, bristande jämställdhet, konflikter och migration, vilka alla kan beskrivas som epoktypiska samhällsfrågor. I skolans samhällsorienterande undervisning behöver elever ges möjligheter att möta och förstå sådana frågor. I denna sammanläggningsavhandling analyseras empiriska undersökningar av ämnesövergripande undervisning om epoktypiska samhällsfrågor i åk 4-9, utifrån didaktiska och bildningsteoretiska perspektiv. Genom en analys av de didaktiska relationerna mellan innehåll, elever och lärarens undervisning diskuteras betydelsen av att lärarens didaktiska val i undervisningen görs utifrån ett relevant och kraftfullt innehåll, som också blir meningsfullt för elevers samtid och framtid. Fyra curriculumprinciper föreslås som utgångspunkter för lärares planering och genomförande av undervisning om epoktypiska samhällsfrågor. Curriculumprinciperna handlar om hur ett flerdimensionellt bildningsbegrepp kan utgöra en målsättning för undervisningen, hur undervisningsinnehållet kan struktureras i ämnessamspel, hur hänsyn kan tas till elevers begreppsliga utveckling samt hur val av exempel i undervisningen kan bli betydelsefullt för hur innehållet förstås av eleverna. Att utveckla undervisning i samhällsfrågor: om didaktiska val i SO-ämnena i grundskolans mellanår 4-6

Background: Physical activity has a great impact on cognition, it contributes to the brain working faster and more efficiently. Research has shown that physical activity can be a good tool for increasing concentration in young people. Objective: The purpose of the study is to investigate the impact of the physical activity that takes place during a lesson in Physical education on students' concentration with the help of a sports lesson. Methods: the study used a so-called trail making test, which is a tool for comparing the concentration between two different times. Twenty-five students belonging to two different classes were included in the study. The reference group had to complete the test twice after two sedentary lessons. The research group completed the first test after a sedentary lesson and the second test after physical activity in the form of a sports lesson. Results: During Test Session one, the intervention group needed an average of 129.84 seconds to complete both Part A and Part B of the test. The reference group needed an average of 106.2 seconds to complete both Part A and Part B of the test. During Test Session two, the intervention group needed an average of 83,93 seconds to complete both Part A and Part B of the test. The reference group needed an average of 61,63 seconds to complete both Part A and Part B of the test. Conclusion: The values that this study gave could therefore not demonstrate any connection between physical activity and the ability to concentrate in students at a secondary school.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar hos barn och ungdomar och är ett stort samhällsproblem. Skolsköterskan träffar alla elever i skolan genom hälsosamtalet. Om skolsköterskan identifierar elever som visar tecken på psykisk ohälsa kan tidiga insatser sättas in för att stötta elever och minska risken för allvarlig psykisk ohälsa. Syfte: Studiens syfte var dels att belysa skolsköterskans erfarenheter av att identifiera psykisk ohälsa hos elever och dels hur hälsosamtalet som verktyg kan vara hjälpsamt. Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med tio skolsköterskor. En intervjuguide med frågeområden har använts. För att analysera resultatet har en kvalitativ innehållsanalys använts. Resultat: I resultatet framkom tre kategorier; En möjlighet att skapa en relation, Ett stöd och redskap och Skolsköterskans förhållningssätt. Från resultatet framkom temat: Skolsköterskans relationsskapande och engagemang har betydelse för att identifiera psykisk ohälsa hos elever. Slutsats: Genom hälsosamtalet kunde en relation skapas som underlättade för eleven att söka skolsköterskan vid senare tillfälle. För att identifiera den psykiska ohälsan var det betydelsefullt att ge eleven tid och utrymme i samtalet men också att lyssna och se hela eleven. Skolsköterskans förhållningssätt gentemot eleven hade en betydande roll för att skapa ett förtroende. Background: Mental illness is increasing among children and adolescents and is a major social problem. The school nurse meets all students at school through the health dialogues. If the school nurse identifies students who show signs of mental illness, early intervention can be implemented to support students and reduce the risk of serious mental illness. Aim: The purpose of the study was partly to investigate the school nurse's experiences of identifying mental illness in students and how the health dialogue can help out as a tool for them. Method: The study has been conducted as a qualitative interview study with an inductive approach. Data collection has been carried out through semi-structured interviews with ten participating school nurses. An interview guide with question areas has been used. To analyze the results, a qualitative content analysis has been used. Results: The result showed three main categories; An opportunity to create a relationship, A support and tool as well as the School Nurse's approach. From the results, the theme that emerged was: The school nurse's relationship-building and commitment are meaningful for identifying mental illness in students. Conclusion: Through the health dialogue, a relationship could be built that made it easier for the student to contact the school nurse on a later occasion. In order to identify mental illness, it was important to give the student time and space in the conversation, but also to listen and look at the whole person. The school nurse's attitude towards the student played a significant role in creating trust.

Syftet med uppsatsen var att undersöka skolkuratorers uppfattningar om bakomliggande omständigheter till elevers självskadebeteende. Vidare undersökte studien informanternas upplevelser av att möta elever med ett självskadebeteende, samt hur arbetet med eleverna kan se ut. Uppsatsen baserades på en kvalitativ intervjustudie, där fyra semi-strukturerade intervjuer genomfördes med skolkuratorer från både grund- och gymnasieskolor i en mellanstor svensk stad. Resultatet från intervjuerna analyserades med hjälp av tidigare forskning samt symbolisk interaktionism som teoretisk utgångspunkt. Resultatet visade att informanterna arbetade främjande och förebyggande mot psykisk ohälsa, men att det inte fanns några särskilda rutiner för att arbeta främjande och förebyggande mot just självskadebeteende. Genom sin erfarenhet visste informanterna hur de skulle hantera mötet med elever som hade ett självskadebeteende, och de hade med åren byggt upp en grundtrygghet i sin yrkesroll. Informanterna kände sällan att de blev rädda eller stressade i mötet med en elev med ett självskadebeteende, och menade att det var viktigt att bibehålla lugnet och visa empati gentemot eleven. Vidare definierade informanterna begreppet självskadebeteende som ett brett fenomen som innefattade många olika handlingar. Informanterna berättade att det alltid fanns en bakomliggande omständighet som utlöste självskadebeteendet. De uppgav att det var vanligt med någon form av psykisk ohälsa, men att sociala omständigheter också spelade stor roll. Informanterna menade att eleverna upplevde höga krav från samhället och sociala medier, och detta kunde ge upphov till stress och ångest, som i sin tur kunde leda till ett självskadebeteende. Vidare forskning om sociala omständigheters påverkan på skolungdomars mående behövs.

