Search

Detta projekt söker efter vägledande principer för en kunskapsproduktion kring fetischistisk sexualitet. Detta har utförts genom diskursanalytiska och genealogiska studier av hur fetischism konstrueras i olika sociokulturella sammanhang. Analysen indikerar att fetischistisk sexualitet existerar i en marginaliserad position i ett maktrelationellt landskap, där yttre grupper har olika incitament till att återge fetischism på bristfälliga, sexualiserande och andrafierande sätt. Detta medför olika problem vad gäller kunskapsproduktionen kring fetischistisk sexualitet och kan antas bidra till upprätthållandet av nuvarande sexualnormer. För att minimera dessa kunskapsproduktionsproblem föreslås åtta vägledande principer: En ansvarstagande kunskapsproduktion som utgår från subjektet; medvetenhet om stereotyper och om patologins kvardröjande ok; användande av icke-andrafierande terminologi; medvetenhet om könsorienteringsnormen; medvetenhet om politiserade begrepp; undvikande av låsning i subkulturell identitetspolitik; en förståelse för den abjektas möjligheter att tala; samt bruk av intrasektionell analys. Dessa principer kan förstås bidra till ett tillgängliggörande av forskningsfältet kring fetischism samt bidra till en allmän förståelse för sexualitet bortom kön. This project aims to find guiding principles for a knowledge production around fetishism. This has been conducted through discourse analysis and genealogical studies of the construction of fetishism in central contexts. The analysis indicates that fetishism is marginalised in a weave of power relations, where external interests have incitaments to vilify, sexualise and otherise fetishistic sexuality. This is understood to potentially cause various problems when it comes to knowledge production around fetishism. In order to minimise these problems, eight guiding principles are suggested: A knowledge production based in the subject; awareness of lingering pathological notions and stereotypes; usage of non-othering terminology; awareness of the sex/gender orientation norm; awareness of politicised definitions; awareness of subcultural identity politics; an understanding of the abject's ability to speak; and usage of intra-sectional analysis.

Följande examensarbete undersöker representationen av sexualitet i tre skönlitterära böcker, med syftet att bidra med kunskap om vilka normer gällande sexualitet som elever möter i litteraturundervisningen i gymnasieskolans svenskämne. Undersökningen sätts i relation till svenskämnets syfte samt gymnasiets värdegrund för att utreda huruvida representationen i romanerna lever upp till det som formulerats i de dokumenten. Litteraturen till undersökningen är vald utifrån dess förekomst i svenskämnet, och urvalet baserades på uppgifter om litteraturval från tre gymnasieskolor. När romanerna hade valts ut tematiserades dessa med hjälp av en kulturanalytisk metod som tog utgångspunkt i begreppen begär, alignment och nonalignment. Uppsatsens teoretiska grund tar utgångspunkt i Ambjörnsson (2003), Ahmed (2006) och Butler (2007) och utgår från begrepp såsom begär, den heterosexuella matrisen och genus för att analysera det framtagna och tematiserade materialet. Resultatet av detta visar att heteronormen är tydligt framträdande i samtliga romaner och ofta får rollen som ett förgivettagande. Enda undantaget är egentligen förkommandet av ett potentiellt queert begär i en av romanerna. Vid sidan om detta urskiljs även tvåsamhetsnormen samt hur normer kopplade till genus delvis förstärks av heteronormen. Detta resulterar i en slutsats att det undersökta materialet tillsammans bidrar med en relativt snäv syn på sexualitet. Vidare leder resultatet till en uppmuntran av didaktiska litteraturval som går emot denna snäva syn.

I Skolinspektionens granskning (2018) framkom att det över lag fanns en bristande likvärdighet i undervisningen gällande ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer. Från och med hösten 2022 implementeras den nya läroplanen (Lgr22) i vilken ämnesområdet har fått större utrymme och det fastställs att utbildning i ämnet kommer vara obligatoriskt för alla grundlärarstudenter. Syftet med denna studie är att göra en diskursanalys av externa aktörers material, i detta fall RFSU:s, riktat till elever i grundskolans tidigare årskurser (F-6). En diskursanalys har utgångspunkt i poststrukturalismens och socialkonstruktivismens teorier som baseras på att kunskap är föränderlig och att analysen av ”språk” endast är en tolkning. Det material vi har analyserat har utarbetats av RFSU och är tillgängligt på deras hemsida. Urvalet baserades på relevansen i förhållande till målgruppen (F-6) och utifrån förutbestämda begrepp, nodalpunkter, och artikulationerna av dem. Resultatet visade att materialet innehåller ett brett kunskapsunderlag i ämnet samtidigt som det erbjuder få didaktiska verktyg och har ett brett tolkningsutrymme. Diskurser som tydligt framgår i vår analys kan kopplas till det biologiska, socialt konstruerade och juridiska. I resultatet framgår det att det analyserade materialet delvis kan kopplas till läroplanen och trots att den bidrar till en bredare kunskap över lag så förblir vissa stereotypiska och heteronormativa antaganden synliga. Även om materialet förespråkar mångfald och acceptans så hamnar sexuella minoriteter i skymundan. En övergripande slutsats är att det finns en tydlig brist i materialet gällande barns sexualitet fram till att de är reproduktivt mogna. Även om externa aktörer kan bidra med fördjupad kunskap förblir skolan och läraren den optimala förmedlaren för denna kunskap.

