Search

Studiens syfte är att beskriva hur yrkesverksamma lärare i högre utbildning uppfattar att AI kan påverka både studenters kunskapsutveckling och deras undervisningsroll. Utifrån studiens syfte, frågeställningar och teori, tillämpades en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju lärare vid fyra olika lärosäten har intervjuats. Analysen utgick från en fenomenografisk analysmodell. Analysmodellen utgjorde ett underlag för att rekonstruera lärarnas utsagor efter den teoretiska utgångspunkten, i syfte för att visa ett utfallsrum på studenternas kunskapsutveckling. Resultaten visar att lärare har skilda uppfattningar om AI:s påverkan på kunskapsutvecklingen och på deras undervisningsroll. I relation till resultatet framgick det att AI kan utgöra en stödfunktion för att främja kunskapsutvecklingen. Vidare visar resultatet även att lärare kan uppfatta AI som ett hinder. Den bakomliggande orsaken ansågs vara fusk. Lärare tycks uppfatta att AI kan ha en positiv inverkan på deras undervisningsroll, genom att frigöra mer tid för interaktion med studenterna. Slutsatsen som kan dras från denna studie är, att AI inte bidrar till kunskapsutveckling. Lärare är medvetna om både möjligheterna och hinder som kan komma uppstå med användningen av AI. Kunskapen kring lärares uppfattningar om AI, kan bidra till ökad förståelse för hur AI kan nyttjas i syfte att främja studenters kunskapsutveckling. Det kan även utgöra ett underlag för vidareutveckling och anpassning av AI inom högre utbildning.

I rapporten presenteras en sammanställning av aktiviteter och erfarenheter som gjorts under vårterminen 2023 inom ramen för satsningen på hybrida projekt vid Umeå universitet. Projektet ”Hybridverkstad för flexibelt lärande” sker i Umeå universitets regi och ”Learning Lab Umeå” är ett samverkansprojekt mellan Akademiska hus och Umeå universitet. Fokus i båda projekten är att skapa lärandesituationer där studenter kan delta på plats och digitalt, samtidigt och med likvärdiga förutsättningar.Detta är den andra rapporten i en serie, där vi precis som i den första fokuserar på aktiviteter och fortsatt utvecklingsarbete.Rapporten har sammanställts av Jonas Lindholm och Åse Tieva, båda Umeå universitet samt Marie Leijon, Malmö universitet. Denna rapport fokuserar på erfarenheter och kunskap som utvecklats inom ramen för projekten Learning Lab Umeå samt Hybridverkstad för flexibelt lärande vid Umeå universitet -vt23. Rapporten bygger på utvärderingar, presentationer och reflektioner som vi kopplar till aktuell forskning inom området.Rapporten inleds med en kort bakgrund, därefter presenteras del 1 ”A – som iaktiviteter” som redogör för verksamheten och tankar om fortsatt utvecklingsarbete. I rapportens andra del "B – som i berättelser” delar sex lärare med sig av sina erfarenheter av hybridundervisning. I den tredje och avslutande delen “C – som i case” diskuteras ett case från slöjdundervisning med fokus på stöd., Learning lab, Hybridverkstad för flexibelt lärande

Med stöd och finansiering från Universitets- och högskolerådet, UHR.

Denna strukturerade litteraturstudie undersöker vilka verktyg och tekniker relaterade tillartificiell intelligens (AI) som kan understödja lärare genom att överta repetitiva ochtidskrävande administrativa uppgifter som ligger utanför den direkta interaktionen mellanlärare och student. Genom att granska tillgänglig forskning inom detta område kartläggervi dessa. Denna kartläggning följs sedan av en diskussion om resultatet och potentialen iden senaste tekniken samt en fingervisning om var ytterligare forskning kan ta vid. För att kartlägga befintlig forskning i ämnet har denna litteraturstudie genomförts medutgångspunkt i en generell kurs uppdelad i tre faser: före, under och efter. På grund avden potentiella omfattningen av detta område undersökte vi ett fall per fas, respektivekursdesign, rättning och kursutvärdering. Litteraturstudien är begränsad till högre utbild-ningsinstitutioner såsom universitet och högskolor. Våra resultat visar att majoriteten av de AI-verktyg och -tekniker som används inomdessa tre områden är baserade på naturlig språkbearbetning (NLP) och neurala nätverk.Vi fann att det finns en större mängd forskning inom rättning jämfört med kursdesign ochkursutvärdering, och att forskningen inom alla dessa områden ökar över tiden. Vi noterardock en brist på forskning som undersöker den praktiska användningen av dessa verktygoch tekniker av lärare., This structured literature study examines which tools and technologies related to artificialintelligence (AI) that can support teachers by replacing repetitive and time-consumingadministrative tasks that are outside of the direct interaction between teacher and student. By reviewing available research in this field, we map these findings. This is then followedby a discussion of the results and potential of the latest technology, as well as an indicationof where further research can take place.To map existing research on the subject, this literature study has been conducted basedon a general course divided into three phases: before, during, and after. Due to the po-tential size of this area, we investigated only one case per each phase, respektively coursedesign, grading and course evaluation. The literature study is limited to higher educationinstitutions such as universities and colleges. Our results shows that the majority of AI techniques and tools used in these three areasare based on natural language processing (NLP) and neural networks. We found that thereis a greater amount of research focused on grading compared to course design and courseevaluation, and that research in all these areas is increasing over time. However, we note alack of research investigating the practical usage of these tools and techniques by teachers.

Begreppet Livslångt lärande går att se ur flera perspektiv som individuellt, organisatoriskt och socialt. Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera och problematisera begreppets användning inom områden såsom teknologisk utveckling, inom utbildning samt arbetsliv. I denna studie används Laclau och Mouffes diskursteori både som teori och metod. Detta har gjorts genom att utföra en diskursanalytisk litteraturstudie där 15 publicerade och referentgranskade forskningsartiklar har undersökts, ur två olika databaser. I analysen framkom en diskursiv kamp bland foskningsdiskurser genom att ta fram moment, nodalpunkt, element, flytande signifikant och ekvivalenskedjor. Resultatet visade på tre teman: lärande genom livet, utveckling av utbildning och integration av teknologi. Inom temat lärande genom livet samlades olika synsätt på hur ett livslångt lärande uttrycktes samt förbättringar. Tema två som var utveckling av utbildning samlade synsätt på utbildningssätt och utbildningsutveckling. Tema tre som var integration av teknologi samlade synsätt på hur teknologi kan underlätta lärandesituationer. Diskurserna visade att livslångt lärande kämpar mot kontinuerligt lärande och kontinuerlig/livslång utbildning om arbetsrelaterade och utbildningsrelaterade frågor. En slutsats var att begreppet livslångt lärande fortfarande är i ombildande och inte blivit fixerat.

Syftet med studien var att undersöka de erfarenheter lärare inom högre utbildninghade av hybridundervisning, men också vilka förutsättningar de ansåg nödvändiga föratt kunna bedriva hybridundervisning. För att uppnå syftet genomfördes en kvalitativintervjustudie med sju lärare inom högre utbildning, och resultatet analyseradesgenom en innehållsanalys med fokus på mening. Resultatet visade flera brister medhybridundervisning som undervisningsform, så som tidsbrist, teknikstrul och bristandeinteraktion. Resultatet visade också flera möjligheter med hybridundervisning, så somflexibilitet och individuella förutsättningar för deltagande. Resultatet analyseradesmed stöd av ramfaktorteorin. Slutsatsen blev att hybridundervisning inte enbart tänjerpå ramarna på ett positivt sätt utan också medför flera problem. Då kravet påhybridundervisning ökar, behöver hänsyn tas till alla de aspekter som de förändradevillkoren innebär för lärare och studenter när undervisningsformen ska planeras ochimplementeras.

