Search

Purpose: To describe women’s experiences of early pregnancy after their experience of earlier miscarriage(s). Method: This study used a qualitative method with a phenomenological perspective. Midwives working in Maternity Healthcare Center were intermediaries in the data collection. The analysis material consisted of six open interviews with women in early stages of pregnancy that have experienced miscarriage in the past. The data analysis created an essence of the women´s experiences. Results: All of the interviewees are happy to be pregnant. For some of the women the happiness is mixed with worry about experiencing another miscarriage. They are reluctant to experience the grief and loss that had accompanied their previous miscarriages. Those women are able to explain their misgivings to friends and family experience less worry and reluctance. A positive outlook for their pregnancy and to see miscarriage as something natural makes it easier to live with the outcomes. Conclusion: Women who have had a previous experience of miscarriage have mixed feelings of happiness and worry in early stages of pregnancy. Those women that choose to think positively accept miscarriage as part of nature’s way and feel an inner peace. All of the women realize the importance of finding peace in their pregnancy., Miscarriage

Denne oppgaven har religiøs mestring blant muslimske flyktninger som hovedtema. Jeg undersøker hvordan det i en muslimsk tro kan finnes ressurser til å håndtere vanskelige livssituasjoner som flukt, eksiltilværelse og integrering. Oppgaven har et ressursfokus på informantenes tro, men vil også i noen grad gå inn på troen som en faktor for mestringsmotstand. Som utgangspunkt for oppgaven er religionspsykologen Kenneth I Pargament sin teori om religiøs mestring (Pargament 1997).

Majorstua+ ble igangsatt som 3-årig prosjekt i august 2011 med basis i opplevde behov og klare vyer om å ha et kirkeforankret tilbud til unge voksne. Saken hadde vært oppe i flere utredninger på lokalt og nasjonalt kirkelig nivå. Slik var prosjektet godt forankret. Samtidig har det konkrete prosjektet i mindre grad vært preget av klarhet i visjon og ikke tydelige prosjektmål. Den første fase har derfor handlet om å klargjøre disse forhold.

Denne avhandlingen har tatt utgangspunkt i følgende problemstilling: Hvordan fremstiller en gruppe Jehovas vitner sin tro og praksis? Og hvordan samsvarer dette med fremstillingen i en læreboktekst? For å finne svaret på problemstillingen, har to kvalitative metoder blitt tatt i bruk. Jeg har utført et fokusgruppeintervju med fire Jehovas vitner, samt en lærebokanalyse av en læreboktekst. Studien har derimot hovedvekten på problemstillingens første del, med fokus på hva som er fremtredende i informantenes beskrivelser av sin tro og praksis. Hensikten med oppgaven er å få dypere innsikt i hvordan fire Jehovas vitner fremstiller sin tro og praksis og hvordan én læreboktekst kan sies å gå overens med fremstillingen de gir. Videre er oppgavens teoretiske perspektiv knyttet til Robert Jacksons tredelte matrise, en matrise som utforsker forholdet mellom religionsfremstilling på et individ-, gruppe- og tradisjonsnivå, og et praksis- og individorientert perspektiv på religion. Et gjennomgående trekk under fokusgruppeintervjuet var at informantene virket veldig enige og samstemte i sine fremstillinger av tro og praksis. Samtidig viser studien at de også nyanserer og supplerer hverandre. Det kommer frem at informantene fremstiller tro og praksis som en livsstil og at de opplever tro og praksis som del av et trossamfunn som både erfares enhetlig og mangfoldig på en gang. De synes å ha et sterkt forhold til hele trossamfunnet som størrelse. Dette gjør at informantene setter tro og praksis både i relasjon til hverdagslivet og individuelle tros- og praksiserfaringer, og i en tett relasjon til trossamfunnet som institusjon og dets felles læresetninger og dogmer. Videre kommer det frem at lærebokens beskrivelser av trossamfunnet for det meste befinner seg på et tradisjonsnivå. Det synes også å være et godt samsvar mellom fremstillingene informantene gir av deres tro og praksis og den lærebokteksten gir. Dette er fordi det i stor grad brukes et fellesspråk og fordi det hos informantene ser ut til å være et sterkt forhold mellom tro og praksis på et individnivå og på et tradisjonsnivå. Informantene supplerer derimot lærebokteksten på noen områder, samt at skillet lærebokteksten gjør mellom livsførsel og religiøs praksis, synes å gå i mot informantenes fremstillinger av tro og praksis som livsstil.