The purpose of this essay was to investigate what motivates 9th grade students to participate in Physical education class. In this qualitative study, semi-structured interviews have been used as a method to investigate students' motivation. Six 9th grade students at a high school in Värmland participated in the study. The study's theoretical framework is the motivation theory Self-determination theory. The data collection was transcribed and analyzed through a qualitative thematic method. The results show that all students in this study had a positive attitude towards physical education and participated regularly in the lessons. The students were driven by different degrees of internal and external motivation to participate in the teaching, depending on the content of the teaching. This can be explained by the fact that their self-perceived sense of the basic psychological needs competence, autonomy and relatednessvaried. The results also show that all of these three needs are important for the students' motivation, and that the students' motivation and participation is promoted by the physical education teacher having autonomy-supportive leadership.

Syftet med studien är att fördjupa kunskaper om hur F-3-lärare i mångkulturella skolor resonerar kring mång- och interkulturalitet i religionskunskapsundervisningen. För att besvara våra forskningsfrågor har vi använt kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att inkludering av elevers kulturella och religiösa erfarenheter sker i en interkulturell undervisning men att lärare efterfrågar mer kunskap om arbetet med interkulturalitet. Slutsatsen är att det behövs bredare kunskap om arbete med interkulturell pedagogik, i syfte för att undervisningen ska bli inkluderande och ta hänsyn till elevers olika bakgrunder och erfarenheter.

Syftet med studien är att studera hur skolprofessionella betraktar begreppet problematisk skolfrånvaro och vilka bakgrundsfaktorer de anser har en betydelse på elevers skolfrånvaro. Vidare avser studien att undersöka i vilken utsträckning den växande skolfrånvaron anses påverka eleverna. Studien har en kvalitativ ansats och den valda datainsamlingsmetoden var semistrukturerade intervjuer där en intervjuguide har utformats med tematiska frågor. I studien deltog en skolkurator, en lärare, en fritidschef samt en lärar- och elevassistent i en kommunal grundskola i södra Sverige. Det insamlade materialet analyserades med tematisk analys och studiens resultat har analyserats tillsammans med ekologisk systemteori och teorin om sociala band. Studiens resultat visar att några av de framträdande faktorerna till att en elev blir frånvarande var relationer mellan elev och lärare, bristande stöd i hemmet, motivation och skolsituation. En utmärkande faktor som framkom i vårt resultat var att relationerna runt en elev kan bli avgörande för alla de bakgrundsfaktorer som identifierats i studien. Brister det i någon av dessa, blir risken för problematisk skolfrånvaro högre. Slutsatsen av det analyserade materialet är att dessa faktorer påverkar elevernas inställning till skolan i hög utsträckning och att det föreligger ett samband mellan dessa faktorer och elevernas frånvaro. Resultatet visar på vikten av att uppmärksamma dessa bakgrundsfaktorer för att främja en positiv skolmiljö och minska risken för frånvaro.

Bakgrund: Skolsköterskan är den profession på en skola som träffar samtliga elever och har därmed en unik möjlighet att upptäcka psykisk ohälsa. Samtidigt visar studier att skolsköterskor upplever sig sakna kompetens inom ämnet trots att den psykiska ohälsan bland barn och ungdomar ökar i kombination med att vårdköerna till specialistsjukvården är långa. Vidare nämns stödjande samtal vara en insats som kan ingå i elevhälsans åtgärdande arbete. Motiv: Författarna anser att det kan vara av stor vikt att skolsköterskor behärskar en eller flera samtalsmetoder för att kunna hjälpa och stötta elever med psykisk ohälsa, främst i väntan på hjälp från övrig hälso-och sjukvård. Förhoppningen är att denna studies resultat kan utgöra värdefull information inför framtida forskning och utvärdering avseende hur skolsköterskan ska arbeta med psykisk ohälsa. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa skolsköterskors uppfattningar och erfarenheter kring stödjande samtal vid psykisk ohälsa hos ungdomar. Metod: En kvalitativ enkätstudie. Totalt deltog 23 deltagare varav samtliga uppfyllde studiens inklusionskriterier. Datainsamling skedde via en elektronisk enkät som sedan analyserades med hjälp av en innehållsanalys. Resultat: Totalt identifierades tre kategorier följt av sju subkategorier. Första kategorin: Skolsköterskans perspektiv på stödjande samtal följs av subkategorierna Skolsköterskans definition av stödjande samtal och Skolsköterskans uppfattning av stödjande samtal som hälsofrämjande, förebyggande eller enklare sjukvårdsinsats. Andra kategorin: Faktorer som påverkar skolsköterskans arbete med stödjande samtal vid psykisk ohälsa följs av subkategorierna Samarbete och ansvarsfördelning mellan professioner och instanser, Skolsköterskans tillgänglighet samt Skolsköterskans känsla av att behöva ta ansvar. Tredje kategorin: Konsekvenser av stödjande samtal följs av subkategorierna Förbättrat mående hos eleven och ökad trygghet i professionen och En krävande uppgift för skolsköterskans med risk för att eleven inte får rätt hjälp. Konklusion: Nästintill samtliga deltagare ställde sig positivt till att arbeta med stödjande samtal vid psykisk ohälsa. Idag tycks dock oenigheter råda kring hur detta arbete ska ske.

The purpose of this study is to examine high school students' attitudes toward the school's efforts to address mental health issues related to school stress and performance anxiety. The purpose of this study is also to explore how the educational institution addresses mental health issues that are connected to stress related to school and performance anxiety. This will be done to determine if there is a discrepancy between how the school works with mental health issues and how students perceive these efforts. The research methods selected for this study are a quantitative questionnaire survey of upper secondary school students and a qualitative interview study with student health professionals. The theory on which this study is based is Katz's Functional Theory of Attitudes, which explains how human attitudes manifest themselves in behavior. After analyzing the results of both research methods, it is possible to conclude that students have positive attitudes towards mental health, but negative attitudes towards the school's work on mental health, particularly in relation to school-related stress and performance anxiety. This is reflected in a lower level of trust in the counselor's ability to help with mental health issues, as well as the students' lack of knowledge about the counselor's and the school's work on mental health issues. In this case, there seems to be a contradiction between the students' attitudes and perceptions and the school's work on school-related stress and performance anxiety.