En förbättrad förståelse för hbtq+ studenters upplevelser av högre utbildning! Det tydliga budskapet framförs i en artikel som nyligen publicerats i Higher Education Research and Development.

Chatbot is a digital tool that, via AI technology, makescommunication between humans and technology possible.Chatbots are commonly used as, for example, digitalcustomer service assistance, but have recently also madeinroads into the education sector. Previous research hasshown predominantly positive results when it comes to theapplication of chatbots as a learning tool, especially how itcan promote the learning and interaction process of students.However, there is insufficient research that examinesstudents' attitudes towards using chatbots as tools in theirstudies. This study therefore aims to identify students'attitudes towards using chatbots in the educationalenvironment. The research question What preferences dostudents have for using chatbots for educational purposes?was answered through a cross-sectional study and mixedmethod research. An explanatory-sequential design wasused where questionnaires first were used as a datacollection method and then interviews were conductedbased on the quantitative data. The technology acceptancemodel (TAM) was the basis for creating the survey questionsand it was answered by 86 students studying at Mid SwedenUniversity, which resulted in a response rate of 14.93%. Thesurvey responses were analyzed with the help of identifyingthe central tendency, which was carried out by finding theresult's mean value, median value and typical value. Theinterview questions were created based on the results of thesurvey questions and 4 interviews were conducted. The datafor the survey and the interviews could then be analyzedusing TAM3.The study resulted in an ambiguous attitude towards the useof chatbots in an educational environment where it identifiedboth negative and positive attitudes in students. In thesurvey responses it was possible to identify that malestudents and those under the age of 36 have a more positiveattitude towards using a chatbot, which also was confirmedin the interviews. It has also emerged that previousexperience and vo, En chatbot är ett digitalt verktyg som via AI-teknologimöjliggör kommunikation mellan människa och teknik.Chatbottar är vanligt förekommande som exempelvisdigitala kundtjänstmedarbetare men har på senaste tidenäven gjort intåg i utbildningssektorn. Tidigare forskning harpåvisat övervägande positiva resultat när det kommer tillapplicering av chatbottar som läroverktyg, framför allt hurde kan främja inlärning- och interaktionsprocessen hosstudenter. Dock finns otillräcklig forskning som undersökerstudenters attityder till att använda chatbottar somhjälpmedel i deras studier. Denna studie syftar därför på attidentifiera studenternas inställning till att användachatbottar i utbildningsmiljön. Forskningsfrågan: Vilkainställningar har studenter till att använda chatbottar i sinutbildning? besvarades genom en tvärsnittsstudie ochflermetodsforskning. En förklarande-sekventiell designtillämpades där enkäter initialt användes somdatainsamlingsmetod och därefter genomfördes intervjuerbaserat på det kvantitativa resultatet. Teccnology acceptancemodel (TAM) låg till grund vid skapandet av enkätfrågornaoch den besvarades av 86 studenter som studerar på femolika program på Mittuniversitetet vilket resulterade i ensvarsfrekvens på 14,93%. Enkätsvaren analyserades medhjälp av att identifiera den centrala tendensen, vilketutfördes genom att finna resultatets medelvärde,medianvärde och typvärde. Fyra intervjuer genomfördes därintervjufrågorna skapades baserat på resultatet avenkätsvaren. Data för enkät och intervjuer analyseradessedan med hjälp av TAM3.Studien indikerade en tvetydig inställning till användandetav chatbottar i utbildningsmiljö då det identifierats bådenegativa och positiva inställningar hos studenter. Ienkätsvaren gick det att identifiera att manliga studenter ochde under 36 år har en mer positiv inställning till att användaen chatbot vilket även styrktes vid intervjuerna. Det har ävenframkommit att tidigare erfarenhet och frivillighet är viktigtvid inställningen och a

Denna studie har som fokus och syfte att undersöka på vilket sätt det nedärvda och förvärvade utbildningskapital påverkar gymnasieungdomars framtida utbildningsstrategier i landsbygdskommuner i Norrbotten. Studien har även som syfte att undersöka hur platsen där gymnasieungdomarna bor påverkar det nedärvda och förvärvade utbildningskapitalet och om platsen är en av förklaringarna på att många gymnasieungdomar söker sig bort från landsbygdskommuner i Norrbotten och vidare till högre utbildning på större orter. Följande teoretiska tillika utbildningssociologiska begrepp av Pierre Bourdieu har använts för att bearbeta och besvara studiens syfte; utbildningskapital och utbildningsstrategi. Metoden för att samla in data var kvantitativa enkätundersökning med kvalitativa inslag. 20 personer svarade på enkäten från gymnasieskolans studieförberedande klasser fördelat på två mindre landsbygdsorter, Pajala och Arvidsjaur. De analysmetoder som användes för att bearbeta insamlade data var univariat analys och tematisk innehållsanalys. Resultatet i studien indikerar att de utbildningsstrategier som växer fram påverkas av det nedärvda och förvärvade utbildningskapitalet hos ungdomar i Norrbottens inland. Framväxten av individens utbildningsstrategi beror även på geografiska och socioekonomiska omständigheter. Det går inte automatiskt att säga att ett högt utbildningskapital hos föräldrarna leder till att en individ söker sig vidare till högre studier samtidigt som det inte går att säga att ett lågt utbildningskapital hos föräldrarna gör att individen inte söker sig vidare till högre studier. Utan platsen, familjen, kulturen man växer upp och lever i och de socioekonomiska förutsättningar inverkar också på vilka utbildningsstrategier som växer fram hos individen. Föräldrars utbildningskapital är närvarande för ungdomarna, både det höga och låga utbildningskapitalet hos föräldrarna inverkar på ungdomarnas utbildningsstrategier när de tar form.

Det pågår en stor förändring i arbetsliv och samhälle i samband med lansering av olika generativa AI verktyg som skapar innehåll varierande former. Centralt i debatten är ChatGPT, som har väckt mängder av diskussioner i media angående risker för missbruk, särskilt inom utbildningssektorn. Denna studie syftar till att skapa och bidra till förståelse över ChatGPT och dess användbarhet, samt utmaningar genom att analysera acceptansen hos lärare och studenter i högre utbildning. Detta genom att använda teorier från nya vetenskapliga artiklarna angående ChatGPT i högre utbildning, samt jämföra dem med kvalitativa data i form av perspektiv och åsikter från lärare och studenter, och slutligen analysera dem i ett samband med tidigare utbildningsteknologier. Studiens resultat tyder på att ChatGPT har relativt blandad acceptans och delvis haft fördelaktiga effekter på genomförandet av uppgifter i högre utbildning beroende på kunskapsämne. ChatGPT har redan uppvisat anmärkningsvärda förändringar i arbetsprocessen för både lärare och studenter, däremot förekommer det obesvarade frågor och etiska problematik vilket för närvarande förhindrar dess möjligheter som ett potentiellt revolutionerande utbildningsverktyg i högre utbildning.

