Search

Under 2018 var 23100 barn placerade i familjehem. Sedan början på 1900-talet har lagen ställt krav på att familjehem ska utredas. Idag är det Socialtjänsten som har det yttersta ansvaret för familjehemsutredningen. Trots detta visar olika studier på brister vid familjehemsutredningar. Bristande utredningar ökar risken för att placerade barn utsätts för någon form av våld eller övergrepp. Vid övergrepp mot barn är förövaren oftast någon som barnen känner och har en relation till. Studier visar att 6% av placerade barn bor tillsammans med sin unga förövare. Av 6000 elever uppgav 2.2 % att de utsatts för övergrepp av en släkting, varav 0.2 % av dessa uppger en familjehemsförälder som förövare. Syftet med denna studie är att undersöka hur socialtjänsten arbetar med familjehemsutredningar, utifrån handläggarnas erfarenheter, samt vilka risker som kan finnas i samband med utredningarna. Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer av personer som alla jobbar med eller kring familjehemsplaceringar. Det empiriska materialet visar att det är svårt att rekrytera familjehem och att det krävs kreativa metoder för att hitta nya familjehem. Det framkommer också att intervjupersonerna använder sig av en utredningsmetod som inte är evidensbaserad men den används för att de anser att det inte finns något bättre i dagsläge. I vissa fall saknades det relevant utbildning för att kunna genomföra utredningen självständigt. Dock framkommer det att det inte alltid görs en fullständig utredning i samband med anhörigplacering och att barn hellre placeras hos en outredd anhörig än hos en utredd utomstående familj. Däremot är det tydligt att intervjupersonerna ser barnets bästa som det viktigaste i deras bedömning och att anhörigplacering sker utifrån barnets bästa.

I den här studien granskas tingsrättsbedömningar med fokus på hur rätten resonerar kring begreppet barnets bästa och vilka skäl som anges i beslut som rör vårdnad, barnets boendesituation och utformning av umgänge med en förälder som tidigare använt våld. Studien riktar främst in sig på vilken betydelse våldet får i vårdnadstvisten. De tio domar som utgör underlaget till studien har valts ut genom ett riktat urval baserat på vårdnadstvister där våld har förekommit i familjen. Domarna är hämtade från Skellefteå tingsrätt och åren som inkluderats i urvalet är 2018 och 2019. Domarna har undersökts utifrån en riktad innehållsanalys med fyra förutbestämda teman: våld, påverkan på barnet, domskäl och domslut. Utifrån dessa teman har tingsrättens resonemang kring vårdnad, boende och umgänge studerats. Resultatet av studien visar att rätten alltid utgår från vad som anses vara barnets bästa, men att begreppet tolkas olika beroende på situation och vem som gör tolkningen. Stora krav ställs på föräldrarnas förmåga att samarbeta i frågor som rör barnet vilket ibland gör att våldet som förekommit i familjen inte är avgörande som bedömningsgrund i vårdnadstvister.

Denna studie syftar till att undersöka hur förvaltningsrätten resonerar kring och använder begreppet barnets bästa i LVU-domar. Bakgrunden ligger i att Barnkonventionen trädde i kraft januari 2020 varpå barnets bästa som begrepp blivit aktuellt i dagens debatt då det är en viktig aspekt som ska beaktas i alla beslut som rör barn samtidigt som ingen kan riktigt säga vad det innebär. För att undersöka detta har en kvalitativ innehållsanalys gjorts på tio LVU-domar från förvaltningsrätten. Det huvudsakliga resultatet har varit att förvaltningsrättens resonemang om barnets bästa grundas i en samlad bedömning utifrån ett flertal aspekter såsom barnets behov, barnets vilja, vårdnadshavares intressen samt samhällets interventioner. Alla dessa delaspekter är i sig grundade i godtyckliga bedömningar som vuxna gör av vad som anses vara det bästa för barnet. Studiens viktigaste slutsatser är att det är socialnämndens utredning som ges mest vikt i förvaltningsrättens bedömning av barnets bästa, medans barnens och vårdnadshavarnas viljor som nästan uteslutande går emot förvaltningsrättens beslut inte prioriteras lika högt. Barnets egna synvinkel ges förhållandevis lite utrymme i resonemangen och därför kommer inte barnperspektivet till uttryck till fullo i praktiken. Godtyckligheten i barnets bästa innebär både ett potentiellt äventyrande av rättssäkerheten såväl som en nödvändig aspekt av begreppet för att samhället ska kunna skydda barns hälsa och utveckling.

