Search

For every child, growing up and living in a family with serious and far-reaching conflicts between family members is a serious risk factor for the child to develop a psychosocial complex of problems. In these cases, to help these families, a common use of input is family therapy. In this study, I have tried to provide a more advanced knowledge in the family therapist's daily work with families who have dysfunctional relationships and approaches within their family. I have tried to demonstrate if and how family therapists are experiencing challenges and difficulties, and how the family therapists are working to consider and encourage the principles of the best interest of the children, in their work with families who have dysfunctional relationships and approaches within their family. For this study, four family therapists have been interviewed about their experiences of working with families who have these complex of problems. The results show that the family therapists experienced different kinds of challenges and difficulties. The challenges and difficulties were connected to the individuals in the families, there could be emotional challenges for the family therapists and challenges that were connected to organizational factors. However, all challenges and difficulties that emerged, affected how the family therapists work, and in that way all the individuals in the families in one way or another. The results also show that the family therapists are actively working to take into account and encourage the principles of the best interest of the children by trying to implement a child perspective in all of their work where children are involved, and to make the child an active participant in the treatment process.

Studiens syfte har varit att undersöka hur ett antal socialarbetare med erfarenhet avutredningsarbete och placeringar av barn och unga arbetar med och resonerar kringnätverksplaceringar. En nätverksplacering innebär att barnet placeras hos en anhörig ellerannan närstående för stadigvarande vård utanför det egna hemmet. I syftet ingår även attundersöka hur socialarbetare arbetar för barnets bästa och hur de kan göra barnet delaktigtunder en utredningsprocess. Vårt fokus var att identifiera varför nätverksplaceringar intetillämpas i större utsträckning. I studien har vi intervjuat sex socialarbetare från olikakommuner. Utifrån en tematisk analys har vi analyserat studiens resultat med hjälp avprofessionsteori med avgränsning till organisatorisk-, yrkesmässig-, och personligprofessionalitet, handlingsutrymme och makt. Resultaten visar såväl positiva och negativaaspekter med nätverksplaceringar samt de tillvägagångssätt som socialarbetare tillämpar isyfte att främja barnets bästa och dess delaktighet. Resultatet visar att socialarbetare har enpositiv inställning till nätverksplaceringar, men att det i praktiken av olika skäl inte alltid ärmöjligt att tillämpa. Orsakerna kan vara bristande eller obefintliga nätverk eller nätverketsovilja till att bli ett familjehem, men det kan även vara till följd av socialarbetarensarbetsplatskultur samt den enskilde socialarbetarens arbetsbelastning.

De flesta människor är nog överens om att ett barns huvudsakliga sysselsättning ska vara att upptäcka och lära sig om livet genom bland annat självständigt lekande, en trygg uppfostran och utbildning. Ett barn ska helt enkelt få vara ett barn. Denna grundtanke låg bland annat bakom Sveriges första egentliga arbetarskyddsförfattning år 1881 som syftade till att minderåriga inte skulle utsättas för skadlig inverkan på hälsa, kroppsutveckling eller moral genom arbete. I dagens Sverige arbetar barn inte längre i farliga gruvor eller fabriker, men i stället finns det de som hävdar att barn utsätts för skadligt arbete på ett helt annat sätt. Sociala medier är ett relativt sett nytt fenomen som visat sig vara en ekonomisk guldgruva när det kommer till reklamsamarbeten. Företag betalar så kallade influencers för att göra reklam för produkter eller tjänster på deras plattformar. Ett trick för att locka fler tittare som visat sig fungera är att använda barn i reklamsamarbeten. Detta kan emellertid anses kränka barnets rätt till skydd mot att utföra skadligt arbete samt att utnyttjas ekonomiskt. I Frankrike har man valt att definiera fenomenet som barnarbete och infört en ny lag där utnyttjande av barn under 16 år i kommersiella sammanhang på sociala medier kräver tillstånd från myndighet. Detta arbete syftar till att undersöka vilka rättigheter barnet har vid kommersiellt utnyttjande på sociala medier och om dessa rättigheter verkligen tillvaratas i praktiken, samt undersöka huruvida det bör ske en regelförändring av nuvarande lagstiftning för att stärka barnets skydd. I arbetet används den rättsdogmatiska och den rättsanalytiska metoden för att utreda vilka rättigheter barn har när det kommer till arbete på sociala medier och för att undersöka vad barnets bästa är. Detta görs genom att granska bland annat gällande lagstiftning, doktrin och förarbeten men också genom att granska diverse artiklar för at

Enligt 6 kapitlet 2 a § föräldrabalken framgår att barnets bästa ska vara avgörande i alla frågor gällande vårdnad, boende och umgänge. I paragrafens andra stycke framgår det att domstolen vid dess bedömning av vad som är bäst för barnet ska fästa särskilt avseende vid risken att barnet far illa och barnets behov av nära och god kontakt med båda föräldrar. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur dessa två principer kan avvägas mot varandra i en vårdnadstvist där uppgifter om våld har framkommit. För att undersöka detta har den rättsdogmatiska metoden tillämpats och rättskällor så som lagstiftning, förarbeten, domstolspraxis och doktrin har använts. Resultatet visar på att domstolens riskbedömning är av stor betydelse, då en konstaterad risk och tillräcklig risknivå är uppnådd kan innebära en begränsning av vårdnaden.

Uppsatsens syfte var att utreda barns rätt att bli hörda och få sina egna asylskäl beaktade i asylprocessen samt hur det tas hänsyn till barnets bästa i asylprocessen och hur den bedömningen går till. Utredningen börjar med att redogöra för hur asylprocessen i allmänhet går till samt vilka olika asylskäl som kan föreligga. Sedan utreds innebörden av barnets bästa såsom det kommer till uttryck i barnkonventionen samt utlänningslagen. Arbetet leder sedan till en sammanställning över huruvida barnets enskilda asylskäl prövats i praktiken samt hur barnets bästa tillgodosetts i asylprocessen. Material som lagstiftning, förarbeten, avgöranden från underinstanser och doktrin har studerats men även rättsliga ställningstaganden, konventioner och rapporter har använts för att besvara uppsatsens frågeställningar. Utredningen ger vid handen att det finns vissa brister i prövningen av barnets egna asylskäl samt i prövningen av barnets bästa. En av bristerna beror på att det saknas kunskap hos beslutsfattare och tjänstemän hur dessa prövningar ska genomföras samt motiveras i praktiken.

Esmeralda, som även kom att kallas ”lilla hjärtat”, påträffades avliden hos sina biologiskaföräldrar kort efter att vården av henne enligt LVU upphörde. Som ett resultat av Esmeraldastragiska öde presenterades reformen lex lilla hjärtat, vilken resulterade i flertal lagändringarsom trädde i kraft den 1 juli 2022. Denna studie syftar till att undersöka om och i sådant fall ivilken utsträckning lex lilla hjärtat har fått betydelse för rättstillämpningen. Studien hargenomförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod och med dokument i form av domarsom behandlar upphörandet av vård av unga enligt LVU 2 § som datainsamlingsmetod.Domarna valdes ut genom ett målstyrt urval och bearbetades genom en tematisk analys. Deteoretiska utgångspunkter som använts i studien är rättssociologi, socialkonstruktivism ochbarndomssociologi. Resultatet från studien visar att lex lilla hjärtat har fått betydelse förrättstillämpningen, dock inte i tillräcklig utsträckning med hänsyn till förväntade effekter.Inledningsvis har det konstaterats att lex lilla hjärtat har medfört aktualiserade krav vidupphörande av vård enligt LVU 2 §. Fortsättningsvis har barnrätten fått en förstärkningmedan beaktandet av föräldrarnas intresse snarare har försvagats. Däremot visar studien attdet fortsatt föreligger brister i hänsynstagandet som görs till principen om barnets bästa samtbarnets perspektiv., Esmeralda, also called “lilla hjärtat” was found dead at her biological parents house shortlyafter the care of her under the Care of Young Persons Act, ended. As a result of Esmeralda'stragic fate the reform “lex lilla hjärtat” was presented. This led to several changes in the lawthat came into effect on July 1 2022. The purpose of this study is to examine whether and towhat extent “lex lilla hjärtat” has had an impact on the application of law. This study hasbeen based on a qualitative method with documents consisting of verdicts that process thetermination of the care of young persons act, as the data collection method. The verdicts wereselected through a purposive selection and processed with a thematic analysis. The theoreticalperspective that has been used in this study is sociology of laws, social constructivism andchildhood sociology. The result of the study show that “lex lilla hjärtat” has had an impact onthe application of law, although not the expected level of impact. First of all, “lex lillahjärtat” has resulted in higher requirements regarding the termination of the care of youngpersons act. Furthermore the children's rights have been strengthened while the parents'interests have gotten a weakened position. However, this study shows that there is still a lackof consideration to the principle of the best interest of the child and the child's perspective.