Uppsatsens syfte har varit att bidra med ny kunskap kring elevers föreställningar om genus och hur det speglas i deras bilder samt hur pojkars och flickors attityder av bildämnet skiljer sig åt, och i så fall hur. För att få svar på dessa frågor genomfördes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med bildelicitering där nio elever deltog. Resultatet visar att könsmarkörer och genuskoder har en tydlig framträdande roll i elevernas bilder. Detta lyfts fram genom att flickor målar mer med dova färger och använder symboler, medan pojkar illustrerar sig själva som maskulina, använder sig av vänskapsdialog och starka färger. Däremot är det få av eleverna som bryter traditionella normen för vad som är typiskt kvinnligt eller manligt. Under studiens gång framkom det hur bildämnet uppfattas mer ägnat för flickor än pojkar vilket resulterar ett större engagemang och intresse från flickornas sida.

Idrottsämnet har förekommit i flertalet former genom historien, dess kriterier och mål av undervisning har också haft en stor variation. Utifrån dagens läroplan klassificeras ämnet idrott och hälsa som ett kunskapsämne och kräver att pedagoger bedömer elevers färdigheter och kunskap. Syftet med studien var att undersöka hur högstadieelever upplevde sitt eget lärande i ämnet idrott och hälsa, samt om detta skiljde sig mellan aktiva och inte fysisk aktiva elever. Studien genomfördes som en kvantitativ enkätundersökning bland 82 elever i årskurs 9. Dess resultat visar att majoriteten av respondenterna upplevde en medel till hög kunskapsnivå inom samtliga kursmål och att idrottsundervisningen således motsvarat ämnets kursmål vilket även överensstämmer med tidigare studier inom ämnet. Enligt studien upplevde de elever som var fysisk aktiva en högre kunskapsnivå i samtliga tre kursmål, än de som inte var fysiskt aktiva. Störst skillnad mellan de två olika grupperna var inom kursmålet “Hälsa och levnadsvanor”. Elevernas upplevda kunskapsnivå av kursmålen kunde relateras till Antonovskys teori KASAM, känsla av sammanhang. En reducerad motivation och meningsfullhet i deltagandet av ämnets undervisning kan upplevas av de elever som inte är fysiskt aktiva, vilket då kan medföra lägre upplevd kunskapsnivå. För vidare forskning i ämnet hade det varit intressant att göra liknande undersökningar men i en större skala och på olika skolor, för att representera Sveriges befolkning.

Masteroppgave i kroppsøving, Høgskulen på Vestlandet, campus Bergen Elever lærer i mange ulike situasjoner, men i situasjoner hvor de selv opplever behov for utvikling av ferdigheter, holdninger og kunnskaper er de situasjonene de lærer best. Elevvurdering brukes for å fremme læring ved å la elevene ta del i evalueringen av egen læring og utvikling. Det finnes lite forskning som undersøker arbeidet med elevvurdering i kroppsøving på barneskolen. Et fenomen kan utspille seg på forskjellige fra hvordan det ideelt beskrives i lærebøker, til hvordan det faktisk foregår i hverdagen. Hensikten med studien er å skape innsyn i hvordan elevvurdering utspiller seg i en hektisk hverdag, og har resultert i følgende problemstilling: Hvilke tanker og erfaringer har kroppsøvingslærere med elevvurdering på barneskolen? Det er ønskelig at studien skal resultere i en oversikt hvor funnene kan fungere som tips, inspirasjon og diskusjon til hvordan andre studenter og lærere kan arbeide med elevvurdering. Studiens data ble innhentet ved å- benytte kvalitative semistrukturerte forskningsintervju. Utvalget bestod av fire kroppsøvingslærere med utdanning innenfor kroppsøving og- eller idrettsfaget. Resultatet er avdekket gjennom en tematisk analyse, og farget av en sosiokulturell forståelse med en fenomenologisk tilnærming. Det konkluderes med at læreren må kommunisere med elevene, for å forstå, skape og dele kunnskap om hvordan elevene utvikler seg og hvilke behov de har. Kunnskap om den enkeltes forutsetninger er avgjørende i arbeidet med VFL MGBKØ550

Syftet med föreliggande studie är att undersöka några svensklärares uppfattningar om Chat GPTs påverkan på elevers textproduktion i svenskämnet. Materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med nio legitimerade svensklärare och har bearbetats enligt innehållsanalys. Resultatet visar att lärare anger att elever använder Chat GPT i varierande utsträckning, och att det finns skillnader mellan skolor och mellan klasser på samma skola. Det varierar också varför elever väljer att använda Chat GPT. Resultatet visar att lärarna har olika inställning till Chat GPT i svenskämnet men alla av de tillfrågade lärarna framhåller olika sätt hur verktyget kan användas både av lärare och elever. Konsekvenserna av elevers användande av Chat GPT är förändrade examinationsformer, och negativ påverkan på elevers läs- och skrivförmåga. Studiens slutsats är att det varierar i vilken utsträckning elever använder Chat GPT men utifrån studiens resultat kan man dra slutsatsen att det kan påverka elevers textproduktion negativt. Andra slutsatsen är att åtta av lärarna har kunskaper om Chat GPT men har däremot vaga kunskaper hur verktyget kan användas för att främja textproduktion.

Tim Randberg and Filip Lindahl carried out this study under the institution for pedagogy, didactics and educational studies at Uppsala University. In relation to the lack of research regarding students’ perspectives regarding the legitimizing aspects of the school subject of social science(samhällskunskap), and in contrast to the existence of such research regarding teachers’ perspectives, this study is an attempt at contributing to the lack of previous research and note the importance of working towards a reality in which students’ and teachers’ attitudes, regarding the importance and the purpose of social studies, aligns. This didactic study, which analyzes which attitudes are connected to a small group of students (age 18), as well as a small group of social science teachers, regarding what legitimizes studying social science, along with the key differences between these two groups, is an interview study in which a didactic theory formed by Gert Biesta was applied in relation to the results of the interview. Biesta’s theoretical framework, which is central for this study, categorized the legitimizing aspects of education into three categories: qualification, socialization and subjectification, in which every relevant analytical finding was categorized into each of Biesta’s three categories. This study concludes that both teachers and students found the internalization of democratic values as well as citizenship development to be the central legitimizing aspects of civic studies. The results regarding the teachers’ comments aligned with most previous research, except for the aspect of power, which in contrast to previous research was absent in the results for this study. Regarding the three theoretical categories, no significant differences were to be found but rather smaller differences that could be considered noteworthy. Teachers discussed the legitimizing aspects of civic studies from a qualification-related point of view more than the students did. In contrast, the students made comments that were connected to the concepts of socialization as well as subjectification in a greater sense compared to the teachers. Regarding the concept of qualification, both teachers and students related the purpose of civic studies to skills and knowledge necessary to engage politically in society, or to prosper in society. Connected to the concept of socialization, students found that it was important that people internalized democratic values and norms related to democracy, which aligns with the teachers’ responses, only that the latter as a group further discussed the legitimizing aspect of civic studies as it being a means to prevent extremism, racism as well as other anti-democratic aspects that a few students were described as gravitating towards. In relation to the concept of subjectification, students, unlike the teachers, noted the importance of becoming global citizens. Both groups argued for the importance of developing a culturally adaptive mindset as well as forming an individual political opinion. Most teachers discussed the importance of students, along with the civic studies, becoming less self-centered and more focused on their role in relation to a social, collective context. In contrast, several students made individualistic claims; that a legitimizing aspect of civic studies, regarding certain skills and abilities that comes with the subject and that was regarded as a key element in a modern, democratic social context, is that they develop a sense of what others think of them and how successfully they present themselves to other people, groups and institutions. One conclusion is that there is a reason for the didactic research-field to investigate whether there needs to be a function in Swedish education which investigates whether students and teachers share the same idea of why they are studying a subject or various content related to a subject