Syftet med denna uppsats är att studera hur unga vuxna beskriver sin tro med särskilt fokus på beskrivningar av Gud och Jesus. De unga vuxna som jag vill undersöka är individer som är medlemmar i de kristna studentorganisationerna Credo och KRISS. I studien vill jag också undersöka huruvida det finns någon skillnad i hur och vad de unga vuxna från Credo och KRISS beskriver som viktigt för deras tro. Men även hur de unga vuxna beskriver auktoriteten i förhållandet mellan människa – Gud. För att kunna få en förståelse av hur unga vuxna formar sin tro har jag använt mig av en bearbetning av Paul Heelas och Linda Woodheads (2005) teori om ”the subjective turn” och dess två perspektiv ”life–as religion” och ”subjective–life spirituality”. Bearbetningen utgår från hur de två perspektiven skulle kunna komma till uttryck i talet om tro. ”Life–as religion” beskriver en hållning där auktoriteten att bestämma vad som är rätt och riktigt ligger utanför mig själv. Denna auktoritet kan vara Gud, en grupp människor, den tradition individen tillhör m.m. Vem individen ska vara bestäms av någon annan, inte av individen själv. ”Subjective–life spirituality” beskriver istället en hållning där individen och det subjektiva står i centrum. Här bestämmer individen själv och utgår från hens erfarenheter i beslutet av vad som är rätt och riktigt och hur hen vill leva sitt liv. Det heliga finns här inom människan, inte utanför. Resultatet utgår från sju individuella intervjuer med unga människor (23-29 år) som var medlemmar i Credo eller KRISS. Tre av dessa var män och fyra av dessa var kvinnor. Intervjuerna var semistrukturerade men utgick mycket från den intervjuades egen berättelse. Som analysmetod har jag använt mig av kvalitativ innehållsanalys med utgångspunkt i teorin. För att fördjupa analysen har jag även lyft fram skillnader mellan mäns och kvinnors beskrivningar av tro. Det finns en rad slutsatser som man kan dra utifrån de intervjuer som jag analyserat. Gud beskrivs med ord som faller inom benämningen ”life-as religion”. Gud beskrivs som kärlek, förälder och far men också som något som är långt borta och dolt. Här finns det inga skillnader mellan Credo och KRISS eller mellan männen och kvinnorna. Jesus beskrivs bland annat som en kärleksfull, ödmjuk och rebellisk person. Han beskrivs som en brygga till Gud och som en förebild och inspiration för hur de unga ska eller kan leva. De unga från Credo trycker här på att han visar på hur de ska leva medan de unga från KRISS menar att han inspirerar individer till hur de kan leva. Förutom Gud och Jesus lyfter de unga gemenskap, gudstjänst, bön och Bibeln som viktiga för tron. Beskrivningarna av Bibeln visar på den största skillnaden mellan hur de unga från de två organisationerna väljer att beskriva sin tro. De unga vuxna från Credo beskriver Bibeln som Guds ord medan de unga från KRISS trycker på att Bibeln måste tolkas genom deras egna liv. Även beskrivningarna av auktoritet och relationen människa – Gud visar på skillnader mellan de unga vuxna i de två organisationerna. De unga vuxna från KRISS tycker att de själva har det största ansvaret för sin tro medan de unga vuxna i Credo beskriver att Gud har det största ansvaret för att deras tro är rätt och rimlig. Paul Heelas och Linda Woodheads (2005) teori om ”the subjective turn” och dess två perspektiv ”life–as religion” och ”subjective–life spirituality” har genom den bearbetade modellen bidragit till ytterligare ett sätt att förstå unga vuxnas beskrivningar av tro. Resultatet visar att den förståelse av tro som dominerar i de ungas beskrivningar går att finna i ”life–as religion”. In a study conducted by the Swedish National Board of Youth Affairs from 2007 close to one out of two young people answered that they believe in a God or higher power. The study ”Religion as a resource?” (2012) shows that religion is still a resource in the life of many young people. The life- and self-understanding, that takes place in the life of young people, is in many ways independent of a church, institution and/or tradition, and any contact with religion primarily takes place in a secularized context. The young people that express that religion is an important part of their life are in minority, as are those who choose to engage in a Christian organization. KRISS and Credo, two Christian Swedish student associations are examples of such organizations. In this study I focus on KRISS and Credo by interviewing seven young adults from these organizations to see what shapes their faith. The aim of this study is to examine how young adults relate to the traditional interpretations and expressions of faith within the Christian context they have chosen to engage in, especially how they describe God and Jesus, and if there are any differences between the two organizations. To help in this understanding I have used Paul Heelas and Linda Woodheads theory about ”the subjective turn” and their two perspectives how people relate to religion and spirituality: ”life–as religion” and ”subjective–life spirituality” (Heelas & Woodhead, 2005). A question in this study was if /how these theories can contribute to a deeper understanding of how young adults shape their faith? The results show that although there are small tendencies toward ”subjective–life spirituality”, the descriptions given by the informants from KRISS and Credo are predominantly associated with ”life-as religion”. There are minor differences between the two organizations. However these are subtle and could be the expression of individual rather than organizational differences.

This master thesis summarizes contemporary theories on secularization processes in the Western world, and compares these with the example of Sweden, which by many scholars is considered to be the most secularized country in the Western world. I do this by dividing the most influential theorists in five different groups. In each group I explain how the theorists formulate and motivate their positions. These groups are: 1) The secularization paradigm, where secularization always accompanies modernization. (Therorists: Steve Bruce and Peter Berger (in the 1960s) 2) The paradigm basically accepted, but revised to depend on existential security, rather than modernisation as such. (Pippa Norris and Ronald Inglehart) 3) Religion returned in the public sphere. (José Casanova) 4) The paradigm completely revised. (Peter Berger (after 1990), David Martin, Charles Taylor) 5) The post-secular society. (Jürgen Habermas, plus others) After this theoretical overview I compile empirical studies on the Swedish example, mainly using the scholars Eva Hamberg and Magnus Hagevi. Apart from these, I mainly use material from Sverigeräkningen – a study of all church attendances in Sweden at one weekend in 1999; plus recurrent studies from the SOM Institute at Gothenburg University as well as from World Values Survey. This essay concludes that there is good reason to think that the secularization paradigm is in need of revising. However, there still seems to be some truth in all these theoretical models, essentially because they do not necessarily contradict each other, as much as they deal with the issue from slightly different perspectives. The empirical studies of Sweden indicate that our country is indeed highly secularized. The reasons for this may be found partly in all of the theoretical models used in this essay. It is also argued that there may be good explanatory power in the market model, where secularization comes not only due to lack in demand, but also to a weakened supply of religion.