In the compulsory psychiatric care of children, the coercive measures of belt restraint and physical restraint are used to administer treatment, such as medication and tube feeding, against the child's will. The coercive measures that may be used in these care settings are regulated by the Compulsory Psychiatric Care Act (LPT). The LPT permits exceptions to the constitutional protection against forced bodily intervention that everyone is guaranteed according to the Instrument of Government (IoG). The aim of this paper is to investigate how the measures of restraint used in these forced treatment situations relate to the IoG's protection of rights, and to highlight any shortcomings in the current regulation in relation to this. Based on the legal dogmatic method, I initially examine the grounds for taking the measures of belt restraint, physical restraint, and treatment without consent against children cared for under the LPT. There is no regulation that explicit expresses what measures may be used to administer the treatment. It is only indirectly apparent, by reading the articles of the LPT in combination with each other, that force may be used. Regarding how the measures relate to the protection of rights, it is noted that the measures as such constitute forced bodily intervention in the sense of the IoG. The protection may only be limited by legislation. Here I find that, in addition to the formal aspect, the legal requirement has a qualitative side in the sense that provisions restricting rights must be foreseeable to the individual, which require that the legislation is clear and can be interpreted restrictively. Finally, it is examined whether the measures can be supported by the criminal law grounds of necessity and social adequacy. It is concluded that the right of necessity meets the formal legal requirement through its regulation in the Penal Code (BrB). The principle of social adequacy, on the other hand, is not regulated, but the Supreme Court has in cas, I den psykiatriska tvångsvården av barn används tvångsåtgärderna bältesläggning och fysisk fasthållning vid genomförandet av medicinering och sondmatning mot barnets vilja. Vilka tvångsåtgärder som får vidtas i dessa verksamheter styrs av regleringen i lag (1991:1128) om psykiatrisk tvångs-vård (LPT). LPT medger undantag till det grundlagsstadgade skyddet mot påtvingade kroppsliga ingrepp som var och en tillförsäkras enligt regeringsformen (RF). Denna uppsats har som syfte att undersöka hur åtgärderna bältesläggning och fasthållning i dessa tvångsbehandlingssituationer förhåller sig till RF:s rättighetsskydd, samt att synliggöra eventuella brister i nuvarande reglering i förhållande till detta. Med utgångspunkt i den rättsdogmatiska metoden utreder jag inledningsvis stödet för att vid vård av barn enligt LPT vidta åtgärderna bältesläggning, fasthållning och behandling utan samtycke. Vilket tvång som får användas för att genomföra behandlingen framgår inte uttryckligen av ordalydelsen i LPT utan endast indirekt genom att bestämmelser i LPT läses i kombination med varandra. I uppsatsen konstateras att tvångsåtgärderna som sådana utgör påtvingade kroppsliga ingrepp i RF:s mening. För att begränsa detta skydd uppställs krav på undantagsreglering genom lag. Här finner jag att lagkravet utöver den formella aspekten har en kvalitativ sida på så vis att rättighetsbegränsande bestämmelser ska vara förutsebara för den enskilde, vilket kräver att lagstiftningen är tydlig och möjlig att tolka restriktivt. Slutligen undersöks om åtgärderna kan stödjas på de straffrättsliga ansvarsfrihetsgrunderna nödrätt och social adekvans. I uppsatsen konstateras att nödrätten uppfyller det formella lagkravet genom regleringen som undantagsregel i 24 kap. 4 § brottsbalken (BrB). Principen om social adekvans är däremot inte lagstadgad, men HD har i praxis öppnat upp för att principen är tillämplig även vid gärningar som utgör rättighetsinskränkningar. Uppsatsens övergripande slutsats är att det

Den 1 Juli 2021 trädde ett flertal ändringar i föräldrabalken i kraft. En av ändringarna tog sikte på vad domstolen särskilt ska beakta i vårdnadstvister, vid avgörande om vårdnaden ska vara ensam eller gemensam. Domstolarna ska enligt 6 kap. 5 § andra stycket föräldrabalken lägga särskild vikt vid föräldrarnas förmåga att sätta barnets behov främst samt ta ett gemen-samt ansvar i frågor som rör barnet. Ändringen öppnade därtill upp för be-slut om gemensam vårdnad i fall där båda föräldrarna motsatte sig det. Bakgrunden till ändringen och den grundläggande aspekten i alla vårdnads-frågor är barnets bästa. Vad som är barnets bästa är inte definierat. Utgångspunkter och aspekter som ska beaktas finns, det är dock upp till dom-stolen att avgöra i varje enskilt fall. Hur ändringen av 6 kap. 5 § andra stycket skiljer sig mot den tidigare lydelsen, som fokuserade på föräldrarnas samarbetsförmåga är inte helt självklar vid en första anblick. Den här uppsatsen undersöker syftet med lagändringen och hur den förhåller sig till principen om barnets bästa. Därutöver undersöks hur domstolarna har tolkat och tillämpat den nya lydelsen., The first of July 2021 several changes of the Swedish parental code came into force. One of the changes regarded what the court should pay special attention to in custody disputes when deciding if the custody should be sole or joint. According to 6 Ch. section 5 second paragraph in the Swedish pa-rental code, the courts must especially consider the parents’ ability to put the child's needs first and take joint responsibility in matters concerning the child. The change of the paragraph also allowed the court the possibility to decide on joint custody in cases where both parents objected against it. The changes were made in light of the fundamental principle in all cases re-garding custody – the best interests of the child. The best interest of the child is not defined, but there are guidelines and aspects to consider, how-ever, it is up to the court to make the final decision in each individual case. How the changes of 6 Ch. section 5 second paragraph differs from the pre-vious wording, which focused on the parents’ ability to cooperate, is not entirely apparent at first glance. This thesis examines the purpose of the legal change and how it relates to the principle of the child’s best interests, as well as the courts interpretation and application of the new wording.

Domestic violence is an extensive social problem that family law secretaries are familiar with. Yet there seems to be a blindness and ignorance to subsequent violence that is not established within the practice as a matter of course and is not given any decisive importance in family law secretaries' assessments. The purpose of our study is to understand how family law secretaries reason about their work with women who experience subsequent violence exercised by men in connection with custody disputes. The method chosen for this study was qualitative interviews with six different family law secretaries from six different municipalities. When analyzing the results of our empirical work we noticed a pattern in how the family law secretaries and the court differently interprets and applies the law that establishes the best interest of the child in child custody cases. We observed two conflicting logics, the legal logic, and the care logic. In our analysis we applied the social constructionist theories, institutional logic, accounts, and Judith Butler’s gender theory, to present and analyze the complexity of the subject. Our study shows that the family law secretaries find that legal logic considers the child's contact with both parents, while the caring logic values the child's protection from violence. The results of our study illustrate and problematize how the legal logic, therefore, encourages and expects the abused woman to cooperate with her perpetrator, encourage contact between the child and the abusive father, and is forced her to take responsibility for the consequences of the violence when she resists.

