Search

Sverige har idag några av Europas äldsta militära transportflygplan av typen TP 84 Lockheed Martin C-130H Hercules. Försvarsmakten har beslutat om att modifiera flygplanen så att de kan fortsätta att flyga fram till 2030 men på sikt måste ett nytt system köpas in. Uppsatsen avhandlar det beprövade flygplanet Lockheed Martin C-130J mot det nya Embraer KC-390. Analysen avhandlar en komparativ jämförelse mellan två olika transportflygplan samt systemens införande i Försvarsmakten. Fallet är en del av en jämförelse mellan flygplanen med turboprop-och turbofläktmotorer. Jämförelsen kommer att kopplas mot Andersson et al:s teori om militär nytta. Slutsatserna från analysen är att vid ett införande av C-130J kommer ett driftsäkert system med lång erfarenhet av att operera i konfliktzoner med provisoriska landningsbanor tillföras Försvarsmakten. Flygplanets prestanda och begränsningar är redan kända. Vid införandet av KC- 390 är uppgifterna om prestanda och begränsningar en osäkerhet då systemet ännu inte är i tjänst. Osäkerheter som förmågan att operera från provisoriska flygfält måste tas i beaktande. Dock är flygplanet bättre avseende räckvidd, lastkapacitet samt hastighet, detta på grund av flygplanets turbofläktmotorer. This thesis considers the problem of Sweden currently having some of Europe's oldest military Hercules transport aircraft of the type TP 84 Lockheed Martin C-130H Hercules. The Swedish Armed Forces have decided to modify the aircraft to extend it to 2030, but in the long term a new system must be procured. This thesis deals with the proven aircraft Lockheed Martin C-130J compared to the new Embraer KC-390. The approach uses Andersson et al's theory of military utility to compare two different transport aircraft as well as the system's introduction into the Swedish Armed Forces. The case is part of a comparison of aircraft with turboprop against turbofan engines. The conclusions from the analysis are that the C-130J is an operational system with long experience of operating in conflict zones from provisional runways, and the aircraft's performance and limitations are already known. With the KC-390, performance and limit data are an uncertainty whilst the system is not yet in service; as is its ability to operate from temporary airports. However, this aircraft is better in terms of range, load capacity and speed, due to the aircraft's turbofan engines.

Studiens syfte är att öka förståelsen för möjligheterna med modern artificiell intelligens (AI) vid militär användning genom att bidra med information om ny teknik. Moderna civila applikationer av datorseende som skapats genom användande av så kallade artificiella neurala nät visar resultat som närmar sig den mänskliga synens nivå när det gäller att känna igen olika saker i sin omgivning. Denna studie motiveras av dessa observationer inom området AI i förhållande till situationer i luftstrid då pilotens syn används för att känna igen flygplan innan det bekämpas. Exempelvis vid användande av hjälmsikte riktar pilotens ögon målsökaren hos en luftmålsrobot mot det flygplan som robotens målsökare sedan låser på. Utanför visuella avstånd kan pilotens ögon av naturliga skäl inte användas på detta sätt, varför datorseende använt i en luftmålsrobot undersöks. Resultaten från studien stödjer att datorseende genom användande av artificiella neurala nät kan användas i en luftmålsrobot samt att datorseende kan utföra uppgiften att känna igen stridsflygplan. This study is aimed at increasing the knowledge to those concerned within the Armed Forces by providing information on the possibilities of modern artificial intelligence (AI). Motivation comes from observations of civilian technology on the use of AI in the field of Computer Vision showing performance equaling the level of the human vision when using the technology of Deep Learning of Artificial Neural Nets. In air-combat aircraft the pilot´s vision is used for recognizing the aircraft that is about to be shot down. For example when utilizing helmet mounted displays, the seeker of an air-target-missile is directed upon the aircraft on which the pilot´s eyes are looking. However when air-target-missiles are utilized beyond visual range the pilot´s vision cannot help in directing the seeker on a specific target. Therefore computer vision within an air-target-missile is studied. The results of the study support that the technology of neural networks may be used in an air-target-missile and that computer vision provided by this technology can do the job of recognizing a combat aircraft.