Studien fokuserar på personer som lämnat något av de klassiska trossamfunden. Även om utträdet sker utifrån den egna övertygelsen, innebär det oftast en omvälvning att lämna för att söka ny identitet och kontext. Syftet är att undersöka hur individens relation till familj och trossamfund påverkats vid ett utträde. Fem personer som lämnat sitt trossamfund intervjuades med hjälp av semistrukturerade, kvalitativa djupintervjuer. Exitprocessen kan ses som ett avhopp från av en roll som varit central för individens självidentitet. I skapandet av en ny roll finns fragment av gamla rollen kvar med in i den nya identiteten, tillsammans formar dessa en ex-roll. Studiens resultat visar att det fanns en tydlig åtskillnad mellan hur tro kommunicerades i församling och inom familjesystemet. Trots att förkunnelsen påverkade både personlig livsstil och familjestruktur var detta inget som barn och föräldrar samtalade om. Resultatet visar även att informanterna intog en ex-roll i fråga om kulturkrock mellan det icke-kristna och en auktoritär gudsbild, vilket ledde fram till att de slutligen lämnade trossamfundet. I slutdiskussionen framkommer att den kristna tron kan fortsätta vara av betydelse i en ex-roll, även om den blivit mer komplicerad. Den gudsbild som informanterna erhållit kan hänga samman med relationen till föräldrarna och deras anknytning. This study focuses on people who have left one of the classic church denominations. Even if the departure is based on their individual beliefs, it usually involves an upheaval to seek a new identity and context. The intention of the study is to explore how the individual's relationship to family and faith communities was affected by the exit. Five people who left their church communities were interviewed using semi-structured qualitative interviews. Exitprocess can be seen as a left of a role that has been central to the individual's self-identity. In a new identity the creation of a new role are fragments of the old role left into the new identity that together form an ex-roll. The study results show that there was a clear distinction between how the faith was communicated in the congregation and within the family system. Although the preaching affected both personal lifestyle and family structure it was not discussed between children and parents. The result also shows that the respondents took an ex-role in the cultural clash between the non-Christian and authoritarian image of God, which led to the conclusion that they finally left the community. In the discussion, it appears that the Christian faith can continue to be of importance in an ex-roll, although it has become more complicated. The image of God as informants received may be related to the relationship with the parents and their extension.

En sammenligning mellem Kierkegaards og Heideggers eksistensbegreber med den litterære figur, Hans Castorp, som omdrejningspunkt.

Oppgaven behandler legitimasjonskravet i tinglysingsloven § 27, hva omsetningserverver kan være i god tro om for å ekstingvere, utvidet anvendelse av tinglysingsloven § 27, ulovfestet ekstinksjon og grunnbokens troverdighet.

I en internationell stad som Bryssel med 25 % utländska medborgare händer det ofta att människor flyttar efter bara några månader eller något år. Ändå finns många expats dvs. inflyttade med andra nationaliteter, i staden som ibland bara hade tänkt stanna några år men idag ser sina barn flyga ut ur boet. De personer som stannar kvar i Bryssel, varför kommer dessa till en församling? Har dessa brukat besöka församlingar i hemlandet? Inför den intervjuundersökning som utgör den empiriska grunden för föreliggande arbete kontaktades pastorer och präster i centrala Bryssel, som i sin tur fann församlingsmedlemmar som var villiga att diskutera vad som motiverade dem i valet av församling. Deltagarna i undersökningen hade olika nationaliteter och tillhörde olika församlingar. En kvalitativ undersökning blev genomförd av dessa församlingsmedlemmars syn på tillhörighet och tro där tolv personer i sex församlingar intervjuades. Därefter gjordes en fenomenologisk analys med ett urval av 11 kategorier med gemenskap som gemensam nämnare. Teorin utgår från den Norska kyrkans diakoniplan, där inkluderande gemenskap – som är ett uttryck för kyrkans medmänskliga omsorg – är ett centralt begrepp.

Inledning: Människans gudsbilder avslöjar något om de möjligheter och problemområden hon står inför. Att öka kunskapen kring hur gudsföreställningar kan bemötas i psykoterapin är viktigt för forskningen, i synnerhet i mångfaldssamhället. Syftet med studien var att undersöka patienters erfarenheter av om, och i så fall hur, psykoterapin påverkade deras föreställningar om Gud. Frågeställningarna fokuserade patienternas upplevelser av vad som skedde med deras gudsföreställningar under en psykoterapi och erfarenheterna kring vilka faktorer som eventuellt bidrog till en påverkan på dessa. Metod: Fem patienter som avslutat en psykoterapeutisk behandling intervjuades. Studien hade en kvalitativ forskningsansats och tillämpade en fenomenologisk–hermeneutisk analysmetod. Resultat: Studien visar att gudsbilderna förändras genom psykoterapi. Stränga föreställningar blir friare och nyanseras. Metaforer framträder, vilket bidrar till en ny livssyn. Patientens utveckling hör ihop med gudsbildernas utveckling och vice versa. Bearbetningen leder till ökad känsla av ansvar, intresse för den egna utvecklingen och ökade möjligheter att relatera till andra. Förändringsfaktorer beror framför allt på terapeutens sätt att vara och intervenera. Diskussion: Resultaten visar möjlighet att arbeta fruktbart med fundamentalistiskt orienterade patienter. Gud som övergångsobjekt uppfattas som falsk trygghet och den ökade känslan av ansvar lindrar depressiva drag. Terapeutens interveneringar har betydelse för gudsbildernas och livstydningens utveckling, liksom terapeutens förkunskap gällande religiös livsvärld. Bearbetning av gudsbilder förändrar självuppfattningen och ökar skapandeförmågan.

The Church of Sweden had barely 6.5 million members in 2012. Just over 1% of the members visit a church service regularly every Sunday. The number of visitors in worship services has diminished continuously for a very long time. From 1990 to 2010, the annual number of visitors at the main worship services has decreased by 50% from 9 million to about 4.5 million. The service activities can still be maintained at the current level because the many passive members still pays their membership fee. According to the national documents from the Church of Sweden the Sunday service is the most important mission. The purpose of this study was to analyze the relationship between the mission to celebrate divine worship as the official church gives local parishes and how this is perceived by the employees and the elected officials of the local parish. What are the similarities, differences and tensions between the mandate given by the Church of Sweden at the national level and the way performers perceive this? The study was based on three main documents: The Church Order for Church of Sweden (Kyrkoordningen), The theological basic principles for preparations for a new book of Common Prayer (2006), and the Explanations for the Proposal of the Book of Common Prayer. Part 1. Finally I analyzed the documentation (2011-2012) for preparation of the parish structural regulation on Northern Gotland. From these documents I formed 26 claims about the service that was presented to the informants in the attitude survey. The claims were then grouped into eight tentative quality dimensions for a "right celebrated worship", namely practical issues, faith, didactics, emotions, ethics, fellowship, diaconal issues and tradition. The empirical study was made in seven parishes in the North of Gotland. The informants were 34 employees and 40 elected officials. To this survey I added ten semi-structured interviews with the same groups. This study has essentially a religious sociological frame of reference. The main contribution of theories has been given by Grace Davie, Per Pettersson, Ole Riis and Linda Woodhead. Davie analyzes North European churches which has or has had any ties to the State and where the majority of the population belongs to the Church, but very few members makes use of church services. Davie has described this in terms like "belonging without believing" or “vicarious religion”. Pettersson describes the relationship between the Church and the many members in service theoretical terms. He measures the quality of what the Church of Sweden offers as a service organization and from a theoretical perspective of this service. Riis and Woodhead have mainly contributed to this study through their theories about religion and emotions. The result of the study was that the elected officials were slightly more satisfied with the service as it is performed today compared with the employees. Overall, it was a surprisingly unanimous group that shall plan and develop the service. The elected officials emphasize the importance of parish church more than the employees while matters of faith are more important to the employees. The national documents often points to the importance of tradition. This ambition was not found in any of the groups in the study.