Sharenting är ett relativt nytt fenomen som fått stor medial uppmärksamhet de senaste åren. Vårdnadshavare i form av privatpersoner och influensers tenderar att obetänksamt dela bilder och information om sina barn på nätet utan att tänka på vilka konsekvenser delandet kan leda till. Barns rättigheter har stärkts i allmänhet när FN:s Barnkonvention inkorporerades i svensk lagstiftning år 2020. Barnkonventionen syftar till att skydda alla barns rättigheter till att få sina grundläggande behov tillgodosedda. De ratificerade konventionsstaterna ska bland annat se till att barn respekteras och beslut som rör ett barn ska tas i ljuset av vad som är bäst för det individuella barnet. Barn ska skyddas från övergrepp och utnyttjande i form av barnarbete. Enligt FN:s allmänna kommentarer ska barn skyddas inte bara mot utnyttjande av barnarbete från andra organisationer, utan även mot sina vårdnadshavares ekonomiska intressen. Antalet följare en influenser har påverkar generellt hur hög ersättning ett företag är villigt att ge för att bli marknadsförd på influenserns plattformar. Studier visar att influensers kan öka sitt följarantal med upp till 150 % när de blir föräldrar vilket innebär att barn kan verka som ekonomiska aktörer på influensers plattformar. Små barn är att ses som särskilt skyddsvärda på grund av deras maktlöshet och beroendeställning till sina vårdnadshavare. Eftersom influensers ofta bedriver näringsverksamheter och tenderar att öka sin omsättning genom användning av barn i sina inlägg uppkommer frågan om huruvida vårdnadshavares ekonomiska intressen kan stå i motsättning till principen om barnets bästa. Utredningen behandlar gällande rätt för sharenting utifrån svensk rätt med en utblick till the Coogan Law i USA samt den nya lagstiftning i Frankrike som trädde i kraft år 2021. Lagstiftningen bekräftar bland annat att barns skyddsvärda intresse i form av integritet utifrån principen om barnets bästa väger tyngre än deras vårdnadshavares ekonomiska intressen., Sharenting is a relatively new phenomenon which has received a great deal of media attention in recent years. Guardians in the form of private individuals and influencers tend to carelessly share photos and information about their children online without thinking about the consequences of sharing. Children's rights have been strengthened in general when the UN Convention on the Rights of the Child was incorporated into Swedish legislation in 2020. The Convention on the Rights of the Child aims to protect all children's rights to have their basic needs met. The ratified States Parties shall, inter alia, ensure that children are respected and decisions concerning a child shall be taken in the light of what is best for the individual child. Children must be protected from abuse and exploitation in the form of child labor. According to the UN's general comments, children must be protected not only against the exploitation of child labor by other organizations, but also against the financial interests of their guardians. The number of followers an influencer has generally affects how much compensation a company is willing to give to be marketed on the influencer's platforms. Studies show that influencers can increase their number of followers by up to 150% when they become parents, which means that children can act as economic actors on influencers' platforms. Young children are to be seen as particularly worthy of protection due to their powerlessness and dependence on their guardians. Since influencers often run businesses and tend to increase their turnover due to the use of children in their posts, the question arises as to whether the guardians' financial interests may be in conflict with the principle of the best interests of the child. The inquiry deals with current law for sharenting based on Swedish law with a view to the Coogan Law in the USA and the new legislation in France that came into force in 2021. The legislation confirms, among other things, that child

Principen om barnets bästa ska vara avgörande i alla frågor som rör vårdnad, boende och umgänge. Den bärande principen återfinns i både FN:s barnkonvention och i föräldrabalken. Principen ska fungera som en rättslig vägledning vid alla utredningar i mål som rör barn, men det finns ingen universellt fastslagen definition av vad som faktiskt är barnets bästa. Utgångspunkterna är att bedöma barnets bästa utifrån vad som objektivt sett anses vara barnets bästa, i kombination med att den specifika situationen och barnets individuella behov beaktas. Vårdnadstvister är ett exempel på ett förfarande när barnets bästa ska vara avgörande. Vårdnadstvister aktualiseras när båda eller en av barnets föräldrar (biologiska eller adoptivföräldrar) önskar ändring i vårdnaden, antingen när en eller båda föräldrarna har vårdnaden, eller när barnet står under vårdnaden av särskilt eller tillfälligt förordnade vårdnadshavare. I båda situationerna ska domstolen ta hänsyn till vilken form av vårdnad som – utifrån barnets bästa – är lämpligast, ensam eller gemensam vårdnad. I uppsatsen kommer barnets bästa och vårdnadstvister att utredas med hjälp av den rättsdogmatiska metoden. Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för rättslivet och att svara på de uppställda frågeställningarna. Frågeställningarna rör främst bedömningen av barnets bästa, samt skillnaden mellan ensam och gemensam vårdnad. Egna slutsatser utifrån det presenterade kommer att dras, och problematik som föreligger preciseras. Genomgående tillämpas ett kritiskt perspektiv. Den huvudsakliga problemformuleringen i uppsatsen fokuserar på skillnaden i domstolens handlingsfrihet i situationer där båda föräldrarna motsätter sig gemensam vårdnad, beroende på vem som har vårdnaden av barnet. I de fallen då båda föräldrarna eller någon av dem har vårdnaden av barnet är domstolen inte förhindrad att döma till gemensam vårdnad vid motsättning därtill. Däremot är domstolen förhindrad att döma till gemensam vårdnad mot båda föräldrarna, The principle of the best interests of the child must be decisive in every legal process regarding children. The operative principle is found in both the UN Convention on the Rights of the Child, and the Swedish Parental Code. The principle should serve as a legal guide in all investigations regarding children. Yet there is no universally established definition of the actual meaning of the best interests of the child. The guidance is to assess the child’s best interests based on what objectively is considered best for a child, in combination with observing the specific situation and considering the child’s individual needs. Custody disputes are an example of a legal procedure when the best interest of the child shall be decisive. Custody disputes arise when both or one of the parents (biological or adoptive parents) wish for a change in the custody – either when both or one of the child’s parents have the custody of the child, or when the child is under the custody of specially or temporarily appointed guardians. In both situations, the court must take into consideration which form of custody – based on the best interests of the child – is the most appropriate, sole, or shared custody. In this essay, the child’s best interests and custody disputes will be investigated using the legal dogmatic method. The purpose of the thesis is to increase the understanding of legal life and to answer the questions posed. The questions mainly concern the assessment of the child’s best interests, and the difference between sole and shared custody. The last part of the essay will be dedicated to conclusions made based on the investigation. A critical perspective is applied throughout the essay. The main issue regarding custody disputes is the difference in the court’s freedom of action depending on who has custody of the child, in situations where both parents oppose shared custody. In cases where both or one of the parents has custody of the child, the court is not prevented from de

The aim of this study was to shed light on the cooperation between biological parents, foster parents and the social services regarding when a child is placed according to LVU, Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, by examining how participation and cooperation is presented in decisions made by JO (Justitieombudsmannen). This cooperation between these three parties is called the three-way parenting or out-of-home placement and has been a starting point for the study. The method chosen for this study was qualitative document analysis and eleven JO-decisions has been analyzed. In analyzing our results, the social constructivist perspective with a focus on discourse were implemented to find patterns in how cooperation and participation was constructed. Also how the best interest of the child was expressed and considered in the decision-making. The concept of a out-of-home placement was not expressed frequently in the JO-decisions but it was still described in other words. This study found that both foster parents and biological parents express that cooperation is hard. Biological parents feel diminished in their parenting role. If possible, to the situation, "the three-way parenting" or out-of-home placement method could be used as a way of working when children are placed in a foster care. Closer cooperation between the parties can amplify the best interests of the child and help all parties to be developed in this particular case.

Studiens syfte var att undersöka socialsekreterare och familjehemskonsulenters upplevelser av sammanbrott i familjehem. Studien hade en kvalitativ ansats där fem semistrukturerade intervjuer genomfördes. Den teoretiska utgångspunkten var Erving Goffmans Dramaturgi samt Anders Brobergs tolkning av John Bowlbys anknytningsteori. Data analyserades tematiskt där tre olika teman med subteman framkom. Studiens resultat tydliggör att socialsekreterare och familjehemskonsulenter behöver ett bra samarbete och tydligt uppdrag till familjehem. För att familjehem ska orka ”stå kvar” som familjehem även när det är jobbigt behöver socialsekreterare och familjehemskonsulenter vara lyhörda, nyfikna och tillgängliga för familjehemmen och samarbetet upplevs förbättras när det finns en familjär relation mellan familjehemmet och socialsekreteraren eller familjehemskonsulenten. Tidigare forskning visar att orsaker till sammanbrott ofta initieras av familjehemmen och anges bero på barnets beteende eller diagnoser och brist på förståelse för barnet och dess upplevelser. Detta stämmer delvis överens med respondenternas upplevelse av orsakerna bakom sammanbrott i studien., The studys purpose was to investigate social workers and foster care consultants' experiences of breakdowns in foster homes. A qualitative approach was used and five semi-structured interviews were conducted. The theory used was Erving Goffman's Dramaturgy and Anders Broberg's interpretation of John Bowlby's attachment theory. Data was analyzed thematically where three different themes emerged. The study shows that social workers and consultants need good cooperation, clear assignment and a familial relationship with foster homes in order for foster homes to be able to continue even when it is difficult. Social workers and foster care consultants need to be responsive, curious and accessible to avoid breakdown. Research shows that breakdowns are often initiated by foster families and are stated to be due to the child's behavior and lack of understanding of the child and its experiences. This is partly consistent with the respondents' experience of the reasons behind breakdowns.