Digital utbildning erbjuder många möjligheter, men det finns även utmaningar som behöver övervinnas för att fullt ut utnyttja dess potential. En av dessa utmaningar är kvaliteten och effektiviteten hos digitala verktyg och plattformar. För att säkerställa en framgångsrik digital utbildning måste digitala verktyg vara av hög kvalitet och tillförlitliga. Det är också viktigt att ha välfungerande digitala verktyg och plattformar för att skapa en engagerande och dynamisk inlärningsmiljö. Studien fokuserar på hybridundervisning, där studenter deltar både på campus och på distans samtidigt. Genom att undersöka både synkron och asynkron interaktion mellan studenter och lärare via digitala verktyg och plattformar strävar studien efter att få insikter om hur studenter upplever interaktionen. Forskningsfrågorna undersöker vilka faktorer som kan hindra interaktion inom hybridundervisning, om det finns skillnader i interaktionsupplevelser mellan distansstudenter och studenter på campus, samt vilka utmaningar som finns kopplade till interaktionsupplevelserna inom hybridundervisning. Genom att identifiera och förstå dessa interaktionsutmaningar och skillnader kan studien ge värdefulla insikter för att optimera digitala verktyg och plattformar inom hybridundervisning. Resultaten kan bidra till att skapa en mer engagerande och effektiv inlärningsmiljö för studenter som deltar både på distans och på campus., Digital education offers many opportunities, but it also presents challenges to overcome to fully leverage its potential. One of these challenges is the quality and effectiveness of digital tools and platforms. To ensure successful digital education, digital learning resources must be of high quality and reliability. It is also important to have well-functioning digital tools and platforms to create an engaging and dynamic learning environment. The study focuses on hybrid education, where students participate both on campus and remotely. By examining both synchronous and asynchronous interaction between students and teachers through digital tools and platforms, the study aims to gain insights into how students experience this type of interaction. The research questions investigate factors that may hinder interaction in hybrid education, whether there are differences in interaction experiences between remote students and on-campus students, and what challenges are associated with interaction experiences within hybrideducation. By identifying and understanding these interaction challenges and differences, the study can provide valuable insights for optimizing digital tools and platforms in hybrid education. The results can contribute to creating a more engaging and effective learning environment for students participating both remotely and on campus.

Denna studie syftade till att undersöka nyexaminerade personalvetares självupplevda anställningsbarhet och få en nyanserad förståelse för vem som bär ansvaret för anställningsbarheten. Studien har utgått från följande tre forskningsfrågor: I vilken utsträckning upplever personalvetare att de är anställningsbara efter avslutad akademisk utbildning? och Vem ansvarar enligt personalvetares upplevelser för deras anställningsbarhet på arbetsplatsen? och Vem bör enligt personalvetare ta ansvar för deras anställningsbarhet? Dessa frågeställningar har besvarats genom en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta nyexaminerade personalvetare. Datainsamlingen har följts av fenomenologisk databearbetning som mynnat ut i en tematisk analys utifrån de teoretiska utgångspunkterna fenomenologi och anställningsbarhet. Resultaten har visat att majoriteten av de nyexaminerade personalvetarna upplevde sig anställningsbara efter avslutad utbildning, men att de informanter som erhållit arbetslivserfarenhet inom HR-arbete under studietiden upplevde sig anställningsbara i högre utsträckning än de som inte hade praktisk erfarenhet vid examen. Personalvetarnas upplevelser visade sig vara att mindre formella tillfällen främjade deras anställningsbarhet i stor utsträckning, exempelvis genom samtal med kollegor eller närmsta chef. Slutligen delade samtliga informanter upplevelsen att ansvaret för sin anställningsbarhet bör ligga hos de själva, men att i vilken utsträckning en individ kan lyckas göra sig mer anställningsbar både kan begränsas samt möjliggöras av arbetsgivaren. Utifrån resultatet kan det slutligen sägas att det är praktiska erfarenheter som bidrar till den självupplevda anställningsbarheten i störst utsträckning, men att ansvaret för att gagna de erfarenheterna ligger på individnivå idag. Det individuella ansvaret är samtidigt något som upplevdes positivt av personalvetarna vilket kan ses som studiens huvudsakliga bidrag.

År 2001 utvidgades högskolelagen det i Sverige ett krav på landets universitet och högskolor, där kravet uppmanade lärosätena att tillämpa breddad rekrytering vid antagningen av studenter. Syftet med lagkravet är förhoppningen om att högre utbildning ska reflektera det svenska samhället och därigenom motverka social snedrekrytering. Begreppet breddad rekrytering har således givits plats i lärosätenas rekryteringsprocess. Vårt intresse för social snedrekrytering föranledde oss till att undersöka detta ämne närmre, främst att undersöka hur lärosäten definierar och arbetar med breddad rekrytering. Vid närmare undersökning framgick det att den tidigare forskningen kring detta ämne är begränsad, detta påvisade en forskningslucka som vi ämnade att fylla. Syftet med uppsatsen blev att först studera hur statliga myndigheter ålägger direktiv till lärosätena i deras arbete kring breddad rekrytering. Detta efterföljdes av intervjuer med utvalda lärosäten för att undersöka det praktiska arbetet med breddad rekrytering. Vid valet av lärosäten beslutade vi oss för två högskolor och två universitet. Selektionen baserades främst på intresset av att undersöka potentiella skillnader i definition och arbetssätt. Genom riktad innehållsanalys har vi kodat det insamlade materialet för att sedan analysera empirin genom nyinstitutionell teori. Vårt val av teori har tillhandahållit oss med relevanta begrepp och förklaringsmodeller för de fenomen vi observerat under vår bearbetningsprocess. De resultat som framkommit har visat på de svårigheter som arbetet kring breddad rekrytering innebär. Svårigheterna härstammar främst från begreppets otydliga definition, där varje enskilt lärosäte själva fått stå för tolkning och strategi. Resultatet visade därigenom även strategiernas skiftande mognad vid de utvalda lärosätena. Dessutom har resultaten visat på de starka sociala krafter som omgärdar begreppet och dess mening.

The AI-based chatbot ChatGPT has taken the world by storm, especially the education sector, as it has the ability to generate full reports, write scripts, assess reports and much more. The disruptive technology ChatGPT is changing the way students learn and the way lecturers teach by offering an exciting new approach to teaching and learning. As ChatGPT has had rapid development, a need for knowledge about the technology has been formed in higher education. The idea of ​​this study is to fill that need and give higher education better knowledge of what ChatGPT has to offer. This study investigates the potential impact of ChatGPT, an artificial intelligence-based algorithm, on the practices and routines in higher education. The study has a qualitative approach and was conducted through three interviews with teachers from different institutions at Umeå University. We also conducted a document study to gather input from teachers across the country to get a wider perspective. The results suggest that the emergence of ChatGPT has the potential to change the way teachers approach their teaching and interact with students. ChatGPT can provide students with quick access to information and feedback, and assist teachers in providing personalized learning experiences and support to students. Additionally, we found that it is important to be critical of the responses generated by ChatGPT since it generates answers based on a series of guesses, which can also be biased. Due to ChatGPTs capabilities of generating realistic texts, institutions may also have to modify examinations and assessment methods to ensure academic integrity. Overall, the findings of this study suggest that the emergence of ChatGPT has the potential to bring significant changes to the practices and routines in higher education, and that teachers should be prepared to adapt to these changes in order to effectively leverage the benefits of this technology.

Hållbar utveckling behövs för att bidra till en hållbar framtid. Linneuniversitetet vill främja hållbar utveckling genom kursen lärande för hållbar utveckling. Syftet i den här studien är att utvärdera kursens effekt på integrering av kunskap om hållbar utveckling i yrkesrollen. Studien består av en kvantitativ metod med en deduktiv ansats. Studien är en tvärsnittsdesign med enkätundersökning. En enkätundersökning skickades ut till 79 kursdeltagare som genomfört kursen Lärande för hållbar utveckling. Studien fick svar från 33 kursdeltagare. Uppsatsen analyserar två hypoteser med tre stycken variabler. Resultatet visar att kursdeltagarna som svarat på enkäten hade förvärvat kunskap och kompetensutveckling efter genomförd kurs. Resultatet visar även att de flesta kursdeltagare hade integrerat sin projektplan delvis. Kursdeltagarna som delvis eller inte alls integrerat sin projektplan hade ändå integrerat hållbar utveckling. Studien visar även att de kursdeltagare som delvis eller inte alls integrerat sin projektplan fann organisatoriska hinder till att integrera hållbar utveckling.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur studenter med diagnosen dyslexi i högre utbildning upplever och erfara de stödinsatser som finns tillgängliga på universitetet för att främja studenternas studier, i relation till sina egna pedagogiska strategier. En kvalitativ metod har använts till denna undersökning i form av åtta semistrukturerade intervjuer med studenter som är dyslektiker och som studerar i högre utbildning. Den sociokulturella teorin har använts som teoretiskt ramverk för att analysera och transkribera intervjuerna. Resultatet visade att studenterna hade varierande erfarenheter och upplevelser av att studera i högre utbildning i relation till de stödinsatser som universitetet erbjuds, men det var upp till varje kursansvarig att tillgodose vilka stödinsatser som den ville erbjuda. Det framgick även i resultatet att dyslektikerna hade utvecklat egna strategier för att klara av sina studier till följd av bristande hjälp från föreläsarna. Slutligen visade studien att studenterna hade skilda erfarenheter och upplevelser av att studera i högre utbildning. En del påpekade att de inte fick tillräckligt med stöd och hjälp från universitetet för att klara av sina studier, medan somliga var nöjda med de stödinsatser som universitetet erbjöds. De var eniga om att de hade utvecklat egna pedagogiska strategier till flöjd av diagnosen dyslexi.