Allas lika värde borde vara en självklarhet i Sverige år 2021, men hur ligger det till? Syftet är att undersöka läromedelsanalyser av läroböcker i samhällsorienterande ämnen för tidiga skolår med fokus på genusperspektivet. Vår första forskningsfråga är: Vilka könsmönster framkommer enligt läromedelsanalyserna i läroböckerna? Vår andra forskningsfråga är: Vilka könstillhörigheter representeras enligt läromedelsanalyserna i läroböckerna? Målet är att dra slutsatser om den samlade kunskapen som läromedelsanalyserna kommit fram till. Vi har genomfört en kvalitativ textanalys för att nå en djupare förståelse i vad samhällsorienterande läroböcker, enligt läromedelsanalyserna, visar för representation av könsmönster och könstillhörighet. Det sammantagna resultatet i läromedelsanalyserna visar att samhällsorienterande läroböcker för årskurs 1-3 är präglade av könsmönster som framställer pojkar/män som mer betydande och viktiga jämfört med flickor/kvinnor. Vidare visar resultatet på en exkludering av hbtq, genom att representationen är nästintill obefintlig i läroböckerna enligt läromedelanalyserna. Genom en frekvent användning av motbilder visar svenska läromedel en ambition av att öka jämställdheten mellan pojkar/män och flickor/kvinnor. Vår slutsats visar att trots ambitioner om ökad jämställdhet är heteronormen och mannen fortfarande dominant och eftersträvsam i samhällsorienterande läroböcker i årskurs 1-3, samtidigt som representationen av hbtq är bristfällig. Allas lika värde och möjlighet att känna inkludering och igenkänning är begränsad.

Denna studie syftar till att undersöka hur sexuella läggningar och könsidentiteter, både inom och utanför de heteronormativa spektra, representeras i läroböcker. För att kunna besvara detta har en undersökning av hur sexualitet presenteras i fem samhällskunskapsläroböcker på gymnasiet genomförts. En innehållslig idéanalys har använts och data samlades in genom fem läroböcker som samtliga representerade sexualitet. Att undersöka detta område har varit relevant på grund av de revideringar som har genomförts i styrdokumenten, vad gäller sexualitet. Dessa revideringar kommer att implementeras följande höst. Dessa revideringar kommer att påverka hur lärare ska undervisa sina elever om sexualitet. Resultaten visar att sexuella läggningar presenterades främst genom bisexuella och homosexuella relationer. Sexuella läggningar presenterades i relation till de normer, exempelvis heteronormativitet, som finns i samhället. Människor som inte befinner sig inom de heteronormativa spektra blir ibland diskriminerade. Diskrimineringen kan leda till ett exkluderande från samhället på grund av deras sexuella läggning. Resultaten visade även på flertalet olika teman i relation till hur sexualitet presenteras i läroböcker. Dessa teman var bland annat kultur och religion, porträtteringen av kvinnan, arbete, politik, identitet och normer och relationen mellan kvinnor och män. Sammanfattningsvis, visade resultaten på en bred representation av sexualitet. Dessa representationer gick i flertalet fall att koppla till de revideringar kring sexualitet som gjorts i styrdokumenten. Även fast flertalet av läroböckerna representerade sexualitet bör inte materialet enskilt användas för att utbilda elever att använda ett kritiskt förhållningssätt gentemot dessa frågor.

Manligt sminkanvändande är något som vuxit och blivit en stor del av samhället. Trots detta förknippas det fortfarande med femininitet och homosexualitet. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur sminkanvändning hos män påverkar hur de uppfattas av dess omgivning. Detta genomfördes genom att manipulera en bild på en man där han antingen applicerades med smink eller inte. Detta bildade två enkäter. Totalt deltog 120 studenter från två universitet i Mellansverige. Enkäten bestod av att skatta mannen på 13 attribut, ett Big Five test samt ange kvalitativa data. Angående attributen bedömdes den sminkade mannen som mindre manlig, mer positiv, kreativ, pålitlig, ansvarsfull och strukturerad jämfört med den osminkade mannen. Den sminkade mannen bedömdes annorlunda gällande personlighetsegenskaperna extraversion, öppenhet och neuroticism. Denna skillnad berodde på mannens utseende, men effekten kan ha åstadkommits av den samvarierande variablen upplevd sexuell läggning. Därmed verkar manligt sminkanvändande vara förknippat med homosexualitet och bisexualitet.