Syftet med studien har varit att undersöka hur barnets åsikter kommer till uttryck i familjerättens utredningar gällande vårdnad, boende och umgänge och på vilket sätt barnet görs delaktigt. Studiens empiri bestod av tolv vårdnadsutredningar som ingick som aktbilagor från domstolsbeslut från en större tingsrätt under mitten av 2020. Materialet undersöktes utifrån en kvalitativ innehållsmetod. Analysen av empirin gjordes med hjälp av Harts (1992) delaktighetsstege kombinerat med ett barndomssociologiskt perspektiv. Studien visar att barn oftast är delaktiga i en ganska låg nivå utifrån Harts (1992) delaktighetsstege. Barn begränsas av att delaktigheten sker genom vuxna på olika sätt eller att barn själva kan välja att inte vara delaktiga och därmed visa aktörskap. Studien visar också att vuxna spelar en stor roll för att möjliggöra för barn att vara delaktiga. Det är de vuxna som beslutar om delaktighet. Vidare visar studien att familjerättsutredaren i många fall går efter barnets vilja, antingen att det har framkommit i samtal med barnet eller att barnets åsikt har framkommit på annat sätt., The aim of the study was to investigate how the child's views are expressed in family court investigations concerning custody, residence, and access. The empirical material of the study consisted of twelve custody investigations included as case files from court decisions from a major district court in mid-2020. The material was examined using a qualitative content method. The analysis of the empirical data was conducted using Hart's (1992) participation ladder combined with a childhood sociology perspective. The study shows that children are usually involved at a rather low level according to Hart's (1992) participation ladder. Children are limited by the fact that participation is done by adults in different ways or that children themselves can choose not to participate and thus show agency. The study also shows that adults play a major role in enabling children to be involved. It is the adults who decide on participation. Furthermore, the study shows that in many cases the family court mediator follows the child's wishes, either expressed in discussions with the child or the child's opinion expressed in other ways.

The aim of this essay was to study how social workers apply the child's best interests regarding the principle of reunification and to investigate their work process around interventions in connection with the reunification process. This essay is a qualitative study where we have done seven semi-structured interviews with social workers who work with placement of children in foster care. In the essay we have conclude that it is a complex job that the social workers do when they must relate to the child's best interests in reunions. It is about getting to know the specific child's situation to understand what is best for each individual child. The child's best interest is a concept that is difficult to interpret because it is partly so individual for each child and because there are different perceptions of what it means. Even if reunions are a principle, it is not always realistic. They need to work on individually adapting the work to the family's needs and conditions. The reunification process can be different depending on the social worker. There are several factors that affect the conditions for reunification and no guidelines on how to proceed in the event of reunification.

The aim of this study was to investigate how the best interest of the child was considered and reasoned with in cases where one parent has been using violence against the other parent and child has been exposed to this. The focus of our study was to see how the different units in social services cooperate for the best interest of the child and also how they reason their own assessment in these cases. The empirical data of this study consists of 8 qualitative interviews with social workers in family law or child protection services. We have chosen to base our study with three scientific theories, which are: collaboration theory, interorganizational organization theory and the theory of professions. The outcome of this study has been coded and themed in diverse steps to pinpoint the fundamental categories. These categories are: factors of importance in collaboration and factors that affect what is considered to be the best interest of the child. Based on our results and the empirical data studied, we have drawn a conclusion that there are many different and complex factors that can influence the decision making of a child's contact with an abusive parent. The interpretation and collaboration can be influenced by different factors such as the goals and purpose of the unit. It can be stated through our study that there is a positive view of collaboration between family law and child protection services. However, it can also be stated that the collaboration does not occur to the same extent as one would have liked within the units and that this could be due to various factors. We have also noticed that there has not been a lot of research on our topic regarding the interaction between family law and child protection services, especially regarding cases of violence. There is a need for more research regarding an internal collaboration within the social services that can be implemented as there are shortcomings in practice that have emerged in our study. We believe that th

Denna uppsats handlar om föräldrar till barn som vårdas enligt 2 § LVU och syftade till att undersöka hur socialtjänsten konstruerar föräldrar i de utredningar som skrivs vid begäran om vårdens upphörande enligt 21 § LVU. Syftet var även att undersöka hur dessa konstruktioner kan förstås i relation till principen om barnets bästa. En kvalitativ innehållsanalys av sju utredningar har gjorts, vilket resulterat i att olika teman kring hur föräldrar konstrueras har identifierats. Vi har även kunnat urskilja att konstruktioner skapas på ett flertal olika sätt. De teman som identifierats är Arbetsallians, Förmåga/oförmåga, Barnperspektiv, Våld samt Riskfaktorer kring föräldrarna. De två första temana av hur föräldrarna konstrueras relaterar till huruvida de har lyckats förändra de aspekter som föranledde omhändertagandet av barnen, eller om brister fortfarande föreligger. Dessa två teman kan förstås utifrån syftet med utredningarna, som är att utreda om en förändring har skett eller ej. I resterande tre teman, barnperspektiv, våld samt riskfaktorer kring föräldrarna, konstrueras föräldrarna snarare utifrån beskrivningar av deras karaktär, relaterat till deras bakgrund och sätt att vara. Denna typ av konstruktioner och sätt att beskriva föräldrarna relaterar inte direkt till syftet med utredningarna, utan kan istället förstås som ett sätt för socialtjänsten att framhålla varför en hemflytt eventuellt inte vore förenligt med barnets bästa. Vi konstaterar därtill att föräldrars arbetsallians konstrueras som något som kan förändras eller förbättras, medan föräldrars karaktär och förmåga/oförmåga ofta konstrueras som mer statiska förhållanden.

It's a misconception that those who leave a violent relationship are safer than those who stay. For those who have children with their perpetrator there is an increased risk for post-separation violence (Fleury, Sullivan & Bybee, 2000). The aim of this study has been to examine the child rights perspective through how the court judges and resonates in custody disputes with information regarding violence and therefore a possible risk for post-separation violence. Data was retrieved in the form of 34 custody cases from the court of appeal. In order to fulfil the purpose of the study a multi-method investigation has been used, both a quantitative content analysis and a discourse analysis. The results showed that the parent who was mainly referred to as the perpetrator was assigned visitation rights in 64.4 % of the cases, joint custody in 46.6 % and housing in 20 %. The main result showed that the courts ruled the child’s right to close and good contact with both parents outweighs the risk of post-separation abuse, either towards the other parent or the child himself. Children should be allowed to grow up with both parents. However, one could question at what price.

Detta är en kvalitativ studie om hur förvaltningsrätten konstruerar barnets bästa vid upphörande av vård enligt 21 § Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Den 21 § LVU, handlar kort sammanfattat om huruvida vården om ett omhändertaget barn skall upphöra eller inte (se mer i stycke 3.1.2). I vår studie granskade vi 20 domstolsbeslut från förvaltningsrätten. Vi använde oss av en tematisk analys med kodning som tillvägagångssätt, för att sedan hitta teman som vi baserat vårt resultat på. Teorin vi har utgått från i studien var socialkonstruktionism samt fyra begrepp från barndomssociologin som är delaktighet, barns rättigheter, barnperspektiv & barnets perspektiv. Vi har utifrån vårt resultat kopplat teorin och de teoretiska begreppen. Vårt resultat gällande förvaltningsrättens konstruktion av barnet bästa vid upphörande av vård är att förvaltningsrätten själva gör en bedömning kring vad de anser är det bästa för barnet. Resultatet pekar på att domstolen utgår från antaganden om att de biologiska föräldrarna ska kunna tillgodose barnens behov. Förvaltningsrätten vill samtidigt se en långvarig och stor förändring hos de biologiska föräldrarnas för att vården ska upphöra. I vår studie upphörde vården enligt den 21 § LVU inte i något fall. Umgänge var även något vi fann hade betydelse för förvaltningsrättens konstruktion av barnets bästa vid upphörande av vård. Vi fann även att barnskyddet prioriteras framför att barnets röst skulle bli hört vid de rättsliga processer. Utifrån vårt resultat är alltså barnskyddet något som ingår i förvaltningsrättens konstruktioner gällande barnets bästa vid upphörande av vård. I vårt resultat granskade vi också förvaltningsrättens konstruktioner ur ett barndomssociologiskt perspektiv. Förvaltningsrätten utgår från ett barnperspektiv i majoriteten av fallen vilket innebär att domstolen gör en bedömning av det de tror är bäst för barnet. Vi fann även att domstolen i vissa fall utgick från barns rättigheter när