Barnäktenskap är något som sker i stora delar av världen. Under flyktingströmmen 2015–2016 kom många barn till Sverige från andra länder. En del av dessa barn var gifta vilket bidrog till en debatt kring hur Sverige skulle hantera ärenden rörande gifta barn. Slutligen ledde detta till en lagändring 1 januari 2019 som medförde att utländska barnäktenskap inte längre erkänns i Sverige. Lagändringen mynnade ut i en omfattande diskussion gällande vad lagen skulle innebära i praktiken. Kvalitativa intervjuer har genomförts med totalt nio personer från Migrationsverket och socialtjänsten som i sin yrkesroll på något sätt har mött barn som uppges vara gifta. Genom deras tankar och berättelser kring ämnet har tre teman identifierats som utmärkande när det gäller handläggningen av barn som uppges vara gifta. Resultatet visar att handläggare i stor grad följer något de kallar ”magkänsla” när det gäller identifieringen av gifta barn och de anser också att kulturella skillnader kan bidra till svårigheter i beslutsfattandet. Handläggarna beskriver att de har ett stort handlingsutrymme i ärendena, men måste också ta hänsyn till riktlinjer och lagar., Child marriage is a worldwide phenomenon. During 2015–2016 Sweden received a large amount of refugee children. Some of these children were married, which lead to a debate on how Sweden were going to handle child marriage. Eventually this led to Sweden establishing an amendment January 1th 2019 to no longer allow foreign child marriages. With this revision came a wide discussion whether it is the right way to counteract child marriage or not, and if the law would have the desired outcomes. Qualitative interviews have been conducted with a total of nine administrative officers from the Swedish immigration agency and Social Workers at social service offices. Through their thoughts and stories on the subject about child marriage the thesis will highlight three topics that stand out in the process of identifying and working with children who declares to be married in Sweden. The result show that the administrative officers often follow their intuition concerning the identification of the children and their marital status. Furthermore, they find cultural difference as something challenging when they must decide in these matters. The workers have a great deal of worker’s discretion but are at the same time required to follow guidelines and Swedish law in their daily work.

Syftet med arbetet var att bidra till ökad kunskap och förståelse för hur handläggare inom ekonomiskt bistånd tolkar begreppet barnperspektiv samt undersöka om och hur barnperspektivet beaktas vid ärendehandläggning och beslutsfattande. För att besvara syftet användes kvalitativ metod och intervjuer med fyra handläggare inom en kommun. Empirin analyserades med hjälp av Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och deras handlingsutrymme samt tidigare forskning inom ämnet. Resultatet visar att handläggare tolkar innebörden av begreppet barnperspektiv på ett snarlikt sätt, där begreppet barnets bästa är centralt och att tolkningen är nära förknippad med hur begreppet används i praktiken. I den praktiska användningen är handläggarnas uppfattning att begreppet barnperspektiv är flexibelt och mångtydigt och vad det innebär för det enskilda barnet grundas på individuella bedömningar av barnets bästa. Resultatet visar även att handläggarna anser att det finns ärenden där beaktandet av barnperspektivet är mer angeläget än i andra och nämner situationer där barnfamiljer riskerar att bli bostadslösa, vid nödprövning samt ansökningar utöver normen. I dessa situationer görs barnkonsekvensanalyser där konsekvenserna som ett beslut kan innebära för barnen identifieras och vägs mot varandra. En central del i beaktandet av barnperspektivet är att lyfta det ansvar och skyldighet föräldrarna har för sina barn., The purpose of this study was to contribute to the knowledge and understanding of how social workers within financial aid interpret the term child perspective as well as to examine if and how the child perspective is taken into account during case processing and decision making. To answer the purpose a qualitative method and interviews with four social workers within a municipality were used. The empirical data was analyzed with the help of Lipsky’s theory on street-level bureaucrats and their discretion, as well as earlier studies within the subject. The result shows that social workers interpret the meaning of child perspective in a similar way, where the term best interest of the child is central and the interpretation is closely related to how the term is used in practice. In the practical use, the social workers view is that the term child perspective is flexible and ambiguous, and what it means for the individual child is based on individual assessments of what is in the best interest of the child. The result shows that the social workers deem that there are cases where the consideration of the child’s perspective is more important than in others and mentions situations where families with children risk becoming homeless, in case of emergency testing as well as applications outside of the norm. In these situations child consequence assessments are conducted, where the consequences that a decision can have for the children are identified and weighed against each other. A central part in the observation of the child perspective is to emphasize the responsibility and obligation that parents have for their children.

I dagens mediala debatt kritiseras socialtjänsten för att barn ibland får flytta hem till en förälder som är dömd för våldsbrott mot den andra föräldern. Medierna problematiserar dock inte vad som är ”barnets bästa” utan fokuserar endast på det faktum att en förälder är dömd för våldsbrott. I denna studie genomförs fem intervjuer med socialsekreterare som har erfarenhet av arbete inom barn och familj. Detta för att ta reda på hur de i sina utredningar tar hänsyn till vad som är barnets bästa i umgänges- och vårdnadsfrågor. Intervjuerna har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet i studien påvisar att respondenterna väl följer rådande lagar och riktlinjer samt att det finns risk för subjektiva bedömningar., In today's media debate, the social service is criticized for sometimes allowing children to move home to a parent who is convicted of violence against the other parent. However, the media does not problematize what "the best interest of the child" means but focuses only on the fact that one of the parents is convicted of violent crime. In this study, five interviews are conducted with social secretaries who have experience of work with children and families. The purpose was to find out how they consider what is the best interest of the child in their investigations regarding social affairs and custody issues. The interviews were analysed based on qualitative content analysis. The results of the study show that the respondents adhere to the prevailing laws and guidelines and that there is a risk of subjective judgments.

The purpose of this study is to examine factors to why international adoption is seen positive in the Swedish society, which contributes to why international adoption is argued as something good from a child perspective. The study aims to highlight arguments that contradicts the picture of adoption as only positive through criticizing and problematizing international adoption as practice. The study came to the conclusion that the Swedish politics, Sweden as a democratic role model and international adoption as a charity are three aspects to why it can be argued as something positive. Also, that adoption can be more harmful than what is showed in the society. That people’s need to adopt from the Third World can be argued to why international adoption can be human trafficking. Through a postcolonial perspective international adoption can also be seen as an asymmetric power structure between West and the Third World. Through that, the politics in Sweden must flag this part of international adoption to widen the perspective and by that, present how real changes can be made to why people in the Third World are forced to leave their children for adoption to the West.