Bakgrund: Användning av sociala medier har ökat markant de senaste åren och tillhör barn och ungdomars vardag. Detta kan medföra både positiva och negativa hälsoeffekter som kan påverka elevers självkänsla. En god självkänsla kan både förbättra hälsan och skolprestationerna. Skolsköterskan arbetar hälsofrämjande och har i sin profession möjlighet att stödja elever till en hälsosam användning av sociala medier, som kan stärka självkänsla. Syfte: Att beskriva skolsköterskors erfarenhet av sociala mediers påverkan på elevers självkänsla. Metod: Data insamlades genom intervjuer med nio skolsköterskor som hade erfarenhet av att arbeta med elever på mellanstadiet och/eller högstadiet. Datamaterialet analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Intervjuerna mynnade ut i tre kategorier: Positiv påverkan på självkänsla, Negativ påverkan på självkänsla samt Betydelsen av skolsköterskans arbete. Temat som framkom i studien var, ett komplext och utmanande arbete. Konklusion: Det finns en dubbelriktad komplexitet i sociala mediers påverkan på elevers självkänsla. Skolsköterskans uppdrag att arbeta hälsofrämjande med elevers hälsa, bör utgå ifrån elevernas livsvärld och i samverkan med andra professioner. Background: The use of social media has increased markedly over the past few years and is a part of everyday life among children and adolescents. This may cause both positive and negative health outcome, that may also affect the students´ self-esteem. A good self-esteem can both improve health and school performance. The school nursework with health promotion and has the opportunity to support and encouragestudents to a healthy use of social media, which can strengthen self-esteem. Aim: The aim of this study is to describe the school nurses´ experience of how social media affects students´ self-esteem. Method: Data were collected through interviews with nine school nurses who had experience working with students in middle school and/or in high school. The data material was analyzed according to qualitative content analysiswith an inductive approach. Result: The findings in the interviews fell into three categories: Positive influence on self-esteem, Negative influence on self-esteem and The significance of the nurses´ work. The theme that emerged in the study was a complex and challenging work. Conclusion: There is a two-way complexity in the impact of social media on students´ self-esteem. The nurse´s mission to work in a health promotion way with the students´ health should be based on the students´ life world in collaboration with other professions.

En empirisk studie med syfte att undersöka likheter och skillnader mellan hur flickor och pojkar arbetar i digitala lärspel i matematik samt om lärare har genusglasögon på sig i matematikundervisning med digitala lärspel. Genom klassrumsobservationer och lärarintervjuer har data samlats in som sedan analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att elever tycker att det är roligt att arbeta med matematiska digitala lärspel. Men att flickor och pojkar arbetar och uttrycker sig olika under arbetets gång. Generellt tar pojkar mer plats i klassrummet och flickor är osäkra. Det visade sig även att lärare inte har genusglasögon på sig utan att de ser eleven som individ trots att lärare även säger att pojkar är mer tävlingsinriktade och att flickor följer instruktioner. Studien visar att lärare spelifierar sin matematikundervisning och använder digitala lärspel som ett spelbaserat lärande. I diskussionen lyfts problemet fram med skillnaderna som finns mellan hur flickor och pojkar arbetar i digitala lärspel i matematik och vikten av att lärare tar på sig genusglasögonen för att förlegade traditionella normer inom matematikämnet inte ska leva vidare., An empirical study with the aim of investigating similarities and differences between how girls and boys work in digital learning games in mathematics and whether teachers wear gender glasses in mathematics teaching with digital learning games. Through classroom observations and teacher interviews, data was collected and analyzed from a socio-cultural perspective. The result shows that students find working with mathematical digital learning games fun. But girls and boys work and express themselves differently during the lecture. Boys generally take up more space in the classroom, and girls are insecure. It also turned out that teachers do not wear gender glasses but see the student as an individual. Even though teachers also say that boys are more competitive and that girls follow instructions. The study shows that teachers use gamification in their mathematics teaching and use digital learning games as game-based learning. In the discussion, the problem is highlighted by the differences that exist between how girls and boys work in digital learning games in mathematics and the importance of teachers putting on gender glasses so that outdated traditional norms in the subject of mathematics will not live on.

The aim of this study was to find whether teachers at intermediate level work with enforcing students’ trust in their own ability. The study is based on the Swedish curriculum Lgr22 and the theoretical model ‘the didactic triangle’. The research questions were built based on the triangle and the curriculum. The method used is a qualitative study with semi-structured interviews. Eight well-experienced teachers participated from three F-6 schools in the middle of Sweden. The data were transcribed and then analysed according to a qualitative thematic method. The results show that the teacher student relationship is very important and the starting point for strengthening the students’ trust in their own abilities. Other important factors that have an impact in the student’s confidence are: to adjust the teaching and the content; to give feedback and response; affirmation and to give students further motivation to practise their skills and abilities. In the discussion, the conclusion is conveyed in the form of four practical tips based on the results of the study. Hopefully, this study will help future teachers in their profession. Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare på mellanstadiet arbetar med att stärkaelevers tillit till den egna förmågan. Studien grundar sig i Lgr22 och den teoretiska modellsom studien lutar sig mot är den didaktiska triangeln. Det var utefter det styrdokumentet ochden modellen studiens frågeställningar byggdes. Undersökningen är kvalitativ och metodensom användes för att få svar var semistrukturerade intervjuer. I studien deltog åtta erfarnamellanstadielärare från tre F-6 skolor i mellansverige. Datainsamlingen transkriberades ochanalyserades genom en kvalitativ tematisk metod. Resultatet visar att relationen till eleven ärväldigt viktig och en utgångspunkt för att lyckas med att stärka elevens tillit till den egnaförmågan. Att anpassa undervisning och innehåll, att återkoppla, ge respons och bekräfta,samt att motivera eleven att öva och träna, visade sig också som mycket viktiga faktorer föratt lyckas med uppdraget. I diskussionen förmedlas slutsatsen i form av fyra praktiska tipsutifrån studiens resultat. Förhoppningsvis kan på det viset studien användas av framtidalärare.