Syftet med studien har varit att genom intervjuer med yrkesverksamma socionomer undersöka socialarbetares erfarenheter och uppfattning kring det sociala arbetet med barn och föräldrar. Studien har särskilt ämnat att studera socialarbetares handlingsutrymme samt dilemman, svårigheter och utmaningar som socialarbetare tvingas hantera i det sociala barnavårdsarbetet. Studien har sin grund i en kvalitativ forskningsansats och har utgått från åtta semistrukturerade intervjuer där professionellas erfarenheter i det sociala barnavårdsarbetet har undersökts. Empirin har sedan bearbetats utifrån en tematisk analys som i sin tur har tolkats i relation till teorier om gräsrotsbyråkratens handlingsutrymme och dilemma. Resultatet påvisar att socialarbetare har ett stort handlingsutrymme vilket ger dem möjlighet att påverka olika beslut samt att handlingsutrymmet är konstant närvarande i socialarbetarens vardag. Studiens resultat belyser också svårigheten i att bedöma barnets bästa och att det råder en tveksamhet i hur socialarbetare arbetar efter barnets bästa. Frågan ställs om barnets bästa alltid är i centrum eller om föräldrars rättigheter tar för stor plats i dagens barnavårdsarbete. Ett annat ämne som framkommer i resultatet är socialarbetarens stora tolkningsutrymme. Resultatet lyfter svårigheterna i att ha ett stort tolkningsutrymme och att det kan innebära att olika socialarbetare tolkar lagar och föreskrifter på olika sätt beroende på vem socialarbetaren är som person. Resultatet belyser också det sociala arbetets komplexitet och vikten av att våga ta hjälp av kollegor när socialarbetare ställs inför olika dilemman. Slutligen berör resultatet bristen på resurser och den höga arbetsbelastningen som råder bland socialarbetare. Resultatet lyfter konsekvenser som kommer med hög arbetsbelastning och resursbrist samt vad som kan tänkas förbättras inom socialt arbetet med barn och familjer., The aim of the study has been to investigate social workers' experiences and perceptions of social work with children and parents through interviews with professional social workers. In particular, the study aims to delve into the social worker's room for maneuver, conflicts, difficulties and challenges that social workers are forced to deal with in social child welfare work. The study is based on a qualitative research approach and is based on eight semi-structured interviews where professionals' experiences in the social childcare work were examined. Empiricism has been analyzed with a thematic analysis, and with theories of street-level bureaucracy. The result of the study shows that the social worker’s room for maneuver is constantly present in a social worker’s everyday life. The result shows that social workers have a large room for maneuver and a great opportunity to influence different decisions. The result of the study also indicates the difficulty in assessing the child’s best interests and that there is a doubt in how social workers work according to the best interest of the child. The question is asked whether the best interests of the child are always at the center or whether parents’ rights take up too much space in today’s child welfare work. Another topic that emerges in the result is the social worker’s large scope for interpretation. The result highlights the difficulties in having a large scope for interpretation and that it can mean that different social workers interpret laws and regulations in different ways depending on who the social worker is as a person. The result also highlights the complexity of social work and the importance of daring to enlist the help of colleagues when social workers face different dilemmas. Finally, the result concerns the lack of resources and the high workload of social workers. The result highlights the consequences that come with high workload and too few resources and what might be improved in social work with

Compulsory care of a child is one of the most intrusive interventions that can be made in a child's life, but a protective task that social services have been obliged to carry out. In the case of compulsory care of a child, the social secretary is faced with a number of different difficulties and dilemmas that can be linked to coercion in LVU legislation and consideration of the child's best interests. The aim of this qualitative study is to investigate social workers, in social services' child and family investigation, experience of how the child's best interests are taken into account in LVU processes och what thoughts and ethical dilemmas arise for social workers in connection to the LVU process in the meetings with children and parents, and also how can this be understood in relation to their professional role. By using an interview based qualitative method, this study strives to reach a deeper understanding of social workers' experience of the subject matter. The results of this study shows that the experience of the child's best interests is a concept that social workers must constantly define and describe as situational, based on the child's situation. A common description of the child's best interests is that it is a concept that needs a definition and frame of reference, as the lack of a definition makes it more difficult for social workers to consider what is in the child's best interests. This study reaches the conclusion that social workers experience the LVU process to be harmful to the relationship between both children and parents, and parents and social services. Based on this, the social workers felt that it was a huge ethical dilemma to use LVU, as the implementation of the LVU law was both emotionally stressful and comes with its limitations. This despite knowing that LVU should function as a protection for the child and its best interests.

In cases where children and youths are in need of support from various activities in order to have their needs met, authorities shall collaborate towards the common goal: the child’s best interests. The concept lacks an unambiguous definition and professionals should make decisions adjusted to the child’s individual needs. Within the Mobile team, which is an interprofessional form of collaboration between the school and social services, the different professional groups could be characterized by different perspectives. This may lead to different interpretations which can pose a challenge to agree on a joint decision for the child’s best interests. The study is based on a qualitative approach through semi-structured interviews with six professionals within a mobile team. The theories used to analyze the empirical material is collaboration theory and theory about discretion in decision making. Several noteworthy results were find. The mobile team work early and preventive both generally and with more concrete interventions for the child’s best interests. The work within collaboration can be divided into resourse-, information- and knowledge exchange which creates the opportunity to get at better overall picture of the child. Further, to work for the child’s best interests the mobile team focuses on school, spare time and family, as different areas that are important for the child. Their approach is also characterized by understanding and supporting individual needs. Finally, there are factors that need to be considered to fulfil a successful collaboration. For example, the professionals must be aware of each other’s duties, roles, activities and regulatory systems.

Bestämmelserna om flyttningsförbud återfinns i 24 och 27 §§ lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Enligt 24 § LVU får förvaltningsrätten meddela ett flyttningsförbud om det finns en påtaglig risk för att barnets hälsa eller utveckling skadas vid en flyttning från familjehemmet. Om det är sannolikt att ett flyttningsförbud behövs och rättens beslut inte kan avvakta med hänsyn till risken för barnets hälsa eller utveckling får socialnämnden besluta om ett tillfälligt flyttningsförbud, se 27 § LVU. I 28 § LVU stadgas att ett beslut om tillfälligt flyttningsförbud ska underställas förvaltningsrätten. Utifrån teoribildningen om stigbundenhet kan en problematik med beslut om flyttningsförbud urskiljas. Stigbundenhet innebär att tidigare beslut bildar en utgångspunkt för senare beslut. Huvudsyftet med uppsatsen är dels att utreda i hur många beslut om flyttningsförbud socialnämnden har fått ett tillfälligt flyttningsförbud fastställt innan förvaltningsrätten meddelar ett flyttningsförbud, dels att studera antalet mål kammarrätten kommer till samma beslut som förvaltningsrätten i en process om flyttningsförbud. Om förvaltningsrätten och kammarrätten i många mål kommer till samma beslut undersöker uppsatsen om det vid beslut om flyttningsförbud finns en risk för stigbundenhet. Finns det en risk för stigbundenhet granskar uppsatsen ifall domstolen beslutar om flyttningsförbud trots att det inte är motiverat av principen om barnets bästa. Ett delsyfte med uppsatsen är att kartlägga vid vilka situationer och varför ett flyttningsförbud meddelas och ett tillfälligt flyttningsförbud fastställs. Ännu ett delsyfte med uppsatsen är att konstatera hur bestämmelsen om flyttningsförbud fungerar i praktiken och om förändringar av gällande rätt borde ske. En rättsdogmatisk metod används i uppsatsen för att utreda gällande rätt när det gäller regleringen om vård av barn och speciellt hur bestämmelserna om flyttningsförbud tillämpas. För att konstatera hur bestämm, The regulations on prohibiting the relocation of a child in preventive care are found in sections 24 and 27 of the Care of Young Persons Act (1990: 52, LVU). According to section 24 LVU, the Administrative Court may issue a prohibition to relocate a child if there is a significant risk that the child's health or development could be damaged by the relocation from the family home. If it is plausible that a relocation ban is needed and the court's decision cannot wait, with regard to the risk for the child's health or development, the Social Welfare Committee may decide on a temporary relocation ban, see section 27 LVU. Section 28 LVU, stipulates that a decision on a temporary relocation ban shall be submitted to the Administrative Court. Based on a theory of path dependence a problem with decisions about a relocation ban can be distinguished, as the concept of path dependence entails that earlier decisions influence later decisions. The main purpose of the thesis is partly to investigate in how many cases the Social Welfare Committee has temporarily prohibited the relocation of a child before the Administrative Court announces a relocation ban, and partly to study the number of cases the Administrative Court of Appeal comes to the same decision as the Administrative Court in a relocation ban process. If the Administrative Court and the Administrative Court of Appeal come to the same decision in multiple cases the thesis will examine whether there is a risk of path dependence. If there is a risk of path dependence the thesis will further examine whether the court decides to prohibit the relocation of a child even though it is not justified by the principle of the best interests of the child. A subsidiary purpose of the thesis is to map out in which situations and why the court announce a relocation ban and establish a temporary relocation ban. Another subsidiary purpose of the thesis is to establish how the regulation of the relocation ban works in practice and if cha