Akademisk integritet förvärvas inte omedelbart, den kräver etableringen av en gemensam kultur som delas av studenter, lärare, seminarieledare och universitetsledningen. I en kanadensisk studie föreslås att uppmuntra handledarens roll och studentens anknytning till universitetet. Ofta reduceras akademisk integritet till kampen mot plagiat. Är det inte dags att vi är proaktiva och utvecklar en kultur av akademisk integritet vid våra institutioner?, Academic integrity is not acquired immediately, it requires the establishment of a common culture shared by students, teachers, seminar leaders and university management. A Canadian study suggests encouraging the role of the supervisor and the student's attachment to the university. Often, academic integrity is reduced to the fight against plagiarism. Isn't it time for us to be proactive and develop a culture of academic integrity in our institutions?

Studenter har svårt att beskriva vad ett juridiskt resonemang är. Det blottar utmaningar i relation till vissa metakognitiva förmågor. Hur kan undervisningen förändras? Det är den koncisa sammanfattningen av en nypublicerad studie i The Law Teacher.

Hur kan lärarutbildningen arbeta systematiskt med att förbereda studenterna för deras uppgift att agera och undervisa för ett jämlikt samhälle? Denna fråga har ställts i många samhällen länder och inte minst i Sverige. Alla universitetsutbildningar har ett uppdrag att jämställdhetsintegrera sin verksamhet och Högskoleverket har sedan länge arbetat med frågor kring jämställdhet. Syftet med detta kapitel är att bidra med kunskap om hur ett systematiskt arbete med jämställdhetsintegrering i högre utbildningar och framför allt i lärarutbildningar kan etableras. För att uppnå detta studerade jag hur grundlärarprogram (årskurs 4– 6) vid 20 olika lärosäten har – inom ramen för granskningar som UKÄ genomfört – beskrivit att de arbetar med jämställdhet i sina utbildningar. I kapitlet presenterar jag en analys av hur olika lärarutbildningar beskriver sitt eget arbete med att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i sina utbildningar. Texten vänder sig till kollegor i högre utbildning som till exempel funderar över hur lärosäten kan utveckla och redovisa sitt arbete med att ålägga ett genus- och jämställdhetsperspektiv på sin utbildning eller som helt enkelt undrar hur det de gör är i linje med vad andra gör. Kapitlet har därmed en praktisk ingång i frågan om hur ett jämställdhetsarbete kan realiseras, men det innehåller även ett kritiskt analyserande inslag om möjliga fallgropar och problem som kan finnas i det arbete som beskrivs i utvärderingsrapporterna., Equality in Higher Education and Teaching

De studenter som läser en förberedande språkkurs vid Romanska och klassiska institutionen tar en mindre andel av de högskolepoäng som de är registrerade för än de studenter som läser kurser på högre nivåer. Syftet med detta pedagogiska projekt var att hitta strategier som gynnar studieframgång hos de studenter som läser förberedande kurser, det vill säga strategier som ökar dessa studenters benägenhet att ta alla de högskolepoäng som de är registrerade för och därmed avsluta sina kurser. Projektet hade två mål: Det första var att skapa ett underlag för att bättre förstå de faktorer som bidrar till att studenterna avslutar sina kurser. Projektets andra mål var att utifrån detta underlag kollegialt diskutera fram lösningar för att höja prestationsgraden på institutionens förberedande kurser. Underlaget bestod av två studier: en registerundersökning och en enkätundersökning. Registerundersökningen var baserad på data hämtade från Ladok, Stockholms universitets IT-system för studiedokumentation och uppföljning av studenter, och visade att multiregistreringar, det vill säga samtidiga registreringar på någon eller flera utbildningar utöver den förberedande kurs som studenterna läste, minskade kraftigt deras benägenhet att avsluta den förberedande kursen. Ett annat resultat var att ålder har en viss positiv koppling till studieframgång. Projektets andra studie grundade sig på en enkät om studenters upplevelse av sina studier. Studiens teoretiska utgångspunkt var Tinto och Pussers (2006) Model of Institutional Action for Student Success, som identifierar fem ”förutsättningar för studieframgång” samt åtgärder som kan bidra till att stärka dessa förutsättningar för studieframgång. Tinto och Pussers förutsättningar för studieframgång är faktorer som en institution i hög grad kan påverka: institutionellt engagemang, höga förväntningar, stöd, återkoppling och studenters tillhörighetskänsla. Enkäten visade att de studenter som avslutade sina kurser skattade dessa förutsättningar

Glåporden haglar i kursvärderingar. Kvinnliga universitetslärare och lärare från marginaliserade grupper är särskilt utsatta. Vad gör arbetsgivaren? Med dessa rubriker kan en rykande färsk studie, publicerad i Higher Education bäst sammanfattas.

Strategisk kommunikation och organisering inom högre utbildning i Skandinavien: Det synliga universitetet?

In the last 2 years Higher Education Institutions around the world were forced to make the transition to online and now evaluate and recalculate mistakes, successes and opportunities to continue or adapt teaching to Blended Learning methodology, since going back to what was in the past no longer seems to be a viable path. This paper, through a literature review, is a first approach within the concept and the theoretical frameworks that make Blended Learning a possibility and a strong ally to promote meaningful Teaching and Learning in Higher Education. Subsequently, it is planned to carry out a systematic bibliographic analysis in order to go a step further and identify the main challenges and opportunities that Blended Learning brings to Teaching and Learning in Higher Education in the (post) pandemic context., BLANDAT LÄRANDE I HÖGRE UTBILDNING: ETT FÖRSIKTIGHET, EN MODELL OCH TVÅ RAMAR Under de senaste 2 åren har högre utbildningsinstitutioner runt om i världen tvingats göra övergången till online och nu utvärdera och räkna om misstag, framgångar och möjligheter att fortsätta eller anpassa undervisningen till Blended Learning-metodik, eftersom man inte längre går tillbaka till det som var förr. verkar vara en gångbar väg. Denna uppsats, genom en litteraturöversikt, är ett första tillvägagångssätt inom konceptet och ramarna som gör Blended Learning till en möjlighet och en stark allierad för att främja meningsfull undervisning och lärande i högre utbildning. Därefter planeras det att genomföra en systematisk bibliografisk analys för att gå ett steg längre och identifiera de viktigaste utmaningarna och möjligheterna som Blended Learning tillför Teaching and Learning in Higher Education i (post) pandemi sammanhang.