Till följd av Försvarsmaktens tidigare inriktning mot insatsförsvar och den strategiska time-out som präglade början av 2000-talet förfogar luftvärnet idag över luftvärnssystem som är flera decennier gamla. Systemen är inte dimensionerade för att möta dagens högteknologiska motståndare och regeringen har därför beslutat att en ersättare till Robotsystem 97 skall vara på plats senast 2020. Valet står mellan Patriot och Aster SAMP/T, syftet med detta arbete är därför att undersöka och bedöma den militära effektiviteten för respektive luftvärnssystem. Undersökningen baseras på en komparativ analys där luftvärnssystemen jämförs utifrån ett scenario med tillhörande händelseförlopp och kravställningar. Slutligen sammanställs och presenteras resultatet i en multimålmodell för att på ett kvantitativt sätt kunna mäta skillnaderna mellan systemen. Resultatet visar på att Aster SAMP/T har störst potential att vara effektivt i en given kontext men att Patriot också uppfyller de krav som ställs nästintill utan begränsning. Då jämförelsen grundar sig på ett begränsat scenario med specifika förutsättningar är det viktigt att ha i beaktande att resultatet endast har validitet mot det scenario och kravställningar som luftvärnssystemen jämförts utifrån. As a result of the Swedish Armed Forces previous focus on international operations and strategic timeout in the beginning of the 21st century, the air defense today has surface-to-air missile systems that are several decades old. The systems are not designed to handle today’s high-tech opponent and the government has therefore decided that a replacement for MIM-23 HAWK must be in place by 2020. The choice stands between Patriot and Aster SAMP/T, the purpose of this paper is therefore to investigate and assess the military effectiveness of each surface-to-air missile system. The survey is based on a comparative analysis where the systems are compared to each other in a scenario which includes several events and requirements. Finally, the results are compiled and presented in a multi-goal-model to quantitatively measure the differences between the systems. The result shows that Aster SAMP/T has the greatest potential of being effective in a given context, but that Patriot also meets the requirements almost without any limitations. As the comparison is based on a particularly limited scenario with very specified conditions, it is important to take into account that the result is valid only against the scenario and requirements from which the systems are compared.

This thesis explores the relative value that norms have on U.S. nuclear policies, particularly on their constraining effect on nuclear weapon use and possession. Contemporary academic literature explores how norms constrain the use of nuclear arms, but further research is needed to determine how they affect policies of possession. Using case studies from the Cold War, this thesis presents research indicating that norms have had inconsistent constraining effects on nuclear use and possession policies. Upon applying four leading theories on how norms affect U.S. nuclear policymaking, it becomes clear that no single theory dominated policymaker decisions throughout the Cold War. Instead, differing circumstances created vast inconsistencies as to the constraining effects that norms had on nuclear strategies. Today's policymakers must understand the constraining role that norms have on nuclear policy, and that these norms differ in their constraining effects when nuclear policies are broadened beyond just those of nuclear use. Nuclear policies regarding the possession of nuclear weapons are also influenced by norms, but not necessarily in the same way as they are for nuclear use. http://archive.org/details/normativefactors1094550469 Captain, United States Army Approved for public release; distribution is unlimited.

För att känna igen eller identifiera egna förband och enheter har man sedan långt tillbaka använt sig av olika metoder. Oftast har dessa utgjorts av olika symboler och tecken på fanor, flaggor, uniformer med mera. I nutid har allt fler olika tekniska system för igenkänning och identifiering, eller så kallad Combat Identification (CID), av egna förband, börjat användas. Dessa system uppvisar mer eller mindre komplexitet, har olika för- respektive nackdelar och bidrar i olika utsträckning till förmågan att framgångsrikt genomföra CID. Syftet med uppsatsen är att jämföra olika CID-system konstruerade för avsutten trupp för att öka kunskapen avseende den militära nytta systemen har med avseende på minskad risk för vådabekämpning när ett förband sätts in i urban miljö. Vid jämförelsen av de olika systemen kan konstateras att CID-systemen endast ger militär nytta när ett förband har en uppgift där stridsförloppen är långsamma, till exempel övervakning. De CID-system som särskilt utmärker sig vid övervakning är TIR-systemen. Since long ago different methods have been used in order to recognize or identify own units. Most often the methods consisted of different symbols and signs placed on banners, flags, uniforms and so on. Today several different technical systems for recognition and identification of own units, so called Combat Identification (CID), are entering service. The systems show more or less complexity in their construction, hold advantages as well as disadvantages and thus contribute in varying degree to the ability to successfully carry out CID. The purpose of this essay is to compare different CID-systems designed for ground soldiers, in order to increase the knowledge of what military utility the different systems may have in terms of reducing the risk of friendly fire when a unit is deployed in an urban environment. When comparing the different systems it is clearly that CID-systems only give military utility when a unit has a task where the battle progress is slow, such as surveillance. The CID-system that especially excels when used in surveillance is the TIR-systems.