The purpose of this thesis was to achieve a deeper knowledge of the dilemma whichcan arise during a social welfare workers judgement of a reunion according to whatis best for the child in relation to a child’s right to their biological parents. Thisbachelor thesis was based on three research questions: What influences a socialwelfare workers judgement of a reunion according to what is best for the child, aswell as children’s right to their biological parents? How does a social welfare workerperceive its leeway during a judgement concerning reunion family reunion? How doesa social welfare worker perceive their authority to interpret according to their leeway?A qualitative study has been used to gain a deeper knowledge according to a socialwelfare workers experience. A hermeneutic approach has been used to answer thepurpose of our bachelor thesis and has contributed to a wider perspective of our study.The focus was to understand the dilemma through evaluating and interpretation. Sixsocial welfare workers participated in the following vignette survey, which werecomplemented with semi-structured questions. The participants have answeredregarding their experience concerning their leeway and authority to interpret the lawaccording to what is best for the child and their entitlement to their biological parents.This bachelor thesis research results show that social welfare workers did possessleeway which implies empowerment to interpret legislation, concepts and varioussituations. This can be seen as a prerequisite for correct decisions to be made duringdaily work. Although, it can also act as a risk since clients may receive differentconclusions depending on the social welfare worker. Furthermore, a conclusion of thethesis is that different judgements are made, even though the contributed informationwas identical. The explanation to these different assessments may relate to the socialwelfare workers leeway and authority to interpret the law, which makes investigatingchildr

The best interests of the child should be a primary consideration in matters of custody, residence, and access. The assessment of the best interests of the child should in particular consider the risk of the child being harmed and the child's need for a close contact with both parents. In addition, the child has a right to be informed and to express his or her views. Allegations of domestic violence are common in custody disputes. If such allegations are made during the proceedings, a risk assessment should always be carried out to assess whether there is a risk of harm to the child. Nevertheless, allegations of violence are rarely considered in the handling of custody disputes. The results of a review of applicable law as well as an empirical study of case law show that this is mainly due to legislative deficiencies. The prospects for conducting in-depth investigations of violence in custody disputes are limited by the fact that investigative procedures require consent from the parents. Furthermore, there is no clear method for assessing and evaluating allegations of violence in the context of custody proceedings. These deficiencies are reflected in the application of the law by the courts, where allegations of violence are often dismissed or excluded. There is a need for reform to ensure that the child perspective and the rights of the child are considered in the handling of custody disputes where allegations of violence are made. One possible solution is to always open a child protection investigation if allegations of domestic violence are made, since a child protection investigation is not limited by the consent of the parents. Other possible improvements include the development of a methodological support for evaluating allegations of violence, and a clarification of the courts' obligation to promote consensual solutions., Barnets bästa ska vara avgörande i frågor om vårdnad, boende och umgänge. I bedömningen av barnets bästa ska särskilt beaktas risken att barnet far illa och barnets behov av en nära och god kontakt med båda föräldrarna. Utöver detta har barnet även en rätt att få information och ges möjlighet att framföra sina åsikter. Uppgifter om våld inom familjen är vanligt förekommande i vårdnadstvister. Framkommer det uppgifter sådana uppgifter vid handläggningen bör en riskbedömning alltid göras, för att bedöma om det finns en risk att barnet far illa. Trots det beaktas uppgifter om våld sällan vid handläggningen av vårdnadstvister. Resultaten från en granskning av gällande rätt samt en empirisk undersökning av underrättspraxis visar att detta främst orsakas av brister i lagstiftningen. Förutsättningarna att genomföra djupgående utredningar av våld vid handläggningen av en vårdnadstvist begränsas av att inhämtande av uppgifter är beroende av föräldrarnas samtycke. Det saknas vidare en tydlig metod för hur uppgifter om våld ska bedömas och bevisvärderas inom ramen för ett vårdnadsmål. Dessa brister får genomslag i domstolarnas rättstillämpning, där uppgifter om våld ofta avfärdas eller utesluts. Det föreligger ett behov av reformer för att barnperspektivet och barnrättsperspektivet ska få genomslag vid handläggningen av vårdnadstvister där uppgifter om våld framförts. En möjlig lösning är att alltid inleda en barnavårdsutredning om det framkommer att det kan ha förekommit våld inom familjen, eftersom möjligheterna att inhämta uppgifter i sådan inte är begränsade av föräldrarnas samtycke. Andra möjliga förbättringar inkluderar ett utarbetande av ett metodstöd samt ett förtydligande av domstolars skyldighet att verka för en samförståndslösning.

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur nya bestämmelserna om barnets bästa när vård enligt LVU upphör - ”lex lilla hjärtat” påverkar socialsekreterare i avseende till att effektivisera arbetet med att stärka principen om barnets bästa. Studien har en kvalitativ inriktning och vi har intervjuat fem olika socialsekreterare inom fyra olika kommuner. Empirin har analyserats genom grundad teori. I resultatet av studien framkommer det att handlingsutrymmet är komplext och påverkas av ett flertal faktorer. Faktorer kan förstås utifrån att vara strukturer som möjliggör och begränsar socialsekreterares arbete. Slutsatser vi framställer är att lagändringen uppfattas, tolkas och används olika utifrån intervjupersonerna. Hur effektiv lagändringen är avgörs utifrån faktorer som antingen möjliggör eller begränsar socialsekreterares handlingsutrymme för att arbeta med att stärka principen om barnet bästa. Vi finner att lagändringen kan möjliggöra handlingsutrymme genom att tillföra garantier och mekanismer för socialsekreterare att kunna stärka underlag i handläggning. Men lagändringen kan även begränsa socialsekreterares handlingsutrymme när arbetet i högre grad blir präglat av byråkrati. När lagar och regler ska följas mer principfast kan det både strama åt tid och kvalité.

The purpose of this qualitative study is to highlight how children who commit crimes are constructed in a social legal context. Critical children´s rights theory and socialconstructionism were used to process and analyze the material. 33 judgements in compulsory custody cases concerning children from Stockholm´s administrative court from the year 2021 were analyzed. Only children taken into care due to criminal activities were included in the study. The subject of this study is how narratives about children who commit crimes, the child´s needs and situation are constructed in administrative courts´judgments. The study is divided into two parts, a description of the legal framework, and an analysis of the judgments. The conclusions are that the Convention on the Rights of the Child seems to have a limited role in the courts practical applications and the basis on which these decisions rest, and the construction of the children in the legal system is greatly influenced by the legal framwork and context. How the professionals talk and write about the child in the process can affect the child´s view of itself, its identity creation and, by extension, its opportunity to reintegrate into society, which is the goal.