Syftet med studien är att undersöka och belysa studenters upplevelser av och tankar om drama- och språkintegrerad undervisning. Frågeställningen som studien ska besvara är: Hur iscensätter studenterna sig själva som lärande individer i slutet av kursen? och Vilka språkförmågor och -färdigheter uppger studenterna ha utvecklat under kursen? Studiens teoretiska grund består av teorin om multimodal didaktisk design för lärande (Selander & Kress, 2010). Materialet för studien består av klassrumsobservationer, videoinspelade intervjuer, och gestaltning samt av skrivna reflektionstexter. Resultatet visar att studenterna är skeptiska mot en drama- och språkintegrerad undervisning vid kursens start. I slutet av kursen är de positivt inställda till arbetssättet i intervjuer och i reflektionstexter, men när de gestaltar lärresurser ser de inte gestaltningen som en sådan., To dig up the gold. Drama based language instruction in higher education. This article examines university students’ experiences and thoughts about adrama based language instruction course. The research questions are: How students stage them selves as learnable individuals at the end of the course? and Which language abilities and language skills the students say that they have developed through the course? The theory for the study is the theory of multimodal didactic design for learning (Selander & Kress, 2010). The research approach is a mixed-method and data was collected through classroom observations, video-recorded embodied performance, interviews and students’ written reflections about the drama based language instruction. The result indicates that the students were skeptical in the beginning of the course. In the end of the course the students had a positive attitude in interviews and in their written texts, but they couldn’t see embodied performance as a learning resource when they embodied learning resources in their performance.

Slutreplik. Svenska pastors- och prästutbildningar kan inte argumentera mot statliga granskande myndigheter och offentliga aktörer utifrån religiösa behov och ideal, utan kan enbart bli förstådda utifrån ett sekulärt perspektiv, skriver Viktor Aldrin.

Den konfessionella formningen av teologi- och pastor/präststudenterna måste ske utanför de akademiska studierna. Gillar man inte den ordningen finns tyvärr inget utrymme för utbildning på högskolenivå i Sverige, skriver Viktor Aldrin.

Syftet med rapporten är att beskriva hur undervisning och examination i ämnet bildpedagogik påverkats av att genomföras helt på distans under pandemiåren 2020–2021. Rapporten bygger på semistrukturerade intervjuer med samtliga lärare som undervisade i bildpedagogik vid Högskolan i Gävle under pandemiåren. Intervjuerna fokuserade på undervisning, examination och framåtblick. I en tematisk innehållsanalys togs teman fram under dessa rubriker. Resultatet visar att all undervisning och examination i bildpedagogik inte går att genomföra digitalt på distans med bibehållen kvalité. Delar av den digitala undervisningen som generellt fungerar väl är föreläsningar och individuell handledning. I bildpedagogisk undervisning länkas teori och praktik samman. Under pandemin har det praktiska arbetet påverkats negativt och därmed har också kopplingen till teoretiska perspektiv försvagats. Den digitala undervisningen under pandemin har inneburit merarbete för lärare i ämnet då nya eller omformulerade uppgifter och examinationer har behövt tas fram., The aim of the report is to describe how teaching and examination in the subject of art education has been affected by taking place entirely at a distance during the pandemic years 2020–2021. The report is based on semi-structured interviews with all teachers who taught art education at the University of Gävle during the pandemic years. The main focus of the interviews was education, examination and visions of the future. In a thematic content analysis, themes were brought out under these headings. The result shows that all teaching and examination in art education cannot be carried out digitally at a distance with maintained quality. Lectures and individual tutoring are parts of the digital teaching that generally work well. In teaching art education theory and practice are linked together. During the pandemic, the practical work has been negatively affected and thus the connection to theoretical perspectives has weakened. The digital teaching during the pandemic has meant extra work for teachers in the subject as new or reformulated assignments and examinations have had to be prepared.

I denna rapport har jag sammanställt bakgrundsinformation och övergripande förslag för att öka högskolans utbud av fortbildning[1] för yrkesverksamma. Såväl företag och branschorganisationer som fackföreningar uttrycker en efterfråga som inte möts idag. Därför börjar rapporten med behovet av fortbildning och korta genomgångar av möjligheter som redan finns för att etablera en betydande verksamhet. Sedan diskuteras frågan om anslagsfinansierad kontra uppdragsfinansierad fortbildning samt utformning av fortbildningskurser. Jag skissar sedan på en ändamålsenlig organisation för ett verksamhetsstöd. Sist i rapport föreslår jag en handlingsplan som bör följas av en genomförandeplan med konkreta, realiserbara erbjudanden och samarbeten. Jag gör inga anspråk på att handledningen täcker alla väsentliga områden för fortbildning vare sig i stort eller för enskilda utbildningsområden. Den är ämnad som en utgångspunkt för arbeten med att ta fram ett utbud och en organisation för att erbjuda fortbildning till yrkesverksamma i en större omfattning än vad som sker idag., QC 20230707

In this thesis, teacher education is examined with the aim to develop knowledge on teacher education and how it affects student teachers that are regularly marginalised in society by intersectional power structures. The aim is also to develop knowledge on how these student teachers affect teacher education. This is examined through reflexive interviews with student teachers, who either self-identified as having experiences of breaking norms related to an intersectional power dynamic, or had an interest in talking about such norms. The aims of the thesis are pursued through examining student teachers’ narrations of their experiences of how discomfort, comfort, exclusion, welcoming, and violations related to societal power structures in their teacher education programmes are produced. This is done by utilising an approach of affirmative critique, drawing on intersectional corpomaterial theoretical frameworks. The study shows how student teachers are becoming bodily archives of societal power dynamics; how they become angry through racialised and gendered assemblages; how they become students through materialities like notebooks; and how they, through the assemblages of emergency-remote education, become directed closer to or further away from their teacher programmes. Becoming a student teacher might also be connected to assemblages containing certain ideas of teachers as role models. Moreover, student teachers become carving-bodies, a concept created in the thesis to capture the complexities of how educational assemblages push participants to inform, educate, and speak up during their education. The concept furthermore captures how these processes lead to internal negotiations, energy loss, adjustments, and potentially fewer possibilities to engage with their education. The study shows how teacher education is becoming multiple through assemblages where student teachers’ bodily archives are active actors, and how the education, at the same time, is becoming less, for, I denna avhandling undersöks lärarutbildningen med syfte att utveckla kunskap om hur lärarstudenter påverkas affektivt av lärarutbildningen och hur lärarutbildningen påverkas affektivt av lärarstudenter som vanligtvis marginaliseras i samhället av intersektionella maktrelationer. Detta undersöks genom reflexiva intervjuer med tolv lärarstudenter som vid tidpunkten för intervjuerna studerade vid svenska lärarutbildningar. Studenterna definierade sig själva som att de antingen hade erfarenheter av att bryta normer relaterade till en intersektionell maktdynamik, eller hade ett intresse av att prata om hur sådana normer tog sig uttryck på lärarutbildningen. För att svara på avhandlingens syften undersöks lärarstudenters berättelser om upplevelser av hur obekvämlighet, bekvämlighet, exkludering, välkomnande och kränkningar relaterade till samhälleliga maktstrukturer i deras lärarutbildningar produceras. Vidare görs detta genom användande av affirmativ kritik som ingång, med särskilt fokus på intersektionella kroppsmateriella teoretiska ramverk. Studien visar lärarstudenters tillblivelse som kroppsliga arkiv relaterade till samhälleliga maktstrukturer; hur ilska skapas genom rasifierade och könade assemblage; studenternas tillblivelse genom materialiteter som exempelvis anteckningsböcker; och hur de genom assemblage, innefattande akut fjärrundervisning, blir orienterade närmre eller längre bort från sina lärarutbildningar. Lärarstudenters tillblivelse kan också vara kopplad till assemblage som innefattar vissa idéer om lärare som förebilder. Vidare blir lärarstudenter till karvande-kroppar, ett begrepp som skapas i avhandlingen för att fånga komplexiteten i hur undervisnings-assemblage driver deltagarna till att informera, utbilda och ta ställning under sin utbildning. Begreppet fångar vidare hur dessa processer leder till interna förhandlingar, energiförlust, anpassningar och potentiellt färre möjligheter att engagera sig i sin utbildning. Avhandlingen visar även på lära