The purpose of this study was to understand how five social workers use their discretion the work with "best interests of the child" in investigations concerning personal assistance and thus contribute knowledge about the latitude in relation to the government's legal examination of personal support for children. The study aims to answer questions of how social workers interpret the term “best interest of the child” in relation to the children who are being investigated for the need of personal assistance, how do social workers think about "Personal support for children" based on the child's best interests and what possible risks and opportunities can social workers identify in “Personal support for children” based on their discretion? The study is based on qualitative interviews with five social workers from four municipalities who work with investigations of children with disabilities. The theoretical framework of the study consists the Street level bureaucracy and Bronfenbrenner´s bioecological model with focus on micro and mesosystem. The result of the study was that the social workers found it hard to relate to “the best interest of the child” because of the lack of communication with the children with special needs and unclear directions in their line of work. The social workers had a positive attitude to the LSS-investigations proposal on changing from personal assistance to “Personal support to children” both from the child and their perspective, but there were also questions about how it could be implemented in practice and raised the differences in assessment depending on politics and the municipality. My conclusion is first of all that the social workers want to have more tools and knowledge about kids with special needs to be able to implement the best interest of the child for those children who don’t have the capability of communicate. And second that social work is a complex work where the discretion of social workers are unclear.

I Sverige finns en väletablerad marknad för handel med barn för sexuella ändamål. Det är dock väldigt få anmälda brott som leder till åtal eller fällande dom. Detta visar på att barn som faller offer för människohandel inte innehar fullt rättsskydd. Den 1 januari 2020 trädde barnkonventionen i kraft som lag i Sverige, implementeringens primära syfte var att stärka barns rättsliga ställning. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka huruvida inkorporeringen av konventionen kommer påverka utfallet i barnsexhandelmål. Arbetet präglas av en rättsanalytisk metod där tre huvudsakliga problem identifieras. Dessa är de främsta anledningarna till att anmält brott inte leder till åtal eller fällande dom. Resultatet visar dock att inkorporeringen inte kommer ha någon effekt på något av dessa problem och således kommer inkorporeringen av barnkonventionen inte ha någon påverkan på utfallet i barnsexhandelmål. För att stärka barns rättsliga ställning vid ärenden som rör handel med barn torde det förebyggande arbetet istället ligga i fokus. På så sätt kan barnhandeln elimineras vilket är det bästa resultatet ur ett barnrättsperspektiv., In Sweden, there is a well-established market for child trafficking for sexual purposes. However, there are very few reported crimes that lead to prosecution or conviction. This shows that children who are victims to human trafficking do not have full legal protection. On January 1st, 2020, the Convention on the Rights of the Child entered into force as law in Sweden. The primary purpose of the implementation was to strengthen the legal position of children. The purpose of this thesis has been to investigate whether the incorporation of the convention will affect the outcome of cases regarding child trafficking for sexual purposes. By using a legal analytical method, three problems are identified which are the main reasons why a reported crime does not lead to prosecution or conviction. However, the result shows that the incorporation will not have any effect on any of these problems. Therefore, the incorporation of the Convention on the Rights of the Child will have no effect on the outcome of cases regarding child trafficking for sexual purposes. In order to strengthen children’s legal position in cases involving child trafficking, prevention work should be in focus instead. In this way, child trafficking can be eliminated, which is the best result from a child rights perspective.

Familj och föräldraskap är relativt vanliga begrepp i våra liv. Deras innebörd i vardagliga sammanhang är dock betydligt mer omfattande än den rättsliga definitionen. I rätten har familjeband och föräldraskap historiskt sett grundats på äktenskap och genetik; moderskapet fastställs enligt Mater est-principen och faderskap genom presumtion, bekräftelse eller dom. Europakonventionen tillförsäkrar både barn och vuxna en rätt till skydd för privat- och familjeliv i dess artikel 8. Vidare finns i Barnkonventionen en bestämmelse som tillförsäkrar barnet att dennes bästa ska beaktas vid alla beslut han eller hon berörs av. Rätten till skydd för familjeliv innebär inte en rätt att skaffa familj utan istället en rätt att få skydd för den familj som redan finns. Vad gäller barnets bästa ska det utredas i varje enskilt fall; de faktiska omständigheterna avgör vad som är bäst för barnet. Genom en rättsdogmatisk analys av praxis från Europadomstolen kan konstateras att där ofta diskuteras kring ett begrepp som sällan varit föremål för svensk tillämpning; faktisk familjerelation. Begreppet syftar på de relationer som inte grundas på blodsband mellan berörda individer men som liknar en sådan relation och används främst vid utredning av barnets bästa. En faktisk familjerelation har emellanåt ansetts väga tyngre än bl. a. barnets rätt till kännedom om sitt ursprung och statens vilja att motarbeta utförandet av illegala arrangemang utomlands. Barnet bör värderas högre än familjen som enhet då principen om barnets bästa inte tillåter annan tolkning än att vad som faktiskt är bäst ska tillämpas. För utredning av barnets bästa undersöks exempelvis personliga och genuina band, kontinuitet och de vuxnas förmåga att möta barnets behov. I ett flertal fall har domstolen funnit att en faktisk familjerelation bättre uppfyllt principens ändamål, varför begreppen familj och föräldraskap bör bearbetas för att inkludera även sådana faktiska familjerelationer., Family and parenthood are concepts commonly used in our day-to-day life, where the purports of the two also seem to be more including in comparison to the judicial definition. In legal history family ties and parenthood were marriage-based and due to reproduction. Maternity was simply a consequence of carrying a child while paternity would, in Sweden, be established by presumption, confirmation or judgment. The European Convention on Human Rights ascertains all humans the protection of their private and family life. Furthermore, the Convention on the Rights of the Child obliges every state to consider the child´s best interest in all matters affecting him or her. What is in the child´s best interest shall be decided upon based on case circumstances. The protection of family life does not guarantee every individual the right to build a family. By reviewing the ECtHR custom with the perspective of legal dogma it can be ascertained that the Swedish custom has yet to discuss the notion of de facto family ties. The concept of de facto family ties aims at the relationships not based on but comparable to kinship. De facto family ties are often discussed when evaluating the child´s best interest. Such ties have numerous times been considered more important than the child´s right to knowledge of their origin and the interest of the state to hinder illegal procedures performed out of country. The child´s best interest should be protected above all. When evaluating a child´s living conditions consideration should be brought upon the child´s connection with the parents, the principle of continuity and the parents’ ability to meet the needs of the child. The de facto family ties have sometimes been considered more consistent with the child´s best interest. The definition of family and parenthood should therefore be processed to better fit the societal needs.