Malmö stad har en tendens att bygga större men färre förskolor, skriver Förskoleförvaltningen (2021) i sin lägesbedömning. Efter att vi tagit del av lägesbedömningen av Malmö stads förskolor (Förskoleförvaltningen, 2021) funderade vi på vem som gynnas av uppbyggnadenav större men färre förskolor, barnen eller staten? Hur påverkas förskollärarna som jobbar på förskolorna? Därför är vårt syfte med studien att undersöka förskollärarnas möjlighet att fullfölja sitt uppdrag i en stor kontra liten förskola i relation till barnets bästa, barnets utveckling, lärande och välbefinnande. Vi skall också undersöka syftet med uppbyggnaden av större men färre förskolor i Malmö stad. I avsnittet “Teoretisk referensram” skall en genomgång av vår valda teoretiska utgångspunktvid analysen presenteras, men också väsentliga begrepp kommer att beskrivas såsomgruppstorlek, stress och pedagogiska relationer och John Bowlbys teori om Anknytning är passande som vår teoretiska utgångspunkt. För att besvara vår frågeställning utfördes, genom kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med totalt nio förskollärare på stora och småförskolor för att undersöka hur förskollärare anser att deras möjligheter att utföra sina uppdrag påverkas i större kontra små förskolor. Intervjufrågorna, som formulerades för att besvara syftet med uppbyggnaden av större men färre förskolor, sändes skriftligt till en pressansvarig på Förskoleförvaltningen. Vi fick tillbaka en skriftlig sammanställning som innehöll svar från olika avdelningar inom Förskoleförvaltningen. Resultatet visar att Förskoleförvaltningen och förskollärarna på förskolorna har markant skilda aspekter hur större men färre förskolor berör barnens bästa och barnets utveckling. Majoriteten av förskollärare som har intervjuats ansåg att uppbyggnaden av större förskolor inte gynnar barnen i anknytningsprocessen.

There is need for an adjustment of the regulations and procedure regarding children livingin sheltered housing. A child subjected to domestic violence can stay with a parent in asheltered housing. The other, abusive, parent may then apply in court for rights to havecontact with the child. In such a situation, the child has several rights to consider. The best interests of a child should be a primary consideration in all decisions regarding the child. The child has a right to form and express their view on the matter. The child also has a right to a relationship and contact with their parents, a right which may conflict with the right to not be subjected to violence. This essay analyses the regulations in the EU Charter of Fundamental Rights, the European Convention on Human Rights, the Convention on the Rights of the Child as well as the Swedish Children and Parents Code and Social Services Act regarding these rights. Many sheltered houses neglect several of those rights by not giving the child enough support or information, or access to school and recreational activities. A court is obliged to consider the child’s rights before deciding on whether or not to grant the child contact rights with the abusive parent, but this is often not done to the required extent. This analysis shows that the current regulations and procedures are flawed, meaning the children’s rights are often not accommodated., När ett barn utsätts för våld i hemmet och till följd av detta flyr tillsammans med en förälder till skyddat boende aktualiseras ett antal rättigheter. Barnet har rätt till skydd från våld, rätt till stöd, rätt att få information och få göra sin åsikt hörd men även rätt till kontakt med båda sina föräldrar. I alla åtgärder som rör ett barn ska dessutom barnets bästa beaktas. Skyddat boende är inte en insats som barn kan beviljas, men de kan följa med en förälder som fått ett beslut. Detta leder till att barnets rättigheter hamnar i skymundan, trots att de i hög grad är aktuella. Det är få boenden som på ett fullgott sätt kan tillgodose samtliga av barnets rättigheter, utan de flesta brister på något sätt. Det kan röra sig om att boendet inte tar emot alla barn, att det inte finns stöd till barnet, att personalen inte är utbildad om våldsutsatta barn, att boendet är obemannat delar av dygnet eller att barnet inte kan gå i skolan under vistelsen på boendet. Det finns inte något övergripande krav på kvaliteten på skyddade boenden, vilket gör att deras utformning varierar i stor utsträckning. Då ingen dokumentation sker av barnen som befinner sig på boendena går det inte heller att kontrollera att deras rättigheter tillgodoses. Den våldsutövande föräldern kan begära umgänge med barnet, vilket barnet har rätt att få så vida barnet inte riskerar att fara illa av det. Vid beslut om umgänge ska barnets bästa vara avgörande, och i den bedömningen ska särskilt beaktas risken att barnet far illa och barnets rätt till kontakt med båda sina föräldrar. I praktiken tycks rätten till kontakt med sina föräldrar väga tyngre trots att denna rättighet inte i teorin är viktigare, då domstolar i många fall dömer till umgänge. Barnet har i umgängesmål rätt att uttrycka sin åsikt och att få åsikten beaktad, men denna rättighet tycks endast tillgodoses i låg grad. Slutresultatet blir att barnen och deras rättigheter överses. Möjliga lösningar på de problem som uppenbaras är att skyddat boen

De senaste åren har placerade barns rättigheter kommit att diskuteras i det offentliga rummet och sedan barnkonventionen integrerats i svensk lagstiftning 2020 har flera förändringar tillkommit som ämnar att stärka barns rättsliga ställning och möjliggöra för en samhällsvård där placerade barns behov av stabilitet och kontinuitet prioriteras. Denna kvalitativa studie har studerat domslut om vårdnadsöverflytt enlig FB 6:8 där socialnämnden i tingsrätten väckt talan om huruvida den rättsliga vårdnaden om barnet bör flyttas över till familjehemsföräldrarna. Syftet med studien är att undersöka hur tingsrätter i sitt domslut kan beakta vad som är barnets bästa och i vilken utsträckning barnets egen röst kan framkomma. Studien använder sig av socialkonstruktivism som teoretiskt perspektiv, i kombination med för studien centrala begrepp. Studien bygger på 41st tingsrättsdomar som genom tematisk analys identifierat två huvudteman och fem underteman. Det första huvudtemat - barnets bästa enligt domstolen visade att domstolens bedömning av vad som är barnets bästa beaktas genom studiens tre underteman - hem, tid och återförening. Resultatet visade att dessa teman kan motiveras med begrepp som sällan ges någon tydlig innebörd eller betydelse. Det andra huvudtemat - barnets vilja (röst) enligt domstolen med två underteman - det diskvalificerade barnet och barnet som kompetent, visade att barnen sällan har något reellt inflytande på beslut som berör dem och sällan inkluderas i bedömningen av vad som är barnens bästa. Vuxna inom myndighet och domstol kan bestämma vad som är barnets bästa utifrån vad de bedömer är barnets behov och intressen. Vad barnen själva tycker får vi veta mycket lite om i de 41 domsluten. En slutsats i studien visade att i de 41 domsluten om vårdnadsöverflytt tas hänsyn (nästan) alltid till barnets bästa, men definitionen av barnets bästa är komplext och innefattar många olika begrepp. Domstolen använder många gånger begrepp utan att ge dessa någon tydlig

The purpose of this study is to contribute knowledge about how preschool teachers' various professional ethical dilemmasand thoughts about reporting concerns can be looked at and handled. With the help of previous research and that of preschool teachersown perspectives, this will be made visible. The study has been based on the following questions: Whichthe dilemmas preschool teachers describe regarding a report of concern? What kind of support do the preschool teachers describeis requested/given and what significance does it have for how dilemmas around reporting concerns are handled? The choice ofmethod for this study is semi-structured interviews and six preschool teachers have been interviewed individually.The interviews have then been analyzed using a discourse analytical approach with virtue ethics, duty ethics andutilitarian ethics as a theoretical perspective. The results of the study show that dilemmas mainly arise aroundthe support, the approaches and the complex relationship between preschool teachers and guardians andcan have a major impact on whether or not the preschool teacher reports a concern.

