Search

I den här artikeln tar jag upp en specifik lexikal markör för ersättande reparation, nämligen partikeln "eiku" som kan påträffas i ledigt helsingforssvenskt samtalsspråk. Denna partikel härstammar från finskan och kan anses vara en kombination av negationen "ei" och konjunktionen "kun", i princip ’nej utan’. Partikeln är mycket vanlig i reparationer på finska och tycks inte ha direkta motsvarigheter i andra språk. Därför kan den antas fylla ett slags lucka speciellt i tvåspråkiga helsingforssvenskars språk. I denna studie ska jag först kort redogöra för ersättande reparation på svenska samt tidigare observationer av "eiku" i finska samtal och i finländsk svenska. Efter denna bakgrund övergår jag till att visa och diskutera exempel ur ett helsingforssvenskt samtalsmaterial. Här utgår jag från en samtalsanalytisk sekvensanalys, där reparationssekvenserna står i fokus, och i synnerhet hur partikeln "eiku" placeras i sekvenserna. I slutet av artikeln dryftar jag partikelns betydelse för svenskan i Helsingfors som språkkontaktfenomen och vad vi kan säga om dess etableringsgrad i en tvåspråkig talgemenskap, där olika inlåningsmekanismer ofta är förankrade i social interaktion. I den här artikeln tar jag upp en specifik lexikal markör för ersättande reparation, nämligen partikeln eiku som kan påträffas i ledigt helsingforssvenskt samtalsspråk. Denna partikel härstammar naturligtvis från finskan och kan anses vara en kombination av negationen ei och konjunktionen kun, i princip ’nej utan’. Partikeln är mycket vanlig i reparationer på finska och tycks inte ha direkta motsvarigheter i andra språk (Sorjonen & Laakso 2005). Därför kan den antas fylla ett slags lucka speciellt i tvåspråkiga helsingforssvenskars språk. I det följande ska jag först kort redogöra för ersättande reparation på svenska samt tidigare observationer av eiku i finska samtal och i finländsk svenska. Efter denna bakgrund övergår jag till att visa och diskutera exempel ur ett helsingforssvenskt samtalsmaterial. Här utgår jag från en samtalsanalytisk sekvensanalys, där reparationssekvenserna står i fokus, och i synnerhet hur partikeln eiku placeras i sekvenserna. I slutet av artikeln dryftar jag partikelns betydelse för svenskan i Helsingfors som språkkontaktfenomen och vad vi kan säga om dess etableringsgrad i en tvåspråkig talgemenskap, där olika inlåningsmekanismer ofta är förankrade i social interaktion.

This is an introduction to the edited volume 'Språk och interaktion 4'. It maps the profile of the volume based on the articles included in it, lifting up classical topics in studies of language and interaction, and especially in conversation analysis, and points to the key topic of the volume, interactional asymmetries in a societal context. Non

Sharing language but not communicative patterns: Feedback in Sweden-Swedish and Finland-Swedish academic counselling interaction In this article, we present a study of oral feedback (back-channels and responsive turns) given in academic counselling meetings between an essay supervisor and one or two students. The purpose of these meetings is to discuss and improve an academic text written by the students. Our data consist of naturally occurring Sweden-Swedish and Finland-Swedish institutional interactions at the university level. The overall aim of the study is to compare feedback patterns in the Sweden-Swedish and the Finland- Swedish data and to contribute to the field of variational pragmatics. A detailed analysis of the recorded interactions reveals overt differences in the frequency, intensity and distribution of feedback in the two varieties of Swedish. In the Sweden-Swedish data, there is a preference for relational work, evidenced, for instance, by students praising the advice given by the supervisor. In the Finland-Swedish data, an orientation towards clarity is prominent and corrective advice, for instance, is usually uttered in a straightforward way. Our results support previous findings on communicative patterns in Sweden and Finland. These findings highlight the dialogic nature of institutional communication in Sweden, on the one hand, and the orientation to the task and its result in comparable situations in Finland, on the other. The outcome of this study adds to the understanding of the communicative patterns of Sweden- Swedish and Finland-Swedish with a detailed analysis of the oral feedback occurring in counselling meetings. Interaktion och variation i pluricentriska språk IVIP

Språkvetenskapen har traditionellt undersökt det verbala språket, dess lexikon och grammatik. Exempel som konstruerats eller hämtats från skrivna texter fick länge stå för språket. Senare har talat språk studerats i sekvenser av initiativ och responser, men ofta med fokus på språkliga handlingar. Multimodal interaktionsanalys har inte bara gjort oss medvetna om att sociala handlingar kan bestå av annat än språk, utan den visar också hur språkliga uttryck konstrueras i ett samspel med andra betydelseskapande element och att deras närvaro påverkar den språkliga formen. I det här kapitlet presenterar vi några exempel på hur språk, gester och artefakter är med om att skapa referens, hur kroppslig orientering kompletterar verbal handling och hur verbala och icke-verbala handlingar varvas med varandra i samtal. Språkvetenskapen har traditionellt undersökt det verbala språket, dess lexikon och grammatik. Exempel som konstruerats eller hämtats från skrivna texter fick länge stå för språket. Senare har talat språk studerats i sekvenser av initiativ och responser, men ofta med fokus på språkliga handlingar. Multimodal interaktionsanalys har inte bara gjort oss medvetna om att sociala handlingar kan bestå av annat än språk, utan den visar också hur språkliga uttryck konstrueras i ett samspel med andra betydelseskapande element och att deras närvaro påverkar den språkliga formen. I det här kapitlet presenterar vi några exempel på hur språk, gester och artefakter är med om att skapa referens, hur kroppslig orientering kompletterar verbal handling och hur verbala och icke-verbala handlingar varvas med varandra i samtal.

In this study we present an interactional linguistic analysis of pseudo-clefts in Swedish based on audio and video recordings of everyday and institutional conversations, resulting in a collection of 80 instances. The ‘free relative’ initiating the construction can have an English-style wh-word as an opener ("va" ‘what), but in the majority of cases there is a fused item consisting of a demonstrative and a relativizer ("det som"), in resemblance of "ce que" in French. Our collection shows that there is variation in the degree to which pseudo-cleft constructions are syntactically integrated: from fully integrated biclausal constructions (cleft clause + copula verb + main clause) to non-copular variants and further to variants in which the latter clause stands in a loose relation to the cleft clause or is aborted or even missing. The analysis shows that the initial part (cleft clause, or A-part) has an important turn-projecting function: it alerts the recipient about the pragmatic course of the speaker’s unfolding turn. This projected content is very much coded in the predicate verb of the A-part, which often refers to the speaker’s stance towards the issue at hand. Moreover, the construction constitutes a shift in the speaker’s ongoing reasoning or a narrative, signalling a transition from a positive to a critical stance or from the background of a telling to its peak or point. Half of our instances come from everyday interactions, the other half from institutional settings with asymmetric participant roles of the expert–non-expert kind. One feature that stands out in the institutional contexts is that pseudo-cleft constructions are typically produced by the expert part. Our findings shed new light on structural and functional properties of pseudo-clefts not only in the Swedish language but also more generally in mundane and institutional spoken interaction.