Mobilt Kärnnät (MKN) är benämningen på kommunikationsinfrastrukturen i Försvarsmaktens Ledningssystem IO 2014. MKN realiseras genom sammankoppling av mobila noder som är grupperade vid staber och förband inom markarenan. Ett flertal transmissionssystem och transmissionsmedia kan användas för sammankoppling. I detta arbete har sammankoppling med två olika radiolänksystem studerats. Radiolänk 371 utvecklades för att hantera transmissionen i arméns tidigare sambandssystem, Telesystem 9000. Radiolänk 373 är under utveckling och införande. Utgångspunkten för jämförelsen har varit MKN kravställning. Kraven har inordnats under ett urval den militära lämplighetens indikatorer, som är en del i konceptet för militär nytta, för att ge svar på om det införandet av det nya systemet kan bidra till den militära nyttan. Arbetet indikerar att införandet av ett nytt radiolänksystem som transmissionssystem i MKN kommer att bidra till den militära nyttan genom ökad överföringskapacitet i nätet, möjligheter till större flexibilitet vid upprättande av transmissionsnätet och det nya radiolänksystemets förmåga att sända och mottaga i två riktningar samtidigt, med olika moduleringsformer, med endast en utrustning. Radio relay links is used to connect the system nodes within the land component commands communication network structure. The radio relay link-system used today, Radio relay link 371, was developed in the mid-80s to support the former communication network structure, Telecommunication System 9000. The development of technology since has made the old radio relay link outdated and the Swedish Defence Materiel Administration has developed a new radio relay link system, RL 373, to the Swedish Armed Forces. The purpose of this study was to examine whether the new radio relay link better contributed to the military utility, by comparing the two radio relay link systems towards the demands that are set for the communication network structure. The study indicates that the implementation of the new radio relay link better contributes to the military utility by adding increased flexibility, both tactical and technical and it also supports higher transmission speeds. The new system is also able to establish two connections in different directions from one piece of equipment and the adaptive modulation capability built in the system also contributes to the desired flexibility.

This new security development is expected to increase interest fromNorthern European states in supporting the development of conceptually newstealthy ground platforms, incorporating a decade of advances in technology andexperiences from stealth platforms at sea and in the air. The scope of thiscase study is to draw experience from where we left off. At the end of the1990s there was growing interest in stealth for combat vehicles in Sweden. Anambitious technology demonstrator project was launched. One of the outcomes wasa proposed Systems Engineering process tailored for signature managementpresented to SPIE in 2002.(Olsson et.al, A systems approach…, Proc. SPIE 4718 )The process was used for the Swedish/BAE Systems Hägglunds AB development of amultirole armored platform (The Swedish acronym is SEP). Before development wascompleted there was a change of procurement policy in Sweden from domesticdevelopment towards Governmental Off-The-Shelf, preceded by a Swedish ArmedForces change of focus from national defense only, towards expeditionarymissions. Lessons learned, of value for future development, are presented. Theyare deduced from interviews of key-personnel, on the procurer and industrysides respectively, and from document reviews.