Artiklen kritiserer den opfattelse, at ateisme en tro, der kan sidestilles med religiøs tro.

Det huvudsakliga syftet med min uppsats var att läsa Brott och straff (1866) i en kristen teologisk kontext, där jag ville undersöka om de två trosinriktningarna i romanen förenades eller inte. Jag tog min utgångspunkt i att Raskolnikov gav uttryck för föreställningar inom Gud-är-död-teologin med betoning på Simone Weil och William Hamilton, och att Sonja gav uttryck för föreställningar inom den rysk-ortodoxa teologin. Vidare formulerade jag frågan: Kan man läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi? Jag tog hjälp av identitetsrekonstruktion som metod, med fokus på Ruard Ganzevoorts användning av termen. Resultatet är att man faktiskt kan läsa Brott och straff som en egen gren inom kristen teologi. Både Raskolnikov och Sonja har fått något i utbyte av varandra och sålunda rekonstruerat sina tidigare övertygelser och trosuppfattningar. Raskolnikovs identitet, som tidigare präglades av en övermänniskoteori och föreställningen om att Gud kanske inte finns, har påverkats av mötet med Sonja och övergett sina tidigare trosuppfattningar. Han har börjat tro. Sonja har också genomgått en förändring. Mötet med Raskolnikov har lett till att hon har börjat betrakta verkligheten med ett realistiskt synsätt. Hon har även kommit till insikt om att lidandet är ett ofrånkomligt faktum. Resultatet av den teologiska föreningen leder till en ny sorts teologi, som jag valt att kalla hoppets teologi. En teologi som förenar föreställningar från båda trosinriktningar.

The subject of this article is the inquiry into the category of „halt‟ or „pause‟ of mind (Standsning) and the dialectics of the paradox of faith. This category shows us the limits of thinking and the mind which which stops its cognitive processes and becomes forceless when it comes to the paradoxical concept of God. Halt of mind is a necessary condition for the existential leap. The author proves that Kierkegaard's dialectics of the paradox of faith is rather the process of existentialization of faith and not its irrationalization. Intellectual systems are formed in oppostion to it, for paradoxes go beyond any system. Kierkegaard‟s paradox is a reaction aganist Hegel's philosophy of religion which accepts the congruity of faith and mind. Zeszyty Naukowe TDUJ

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur sex kvinnliga medlemmar i Svenska kyrkan ser på döden och hur denna syn är konstruerad. Vi ville få veta om de skapat en föreställning kring döden utifrån sin gudstro eller om det fanns andra faktorer som spelade in, så som samhälle, familj och vänner. Men även om deras tro hjälper dem att skapa en mening kring döden som annars kan kännas orättvis och svår att förstå. Vi har använt oss av religionspsykologiska, religionssociologiska, socialpsykologiska och socialkonstruktionistiska teorier för att jämföra och se om dessa teorier kan stämma in på kvinnornas berättelser och föreställningar om döden. Det visade sig att teorierna till stor del stämde in på kvinnornas berättelser och att kvinnorna genom sin gudstro skapat både en föreställning kring döden och en meningsfullhet. Detta i sin tur har lett till att kvinnorna känner en trygghet och säkerhet i förhållande till döden. Dock är inte resultatet enhälligt utan det finns mindre variation i deras berättelser.

This essay analyzes the doctrines of the revival preacher E.W. Kenyon (1867-1948), such as perfect health, faith and positive thinking. Two of his late works from 1941 and 1942 is analyzed and contextualized referring to the contemporary New Thought movement, Christian revival movements and religious pragmatism in America during the late 19th century continued into the 20th century. Kenyon’s anthropology, his soteriology and epistemology is showed to be pneumocentric in a way that can be compared with the New Thought movement, but also has connections to Christian revival theology and Christian mysticism. Nevertheless, Kenyon’s theological system is eccentric compared with Christian faith, but it is also divergent from New Thoughts rejection of the atonement of Christ. Kenyon’s doctrine of perfect health and the possibility for a Christian to experience completely divine healing through faith is explained by his eccentric theological system. Therefore it is suggested that Kenyon is a predecessor of positive thinking dressed in a mix of Christian doctrines, New Thought ideas and a pragmatic adaptation of psychological and religious pragmatism.

I denna uppsats undersöker jag relationen mellan känsla av sammanhang (KASAM) och styrkan i den religiösa tron (SCSORF) genom en enkätundersökning genomförd utifrån ett bekvämt urval. Resultatet från undersökningen visade att ingen korrelation föreligger mellan KASAM och SCSORF och att styrkan i den religiösa tron därför inte kan antas påverka KASAM. Dock innebär urvalsmetoden och storleken på urvalet (n = 22) att denna slutsats är osäker och att en större undersökning med bättre forskningsdesign behövs för att slutligen kunna fastställa om styrkan i den religiösa tron påverkar KASAM.