Ungdomar börjar använda internet vid allt yngre åldrar: 99 % av ungdomar i åldersspannet 8 till 19 år använder internet på en daglig basis. Samtidigt som informationsflödet ökar så medför detta även bieffekter där ungdomar numera i allt större utsträckning sparar och laddar upp information om sig själva mer frekvent på internet. Samtidigt som användandet ökat privat har även många skolor i Sverige valt att nästan helt övergå från penna och papper till en mer digitaliserad utbildningsmetod. Detta har dock fört med sig vissa risker när det kommer till IT-säkerhet. Exempel på sådana risker kan vara obehörig åtkomst till data, dataintrång eller förlust av information på grund av tekniska fel eller bristfälliga säkerhetsåtgärder. Detta blev extra tydligt under covid-19-pandemin då utbildning övergick till distansundervisning samtidigt som cyberbrotten ökade i allmänhet, och mot utbildningssektorn i synnerhet. Denna studie har till syfte att undersöka kunskapsnivån och förhållningssätt hos tredjeårselever på gymnasieskolor runt om i Skaraborg inom området IT-säkerhet och samtidigt kartlägga behovet och intresset för utbildning inom ämnet. Studien har med hjälp av enkätundersökningar mot elever och semistrukturerade intervjuer med lärare kommit fram till att det finns ett tydligt behov av utbildning inom IT-säkerhet bland ungdomar på gymnasieskolorna i Skaraborg, samtidigt som lärarna menar på att ämnet ofta faller undan i klassrummet. Resultatet visar att både elever och lärare ser positivt på att inkludera ämnet i ordinarie gymnasieutbildning för att stärka kunskaper och medvetenhet om IT-säkerhetens betydelse. Young people are starting to use the internet at increasingly younger ages, with 99 % of individuals aged 8 to 19 using the internet on a daily basis. As the flow of information increases, this also brings about side effects where young people are now more frequently saving and uploading personal information about themselves on the internet. Moreover, as schools in Sweden have chosen to almost completely transition from pen and paper to a more digitized form of education, the need for IT security skills among young people has become increasingly important. This became particularly evident during the covid-19 pandemic when education shifted to remote learning and cybercrimes saw a general increase, particularly attacks against the education sector. The purpose of this study was to examine the level of knowledge and attitudes among third[1]year students in high schools across Skaraborg regarding IT security and simultaneously assess the need and interest for education around this subject. Through surveys conducted among students and semi-structured interviews with teachers, the study concludes that there is a clear need for education in IT security among young people in high schools in Skaraborg, while teachers argue that the subject often takes a back seat in the classroom. The results show that both students and teachers view the inclusion of this subject in regular high school education positively to strengthen knowledge and awareness of the importance of IT security.

Forskning har fått fram lovande resultat för att mindfulness kan vara ett framgångsrikt verktyg att implementera i skolan. Mindfulness-baserade skolinterventioner är ett område som har fått stor uppmärksamhet de senaste tio åren men sett ur ett vetenskapligt perspektiv, är studierna angående MBSI få. Än färre studier finns att hitta gällande mindfulness påverkan på matematikprestationer och provresultat. Med tanke mindfulness positiva effekter som har identifierats både gällande vuxna och unga är detta forskningsområde tämligen intressant och relevant att utforska i skolsammanhang. I denna uppsats redogörs därför en kvantitativ studie som fokuserar på hur mindfulness-meditation påverkar mellanstadieelevers prestationer på, och upplevelse av, matematikprov. Genom ett experiment med ett urval på 35 elever i åldern 12–13 år fick en av två grupper genomföra meditation precis innan de skrev matematikprov. Delar av resultaten som framkom i analysen visade att mindfulness-meditation innan matematikprov gjorde att elever både presterade bättre på matematikprov och upplevade provsituationen i högre grad mer positiv än den grupp som skrev prov i sin naturliga miljö. Därtill framhåller studien resultat som indikerar att endast en kort stunds meditation innan prov kan göra skillnad. Research has shown that mindfulness can be a successful tool to implement in schools. It is an area that has received a lot of attention in the last ten years, but from a scientific perspective, the studies regarding mindfulness-based school interventions are few. Even fewer studies can be found regarding the impact of mindfulness on math performance and test results. Considering the positive results of the effects that mindfulness has regarding adults and young persons, this area of research is interesting and relevant to explore in schools. In this research I have done a quantitative study focusing on how mindfulness meditation affects middle school students' performance on, and experience of, mathematics tests. Through an experiment with a sample of 35 students at the ages of 12–13 years, one of the two groups participated in a meditation just before writing a math test. Parts of the results that emerged in the analysis showed that mindfulness meditation before math tests made students both perform better on math tests and experience the test situation as more positive than the group who took the test in their natural environment. In addition, the result from this study indicates that just a short moment of meditation before a test can make a difference.

Syftet med vår uppsats är att undersöka och analysera om det finns ett samband mellan elevers självtillit gällande sina matematiska kunskaper och deras prestationer, samt hur man kan känna igen bristande självtillit. Studien vi har genomfört är en litteraturstudie, vilket innebär att vi har undersökt tidigare genomförd forskning. För att finna lämpliga artiklar till vår frågeställning har vi använt oss av databasen ERIC, då den gav oss möjligheten att enkelt avgränsa sökningen efter peer-reviewed forskning. Urvalet av lämpliga artiklar genomfördes genom läsning av abstract, syfte, resultat och diskussion av artiklarna. Fann vi att dessa avsnitt passade det vi sökte, valde vi att läsa artikeln i sin helhet. I resultatet av undersökningen fann vi sex återkommande faktorer som visade sig ha viss påverkan på elevers självtillit. De faktorer som enligt vårt resultat visar sig ha störst påverkan på självtilliten är verklighetsförankrad undervisning, engagemang och ihärdighet samt huvudkällorna till självtillit som är kopplade till Banduras teori om självtillit. Dessa källor är bemästringserfrenheter, ställföreträdande erfarenheter, emotionell och fysiologisk arousal och till sist social övertalning. I vår undersökning fann vi att dessa faktorer visade sig ha en indirekt påverkan på elevers prestationer genom att ha en direkt påverkan på självtilliten.

