'We aren’t working with what’s best for the child, but perhaps what is the least bad for the child today.'

Studiens syfte har varit att undersöka hur ett antal socialarbetare med erfarenhet avutredningsarbete och placeringar av barn och unga arbetar med och resonerar kringnätverksplaceringar. En nätverksplacering innebär att barnet placeras hos en anhörig ellerannan närstående för stadigvarande vård utanför det egna hemmet. I syftet ingår även attundersöka hur socialarbetare arbetar för barnets bästa och hur de kan göra barnet delaktigtunder en utredningsprocess. Vårt fokus var att identifiera varför nätverksplaceringar intetillämpas i större utsträckning. I studien har vi intervjuat sex socialarbetare från olikakommuner. Utifrån en tematisk analys har vi analyserat studiens resultat med hjälp avprofessionsteori med avgränsning till organisatorisk-, yrkesmässig-, och personligprofessionalitet, handlingsutrymme och makt. Resultaten visar såväl positiva och negativaaspekter med nätverksplaceringar samt de tillvägagångssätt som socialarbetare tillämpar isyfte att främja barnets bästa och dess delaktighet. Resultatet visar att socialarbetare har enpositiv inställning till nätverksplaceringar, men att det i praktiken av olika skäl inte alltid ärmöjligt att tillämpa. Orsakerna kan vara bristande eller obefintliga nätverk eller nätverketsovilja till att bli ett familjehem, men det kan även vara till följd av socialarbetarensarbetsplatskultur samt den enskilde socialarbetarens arbetsbelastning.