I vårt arbete med palliativa patienter har vi sett en kunskapsbrist i hur patienters existentiella behov bemöts. Det saknas tid för att lyssna på patienterna och tillgodose de existentiella behoven. Det finns en risk att medikalisera de existentiella behoven istället för att bemöta dem. Uppsatsens syfte var att, baserat på självbiografier, belysa patienters existentiella behov i livets slut. En självbiografistudie genomfördes för att få belyst vilka de existentiella behoven var. En narrativ analysmetod användes. Fyra huvudkategorier framträdde; Behov av att känna tillit, behov av att ha en tro på något, behov av att få leva ett vardagsliv och behov av livet som går vidare. Familjen, de nära vännerna och att ges möjlighet att leva vardagsliv var det mest framträdande. Även tillit till personalen var viktigt. Patienter som hade en tro behöll denna till slutet, trots att inga under skedde. Vardagslivet tillsammans med familj och vänner var det som uppskattades mest och som gav störst tillfredsställelse vid livets slut. In our work with patients in end of life we have seen a lack of knowledge in how we respond to the existential needs. Also there is a lack of time in listening to the patients when they want to express their existential needs. It is so much easier to give sedatives to comfort the patients instead of taking the time and effort to listen to the extential needs. The aim of this study was, based on autobiographies, to examine patients existential needs in end-of-life. In order to find out what needs they had we read autobiographies. The analysis was performed with a narrative method. Four main-categories were found; Need of confidence, need to have a faith in something, need to live a everyday-life and need of life that goes on. The family, close friends and the everyday-life was very important. Also the confidence for the caregivers was of significance. Patients who had a faith kept their faith to the end of life, inspite that there was no miracle. Everyday-life with family and friends at home was the most appreciated in end-of-life.

Syftet med denna uppsats är att bättre förstå om och i så fall på vilket sätt kyrkans ledning tänker sig att deras personliga tro hade betydelse när de fattade beslut för utformningen av S:ta Claras verksamhet. Fyra beslutsområden har studerats. Två handlade om bön och två om val av plats för det utåtriktade sociala arbetet. Studien har genomförts utifrån elva kvalitativa intervjuer med individer som deltagit i beslutsfattandet inom de undersökta beslutsområdena. Resultaten från intervjuerna har analyserats med hjälp av en handlingsteori och två teoretiska resonemang. Slutsatserna har diskuterats och knutits till tidigare forskning. De är i korthet följande: Att personlig tro på ett objektivt, kausalt eller mätbart sätt skulle haft betydelse för de beslut som studerats går inte att säga utifrån denna studie. Informanterna uttalar för egen del att deras personliga tro haft betydelse för utformningen av praxis inom de fyra beslutsområden som studien omfattar. Besluten har påverkats av ett komplext samspel av beslutsfattarens värdemässiga och teoretiska antaganden i sin föreställningsvärld, i kombination med upplevelser av kyrkans organisationskultur och av verkliga situationer. Det samspelet omfattar, i denna studie, informanternas personliga föreställningar om bibeln och om delar av Sahlbergs forskning, det upplevda ”kallet” att leva ut sin tro i Clara, en önskan att sprida sin tro vidare samt tolkningar av verkliga situationer. Som avslutning framförs tanken att studien skulle kunna bidra till den epistemologiska kunskapskartan genom iakttagelsen att personlig tro inte är en oberoende beslutskomponent. Vid sidan av personlig tro redovisas i uppsatsen ett spektrum av andra faktorer som skulle kunna ha betydelse för beslut gällande diakonal praxis.

I den här uppsatsen undersöker jag det rationella i att tro på Jesu uppståndelse. Då uppståndelsen är en central del i den kristna läran kan man tänka sig att det är viktigt för troende kristna att bevisa att det inte är irrationellt att tro på den. En sådan troende kristen är Stephen T Davis och det jag särskilt tittar på här är huruvida denne lyckas bevisa det rationella i att tro på uppståndelsen. I en debatt mellan honom och Michael Martin försöker Davis visa att uppståndelsen är sannolik. Martin kommer i sitt svar med invändningar, där han förklarar att uppståndelsen är osannolik. Båda använder sig av ett förnuftsresonemang då de försöker avgöra det rationella i att tro på Jesu uppståndelse. Jag frågar mig om man verkligen kan bedöma det rationella i att tro genom att använda sig av förnuftsresonemang. Jag frågar mig också om Davis med sitt inlägg verkligen lyckas bevisa något, och om inte, om han hade kunnat göra det på något annat sätt. Det jag kommer fram till, efter att ha gått igenom bl a vad rationalitet och tro innebär, är att Davis, om han vill försvara det rationella i att tro på Jesu uppståndelse, inte kan bygga sitt försvar på ett sannolikhetsresonemang. Tro är, menar jag, något annat än kunskap baserad på empirisk erfarenhet, den tillhör en annan verklighet än vår vanliga verifierbara och kan knappast ligga till grund för sannolikhetsbedömningar. Man kan inte heller utifrån sannolikhetsresonemang bedöma tron, eller huruvida det är rationellt att ha den. Jag menar att Davis inte lyckas bevisa det rationella i att tro på Jesu uppståndelse, tvärtom lyckas han bevisa det irrationella i att göra det, eftersom han angriper problemet på fel sätt. Han borde istället ha låtit tron vara kvar i den verklighet där den hör hemma. Det är inte, vad jag kan se, irrationellt att ha olika religioner, eller andra uppfattningar och normer som vi fått oss förmedlade av kultur och samhälle, och därför inte heller irrationellt att utifrån en sådan tro anse att uppståndelsen skulle kunna ha inträffat trots att den, enligt vad vi vet om den vanliga världen utifrån empirisk erfarenhet och sannolikhetsbedömningar, inte är sannolik.