Högre utbildning i relation till arbete är ett högst aktuellt ämne att diskutera då kravet på att ha en eftergymnasial utbildning blir allt högre. Däremot går det att ifrågasätta huruvida utbildningar faktiskt förbereder studenter inför arbetsmarknadens krav. Med detta som bakgrund ville vi undersöka HR-specialisters upplevelser av deras personal- eller arbetsvetenskapsutbildning, kopplat till användningen i deras nuvarande yrkesroll. Genom denna förståelse syftar vår undersökning till att skapa förståelse för viljan kring att etablera en HR-profession. Tidigare forskning och teorier visar på att HR-yrket inte uppfyller de kriterier som definierar en profession, men uppfyller vissa av kraven. Vidare beskrivs att anställningsbarhet är något som är upp till den enskilde individen att skapa, genom exempelvis en högre utbildning. Undersökningens empiri baserades på sju intervjuer med HR-specialister. Med hjälp av dessa intervjuer avsåg vi besvara de forskningsfrågor som formulerats för studien. I resultatet framkom bland annat att respondenterna var eniga kring att deras högre utbildning varit betydelsefull på dagens arbetsmarknad. Vidare visade resultatet att de utbildningar respondenterna läst inte kunnat ge en helt tydlig bild av vad HR-yrket faktiskt innebär, att det först var i yrkeslivet som de förstod vad HR-yrket är och arbetar med. Samtliga respondenter hade tagit med sig vissa konkreta verktyg och abstrakta kunskaper från sina utbildningar in i deras nuvarande yrkesroll. Under diskussionsavsnittet framkom att utbildning inte var allt som krävs för att kunna få och klara av jobbet som HR-specialist. Däremot bidrog utbildningen med kunskap som krävdes för att klara av de strategiska arbetsuppgifterna som HR-specialisterna utförde i sitt arbete. Att HR-yrket inte kan anses vara en profession stärktes av det respondenterna beskrev, kopplat till det som definierar en profession. Däremot kunde en vilja kring att etablera en profession utläsas av det respondenterna b

Informationskompetens handlar om att söka och värdera information och räknas som en generell- eller generisk färdighet. Mål som rör informationskompetens finns både i högskolelagen och högskoleförordningen. En viktig uppgift för oss i undervisningsteamet vid högskolebiblioteket, är att ge vägledning och utbildning i informationssökning och informationshantering. För att göra det undervisar vi högskolans program enligt en tänkt progression i tre steg. I så stor utsträckning som möjligt försöker vi ersätta eller komplettera enkelriktad undervisning med studentaktiverande moment. För att undervisningen ska anpassas till ämnet och bli så relevant som möjligt för studenterna krävs samarbete med lärarna. En viktig del i detta är att arbeta fram en gemensam ”målbild” av vad vi vill att studenterna ska kunna i informationskometens när de slutar sin utbildning. Därefter kan vi arbeta ”bakåt” i respektive program och på så sätt identifiera kurser som är lämpliga för våra undervisningsinsatser. Allt för att undervisningen i informationskometens ska vara på rätt nivå, i rätt kurs och i rätt tid. Vi finner stöd för sådant arbetssätt i högskolans värdeord ”omtanke” och verksamhetsstödets ledord ”proaktivitet, professionalism, tillgänglighet, helhetsperspektiv och verksamhetsnära”. Hur undervisningsteamets samarbete med lärarna fungerar i slutändan varierar över tid och från program till program. Det blir problematiskt när undervisningen i informationskompetens inte äger rum eller av någon orsak inte fungerar och det drabbar studenterna. Genom Projekt Integrerat Stöd (PIS) vid Högskolan i Skövde, fick vi av en studie- och karriärvägledare höra om reflektion som metod för att motivera studentgrupper. Skulle vi kunna anpassa den metoden för grupper av lärare? Syftet med sådana reflektionsmoment skulle vara genom aktiverande undervisningsmetod (”nätbaserad workshop”) stimulera till dialog mellan lärare och med biblioteket. Vi hoppas att det i sin tur ska bidra till att utveckla arbet

Projekt Integrerat stöd (PIS) pågick vid Högskolan i Skövde 2019–2022. Projektet innebar gränsöverskridande samarbete mellan lärare, studie- och karriärvägledare, högskolepedagogisk koordinator, Studieverkstan och undervisande bibliotekarier rörande generiska färdigheter (till exempel informationskompetens). Syftet med projektet var hållbara studier och akademiskt skickliga studenter. Resultaten från projektet har tidigare presenterats på högskolans personaldagar (2020 och 2022) och de högskolepedagogiska konferenserna Det akademiska lärarskapet (DAL) 2021 och Nätverk och utveckling (NU) 2022 samt på träff för Nätverket för forskningsbibliotekens pedagogiska roll 2022. En av högskolebibliotekets uppgifter är vägledning och utbildning i informationssökning och informationshantering. I den här presentationen vill jag som undervisande bibliotekarie dela med mig av några viktiga erfarenheter och lärdomar från själva samarbetet inom PIS. Samarbetet grundade sig i en kunskapssyn och pedagogiskt förhållningssätt som sätter studenternas lärande i centrum. Det resulterade i förändrade pedagogiska roller och arbetssätt som jag redogör för i den här presentationen. Våra förändrade roller och arbetssätt finner även stöd i olika teorier och begrepp, till exempel motivation, kommunikation, kunskapsöverföring, socialt kapital, kreativ pedagogik, relationell pedagogik och människors intersubjektivitet. En viktig fördel med ett litet lärosäte är närheten till varandra. Jag menar att jämlikt samarbete över professions- och organisationsgränser är både resurseffektivt och centralt för högskolans utveckling. Sådant arbetssätt finner även stöd i högskolans värdeord: ”omtanke” och verksamhetsstödets ledord: ”proaktivitet, professionalism, tillgänglighet, helhetsperspektiv och verksamhetsnära”. Referenser Aspelin, J., & Persson, S. (2011). Om relationell pedagogik. Gleerup. Covey, S. R., & Collins, J. (2020). The 7 habits of highly effective people: powerful lessons in personal ch

En civilingenjör som utbildas idag förväntas ofta att lära sig programmering och för att klara en civilingenjörsutbildning krävs att man ska kunna programmera på många olika nivåer. I samband med den växande populariteten av chatbotar inom utbildning och bland företag så finns det skäl att undersöka hur en chatbot hade kunnat assistera studenter som läser programmeringskurser. Det stora antalet studenter och den begränsade tillgängligheten av lärarassistenter bidrar till lägre nivåer av personlig uppmärksamhet och support inom programmeringskurser. Studien syftar därför till att förstå om en meny-baserad chatbot kan vara ett effektivt komplement till laborationstillfällen. Först utvecklades en meny-baserad chatbot som webbapplikation med hjälp av React, Javascript, HTML5 och CSS3. Den meny-baserade chatbotens prestanda utvärderades sedan under ett simulerat laborationstillfälle där även deltagarnas (N = 6) upplevelser med chatboten samlades in. Resultatet visade att den meny-baserade chatboten användes totalt fyra gånger per student i snitt och kunde hjälpa studenterna att lösa deras problem i 62.5% av fallen, samt att den var generellt uppskattad av studenterna. Genom att möjliggöra hjälp för flera studenter samtidigt och att bättre förbereda studenterna inför deras möten med lärarassistenter uppvisade chatboten potential för att öka laborationstillfällets effektivitet, men att ytterligare undersökningar krävs för att säkerställa detta påstående. Vidare upptäcktes flera potentiella implementationsmöjligheter av meny-baserade chatbotar i denna miljö. Exempelvis kan olika visualiseringar av användardata som chatboten samlar in sammanställas för att få en inblick i studenternas lärande och vilka aspekter av undervisningen som är mer resurskrävande. Potentialen för användandet av meny-baserade chatbotar för programmering inom högre utbildning är därför tydlig., An engineer educated today is often expected to learn programming, and to successfully complete an engineering education, one needs to be able to code at various levels. Given the growing popularity of chatbots within education and business contexts, it is worth investigating how a chatbot could assist students taking programming courses. Furthermore, the imbalance between the large number of students and the limited availability of teacher assistants leads to a low level of personalized attention and support for students in programming courses. The study therefore aims to understand if a menu-based chatbot can be an effective complement to lab sessions. Firstly, a menu-based chatbot was developed as a web application using React, Javascript, HTML5, and CSS3. The performance of the menu-based chatbot was then evaluated during a simulated lab session where data was collected as well as participants' (N = 6) experiences with the chatbot. The results showed that, on average, the menu-based chatbot was used four times per student and successfully helped students solve their problems in 62.5% of cases. The chatbot was also generally appreciated by the students. By enabling assistance for multiple students simultaneously and better preparing them for interactions with teaching assistants, the chatbot demonstrated potential for increasing the effectiveness of lab sessions. However, further investigations are required to substantiate this claim. Additionally, several potential implementation possibilities for menu-based chatbots in this environment were discovered. For example, different ways of visualizing user data collected by the chatbot could be compiled to gain insights into students' learning and identify more resource-intensive aspects of teaching. The potential for using menu-based chatbots in programming within higher education is therefore evident.