Denna uppsats beskriver HBTQ+-personers gestaltning i barnlitteratur. Studien utgörs av karaktärs- och bildanalyser på sex olika HBTQ+-karaktärer från fyra olika barnböcker. Resultatet av denna uppsats visar att de flesta HBTQ+-personer i barnlitteratur framställs utifrån normer som vi förmedlar till barn, vilket kan ge positiva och negativa effekter på barns tankar om heteronormen.

Titel: Mångfald hos Big Four - En kvalitativ studie om Big Fours mångfaldshantering i revisionsteam i Sverige Bakgrund: Mångfald har blivit en självklarhet i många företag och präglar numera dynamiken hos Big Four. Det förekommer emellertid lite data och forskning kring andra faktorer än kön av mångfald i revisionsteam. För att medlemmar i revisionsteam lättare ska kunna utnyttja varandras kunskaper och förbättra kvaliteten är fokus på mångfald viktigt. Denna studie kommer därmed undersöka Big Fours mångfaldsarbete i revisionsteam. Syfte: Syftet med studien är undersöka hur Big Four företagen i Sverige arbetar med mångfald i revisionsteam. Metod: Studien har genomförts genom en kvalitativ fallstudie. Empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer med medarbetare hos Big Four företag i Sverige. Slutsats: Studien visar att Big Four inte aktivt arbetar med mångfald i revisionsteam. Visst hänsynstagande kan tas till faktorn kön. Det finns emellertid inget krav från Big Four att medarbetare ska ta någon faktor i beaktning vid sammansättning av revisionsteam. Medarbetare hos Big Four anser att mångfald i revisionsteam kan bidra till fler synvinklar på problem och ett bättre kundbemötande. Title: Diversity at Big Four - A qualitative study of Big Four's diversity management in audit teams in Sweden Background: Diversity has become a matter of course in many companies and now characterizes the dynamics of the Big Four. However, there is little data and research on factors other than gender of diversity in audit teams. A focus on diversity is important in order for members of audit teams to easily utilize knowledge and improve quality. This study will thus examine the Big Four's diversity work in audit teams. Purpose: The aim of the study is to investigate how the Big Four companies in Sweden work with diversity in audit teams. Method: The study was conducted through a qualitative case study. The empirical material has been collected through semi-structured interviews with employees from the Big Four companies in Sweden. Conclusion: The study shows that the Big Four does not actively work with diversity in audit teams. Some consideration can be given to the factor gender. However, there is no requirement from Big Four that employees must take any factor into account when composing an audit team. Employees at Big Four believe that diversity in audit teams can contribute to more perspectives on problems and better customer service.

The purpose of this paper is to investigate the meaning of a heteronormative in schoolenvironments. The purpose is also to investigate whether the examined curriculum materialsin social studies for grades 4–6 display a heteronormative and how different types of gender,family constellations and sexual orientation are displayed in curriculum materials in socialstudies for that age group. The conclusion is based on a textual and visual analysis of fourdifferent curriculum materials in social studies. Methodological triangulation is used to makeit easier to discover whether they are heteronormative. The survey is based on a qualitativeanalysis with quantitative elements. As both the text and visuals have been examined, it wasnot enough to only use one measurement method. The quantitative method was used toanswer the frequency of the appearance of gender, family constellation and sexual orientationin the curriculum materials. To answer the issue on whether the teaching materials areheteronormative or not, the qualitative method was used. The main result shows that all examined instructional materials display men and women,nuclear families and heterosexuals the majority of times. Based on the result, it also appearsthat the instructional materials, in one way or another, are heteronormative.