Fem psykoterapeuter, med blandad grundutbildning, på en barnspsykiatrisk klinik i Blekinge, har intervjuats. Syftet har varit att undersöka vilka erfarenheter och upplevelser psykoterapeuterna har av att möta barn, ungdomar och familjer, tillhörande Jehovas Vittnen, i barnpsykiatrin. Jehovas Vittnen är ett trossamfund som finns över hela världen. Det är en tro som dikterar tydliga och stränga levnadsvillkor för sina medlemmar och som inte deltar i övriga samhällets förekommande traditioner. I intervjuerna har samtliga terapeuter upplevelser av att det är svårare att utmana och skapa förändring i dessa fall. Utmanandet av ett system där man lever reglerad utifrån en tro som Jehovas Vittnen, upplevs bekymmersamt. Terapeuterna saknar tillräcklig kunskap om samfundet och om barns levnadsvillkor där. Samtliga terapeuter uppger också att det inte är en självklar och naturlig sak att fråga patienter om deras trostillhörighet. I intervjuerna framkommer en negativt färgad bild av samfundet och svårigheter kring att jobba terapeutiskt i en kultur som är främmande den terapeuterna själv lever och är skolade i. Det faktum att terapeuterna inte har någon egen trostillhörighet verkar vara försvårande, då frågor om tro inte finns som en naturlig del i terapeuternas repertoar. Rädsla för att kränka den lagstadgade religionsfriheten och den privata sfären, är något som leder till försiktighet vid dessa möten. I uppsatsens avslutande del sker ett resonemang kring och ges förslag på frågor som skulle kunna ingå som en del i terapeuters anamnesupptagning, vid möten med nya familjer

Kemisk krigföring i form av luftburna gifter har förekommit i många historiska kontexter. Trots att luftburna gifter, som till exempel giftig rök och gas är likartade företeelser, har inte forskare kunnat enas om äldre former av denna krigföring är jämförbar med den moderna. Huvudorsaken är att deras analyser saknar teoretiska perspektiv som belyser hur respektive kontexts kemiska förutsättningar påverkar krigföringen. Syftet med den här undersökningen är att jämföra ett modernt nyttjande av luftburna gifter, tyskarnas första klorutsläpp vid Ypres 1915 med ett forntida exempel, den moistiska skolans användande av brandrök som gift under århundradena f. Kr. i Kina. För att kringgå tidigare forsknings problem anläggs ett teoretiskt perspektiv. En teori som belyser dynamiken mellan kemisk krigföring och respektive kulturs föreställningar om och förhållande till miljön. Undersökningen visar att det är relevant att jämföra det moderna användandet av luftburna gifter med användandet i andra historiska kontexter eftersom det sker i liknande taktiska sammanhang och kräver mycket naturkunskap. Samtidigt belyser analysen att kontexten ger krigföringen en viss karaktär. Moisterna försökte nå framgång genom att samordna och förbättra den process som gjorde det luftburna giftet effektivt samtidigt som de förlitade sig på generalistkunskap. Tyskarna, däremot förlitade sig på ett så effektivt kemiskt ämne (agens) som möjligt. För denna typ av krigföring nyttjades utpräglade specialister. Dessutom var relationen till själva giftet annorlunda i de två kontexterna. Moisterna utsatte sig för röken medan tyskarna avskärmade sig helt från klorgasen. Dessa skillnader går att förstå genom att se hur människorna i respektive kontext utnyttjade den för krigföringen relevanta kemin i icke-militära sammanhang. Den tidigare forskningens problem med att diskutera kemisk krigföring blir också tydligt i undersökningen. Problemet beror på att den vetenskapliga disciplinen kemi medför institutioner och begrepp som begränsar synen på användandet av luftburna gifter. Denna insikt tillsammans med undersökningens övriga resultat belyser något som har relevans för dagens hotbild. Luftburna gifter, kan i rätt sammanhang och genom rätt prioriteringar göras effektiv utan tillgång till modern vetenskap och industri. Detta bör beaktas när hotbilden från aktörer utan egen militärindustri analyseras. Airborne poison, as a type of chemical warfare, has been used in many historical contexts. Although airborne poison such as toxic smoke and gas are similar phenomena, researchers have not been able to agree if older forms of warfare are comparable to modern. One reason for this is that their respective analysis lacks theoretical perspectives that account for contextual chemical conditions. The purpose of this study is to compare a modern example of the use of airborne poison, the Germans' first chlorine emissions at Ypres in 1915 with an ancient one, the Mohists use of smoke as a poison in ancient China. A theoretical perspective is applied to circumvent the problems of earlier research. This theory focuses on the dynamics between decision-making in chemical warfare and a particular culture's perception of and relationship to the environment. The study shows that it is relevant to compare the modern use of airborne poison with its use in other historical contexts because the weapon occurs in a similar tactical context. Also this type of warfare requires a lot of knowledge of the natural world. At the same time the analysis illustrates that a specific context gives the warfare a certain character. The Mohists tried to achieve success by coordinating and improving the process by which the airborne poison was made effective. Furthermore they relied on generalist knowledge. The Germans, however, relied on having an efficient chemical substance (agent). For this type of warfare they utilized specialists. The human-poison relationship also differed. The Mohist exposed himself to smoke while the German soldier shut himself off completely from the chlorine gas. These differences can be understood by studying how people exploited similar chemistry in a non-military way in their respective context. The problems that previous research has had in discussing chemical warfare is also made evident. These problems occur because chemistry as a scientific discipline creates institutions and concepts that limit the view of airborne poison as a weapon. This realization, along with results of the survey in general, illustrates something which has relevance in today’s world. Airborne poison can, in the right place and with the right priorities be effective without modern industrial and scientific resources. This should be considered when analyzing political actors lacking a modern military industry.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen var att belysa eventuella skillnader i upplevd psykisk hälsa hos två grupper med skiftande trosuppfattning. Studien ville undersöka om trosuppfattning hade inflytande på angivna svar i depressionsenkäten PHQ-9 och hur det i så fall samvarierade med vikten av fysisk aktivitet. Hur stor är prevalensen av depression inom de undersökta grupperna? På vilket sätt samvarierar tro på en högre makt med upplevd psykisk hälsa hos de två undersökta grupperna? Hur ser korrelationen ut mellan trosuppfattning och psykisk hälsa i förhållande till den mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa? Metod Studien är en tvärsnittsstudie som har utförts med hjälp av enkäter för att studera sambandet mellan religiositet och upplevd psykisk hälsa i två grupper bestående av troende och ateister. Enkäten innehöll bland annat PHQ-9, ett validerat instrument för att upptäcka symtom för depression. 52 kristna församlingar i Stockholms län kontaktades via e-post varav fyra besöktes. Utöver detta kontaktades en organisation som tar ställning för sekulär humanism och en organisation som har som syfte att främja folkbildning om vetenskapliga metoder och är obunden i religiösa frågor, detta för att få respondenter med skiftande trosuppfattning. För att utöka antalet respondenter användes även en webbversion av enkäten som komplement till den ursprungliga pappersversionen. Sammanlagt besvarade 188 respondenter enkäten. Bearbetning av data gjordes med hjälp av IBM SPSS Statistics 19 samt Microsoft Excel 2007. Signifikansnivå sattes till p≤0,05 Resultat Antalet respondenter som fick fem poäng eller mer på PHQ-9, och därmed skulle vara i behov av en utredning av den psykiska hälsan, var fler hos de troende (n=41) gentemot hos ateisterna (n=23), (p=0,003). Skillnaden i den psykiska hälsan berodde inte på skiftande trosuppfattning utan på faktorer som fysisk aktivitet, hög utbildning, värk, kön och låg inkomst. Slutsats Denna studie visade ingen signifikant skillnad mellan troendes och ateisters psykiska hälsa efter kontroll för confounders. Studien visade att fysisk aktivitet, hög utbildning, värk, kön och inkomst predicerar den psykiska hälsan. Abstract Aim The aim of this study was to shed light on any possible differences in perceived mental health in two groups with different religious belief. The study wanted to examine whether religious belief influenced the answers given in the Patient Health Questionnaire, PHQ-9, and if it covariated with the influence of physical activity. What is the prevalence of depression in the studied groups? In what way does belief in a higher power covariate with the perceived mental health in the two studied groups? What is the correlation between religious belief and mental health in relation to the one between physical activity and mental health? Method This study is a cross-sectional study performed using questionnaires to study the covariation between religiousness and perceived mental health in two groups of believers and atheists. The survey included the PHQ-9, a validated questionnaire to detect symptoms of depression. 52 christian parishes in Stockholm county were contacted by e-mail of which 4 was visited. In addition one organization which takes a stand for secular humanism and one organization that aims to promote public education on scientific methods and is independent in religious matters, this to get respondents with diverse beliefs. To extend the respondent group a web-questionnaire was used in addition to the original paper version. In total 188 respondents answered the questionnaire. Data was processed in IBM SPSS Statistics 19 and Microsoft Excel 2007. The level of significance was set to p≤0,05 Results The number of respondents who received five points or more on the PHQ-9, and thus would be in need of an investigation of their mental health, was greater in the group of believers (n=41) in relation to the group of atheists (n=23), (p=0,003). The difference in mental health was not due to difference in belief but due to factors such as physical activity, high education, pain, sex and low-income. Conclusions This study showed no significant difference in the mental health between believers and atheists after controlling for confounders. The study showed that physical activity, high education, pain, sex and low-income predicts the mental health.