Det militära sambandssystemet RA180 börjar bli föråldrat samtidigt som mobiltelefoni utvecklas snabbt. Systemen skiljer sig från varandra ur flera aspekter, men den allmänna färdigheten i att använda mobiltelefoni ger fördelar för militärt samband. Tidigare forskning har visat att det finns en del brister hos mobiltelefoni, men hur dessa brister förhåller sig till ett sambandssystem som redan används av Försvarsmakten finns inte att studera. Den här uppsatsen syftar till att undersöka om det finns någon militär nytta av att använda mobiltelefoni för samband, istället för RA180. För att göra det görs en systemanalys där systemen jämförs och värderas sinsemellan. I uppsatsen framkommer flera av de möjligheter som finns om mobiltelefoni används som sambandssystem och en av de största är att systemet har en högre tillgänglighet tack vare den befintliga infrastrukturen. Mobiltelefoni har en lägre militär nytta än RA180 i ett specifikt scenario, men flera av de anledningar som gjorde den militära nyttan lägre finns det lösningar för. Kryptering är en av dessa och det finns alternativ som skulle höja säkerheten avsevärt hos mobiltelefoni. The military communication system RA180 is aging while mobile telephony is evolving rapidly. These systems differ from each other in many aspects, but the overall skill in using a mobile phone offers benefits for military communication. Previous research has shown that there are some flaws in mobile telephony, but how these deficiencies relate to a communication system that is already in use by the Armed Forces have not been studied yet. This essay aims to investigate whether there is any military utility of using mobile telephony for the communication instead of RA180. A systems analysis, where the systems are compared and evaluated, will be implemented for this purpose. The essay reveals several opportunities available when mobile telephony is used as communication systems and one of the main potential is that the system has a higher availability due to the existing infrastructure. Mobile telephony has a lower military utility than RA180 in a specific scenario, but for several of the reasons that resulted in a lower military utility there are solutions. Encryption is one of these and there are options that would improve security significantly in mobile telephony.

The transformation of the Swedish Armed Forces is bringing about major changes in many areas. Indirect fire is one capability affected by these changes. Financial savings, a shrinking organization and higher eligibility requirements mean that fewer soldiers will gain access to exclusive high-tech support resources such as the JAS 39 Gripen aircraft and the ARCHER artillery system. This thesis aims to examine whether access to indirect fire capability can be increased through the use of civilian products and communication networks. Technology development in the civilian mobile communications area is exponential and nations such as the USA, facing challenges similar to those of the Swedish Armed Forces, devote substantial resources to research and development. Is the use of mobile phones for military purposes the innovation needed by the Swedish Armed Forces, do the necessary technical conditions exist and is the technology applicable during peace and wartime operations? The results indicate that the military use of commercial technology is too low at the moment, but that the technology itself sets no limits, and that there is a need and a demand to develop military mobile apps. The robustness of commercial networks does not meet Armed Forces’ requirements and the Armed Forces need a clear strategy that states the aims and objectives before procurement and implementation is possible. The results show further that, regardless of the challenges identified, there are good reasons to continue to pursue these issues in order to build up experience and knowledge in this area of technology. The development of civil mobile phone technology for military purposes will mean that there is an economically viable resource to use in the future.

Minor utgör ett hot mot civilbefolkningen men även personal i fredsfrämjande insatser riskerar att skadas av minorna under patruller i insatsområdet. Idag används minhunden i Försvarsmakten för att lokaliera minor i kombination med minpik och metalldetektor. Hunden har sina begränsningar och har under flera perioder varit på väg att fasas ut till förmån för tekniken. Minans doftbild, minhunden och den elektroniska nosen beskrivs och mynnar ut i en analys där för-/nackdelar presenteras och därefter diskuteras. Den militära nyttan i den militära kontexten, insats med undsättningsstyrka (MRT) utgör ramverk i uppsatsen. Vid en undsättningsinsats med MRT är det av största vikt att minorna kan lokaliseras, märkas ut och undvikas. Hunden har förmåga till lokalisering av minor vilket den elektroniska nosen Fido saknar. Minornas doftbild överlappar varandra. Fido kan inte särskilja minorna från varandra utan endast bekräfta förekomst i ett område vilket inte bidrar till den militära nyttan när en fri väg ska sökas fram till en skadeplats. Landmines pose a threat to the civilian population but personnel in peacekeeping operations could also be harmed by landmines during patrols in the area. Today the Swedish Armed Forces use mine detection dogs to locate landmines. The mine detection dogs are used in combination with prodders and metal detectors. The dogs have their limitations and there have been several attempts to phase them out and replace them with technology. Substances detected by dogs and electronic noses, the mine detection dog and the electronic dog nose Fido are described and incorporated in an analysis where advantages/disadvantages are presented and then discussed. Military utility in a military context constitute the frame of the essay. The military context is an operation with a mine rescue team to rescue an injured person in a mine field. In a rescue operation with a mine rescue team the most important thing is to locate, mark and avoid the landmines. The dog can locate landmines but the electronic nose Fido cannot. The chemical signatures from the landmines overlap each other making it difficult for Fido to pinpoint the exact location. Fido can confirm the presence of landmines in an area which does not have military utility during mine rescue team operations to find a free path and rescue an injured person out from a minefield.