An inspection carried out by the Swedish Schools Inspectorate shows that sex and cohabitation education in Swedish schools lack when it comes to content regarding norms and LGBTQ. Statistics from the Swedish Agency for Youth and Civil Society also show that young LGBTQ people suffer to a greater extent from mental illness in comparison with other young people. Since educational materials have a predominant role in teaching, this study aims to investigate the way in which gender and sexual orientation are presented in three digital biology educational materials for grades 4-6. Furthermore, the study aims to analyze which types of presentations are given the most space and thus can be considered to represent norms in the educational materials. This study intends to answer the following questions: In what way is gender and sexual orientation presented in three biology teaching materials for grades 4-6? Which presentations are given the most space and can therefore be considered normative? From an overall queer theoretical perspective but also with help from a number of definitions, an educational material analysis combined with a discourse analysis has been performed on three biology teaching materials for pupils in year 4-6. In the analysis, a number of discourse questions were used as support to be able to select examples from the text which were then categorized into different analysis categories. The results of the study show that gender was most often linked to bodily aspects such as genitals and hormones. The sexes were also mostly divided into the categories woman and man. The three sexual orientations that are included in the Swedish discrimination law were explicitly presented. With the help of the discourse analysis, however, it could be stated that a heteronormative approach permeates the educational materials, mainly in the parts that deal with conception and intercourse. Altogether, man and woman could be interpreted as the normative gender and heterosexuality to be the normative sexuality

Fetischister är en sexuell minoritet vars sexualitet karaktäriseras av en inriktning mot någon sak, något annat än kön. Svensk lagstiftning kommunicerar en normerande bild av att endast sexualiteter riktade mot kön kan vara grundläggande och utgöra en persons sexuella läggning, övriga tillskrivs att vara sexuella beteenden med svaga konstitutiva kopplingar. I detta projekt undersöks något som inte undersökts kvantitativt tidigare; huruvida fetischisters egna upplevelser stämmer med lagstiftningens antaganden om gruppen. Eftersom lagstiftning är värderings- och tankenormerande och ytterst reglerar hur vi organiserar samhället är det högst angeläget att ta reda på hur det förhåller sig. Fetischisters upplevelser har fångats i en kvantitativ undersökning med 2028 respondenter. Resultaten av undersökningen har jämförts med fyra antaganden om fetischister som lagstiftningens förarbeten utgår från. Analysen pekar mot att: Fetischism kan vara såväl sexuellt som ickesexuellt och något som kan röra tankar, känslor och beteenden på ett konsistent sätt över tid. Att som lagstiftningen porträttera fetischism som ett strikt sexuellt beteende som ställs i kontrast till något personlighetsanstruket framstår därmed som otillräckligt. Denna undersökning synliggör att det finns en fetischistisk orientering, en fetischistisk sexuell preferens. Förarbetenas utgångspunkt att enbart könsinriktade sexualiteter har att göra med sexuell preferens är därmed en förenkling som framstår som felaktig. Undersökningen har visat att fetischism kan vara något grundläggande, stabilt, ej frivilligt valt och uppkommet i tidig ålder. Därmed stämmer inte förarbetenas antagande att dessa egenskaper är unika för sexualiteter riktade mot kön. Fetischistisk sexualitet har potential att vara en individs sexuella läggning då sexualiteten kan genomsyra sexuell praktik, identitet och preferens på ovan nämnda sätt. Därmed stämmer inte lagstiftningens bild av att enbart sexualiteter riktade mot kön kan vara sexuella läggningar. Den sammantagna analysen visar att fetischisters upplevelser inte stämmer med de antaganden om gruppen som lagstiftningen baseras på. Fetischism kan ligga till grund för flera olika situationer; både något som för en person kan utgöra ett svagare sexuellt intresse likväl som något som för en annan person kan vara grundläggande, såsom dennes sexuella läggning. Lagstiftningen återspeglar inte detta. Fetishism refers to sexuality focused on a specific thing; an object, a body part or, in some cases, a more abstract phenomenon. Swedish law states that only sexualities focused on sex/gender can be considered fundamental to a person – in Sweden referred to as a person’s ”sexual disposition” or ”läggning”; roughly equivalent to ”primary sexual orientation”. Sexualities focused on anything other than sex/gender are considered sexual behaviours with weak constitutive connections. This research project examines quantitatively how the self-percieved experiences of fetishists compares to the assumptions about the group made in Swedish law texts. Data focused on the experiences of 2028 fetishists has been collected through an Internet survey 2019 – 2020, specifically targeting persons with a fetishistic sexuality in a sexological sense. The respondents identified as 74.7% men, 19.3% women and 6.0% other gender, with an average age of 41.4 years. The results from the survey indicates: Fetishism can have sexual as well as non-sexual aspects. Fetishism can influence thoughts, emotions and behaviours in an individual consistently over a very long period of time. The law’s depiction of fetishism as a strictly sexual behaviour that is discursively portrayed in contrast to personality appears to be inadequate. The results highlights a fetishistic sexual preference. The law’s assumption that only sex/gender focused sexualities can be relevant for a persons sexual preference or orientation consequently appears to be misleading. The results shows that fetishism can be constitutive to a persons sexuality: It can be a profound and enduring sexual pattern, not voluntarily chosen and emerging in early age. Consequently, the law’s assumptions that those properties are unique for sex/gender focused sexualities appears to be inaccurate. Fetishism has the potential to be an individual’s sexual disposition (primary sexual orientation), as it can characterize an individual’s sexual practice, identity and preference in a constitutive way. Consequently, the law’s definition of sexual disposition (primary sexual orientation) as only being relevant to sexualities focused on sex/gender appears to be false. The research indicates that the Swedish law’s assumption about fetishism does not correspond with the self-perception of fetishists themselves. The result suggests that fetishism is a heterogenous sexuality, which for some fetishists can consist of a less constitutive sexual interest, while it in others can be a more fundamental sexual disposition (primary sexual orientation).