Syftet med undersökningen är att undersöka på vilket sätt lärare i fritidshemmet arbetar med digitala verktyg. Vidare handlar studien om fördelar och nackdelar med digitala verktyg. För att undersöka detta har en kvalitativ intervjumetod genomförts och fem lärare med inriktning fritidshem intervjuades i studien. Resultatet visar att respondenterna har kunskap att kunna undervisa om digitala verktyg på fritidshemmet men deras intresse för att genomföra undervisning i ämnet varierar. Respondenterna nämner flera för och nackdelar med digitala verktyg men resultatet visar på att fördelarna överväger. Även om intresset varierade så förstår respondenterna vikten att lära ut digitala verktyg i fritidshemmet.

Syftet med denna studie är att beskriva och förstå sjundeklassares upplevelser av sin skolgång. Mer specifikt vill vi veta mer om deras motivation att engagera sig i sina studier samt få en förståelse för de variationerna av studiemotivation som finns bland elever i årskurs 7. Vi har intervjuat elever som går i årskurs 7 på tre olika skolor i Mellansverige om hur de ser på sin skolgång och vad som motiverar dem samt vad som gör att de inte känner sig studiemotiverade. Utifrån tidigare forskning har vi använt oss av fem teman som grund för våra gruppintervjuer. Med hjälp av faktorer som Boström och Bostedt (2022) kommit fram till som viktiga för elevers studiemotivation och Ryans & Decis (2000) motivationsteorin self-determination theory har vi analyserat vår empiri. Studiens resultat bygger på en beskrivning av elevernas upplevelse av att börja högstadiet och det gemensamma är att alla elever tycker det är roligt, oavsett vilken motivationsnivå de befinner sig på. Den faktor som framträder som viktigast i studiens resultat är relationsskapande mellan elev och lärare. För de elever som är amotiverade och som drivs av yttre motivation, med regleringen yttre kontroll, har inte någon bra relation till sina lärare och de elever som var mer studiemotiverade upplever sina lärare som snälla och tycker att lärarna bryr sig om dem. Med stöd av denna studie får studie- och yrkesvägledare en förståelse för hur studiemotivation kan påverkas av olika faktorer och genom att kartlägga elevernas motivationsnivå kan studie- och yrkesvägledare anpassa sin vägledning utifrån elevens behov. The purpose of this study is to describe and understand seventh graders' experiences of their schooling. More specifically, we want to know more about their motivation to get involved in their studies and gain an understanding of the variations in study motivation that exist among students in year 7. We have interviewed students who are in year 7 at three different schools in Central Sweden about how they look at their schooling and what motivates them and what makes them not feel motivated to study. Based on previous research, we have used five themes as a basis for our group interviews. With the help of factors that Boström and Bostedt (2022) found to be important for students' study motivation and Ryans & Deci's (2000) motivational theory self-determination theory, we have analysed our empirical evidence. The results of the study are based on a description of the students' experience of starting upper secondary school and the commonality is that all students find it fun, regardless of their level of motivation. The factor that emerges as most important in the study's results is relationship building between student and teacher. For the students who are amotivated and driven by external motivation, with the regulation external control, do not have a good relationship with their teachers and the students who are more motivated to study perceive their teachers as kind and think that the teachers care about them. With the support of this study, study and career guidancegain an understanding of how study motivation can be affected by various factors and by mapping the students' motivation level, study and career guidance can adapt their guidance based on the student's needs.

Den här studien handlar om de strategier som fritidshemslärare använder för att bygga relationer med elever, samt vilka faktorer och svårigheter som kan påverka dessa relationer. Studien analyserar data från kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra fritidshemslärare från olika kommuner i Stockholm, Sverige, med hjälp av Lev Vygotskys sociokulturella perspektiv. Intervjuerna har genomförts på olika skolor för att jämföra erfarna och mindre erfarna lärares erfarenheter. I denna studie har vi även med tidigare forskning som undersökt olika aspekter av fritidshem och lärarnas roll i att skapa relationer med eleverna. Enligt resultaten av studien är både erfarna och mindre erfarna lärare engagerade i att skapa relationer med elever samt att utgå från deras behov, men de erfarna lärarna har en mer avancerad förmåga att identifiera individuella behov och styrkor och anpassa undervisningen därefter. Studien betonar vikten av kontinuerlig professionell utveckling för att lärare ska vara effektiva i sina roller för att främja elevers utveckling. Syftet med studien är att få en övergripande förståelse för de intervjuade lärarnas erfarenheter och perspektiv, samt att få insikter om deras strategier, viktiga faktorer och utmaningar i att bygga relationer med sina elever. This study is about the strategies used by after-school teachers to build relationships with their students, as well as the factors and difficulties that can affect these relationships. The study analyzes data from qualitative, semi-structured interviews with four leisure teachers from different municipalities in Stockholm, Sweden, using Lev Vygotsky's sociocultural perspective. The interviews were conducted in various schools in order to compare the experiences of experienced and less experienced teachers. The study builds on previous research that has investigated various aspects of after-school centers and the role of teachers in creating relationships with students. According to the study's findings, both experienced and less experienced teachers are committed to building relationships with students and addressing their individual needs, but the experienced teachers have a more advanced ability to identify individual needs and strengths and adapt teaching accordingly. The study emphasizes the significance of ongoing professional development for teachers for them to be effective in their roles of promoting student development. The study's goal is to gain a comprehensive understanding of the teacher’s interviewee’s experiences and perspectives, as well as to provide insights into their strategies and challenges in building relationships with their students.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar bland ungdomar. Skolan har en unik möjlighet att bidra i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Lärare har, genom en slags gatekeeperfunktion, möjlighet att tidigt upptäcka och initiera åtgärder för elever med psykiska besvär. Syfte: Att undersöka dels lärares självskattade kunskap om, dels lärares upplevda förutsättningar att agera och initiera åtgärder vid misstanke om, psykisk ohälsa hos elever. Metod: En kvantitativ enkätundersökning med tvärsnittsdesign genomfördes bland 96 grundskolelärare. Data redovisades deskriptivt samt som skillnader (Fischers exakta test) ochsamband (Spearman’s Rho). Resultat: Knappt hälften av respondenterna (n=43) angav sig ha kunskap i form av specifik utbildning gällande psykisk ohälsa hos unga, medan en större andel angav goda kunskaper i att upptäcka elever i risk (n=64) och att bedöma tecken på psykisk ohälsa (n=75). Majoriteten av lärarna upplevde goda förutsättningar att agera och initiera åtgärder vid befarad psykisk ohälsa. Vid jämförelse mellan grupperna med respektive utan specifik utbildning framkom statistiskt signifikanta skillnader avseende både förmåga att upptäcka och upplevda förutsättningar att agera vid befarad psykisk ohälsa hos elever. Sambandsanalyser visade att variabler för kunskaper hade statistiskt signifikanta positiva samband med variabler för upplevda förutsättningar. Slutsatser: Även om majoriteten av lärarna upplever sig ha såväl kunskaper som förutsättningar att agera och initiera åtgärder så stödjer föreliggande studie teorin om att specifik utbildning om psykisk ohälsa hos unga ökar lärares förmåga att både upptäcka elever med psykisk ohälsa och förutsättningarna att agera och initiera åtgärder. Background: Mental illness increases among adolescents. The school has a unique opportunity to contribute to promotion and prevention. Through a gatekeeper function, teachers can detect and initiate measures for students with mental health problems early on. Aim: To investigate partly teachers’ self-estimated knowledge of, partly teachers' perceived conditions to act and initiate measures in case of suspicion of, mental illness in students. Method: A quantitative survey with cross-sectional design was conducted among 96elementary school teachers. Data were reported descriptively, as differences (Fischer’s exact test) and as correlations (Spearman’s Rho). Results: About half of the respondents (n=43) indicated possessing knowledge in form of specific education, slightly more indicated possessing knowledge to spot students at risk (n=64) and to assess signs of mental illness (n=75). The majority indicated experiences of good conditions to act and initiate measures in case of suspected mental illness. When comparing the groups with and without specific education, statistically significant differences emerged regarding both abilities to detect and perceived conditions to act in the event of suspected mental illness in students. Correlation analyzes showed that variables for knowledge had statistically significant positive correlations with variables for perceived conditions. Conclusions: Although most teachers indicate having both the knowledge and the conditions to act and initiate measures, the present study supports the theory that specific education on mental illness in young people increases teachers’ ability to both detect students with mental illness and the conditions to act and initiate measures.