A collection of teacher's stories about their pedagogical problems and solutions during the covid-19 pandemic

Latest year’s massive increase in the amounts of information has made good information literacy skills a necessity in research, studies and in daily life. Finding relevant and correct information is a bit like finding aneedle in a haystack and it requires advanced search methodology, the use of relevant databases and the ability to value the sources and its contents. In this workshop theory will be combined with short practical exercises to increase your methodological skills in information literacy.

Tydliga mål och förutsättningar för progression är avgörande för studenters lärande. För att stödja studenters lärandeprogression och måluppfyllelse har vi inom de naturvetenskapliga utbildningarna i Lund utvecklat så kallade progressionsplaner. Progressionsplanen konkretiserar varje examensmål i etappmål med gradvis stegrade krav. Utifrån etappmålen formuleras sedan kursmål, som tillsammans banar väg för progression mot examensmålen. Arbetet med progressionsplaner påbörjades 2017 och har lett till att 300 av fakultetens 400 kursplaner har reviderats fram till 2022.I denna rapport undersöker jag hur den förväntade progressionen i studenters lärande avspeglas i kursmålen inom kandidatutbildningens åtta huvudområden och sjukhusfysikerutbildningen. Syftet är att jämföra den förväntade progressionen 2017 och 2022 inom respektive område. För detta syfte inventerade och analyserade jag vid dessa båda tidpunkter områdenas obligatoriska kursmål och delade in dessa i tre etapper per examensmål. Sammantaget visar analyserna att examensmålen täcktes in i fler etapper 2022 än 2017. De visar också att sju av examensmålen, med enstaka undantag, representerades av kursmål i tre etapper 2022. Jämförelserna avspeglar därmed att den förväntade progressionen mot dessa mål hade stärkts mellan 2017 och 2022. När det gäller det åttonde, metakognitiva målet var den förväntade progressionen fortfarande svag inom flertalet områden.Min huvudsakliga slutsats är att arbetet med progressionsplaner över lag har skapat goda förutsättningar för lärandeprogression. Samtidigt har vi uppmärksammats på inom vilka delar av lärandet progressionen fortfarande behöver stärkas. I rapportens avslutande del diskuterar och föreslår jag åtgärder för hur detta kan gå till.

Denna rapport undersöker högskoleexpansionens effekter på den lokala arbetsmarknadsregionen med fokus på landsbygdskommuner. Den högskolepolitik som förts sedan 1990-talet har inneburit en expansion av regionala högskolor fördelade över landet, vilket har lett till att högre utbildning tillgängliggjorts för en större andel av befolkningen. Ett av målen med etableringen av regionala högskolor är att genom ökad tillgänglighet för högre utbildning kunna bidra till sysselsättning på landsbygden och därmed säkra en hållbar ekonomisk tillväxt. För att högskoleexpansionen skulle kunna anses vara lyckad ur ett policyperspektiv borde satsningen på regional högre utbildning ge konsekvenser för den lokala arbetsmarknaden i form av att andelen yrkesverksamma inom högkvalificerade yrken ökar. Denna omfördelning mellan sektorer borde i sin tur medföra att humankapital ackumuleras på landsbygden i högre grad, särskilt med tanke på den stora regionala satsningen som genomförts. Genom att empiriskt undersöka sektorsfördelningen på den lokala arbetsmarknadsregionen utifrån geografisk närhet till högre lärosäten på kommunal nivå, tar denna rapport i ansats att utreda hur högskoleexpansionen bidragit till en omfördelning mellan yrkessektorer på landsbygden. Sambandet undersöks med fixed effects-modellen och resultatet som presenteras i rapporten ger stöd för att den politiska satsningen på regionala högskolor har bidragit till en omfördelning mellan sektorer på landsbygd med närhet till högre lärosäte.

I rapporten presenteras en sammanställning av aktiviteter och erfarenheter som gjorts under höstterminen 2022 inom ramen för satsningen på hybrida projekt vid Umeå universitet. Projektet ”Hybridverkstad för flexibelt lärande” sker i Umeå universitets regi och ”Learning Lab Umeå” är ett samverkansprojekt mellan Akademiska hus och Umeå universitet. Fokus i båda projekten är att skapa lärandesituationer där studenter kan delta på plats och digitalt, samtidigt och med likvärdiga förutsättningar.Denna första rapport har fokus på Learning Lab och har sammanställts av Jonas Lindholm och Åse Tieva, båda Umeå universitet samt Marie Leijon, Malmö universitet, Learning lab, Hybridverkstad för flexibelt lärande

Fiction is used for educational purposes in various fields such as engineering, law and higher education. In medical education, the theories of medical humanities and narrative medicine propose that engaging with fictional works can provide opportunities for medical students and physicians to develop central professional skills such as emotional awareness and empathy, which can help mitigate the documented empathy decline which occurs during medical training. Despite extensive research about fiction inclusion in medical education, there is very limited research on the in-situ processes of fiction use, and how emotional aspects of the medical profession can be conceptualised in fiction discussions. This thesis investigates the intersection of fiction, interaction and emotion in medical education. The purpose of the study is to contribute knowledge on the ways emotion can be constructed in medical education as affective stances and as professional emotions that medical students need to learn how to manage. Discursive psychology (DP) forms the theoretical and methodological framework to analyse 58 hours of video- and audio-recorded fiction seminars from two Swedish medical schools. Emotion from a DP perspective is understood not as a reflection of an inner experience, but as an interactionally achieved phenomenon, deployed in the formation of social action. Results show that reflection and reflective practices are imbedded in fiction seminars, and that affective stances are constructed as a student resource to manage intensity, control, assessment and accountability. Furthermore, the professional emotions of physicians are constructed as emotional labour which students need to prepare for, and the feeling rules of the medical profession are constructed as calibrations of emotions which are both fluid and changeable. The task of learning professional emotion is oriented to as troublesome by students as it might interfere with their focus on managing student identities., Fiktion används i utbildningssyften inom flera fält så som ingenjörsutbildningen och juristutbildningen, samt inom högre utbildning. Skönlitteraturanvändande på läkarutbildningen utgår ofta från teorier från medicinsk humaniora och narrativ medicin som menar att fiktion kan ge läkarstudenter och läkare möjlighet att utveckla viktiga professionsförmågor som emotionell medvetenhet och empati, vilket kan hjälpa till att motverka den nedgång i empati som enligt forskning sker hos läkarstudenter under sin utbildning. Trots omfattande forskning om fiktion på läkarutbildningen, finns det mycket lite forskning som detaljerar de praktiker när skönlitteratur används, och hur de emotionella aspekterna av läkaryrket kan begreppsliggöras i fiktionssamtal. Denna avhandling undersöker skärningspunkten mellan fiktion, interaktion och emotion i läkarutbildningen. Syftet med studien är att bidra till kunskap om hur känslor kan konstrueras inom läkarutbildningen som två emotionella aspekter - affektiv positionering och professionella känslor - som erfarenheter och förmågor som läkarstudenter behöver lära sig. Diskursiv psykologi (DP) formar det teoretiska och metodologiska ramverket för att analysera 58 timmar av video- och ljudinspelade fiktionsseminarier från två svenska läkarutbildningar. Känslor kan ur ett DP-perspektiv förstås inte som en reflektion av inre upplevelser, utan som ett fenomen som skapas genom interaktion, och som kan användas för att åstadkomma social handling. Resultaten visar att reflektion och reflektiva praktiker är en del av fiktionssamtal, och att affektiva positioneringar kan konstrueras som en studentresurs för att hantera intensitet, kontroll, bedömning och ansvarsutkrävande. Vidare kan läkares professionella känslor konstrueras som emotionellt arbete som studenter behöver förberedas för, där känslomässiga regler konstrueras som flytande och föränderliga kalibreringar av känslor. Uppgiften att lära sig professionella känslor som ett verktyg, konstrueras so