1 januari 2020 inkorporerades konventionen om barnets rättigheter till svensk lag. När arbetet med studien startade fanns det ingen forskning kring hur förskolans verksamhet påverkats av inkorporeringen, vilket väckte en nyfikenhet hos oss. Syftet med studien blev således att undersöka hur verksamma förskollärare resonerade kring arbetet med barnkonventionen, med en fördjupning i en av konventionens artiklar gällande barnets bästa (artikel 3). Empirin samlades in genom en kvalitativ insamlingsmetod där fyra semistrukturerade intervjuer och en skriftlig intervju genomfördes med fem förskollärare. Studien utgick från förskollärares resonemang och upplevelser kring arbetet med barnkonventionen. Empirin analyserades utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv med fokus på begreppen: det kompetenta barnet, barnet som being och becoming samt barnperspektiv och barns perspektiv. Resultatet visade att förskollärarna redan arbetade med barnkonventionen sedan flera år tillbaka men att det i samband med inkorporeringen bidrog till en ökad diskussion. Därutöver visade resultatet även att förskollärarnas grundläggande målsättning alltid var att utgå från barns bästa, men att det hamnar i konflikt med faktorer som de kan- och inte kan påverka. Förskollärarna gav uttryck för att barnkonventionens inkorporering var välkommen genom att den bidragit till ett ökat fokus för barns bästa, vilket stämmer överens med förskolans läroplan.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur barnperspektivet hanteras och beaktas när socialtjänsten beslutar om ekonomiskt bistånd till vårdnadshavare med barn under arton år. Rapporter har visat på en bristande dokumentation av barnperspektivet i socialtjänstens utredningar samt att det saknas riktlinjer för hur socialsekreterare ska bedöma utifrån principen om barnets bästa. I studien har med hjälp av kvalitativa intervjuer fyra socialsekreterares syn på barnperspektivet undersökts. I resultatet framkommer att socialsekreterarna anser att det finns tydliga riktlinjer hur de ska bedöma sina beslut i relation till barnets bästa. Däremot framträder en bristande förståelse för innebörden av begreppet barnperspektivet. Det var bara en socialsekreterare som kunde lämna en mer ingående definition. Vidare framkommer att det finns ett fåtal situationer där barnets bästa oftare anses väga tyngre i ett beslut. Det är vid hyresskulder när familjen står nära ett skede att bli hemlösa samt vid ansökan om nödbistånd. I övriga fall blir föräldraansvaret den avgörande faktorn och anses väga tyngre än barnets bästa. I uppsatsen diskuteras att det krävs en tydlighet i vad lagstiftaren vill uppnå med att beslutsfattarna ska synliggöra barn i utredningar om ekonomiskt bistånd. För att barn ska få möjlighet till en extra guldkant i vardagen, trots familjens ekonomiska situation, krävs att föräldraansvaret förmildras i relation till socialtjänstens ansvar. Det krävs också att socialsekreterares handlingsutrymme att bevilja barnfamiljer extra bistånd blir möjlig i praktiken., The main purpose of this essay is to illuminate how the best interest of the child is taken in to account when a legal guardian for a child under eighteen years old applies for financial aid. Reports have shown an insufficient documentation of the children perspective in investigations and a lack of guidelines for how the social secretary are supposed to judge based on the principle of the best interest of the child. In this study, the views of four social secretaries of child perspective were investigated through qualitative interviews. The result shows that the social secretaries believes that there are clear guidelines on how to judge there decisions in relation to the best interest of the child, but on the other hand there is a lack of understanding for the meaning of the concept. Only one of the social secretaries was able to provide a more detailed definition. Furthermore it appears that there are a few situations when the best interest of the child are considered most important. It is when a family are close to a situation of becoming homeless or when they applies for emergency aid. In other cases, parental responsibility becomes the decisive factor and is considered to outweigh the best interest of the child. In the essay I discuss the need for clarity in what the lawmaker want to achieve by investigate the children’s situation. In order for children to be given the opportunity to receive something extra in everyday life despite the family’s financial situation, it is necessary that the parental responsibility is not assessed as far-reaching in each case. The social secretary’s slack to grant extra support to families with children needs to become possible in practice.