En kvalitativ analys om hur F-3-lärare beskriver hur läsläxor används som en del av läsinlärningen, hur de motiveras och följs upp samt hur de uppfattas och beskrivs av vårdnadshavare och elever. Uppsatsen syftar till att undersöka hur lärare arbetar med läsläxor som en del av läsinlärningen samt hur de motiverar, informerar om och genomför läsläxor. Dessutom undersöks hur vårdnadshavare och elever uppfattar och beskriver läsläxorna. Uppsatsens hypotes är att det kan råda en diskrepans mellan lärares syn på läxor och den som vårdnadshavare och elever har. En kvalitativ analys har gjorts med hjälp av intervjuer med fem lärare, fem vårdnadshavare och tio elever. Vid analysen har ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av Vygotskijs teorier använts. Det resultat som framkommer är att de intervjuade lärarna är positiva till läsläxor och att de intervjuade vårdnadshavarna är detsamma och att både vårdnadshavare och elever är informerade om läsläxans funktion. Uppsatsens hypotes har inte kunnat befästas.

Denna studie syftar till att undersöka vilka eventuella likheter och skillnader lärare i engelska och historia har i arbetet med elever som exponerar inlärnings - eller beteendesvårigheter i skolan. En kvalitativ studie genomfördes genom att intervjua åtta lärare som undervisar i ämnena engelska och historia där respondenterna resonerar om sin egen roll i arbetet med elever som har svårigheter i skolan. Studien utgår från tidigare forskning som fokuserar på inlärning och beteende svårigheter hos eleverna samt den diskuterar orsakerna till dessa svårigheter. Resultaten visade att lärarna i båda ämnen hade gemensamma uppfattningar när det gäller begreppet (elever i svårigheter). Det finns däremot skillnader av verktyg som respondenterna använder i arbetet med elever som uppvisar en viss typ av svårigheter i skolan. Utmaningarna som lärarna hade var liknande, där fokus ligger på brist på resurser, motivation, elevers frånvaro och elevers olika bakgrunder. I framtiden krävs det fler sådana studier för att undersöka fenomenet utifrån elevers perspektiv.

This research aims to contribute to an understanding of pupils´ perspective of participation in compulsory education for pupils with intellectual disabilities. The method used in the research was focus group interviews. The group consisted of twelve pupils who all attend the same school. The theoretical models Hart´s ladder of children´s participation and the didactic trianglewas used to analyse the pupils´ participation in compulsory education for pupils with intellectual disabilities. Hart´s ladder of children´s participation was used to analyse the levelof pupils´ participation. To examine how there is a level of participation in the education the didactic triangle with the components subject, pupil and teacher were chosen to assay the relations between them. The pupils defined participation as taking part; taking part of activities and being part of the togetherness at school. An example from the group where that education is an activity demanded in order for them to acquire the necessary knowledge that is intended. This necessary knowledge is furthermore explained as the teachers decision and the education as a whole is described as teacher led. The teachers are the ones who determine the content and form. The pupils expressed that this does not enable them to take their own initiative in shaping the education. The conclusion from the pupils wasthat they can be more involved in educational shaping, when the teachers are more attentive and interplay with the pupils perspective.

Syftet med studien är att synliggöra och bilda förståelse för vad elever anser att lärare i fritidshems uppdrag är. Frågor som vi vill besvara i studien är hur elever uppfattar vad läraren i fritidshemmets uppdrag är, samt vad elever uppfattar att det viktiga i fritidshemmets uppdrag är. Studien har genomförts med en kvalitativ metod i form av gruppintervjuer med elever som är inskrivna på fritidshem på två olika skolor. Resultatet visar att eleverna anser att lärare i fritidshemmets uppdrag är socialt och att de finns där för elevernas skull. Elever vill att lärare i fritidshem ska prata lugnt, vara snälla och lyssna på dem. De tycker att fritidslärare inte ska vara för stränga eller bli jättearga. Uppdraget innefattar planering, att hjälpa till i den obligatoriska skolan, hålla i ordning i lokaler samt hjälpa till när elever gör sig illa eller hamnar i konflikt.