Behovet for helsepersonell øker med alderen. Helsepersonell som utfører omsorg er ofte unge. Pasientenes forhold til tros og livssynsspørsmål bygger ofte på deres opplevelser i barndommen, en tid som var annerledes enn pleiernes oppvekst. Hensikten med denne artikkelen er å bevisstgjøre helsepersonell på at pasientens religiøse forestillinger og behov må knyttes til pasientenes livshistorie. Sjelesorg var et begrep som ble forbundet med alvorlig sykdom og syndenes tilgivelse. Kirkens ritualer var integrert i menneskenes ulike livsfaser. De endringene som jeg har opplevd i løpet av en sykepleiekarriere kan være med å gi innblikk i de eldre sine referanserammer.

Ziel dieser Arbeit ist es K-Theorie für JB*-Tripelsysteme zu definieren. Dies sind Banachräume, versehen mit einem dreifachen Produkt, die als Kategorie äquivalent zu den beschränkten symmetrischen Gebieten in Banachräumen sind, die einen Basispunkt haben. Da JB*-Tripelsysteme im Allgemeinen keine eindeutige Operatorraumstruktur besitzen, definieren wir zunächst eine K-Theorie für sogenannte ternäre Ringe von Operatoren (kurz TROs), die diese Einschränkung nicht haben. Als Anwendung klassifizieren wir die induktiven Limiten endlichdimensionaler TROs. Als nächstes betten wir jedes JB*-Tripelsystem in seinen universellen einhüllenden TRO ein, dessen Existenz wir beweisen. Diese Zuordnung ist funktoriell und erlaubt uns, die K-Theorie eines JB*-Tripelsystems als K-Theorie seines universellen einhüllenden TROs zu definieren. Nachdem wir die universellen einhüllenden TROs der endlichdimensionalen Cartanfaktoren bestimmt haben, gelingt es uns mit einer K-theoretischen Version der Wurzelsysteme alle endlichdimensionalen, treu darstellbaren JB*-Tripelsysteme zu klassifizieren.