This essay investigates the meaning and content of the principle of the best interests of the child from a legal historical perspective. Primarily, the meaning of the principle is discussed on the basis of housing, social interaction and care, where the best interests of the child must be decisive in every decision regarding children according to Chapter 6. § 2 a of the Parental Code (1949: 381). What is interesting about the principle of the best interests of the child is that the principle is constantly changing and reflects society’s prevailing ideas about which needs are particularly important to meet with the child. Therefore, it is generally not possible to establish what the principle of the best interests of the child means, since an individual assessment is required where each child has different needs depending on the circumstances of the individual case. Since the principle reflects its current time, it is interesting to investigate how the meaning of the principle has changed over time, and in relation to how the view of children and their needs has changed throughout history up to our days. Based on relevant legal cases, the essay investigates the principle of the best interests of the child was already established in Swedish law in the early 1900s, the so-called “child’s century”, after which the meaning and content of the principle has been given. The results of the survey show that the best interests of the child have existed since the beginning of the 20th century, but are discussed to a lesser extent compared with later in the time when the best interests of the child have been given a more established role in determining family law issues. In addition, society’s view of women and men in their parenting has also influenced the determination of what is the best interest of the child and who is most appropriate to meet the child’s needs., Denna uppsats utreder innebörden och innehållet av principen om barnets bästa utifrån ett rättshistoriskt perspektiv. Främst diskuteras principens innebörd utifrån boende, umgänge och vårdnad där barnets bästa ska vara avgörande i varje beslut gällande barn enligt 6 kap. 2 a § föräldrabalken (1949:381). Vad som är intressant med principen om barnets bästa är att den är i ständig förändring och speglar samhällets rådande idéer kring vilka behov som är särskilt viktiga att tillgodose hos barnet. Därför går det inte att generellt fastslå vad principen om barnets bästa innebär eftersom det krävs en individuell bedömning där varje barn har olika behov beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. Eftersom principen speglar sin samtid är det intressant att utreda hur principens innebörd förändrats över tid, och i relation till hur synen på barn och deras behov har förändrats genom historien fram till våra dagar. Baserat på relevanta rättsfall utreder uppsatsen om principen om barnets bästa redan var etablerad i svensk rätt i början av 1900-talet, det så kallade ”barnets århundrande”, därefter vilken innebörd och vilket innehåll principen har givits. Resultatet av undersökningen visar att barnets bästa har funnits sedan 1900-talets början, men diskuteras i mindre utsträckning jämfört med längre fram i tiden där barnets bästa har fått en mer etablerad roll vid avgörandet av familjerättsliga frågor. Dessutom har samhällets syn på kvinnor och män i deras föräldraskap också påverkat avgörandet av vad som är barnets bästa och vem som är lämpligast att tillgodose barnets behov.

Studien har syftat till att undersöka hur socialtjänsten hanterar ärenden rörande barnäktenskap. Detta har uppnåtts genom att studera Socialstyrelsens riktlinjer, metodstöd från utvalda kommuner samt genom att utföra intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjänsten som handlägger ärenden som rör barnäktenskap. Den insamlade empirin har analyserats utifrån de teoretiska perspektiven barnets bästa och feministiskt perspektiv. Resultatet av studien visar att de studerade kommunerna enbart har metodstöd för hedersrelaterat våld, men inga upprättade rutiner eller metodstöd för ärenden gällande barnäktenskap. Återkommande är att socialtjänsten saknar struktur och verktyg i hur man bemöter barn som är utsatta för risker förknippade med barnäktenskap. För att barnen ska få det stöd och skydd som de har rätt till behöver socialtjänsten ha specifik kunskap om vad hedersrelaterat våld och barnäktenskap innebär., The purpose of this study was to examine how the social services are handling cases concerning child marriages. This has been achieved by studying the guidelines of The National Board of Health and Welfare, guidelines formed by selected municipalities and by conducting interviews with professionals who handle cases concerning child marriage. The collected data has been analyzed from the theoretical perspectives: the best interest of the child and a feminist perspective. The results of the study show that the chosen municipalities only have guidelines for honour-related violence, but no established guidelines or routines for cases concerning child marriage. Recurring is that the social services lack structure and tools on how to deal with children who are exposed to risks associated with child marriage. In order for children to receive the support and protection to which they are entitled, the social services need to have specific knowledge of what honour-related violence and child marriage mean.

The Convention on the Rights of the Child was ratified in Sweden in 1990, it has been transformed into Swedish legislation and implemented in the work of the social services. This study’s aim was to identify and describe how social services staff are working with children experience their work based on the Convention on the Rights of the Child. Through a qualitative method, the purpose is answered based on three questions from seven social workers’ experiences. The issues take into account the child’s best interests, the child's participation and the possible differences the social worker’s experience after the Convention has been incorporated into Swedish legislation on 1 January 2020. Through a thematic analysis, results and analysis are presented based on collected empirics, previous research and theories from the child's perspective, space of action and implementation space. The study's results show that social workers have worked based on the articles of the Convention on the Rights of the Child and that their work is based on children's participation to assess the child’s best interests. The social workers experience no drastic difference in their way of working after the incorporation of the Children's Convention. Instead the change is expected to take place in court decisions and at other social service units.