Matematikängslan är ett samlingsnamn för de negativa känslor som elever förknippar med matematikämnet. Matematikängslan är ett väl beforskat område som har visat sig vara vanligt förekommande bland elever i grundskolan. Syftet med studien är att belysa hur matematikängslan behandlas i den matematikdidaktiska forskningen i grundskolan för årskurs 4–6. Detta för att synliggöra behov av vidare forskning om orsaker som kan leda till ängslan inom matematikämnet samt hur matematikängslan kan förebyggas och bemötas. Syftet besvaras genom frågorna: Vad kan vara orsaker till matematikängslan och hur beskriver forskningen att lärare kan möta elever med matematikängslan. Materialet till studien samlades in genom sökningar i söktjänster. Detta resulterade i 11 vetenskapliga artiklar som analyserades utifrån inklusion- och exklusionskriterier för att bedöma artiklarnas relevans för studiens syfte. Resultatet visade att det finns flera orsaker som kan leda till matematikängslan. Klassrumsklimat, omgivningens förväntningar och elevens självbild är exempel på orsaker som framkommit. I resultatet beskrivs även hur lärare kan bemöta elever med matematikängslan. Ämnet är väl beforskat men synen på vad som är orsaker och hur lärare kan bemöta elever med matematikängslan skiljer sig i olika länder beroende på omgivningens förväntningar och kulturella normer.

Studiens syfte har varit att undersöka elevers uppfattningar av när en NO-laboration är engagerande. Mot bakgrund av att forskning visat hur elevers intresse för de naturorienterande ämnena sjunker, samtidigt som de beskriver laborationer som det mest inspirerande med NO, har avsikten varit att ta reda på vad eleverna själva önskar mer av. Efter att ha låtit eleverna teckna sina uppfattningar har en fenomenografisk analys genomförts med förhoppningen att belysa tendenser i den insamlade datan. Resultatet visar att uppfattningar om laborationer skiljer sig åt, både mellan elevgrupper och årskurser. Vissa tydliga trender har emellertid identifierats, från att blanda ämnen för att uppleva en reaktion, till att laborationens utfall är okänd. Slutligen diskuteras resultatet och anknyts till aktuell forskning och samhället i stort. The purpose of this study has been to investigate pupils’ perceptions of when laboratory work in science studies is exciting. Since studies have shown how pupils’ interest in the scientific subjects decline, this study has aimed to explore what the pupils themselves wish more of. After having the pupils draw their perceptions, a phenomenographic analysis has been carried out in the hopes of shedding light on tendencies in the collected data. The result shows that perceptions on the matter vary, both between different groups of pupils, as well as between the years in school. However, some clear trends have been identified, from mixing substances to experience a reaction, to the laboratory outcome remaining unknown until the end of class. Finally, the results are discussed and related to current research, as well as to society at large.

I detta examensarbete undersöker vi hur fritidslärare i fritidshemmets verksamhet arbetar med psykisk hälsa och välbefinnande samt vilka faktorer som kan stödja i arbetet. Under de senaste 30 åren har antalet elever med självrapporterad dålig psykisk hälsa ökat. Forskningom hur fritidshem kan arbeta för att förebygga trenden finns det dock ingen av. Vi utgårifrån tre frågeställningar i det här examensarbetet. Det vi vill få svar på är hur fritidslärare ger uttryck för hur de arbetar med psykisk hälsa och välbefinnande, vilka faktorer som kan stödja i arbetet och hur samverkan med andra parter ser ut. Dessa frågeställningar studerar vi i koppling till Bronfenbrenners systemteori och Antonovskys teori om känsla av sammanhang. Vi har använt oss av en kvalitativ intervjustudie för att få vårt resultat. De slutsatser som kunde dras utifrån vårt resultat är att fritidslärarna har en brist på kunskap om psykisk hälsa och att det blir svårt att arbeta kring området utan kunskap samt får de inte mycket stöd från elevhälsan.

The purpose of the study is to investigate high school students’ attitude towards masculinity, and whether the attitude differs depending on the students’ class background and gender. The study has been conducted through a quantitative method where paper surveys have been distributed to a school in Norrbotten county. The theoretical framework used in the study is two ideal types of masculinity that I have developed based on both Raewyn Connell’s understanding of the hegemonic masculinity positions and Lucas Gottzén’s description of the two positions that today dominate the hegemonic masculinity. In addition to these, previous research that concerns masculinity and school has also contributed to the construction of the ideal types. This study will name the ideal types as the older masculinity and the new masculinity. The older masculinity places a greater focus on manual work, the body and the distinction to the feminine. The new masculinity can adopt feminine-coded chores without risking losing masculinity. The result showed that class more rarely was a factor in relation to how the respondents related to masculinity, on the other hand, gender more often turned out to be a factor that explained how the respondents related to masculinity. Middle-class and working-class boys often had a common understanding and experience in relation to masculinity, on the other hand, working-class and middle-class girls’ understanding and experience of the importance of masculine traits in boys and girls differed. In several cases, working-class girls considered it more important to maintain a distinction between male and female than boys did, which in this study showed that they were involved in reproducing hegemonic masculinity.

Sammendrag: Denne studien handler om ASK (alternativ supplerende kommunikasjon) og medbestemmelse hos elever i spesialpedagogiske avdelinger. Målet og ønsket med denne studien var å se på hvordan avdelingene legger til rette for kompetanse og opplæring av sine ansatte og til elevene, i ASK, og hvordan personalets opplevelse av dette er. Problemstillingen for min studie er: Hvilke rutiner og strukturer har spesialpedagogiske avdelinger for å bygge og sikre kompetanse om ASK i team rundt elever som bruker ASK i skolehverdagen, og hvordan tilrettelegges det for elevene sin medbestemmelse? Det er brukt en kvalitativ undersøkelse for å få svar på problemstillingen. Det ble utført intervju av fem ulike personale fordelt på tre ulike spesial pedagogiske avdelinger i tre forskjellige kommuner. I analyse og tolkning av innsamlet material er det brukt en temabasert analysemetode. Tema som stod igjen etter analysen, var: 1. Hva fortelles om rutiner for samarbeid om ASK? 2. Hva fortelles om strukturer 3. Hva fortelles om personalets opplevelse? 4. Hva fortelles om medvirkning og selvbestemmelse. Resultater av analysen var manglende strukturer for hvordan opplæringen i ASK skulle foregå, da det ikke er noen nedskrevne rutiner for dette. Analysen avdekker et behov om å finne en måte å sikre at alle ansatte har kompetansen som er nødvendig når man skal jobbe med barn som ikke har talespråk og som har behov for alternativ og/eller supplerende kommunikasjon.