Bakgrund Enligt högskoleförordningens examensordning ska studenter efter avslutad utbildning inte bara uppvisa kunskap och förståelse för sitt områdes vetenskapliga grund utan även en rad generiska färdigheter, förmågor, värderingsförmåga och förhållningssätt. Detta tränas och examineras vanligen i studentuppsatser av olika slag och under olika delar av utbildningen. För att uppnå fördjupade kunskaper i informationskompetens krävs ett strukturerat arbetssätt med progression, att kunskaperna relateras till ämnet och kopplas samman genom konstruktiv länkning av utbildningarnas lärandemål, examinationer och betygskriterier. Kopplingen mellan informationskompetens och ämneskunskaper har exempelvis studerats inom det samhällsvetenskapliga området (Anving et al., 2012). Det finns också exempel på integrerad undervisning i informationskompetens i ämnet ekonomi (Olsson & Näverå, 2019). Här presenterar vi hur lärare i de biovetenskapliga grundutbildningarna och bibliotekets och Studieverkstans personal samverkat med syfte att utveckla undervisningen och höja kvaliteten i utbildningarna genom att integrera informationskompetens och vetenskapligt skrivande i en biovetenskaplig kurs. Genomförande Som utgångspunkt för arbetet finns den progressionstrappa i informationskompetens som används vid högskolebiblioteket i Skövde. Denna har anpassats för två biovetenskapliga grundutbildningar och integrerats i olika utbildningsmoment. I detta arbete beskriver vi progressionstrappan och dess koppling till en nytillkommen kurs i utbildningarna, Litteratursammanfattning i biovetenskap, som är på G2F-nivå och omfattar 7,5 högskolepoäng. På kursen får studenterna fördjupa sig i en biovetenskaplig frågeställning, söka, granska och värdera information samt skriva en sammanfattning i formatet av en vetenskaplig review. För att stödja studenterna i deras lärande finns det under kursens gång utbildningsmoment i att söka och värdera information, vetenskapligt skrivande och referentgranskning.

To compile empirical research published in Swedish about instructor feedback on student written and oral production in Swedish higher education, we have conducted a systematic survey of recent publications (2010-2020) in seven Swedish academic peer-reviewed journals with educational foci. The results of this survey were surprising: during the last ten years, only two studies in Swedish investigating instructor feedback on student writing were published. We found no studies on instructor feedback on student oral production. Moreover, these studies defined the concept of feedback vaguely and used it inconsistently. Not only is the fact that there are so few studies in Swedish on feedback in higher education remarkable, but the inconsistent use of the concept also makes theoretical and pedagogical development difficult. Based on these findings and, to a degree, contrary to the current policies encouraging international publication, we argue that more research publication should also be encouraged in Swedish on Swedish higher education for higher education practitioners.

Det är idag svårt för nyutexaminerade att träda in på arbetsmarknaden då många arbetsgivare anser attnyutexaminerades kompetenser, som erhålls genom en universitetsutbildning, inte möter arbetsmarknadens kompetenskrav. För att kunna minska kompetensgapet och underlätta övergången från universitetsstudier till arbetsliv, behöver det lyftas fram vad som efterfrågas på dagens arbetsmarknad. Studiens syfte blev därför att analysera eventuella skillnader mellan jobbannonser riktade till nyutexaminerade, utan tidigare arbetslivserfarenhet från yrket, respektive arbetssökande med tidigare arbetslivserfarenhet från yrket, med fokus på kompetens. För att besvara syftet användes mixed methods, i form av kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan de båda grupperna. Det framgick skillnader i hur rubrikerna var utformade, vilka mjuka kompetenser som efterfrågades samt hur kompetensutveckling framställdes.Dessa skillnader kan vara ett resultat av arbetsgivares uppfattning om att nyutexaminerade har bristfälliga kompetenser för att kunna verka på arbetsmarknaden. Därav behövs mer forskning kring nyutexaminerades övergång från universitetet till arbetslivet för att kunna förbättra nyutexaminerades möjligheter till inträde på arbetsmarknaden.

Syftet med denna studie är att kartlägga förekomsten och formerna av diskriminering på socionomprogrammet vid Linnéuniversitetet samt hur socionomstudenter erfar och hanterar detta. Diskriminering är en del av många människors vardag och där utbildningsarenan är en del för många. Diskriminering inom utbildningsarenan är en ökande trend som kan medföra allvarliga konsekvenser, som exempelvis psykisk ohälsa, ångest och PTSD. Det framkommer att det finns en kunskapslucka i att fylla i hur stor utsträckning diskriminering förekommer inom socionomutbildningen och hur diskriminering hanteras av studenter när de själva är utsatta för diskriminering. Materialet som använts i studien är vetenskapliga artiklar, Internetkällor, litteratur, lagar och statliga dokument. Den teoretiska grunden är ett intersektionellt perspektiv. För att besvara studiens frågeställningar så genomfördes en kvantitativ enkätstudie. Denna uppsats pekar på att diskriminering sker på socionomutbildningen vid Linnéuniversitetet trots att det finns en policy mot diskriminering som väldigt få studenter har kännedom om. Studiens resultat visar hur grupptillhörigheterna skapar utsatthet och hur det skapar en multiplicerad utsatthet att tillhöra flera grupper. För att få en större inblick i detta ämne så skulle en framtida studie kunna vara en kombination mellan kvantitativ och kvalitativ., The aim of this study is to map the prevalence and forms of discrimination in the Social Work Study Programme at Linnaeus University and how its students experience and handle this. Discrimination is part of many people's everyday lives, and the educational arena is one of many. Discrimination in the educational arena is an increasing trend that can have serious consequences, such as mental illness, anxiety and PTSD. There is a major lack of information about the extent to which discrimination occurs in Social Work Study Programme and how discrimination is handled by students when they are exposed to discrimination. The study draws from scientific articles, internet sources, literature, laws and government documents. The theoretical basis is an intersectional perspective, which helps us understand that there is a complex system of oppression that leads to discrimination. To answer the study's research questions, a quantitative survey study was conducted. The results indicates that discrimination is experienced by the social work students despite the fact that there is a policy against discrimination. A policy very few students are aware of. The results of the study show how group belongings (gender, ethnicity, and disability) create vulnerability and how it creates a multiplied vulnerability to belong to several groups. In order to gain a greater insight into this topic, it is proposed to combine in future studies both quantitative and qualitative methods to create a deeper understanding.