The aim of this study was to understand which factors that lay the foundation for social workers’ custody investigations and the judges’ decisions in custody disputes. Additionally, it was to examine the social workers’ and the judges’ views on children’s’ rights in this process. The study was based on qualitative research where six semi-structured interviews were conducted. Four social workers and two judges working with custody- investigations, and disputes were interviewed. The analysis consists of two key concepts: the concept of discretion and child sociology. The result shows that judges and social workers experience difficulties with interpreting the best interest of the child, that there are different perceptions about when lone and joint custody should be considered and how to best design the rights of access. A common consensus among the interviewees with regards to the best interest of the child, is that each situation requires an individual interpretation while considering necessary safety aspects. Social workers’ statements tend to dominate how the best interests of a child is defined in a judge’s decision. Both professions find ways to accommodate the best interests of the child, even though it does not always turn out ideal. There is a strong believe that the child’s voice is governing the decision, even though our study shows that it is not always considered in the custody investigations nor in court.

Delegationsordningen påverkar socialsekreterares handlingsutrymme att leva upp till barnets bästa. Socialsekreterare styrs dagligen i sitt yrkesutövande av politiska beslut som utgörs av lagstiftning. Det politiska landskapet avser att bidra till en demokratisk process med avsikt att leda till likabehandling och rättssäkerhet för att stärka legitimiteten inom välfärden. Samtidigt är individer i behov av individuella lösningar och behovsanpassade insatser, något som lämnar socialsekreterare med ett handlingsutrymme att agera efter egen yrkesprofessionalism i försök att leva upp till barnets bästa. Socialsekreterare lever i ett mellanting mellan dessa två världar där organisationsprofessionalism och yrkesprofessionalism möts. Studiens resultat visar på svårigheter att definiera barnets bästa vilket medför en prövning av socialsekreterarens handlingsutrymme och flexibilitet i varje enskilt fall. Dessutom framgår det av det empiriska materialet att tillit utgör grundval för att handlingsutrymme ska bli önskvärt hos socialsekreterare. På barn- och utredningsenheten där studien utfördes upplever socialsekreterare generellt att de har tillit från ledningen på arbetsplatsen. Däremot framkommer det att delegationsordningen upplevs som ett ekonomiskt styrmedel för att reglera de offentliga utgifterna. Slutligen visar resultatet att socialsekreterare är oense om vem som ska vara yttersta beslutsfattare och efterfrågar expertkunskap i socialnämnden där de tyngsta besluten fattas., The delegation of authority affects social workers discretion to live up to the best interests of the child. Social workers are affected daily by political decisions. The political landscape contribute to a democratic process with the intention of leading to equal treatment and the rule of law. At the same time, individuals are in need of individual solutions and needsadapted efforts, which leaves the social worker with the discretion to use occupational professionalism in an attempt to live up to the child's best of interests. Social workers act in between two worlds where organisational professionalism and occupational professionalism meet. The results of the study show difficulties in defining the best interests of the child, which challenges the social workers discretion in each single case. Trust is the foundation for making discretion desirable amongst social workers. At the child welfare unit, social workers feel that they have trust from their management. On the other hand, the delegation of authority is perceived as an economic instrument for regulating public expenditure. Finally, the results shows that the social workers disagrees on who should be the ultimate decisionmaker and demand expertise among the politicians in the social committee where the toughest decisions are made.

Uppsatsen behandlar det adopterade barnets ställning inom adoptionsinstitutet genom dess förändring över tid. Adoptionsinstitutet har förändrats i takt med samhällsutvecklingen och lagstiftaren har tidvis försökt lösa samhällsproblem med hjälp av lagstiftningen. Uppsatsens syfte är att undersöka hur barnets ställning har förändrats tillsammans med adoptionslagstiftningen. Adoption som ett institut reglerades första gången 1917 då det infördes som svensk lag. Tidigare hade människor använt sig av ättledning för att föra in ett oäkta barn i sin ätt. Barnen hade under 1900-talets början en mycket utsatt position eftersom de inte sågs som individer med egna rättigheter. Föräldralösa barn levde på barnhem eller, om de hade tur, hos fosterfamiljer men samhället uppfattade dessa barn som ett orosmoment och belastning på samhället eftersom de utgjorde en ekonomisk påfrestning på samhället och de hade sämre förutsättningar i livet. Lagstiftningen 1917 var ett sätt att lösa dessa samhällsproblem och gav barnet en relativt stark ställning genom att tillförsäkra arvsrätt och ett visst skydd gällande hävningsmöjligheterna av adoptionsförhållandet. Efter att ha haft ett någorlunda starkt skydd under 1920-talet ändrades detta genom en revidering 1944 som innebar att adoptanten fick utökade möjligheter till att upphäva adoptivförhållandet. Adoptivföräldrarnas behov och intressen sattes i första rummet på bekostnad av barnets. Adoptivbarn hamnade i en ännu mer utsatt position eftersom deras inställning till adoptionen inte hade någon nämnvärd betydelse samtidigt som adoptivförhållandet kunde upphävas relativt enkelt från adoptantens sida vilket skulle försätta barnet i en svår situation av socialt utanförskap. De starka adoptionerna infördes under 1950-talet och gav adoptivbarn en starkare ställning genom att ganska långtgående jämställa dem med biologiska barn. Men eftersom hävningsmöjligheterna kvarstod behandlades adoptivbarnen fortfarande annorlunda och relationen kunde brytas u, This thesis examines an adopted child’s status within the adoption institute through time. The adoption institute has changed in line with the development of society and the legislator have occasionally tried to solve problems occurring in the society with the help of legislation. The child’s status is dependent on society’s perception of children and the reign values in the general public. The first Adoption Act was passed in 1917 in Sweden. However, adoption has old roots which originate from dynasties, where a biological child sometimes could be included in the dynasty through a similar process. In the beginning of the 2000th century children had a very vulnerable position because they were not perceived as individuals but an entity in the family unit. There was a large amount of children living in orphanages which caused a financial strain on the state’s finances and people were concerned about these children and their future. The first Adoption Act was referred to as “weak” adoption due to the fact that the adoption could be revoked and the child maintained a legal relationship with its biological parents. Though, the adoption was referred to as “weak” the child was still protected because of the right to inherit from the adoptive parent and the right to cancellation of the adoptive relationship. The child’s status took a turn in 1944 when an update was made to the Adoption Act. In 1944 the adoptive parents gained extended rights to cancel the adoptive relationship. Consequently, the child obtained a more vulnerable status because if the relationship was cancelled the child could end up being excluded from society. During the 1950’s a “strong” adoption was introduced and therefore the legal ties to the biological family was cut. When the adoption institute was first introduced adoption was a solution to the state’s financial problems but in the 50s it became an alternative way to build a family. The child became more incorporated into the adoptive family and th