Publicerad:2022-08-30

I Sverige har ungefär vart tionde barn någon gång blivit utsatt för att bevittna våld mellan sina föräldrar. Våld i nära relationer och barns bevittnande av familjevåld utgör således ett samhällsproblem. Den 1 juli 2021 infördes en ny straffbestämmelse om barnfridsbrott i 4 kap. 3 § BrB. Barnfridsbrottet innebär att det numera är straffbart att utsätta ett barn för att bevittna våld eller andra övergrepp i nära relation. Syftet med den nya straffbestämmelsen är således att barn som är utsatta för att bevittna våld ska uppmärksammas och ges skydd i större uträckning än som varit fallet tidigare. Av 6 kap. 2 a § andra stycket FB framgår det att domstolen vid dess bedömning av vad som är bäst för barnet i vårdnad, boende och umgängesfrågor, ska fästa särskilt avseende vid risken att barnet far illa. Av paragrafen framgår att ett barn kan fara illa om någon annan i familjen utsätts för övergrepp, dvs. om ett barn bevittnar våld som förekommer inom familjen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att undersöka om tanken med barnfridsbrottet är att det ska påverka domstolens bedömningar i vårdnad, boende och umgängesfrågor, samt hur brottet i så fall skulle kunna påverka. Mot bakgrund av att barnfridsbrottet är nytt och att det därav inte finns någon forskning om brottets påverkan på domstolens bedömningar i vårdnad, boende och umgängestvister så har jag utöver den rättsdogmatiska metoden använt mig av kvalitativa intervjuer för att ha möjlighet att uppnå syftet med uppsatsen. Intervjuerna har genomförts med tre domare från tre olika tingsrätter i södra Sverige. Det går inte att med säkerhet säga om tanken med barnfridsbrottet är att det ska påverka domstolens bedömningar i vårdnad, boende och umgängesfrågor. Det finns dock mycket som talar för att tanken med brottet är att det ska påverka. Exempelvis så har Jämställdhetsmyndigheten i en nyligen släppt forskningsrapport nämnt att deras förhoppning med barnfridsbrottet är att det borde leda till att domstolarna i sina be, In Sweden, approximately one in ten children has at some point been exposed to witnessing violence between their parents. Domestic violence and children´s witnessing of such can thus be said to constitute a social problem. On July 1, 2021, a new penalty provision of violation of a child´s integrity was introduced into Chapter 4. Section 3. Of the Swedish Criminal Code. The crime means that it is now a criminal offense to expose a child to witnessing domestic violence. The purpose of the new penalty provision is thus that children who are exposed to witnessing violence must be noticed and given protection to a greater extent than was the case before. Parental Code Chapter 6. Section 2 a. states that the court when it determines what is in the best interest of the child must pay special attention to risk of the child being harmed. The section states that a child can be harmed if someone else in the family is abused, i.e. if a child witnesses violence occuring within the family. The main purpose of the essay is to investigate whether the idea with the new penalty provision violation of a childs’s integrity is that it should influence the court’s assesments when it determines questions regarding custody, residence and visitation rights. Furthermore the purpose is to investigate how the crime could affect the court’s assesments. In order to answer the purpose of the essay, I have used the legal dogmatic method and qualitative interviews. The fact that it was necessary for me to use qualitative interviews is due to the fact that there is yet no research about the crime’s impact on the court’s assesments in matters of custody, the residence of the child and visitation rights. The interviews were conducted with three judges from three different district courts in southern Sweden. It is not possible to say with certainty whether the idea with the penalty provision violation of a child’s integrity is that it will influence the court’s assesments when it determines questions r

The rules governing civil aspects of the unlawful abduction of children under the 1980 Hague Convention on the Civil Aspects of International Child Abduction are not fully compatible with the rights deriving from the United Nations Convention on the Rights of the Child. Despite the child's central role in an unlawful abduc-tion or detention, a dilemma arises when the 1980 Hague Convention is to be applied. The 1980 Hague Convention focuses less on the best interests of the in-dividual child and more on protecting children in general from being wrongfully abducted. The question that arises is whether the best interests of the child are then regularly taken into account, as stipulated by the Childrens’ Convention. In order to strengthen the application of the Hague Convention between EU countries, the Brussels II regulation was adopted in the early 2000s and on August 1st of this year a new and revised version – the 2019 Brussels II regulation – entered into force. This thesis aims to account for the frameworks on unlawful abduction and detention of children in international conditions that have developed over the past 40 years and show how the rights of the child are considered in these processes. My conclusion is that the changes introduced in the 2019 Brussels II Regulation complement the 1980 Hague Convention better than the 2003 Brussels II Regula-tion, and they are also more in line with the Children’s Convention. The child's legal status is confirmed as a legal entity in the unlawful abduction proceedings, thereby ensuring that the rights of the child are better served in these processes., Reglerna som styr civila aspekter på olovligt bortförande av barn enligt 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn är inte fullt kompatibla med de rättigheter som följer av Förenta nationernas konvention om barnets rättigheter . Trots barnets centrala roll i ett olovligt bortförande eller kvarhållande uppstår ett dilemma när 1980 års Haagkonvention ska tillämpas. Haagkonventionen fokuserar mindre på det enskilda barnets bästa och mer på att barn generellt ska skyddas från att bli olovligen bortförda. Frågan som uppstår är om barnets bästa då beaktas regelrätt, så som barnkonventionen föreskriver. För att förstärka 1980 års Haagkonventions tillämpning EU-länder emellan tillkom Bryssel II förordningen i början av 2000-talet och den 1 augusti i år trädde en ny och omarbetad version – 2019 års Bryssel II-förordning i kraft. Denna uppsats syftar till att redogöra för det ramverk kring olovligt bortförande och kvarhållande av barn i internationella förhållanden och hur barnets rättigheter beaktas i dessa processer. Uppsatsen ämnar även visa hur lagstiftningen förändrats efter 1980 års Haagkonvention och på vilka sätt för att bättre svara mot de samhällsförändringar som har skett. Min slutsats är att de förändringar som införts i 2019 års Bryssel II-förordning kompletterar 1980 års Haagkonvention bättre än den tidigare versionen av förordningen. Ändringarna stämmer även bättre överens med barnkonventionen. Barnets rättsliga ställning bekräftas som ett rättssubjekt i processerna om olovligt bortförande och därigenom försäkras att barnets rättigheter bättre tillgodoses i dessa processer.

Utgångspunkten är att all vård ska ges på frivillig väg. Genom Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) har staten en skyldighet att vårda barn och unga vars hälsa eller utveckling riskerar att skadas på grund av missförhållanden i hemmet, trots att behövligt samtycke inte går att få. LVU är en skyddslagstiftning för barn och unga och andemeningen i lagen är att de insatser som görs och de beslut som fattas ska vara till för den unges bästa. Barnets bästa ska vara avgörande vid alla beslut och åtgärder som vidtas med stöd av LVU. Vad principen om barnets bästa innebär är inte definierat med en generell bestämmelse. En viktig utgångspunkt i LVU är att vården ska genomföras med syfte att barnet ska återförenas med sina ursprungliga föräldrar vid vårdens upphörande. Det kan däremot uppkomma fall där en återförening inte är förenlig med vad som är bäst för barnet, vilket kan komma att krocka med föräldrarnas önskan om att återfå sitt barn och lagstiftarens strävan om att få till stånd en återförening. Det kan således uppkomma intressekonflikter mellan principen om barnets bästa och återföreningsprincipen vid upphörande av vård enligt LVU. Med hjälp av den rättsdogmatiska metoden kommer uppsatsen utreda hur relationen mellan principerna ser ut och hur en intressekonflikt ter sig emellan principerna. När en intressekonflikt mellan principen om barnets bästa och återföreningsprincipen uppstår vid upphörande av vård, har rättstillämparen rättsliga medel att nyttja för att tillgodose barnets bästa. Dessa medel är dock få och används inte särskilt ofta i praktiken. Detta indikerar på att barnets bästa i vissa fall får ge vika åt återföreningsprincipen vid en intressekonflikt. Barnets bästa blir därav inte avgörande vid beslut som vidtas och lagens ändamål förbises därav. För att en återförening ska vara förenlig med principen om barnets bästa krävs att tillämpningen av återföreningsprincipen sker på ett sätt som beaktar och tillvaratar barnets intressen, Voluntarism is an important starting point upon which all care should be based upon. Through the law (1990:52) with special regulation regarding the care of young people (LVU), the state must care for children and young people whose health or development is at risk of being harmed due to poor conditions in the child's home, even though the necessary consent cannot be obtained. LVU is a protective legislation for children and young people, and the spirit of the law is that all decisions that are made must be in the best interest of the young person. In all decisions regarding a child, the best interest of the child must be decisive. What the principle of the best interests of the child means is not defined by a general provision. An important point of departure in LVU is that the care must be carried out with the aim of the child being reunited with their biological family when the care ends. However, there may be cases where reunification is not compatible with what is best for the child, which may conflict with the parent's desire to reunite with their child and the legislature's effort to bring about reunification. Conflicts of interest may thus arise between the principle of the best interests of the child and the principle of reunification upon the termination of care according to the LVU. Using the legal dogmatic method, the essay will investigate the relationship between the principles and how a conflict of interest appears between the principles. When a conflict of interest between the principle of the best interests of the child and the principle of reunification arises when care is terminated, the legal practitioner has legal means to use to satisfy the best interests of the child. However, these means are few and are not used very often in practice. This indicates that the child's best interests may in some cases give way to the principle of reunification in the event of a conflict of interest. The best interests of the child are therefore not decisive whe