Vår startpunkt inför denna c-uppsats var att vi hört talas om personer som arbetar med socialt arbete inom kristna organisationer. S:ta Clara kyrka kom i fokus. Syftet men uppsatsen formulerade vi så småningom till att öka kunskapen om anställdas och volontärers upplevelser av deras tros betydelse i det sociala arbete som de utför inom S:ta Clara kyrka. Studien har genomförts utifrån tio kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med personer som är anställda eller volontärer inom S:ta Clara. Resultatet av studien har vi analyserat med hjälp av tidigare forskning samt teoretiska resonemang knutna till de teman som formats av våra intervjuresultat. Vi har även analyserat våra slutsatser utifrån Aron Antonovskys teori om Känsla av sammanhang (KASAM). Resultaten visar att våra intervjupersoner upplever att deras personliga tro har betydelse i det sociala arbete de utför inom S:ta Clara. Kristen tro är både ett motiv till och drivkraft samt ett stöd i arbetet. Även bönen har betydelse. Utifrån Antonovskys beskrivning av KASAM teorin skulle informanternas tro kunna sägas ge dem en ökad känsla av sammanhang. Detta genom den meningsfullhet som följer av att använda den kristna tron som motiv till arbetet, känslan av hanterbarhet, som ökar genom att använda bön i arbetet och begriplighet till följd av att de kan tolka upplevelser utifrån sin tro. Svårigheter med att använda sin tro i arbetet kan vara att det kan bli svårt att sätta gränser i arbetet, då tron används som motiv och drivkraft. Andra svårigheter kan vara att bön inom arbetet kan innebära etiska problem, som att bönen kan leda till att lägga över sin tro på andra människor, som inte är intresserade av detta.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen bland kvinnor världen över. Årligen ställs 50000 cancerdiagnoser i Sverige där av 7000 är bröstcancer. Diagnosen bröstcancer kan ses som en överväldigande upplevelse som kan hota och förändra kvinnors livsvärld. Fysiska, psykiska, sociala och andliga reaktioner kan uppstå då sjukdomen uppfattas som ett hot. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser vid diagnosen bröstcancer. Metod: En kvalitativ litteraturstudie användes där nio artiklar granskades och analyserades. Studiens artiklar hittades i databaserna CINAHL, Medline och Psychinfo. Kvalitetsgranskningen utfördes enligt ett protokoll utformat av Willman, Stoltz och Bahtsevani (2011). Artiklarna analyserades med inspiration från Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av Krippendorffs (1980) innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra kategorier och fyra subkategorier. Resultat: Bröstcancerdiagnosen utlöste starka emotionella upplevelser som kan tolkas som en traumatisk kris. Kvinnorna upplevde att chock var en omedelbar reaktion på diagnosen. Rädsla för döden och viljan att leva var andra upplevelser som uppstod i samband med diagnosbeskedet. Det sociala stödet som kvinnorna upplevde var viktigt för att orka leva och kämpa mot sjukdomen. Kvinnorna sökte stöd i form av andlig och av religiös natur. Gud upplevdes som en stödjande roll under hela diagnosprocessen. Kvinnorna tillämpade även coping-strategier för att reducera hotande tankar och upplevelser som uppstod i samband med diagnosbeskedet. Slutsats: Sjuksköterskan har en viktig roll vad det gäller att uppmärksamma kvinnors upplevelser vid diagnosen bröstcancer. Ökad kunskap om kvinnors upplevelser kan ge djupare förståelse för hur sjuksköterskan ska möta dessa kvinnor på ett professionellt sätt som tillgodoser deras behov.

Temaet for denne oppgaven er ungdommers livssyn. Undersøkelsen ble gjort blant 17-18 åringer i Sandnes høsten 2010. Jeg ville prøve å få et inntrykk av hva det er som påvirker dagens 17-18-åringer til å få det livssynet de har, men jeg ville også se på hva som kjennetegner deres livssyn. Jeg har sett på ulike påvirkningsagenter som oppveksten, religionsfaget og massemediene. Deretter har jeg sett på deres begrepsforståelse når det gjelder religion og religiøsitet, meningen med livet og Gud. Til slutt har jeg sett på om deres livssyn synes å være preget av tro uten tilhørighet, eller av tilhørighet uten tro.

Sexually transmitted diseases (STDs) are a growing problem worldwide and young people are especially vulnerable. Every day about 1 million people contract a sexually transmitted disease (STD) and over half of the newly infected are young people aged between 15-24 years. Aim: The aim of this study was to investigate knowledge, attitudes and beliefs related to STDs among adolescents at a secondary school in Ho Chi Minh City, Vietnam, and to compare the genders regarding these issues. Method: This study was a descriptive and comparative cross-sectional study and a quantitative approach was used. The project was carried out at Nhan Dao Vocational Secondary School in Ho Chi Minh City, Vietnam. Two hundred and ten male and female students aged between 15-24 years participated in the study and chose to fill in the questionnaire. The questionnaire consisted of 31 questions regarding the students’ knowledge, attitude and beliefs of STD. Leininger’s Theory of Cultural Care Diversity and Universality was provided as theoretical framework. Results: The Vietnamese students at Nhan Dao Vocational School in Ho Chi Minh City, Vietnam, had low knowledge about STDs and the students’ attitudes to and beliefs about STDs showed that there exists a lot of misconceptions about the subject. The study did not show any major differences between the genders regarding knowledge, attitude or beliefs. Conclusions: Further research about young people’s practice needs to be performed in order to receive a wider perspective on young Vietnamese people’s knowledge, attitudes and beliefs. It is also important in order to be able to draw conclusions concerning whether knowledge and attitudes are related to sexual practice. Sexuellt överförbara sjukdomar (STD) är ett växande problem världen över och ungdomar är särskilt utsatta. Varje dag smittas ca 1 miljon personer av en sexuellt överförbar sjukdom (STD) och över hälften av de smittade är ungdomar mellan 15-24 år. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka kunskaper, attityder och övertygelser relaterade till sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar på en gymnasieskola i Ho Chi Minh City, Vietnam, och att jämföra könen i dessa frågor. Metod: Denna studie var en beskrivande, jämförande tvärsnittsstudie med kvantitativ metod. Projektet genomfördes på Nhan Dao Vocational Secondary School i Ho Chi Minh City, Vietnam. Tvåhundra tio manliga och kvinnliga studenter i åldern 15-24 år deltog i studien och valde att fylla i frågeformuläret. Frågeformuläret bestod av 31 frågor om elevernas kunskaper, attityder och övertygelser om STD. Som teoretisk referensram användes Leiningers teori om mångfald och universalitet i kulturrelaterad omsorg. Resultat: De vietnamesiska studenterna hade bristande kunskap om sexuellt överförbara sjukdomar och elevernas attityd till och övertygelser om sexuellt överförbara sjukdomar visade att det finns många missuppfattningar om ämnet. Studien visade inte några större skillnader mellan könen när det gäller kunskap, attityd eller övertygelse. Slutsats: Ytterligare forskning om ungdomars sexuella vanor behöver utövas för att få ett vidare perspektiv på vietnamesiska ungdomars kunskaper, attityder och övertygelser. Det är också viktigt för att kunna dra slutsatser om huruvida kunskap och attityder är relaterade till det sexuella utövandet.