According to the law (1990:52) with special regulation regarding the care of young people (LVU) the state can take a child into care without consent from the parents if the child’s health or development is at risk of being harmed due to poor conditions in the child’s home. The purpose of the care is to reunite the biological family, according to the principle of reunification. When deciding on the care, the decision-maker must consider the best interest of the child, the parents' will to reunite the family, and the conflict of interest between them. By using a legal dogmatic method this essay examines if the principle of reunification is compatible with the principle of the best interest of the child, and the relationship between the right to respect for private and family life and the principle of reunification. To take a child into care against the parents' will is an acceptable interference in the parents' right to respect for private and family life granted by the article 8 in the European Convention on Human Rights. The interference is acceptable if it’s appropriate and proportionate. The European Court of Human Rights has declared that an act of care is appropriate and proportionate if the care is in the best interest of the child and if the authority actively works to reunite the biological family. Hereby, it is clear that the principle of reunification has a close connection to the right to respect for private and family life. In all decisions regarding a child, the best interest of the child must be decisive. When assessing what is best for the child the decision-maker shall combine what is objectively known to be the best for children with what the child in question needs and wishes. By combining these two aspects, the outcome of the assessment is always unique. Due to the individual situations, and the unique assessments, it cannot be only one answer to if the principle of reunification is compatible with the best interest of the child or not. Because of, Genom LVU har staten en skyldighet att vårda barn vars hälsa eller utveckling riskerar att skadas på grund av missförhållanden i hemmet, trots att det går emot föräldrarnas vilja. Vården ska genomföras med syftet att återförena barnet med den biologiska familjen. Vid genomförandet av vården måste rättstillämparen beakta barnets bästa, föräldrarnas vilja att återfå sitt barn och uppkomna intressekonflikter dem emellan. Med en rättsdogmatisk metod utredes det i arbetet om återföreningsprincipen är förenlig med barnets bästa och hur relationen mellan rätten till skydd för privat- och familjeliv och återföreningsprincipen ser ut. Föräldrar har rätt att ta hand om sina barn i enlighet med rätten till skydd för privat- och familjeliv som garanteras alla genom artikel 8 i Europakonventionen. För att göra inskränkningar i rättigheten krävs det att inskränkningarna är ändamålsenliga och proportionerliga. Vård av barn är en godtagbar inskränkning om myndigheten som genomför omhändertagandet verkar för att barnet och den biologiska familjen återförena. Vård som ges genom LVU har som syfte att barnet ska återförenas med sina biologiska föräldrar. Återföreningsprincipen kommer tydligt till uttryck i den svenska lagen, och i Europadomstolens avgöranden, vilket gör att rätten till skydd för privat- och familjeliv och återföreningsprincipen har en nära relation. I alla frågor om vård av barn ska barnets bästa vara avgörande. Principen om barnets bästa är i övrigt löst reglerad utan exakta riktlinjer. För att bedöma vad som är barnets bästa ska rättstillämparen kombinera det som objektivt sett är bäst för barn med vad barnet i det specifika fallet har för behov och intressen. Genom att förena det objektiva och det subjektiva perspektivet blir utfallet av varje bedömning unikt. Att varje enskilt fall är unikt gör att det inte går att ge ett slutgiltigt svar på om återföreningsprincipen är förenlig med barnets bästa eller inte. På grund av ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstol

Barnet bästa och barnets vilja är två nyckelbegrepp inom svensk barnrätt. Samspelet mellan begreppen kan vara intressant när frågor om barnets livssituation aktualiseras. I takt med stigande ålder och större mognadsgrad, till-mäts barnets vilja större vikt i enlighet med vad som stadgas i 6 kap. 2a § 3st. FB samt artikel 12 barnkonventionen. I praktiken kan detta medföra att yngre barns vilja bedöms vara av mindre betydelse vid utredning av barnets bästa. Uppsatsen undersöker sålunda i vilken utsträckning barn får komma till tals med hänvisning till principen om barnets bästa i samband med utredning av vårdnadsöverflyttning och familjehemsplacering, samt huruvida det föreligger skillnader för barn i olika åldrar. Svårigheter hos ett yngre barn att uttrycka sin vilja kan bidra till att föräldrarnas behov av återförening med barnet prioriteras över barnets vilja att stanna i familjehemmet. Denna svårighet i kombination med barns avsaknad av rättslig handlingsförmåga, ställer högre krav på lagstiftaren att utforma lagar som värnar om barns rättigheter. Genom en inkorporering av barnkonventionen avser lagstiftaren därför att ytterligare stärka barnets rättigheter. I detta avseende är det av vikt att lyfta fram familjehemsföräldrars avsaknad av talerätt. Trots att ett barn kan ha varit placerat i ett familjehem sedan födseln och även flera år därefter, kan socialnämnden med hänvisning till den i svensk rätt starkt förankrade återföreningsprincipen, referera till att det är barnets bästa att återförenas med sina biologiska föräldrar. Frågan lyftes i fallet Esmeralda om huruvida samhällets skyddsmekanismer fallerat och om barnets rätt i förhållande till sina föräldrar. Uppsatsen fokuserar på artikel 12 barnkonventionen, familjehemsplacering i enlighet med SoL och LVU samt FB:s bestämmelser kring barns rättigheter. Uppsatsen redogör även för vad rättigheten och principen om barnets bästa innebär vid vårdnadsöverflyttning samt vikten av att barnets bästa inte en-bart definie, The child's best interest and the child's will are two key concepts in Swedish Child law. The interaction between the two concepts can be interesting when questions about the child's life situation are raised. In line with rising age and greater maturity, the child's will is given greater significance in accordance with what is stipulated in Chapter 6, 2a § 3 subparagraph FB and Article 12 of the Convention on the Rights of the Child. In practice, this can mean that the will of younger children is judged to be of minor im-portance in determining the child's best interests. This thesis examines the extent to which children are allowed to speak their will during an on going investigation of custody transfer and foster care placement, with reference to the concept of the best interests of the child, and whether there are diffe-rences for children of different ages. Difficulties for a younger child to express his or her will may help to priori-tize the parents' need for reunification with the child over the child's will-ingness to stay in the foster care. This difficulty, combined with the lack of legal capacity for children, places greater demands on the legislature to enact laws that protect children's rights. By incorporating the Convention on the Rights of the Child, the legislature therefore intends to further strengthen the rights of the child. In this regard, it is important to highlight the absence of the right of speech by foster care parents. Although a child may have been placed in a foster care since birth and even for several years thereafter, the Social Committee may, with reference to the firmly established principle of reunification in Swedish law, refer to the fact that it for the child best interest to be reunited with his biological parents. The question was raised in the Esmeralda case about whether society's protective mechanisms have failed and about the child's right in relation to his parents. This thesis focuses on the Article 12 Convention on t

The purpose of this study is to analyze how the child’s perspective is used in social services today and how the usage of the child’s perspective is expected to change due to the incorporation of the convention on the rights of the child. We collected data through qualitative interviewing with six participants from the same social service office. In our study we have established that the concepts of the child and the child’s perspective are complex in nature and can lead to different interpretations. The analysis that we did was based in Lipskys (1980) concept of the street-level bureaucracy and on Berger and Luckmanns (2011) concept of institutionalization. Our results were that the county that we choose to analyze already worked from a child’s perspective but that many of the social workers were hopeful that the incorporation of the convention on the rights of the child would further the importance of the best interest of children. In our analysis we could see that different roles were socially constructed, one for children and one for adults. Adults were institutionalized to take more responsibility and to care for the children. As street-level bureaucrats the social workers determines how much time they put towards working with the children.

The purpose of the study was to investigate school counselor’s reasoning’s about collaborations with social services regarding children who have been subjects to a report of concern from their schools. Children’s needs for support and help from the school is not limited to merely before a report of concern is made but also after. Therefore, it has been of interest to investigate what is done to ensure that these students receive the support that is needed after the report of concern has been made. The study a¬lso discusses school counselor’s professional role and the possible effects on the children when collaborations with social services are inadequate. The method chosen for ¬this study was qualitative interviews with five school counselors from five different schools and areas in Malmö city. In analyzing the results, theories about inter-organizational collaborations, discretion and organizational metaphors have been applied. The study found that school counselors perceive that the collaboration with social services is faulty and that it is not always for the best interest of the child. Counselors use their discretion to ensure that a follow-up is done with the students whom have been subjects to a report of concern. The study also showed that collaboration between the school and social services depends on the individual social workers.

Authors: Petter Englund and Oscar Stenström Title: LVU - with a licence to care? A discourse analytic focus on custodians, children's perspective and social authorities [Translated title] Supervisor: Eva Palmblad Assessor: Anders Östnäs The focus of this paper was to study how the parents/caretakers and best interest of the child were portrayed and constructed in LVU (The Care of Young Persons [Special Provisions] Act) court judgments. Further we aimed to study how social authorities were positioned by the court in these judgments. This study was made with a qualitative approach. Thirteen different written judgments from the administrative court in Sweden were studied. We analysed our results using tools from the constructivist tradition. More precisely a critical discourse analysis inspired by Michel Foucault and Norman Fairclough. Language, and the ways of using it, plays a great part in the discourse tradition of analysis. This was reflected in how the judgments were written, and in how they portrayed caretakers and interests of the child. The study found that the court, in great length, focuses on the parents' problematic behaviour such as addiction, violence and lack of attention towards the child. The use of children's perspectives, however, varied greatly between judgments. Given the current position of children's perspective in Sweden, this discrepancy was subject to further focus. Social authorities were positioned in a somewhat standardized manner by the court, this surprised us to some degree. Keywords: best interest of the child, compulsory care, discourse, social services, LVU.