Då asylsökande åberopar sexuell läggning eller könsidentitet som asylskäl, är den egna berättelsen inte sällan den enda bevisning som finns att tillgå. Detta innebär att trovärdigheten i den asylsökandes framförande av sin berättelse tillmäts stor vikt. Tidigare forskning har funnit att trovärdighetsbedömningen i västerländska länders asylprövning påverkas av vilken handläggare som hanterar ärendet, och dennas stereotyper av sexuell läggning och könsidentitet. Förekomsten av stereotyper har härletts till kompetens- eller rutinbrist. Exempelvis har det anförts att asylprövande myndigheter och domstolar lider brist på normkritik och nyanserad kunskap i hbtq+-personers olika omständigheter och leverne. Denna studie erbjuder en annan hypotes, med utgångspunkt i etablerad politisk teori och samtida statsvetenskaplig forskning: Att ideologin romantisk liberalism präglar västerländska länders asylprövning. Det finns empiriskt stöd för att människor i västvärlden i allt större utsträckning värdesätter individuell frihet. Tidigare forskning har antagit att detta värdesättande leder till ökad tolerans och välkomnande av ökad mångfald. Ett sådant positivt förhållande ifrågasätts emellertid av flera statsvetare, däribland den svenska statsvetaren Gina Gustavsson. I en avhandling från 2014 presenterar Gustavsson en beskrivning av en romantisk gren inom liberalismen. Denna ideologi framhåller ett obevekligt, provokativt och kreativt uttryck för individens originalitet: både vad avser beskrivningar av vad människan är, och värderande utsagor om hur människan bör vara. En sådan syn, menar Gustavsson, är en förrädisk förståelse för frihet som kan urarta i intolerans, trots att den utges för det motsatta. Med ideologianalys prövas rätts- och myndighetsmaterial från ett urval västerländska länders asylprövning mot en idealtyp av den romantiska liberalismen. Resultatet är att den romantiska liberalismens frihetsideal i flera avseenden kommer till uttryck i urvalet västerländska länders asylprövning. Slutsatsen är att beslutsfattare och utredares upptagenhet av särskilda uttryck för den asylsökandes identitet, kan förstås som en manifestation av den romantiska liberalismens frihetsideal. Detta snarare än som uttryck främst för kompetens- och rutinbrist, såsom tidigare forskning konstaterat. Vidare förs en diskussion kring betydande spänningar mellan den romantiska liberalismen och mänskliga rättigheters universella anspråk. Detta särskilt avseende asylsökandes begränsade möjlighet eller avsikt att leva upp till romantiskt liberala frihetsideal. As asylum seekers invoke sexual orientation or gender identity as a reason for asylum, their own story is often the only evidence available. This means that the credibility of asylum seeker's presentation of their story, often is given great importance. Previous research shows that credibility assessments in Western countries can differ depending on the sexual orientation and gender identity stereotypes of the case officer who is handling the case. The existence of stereotypes has been related to lack of skills or routine. For example, it is in previous research stated that asylum reviewing authorities and courts suffer from a lack of norm criticism and nuanced knowledge of lgbtq+-persons' different circumstances and living. This study offers another hypothesis, based on established political theory and contemporary political science research: That the ideology romantic liberalism characterizes the asylum procedure in Western countries. There is empirical support for the fact that people in the Western world increasingly value individual freedom. Previous research has assumed that such values leads to increased tolerance and a welcoming of diversity. However, such a positive relationship is questioned by the Swedish political scientist Gina Gustavsson. In Gustavssons’ dissertation from 2014, a description of a romantic branch of liberalism is presented, which elevates a relentless, creative and provocative expression of the individual's originality: both in terms of descriptions of what an individual is, and evaluative statements about what an individual should be. Such a view, Gustavsson says, is a treacherous understanding of freedom that can degenerate into intolerance, even though it is issued to stand for the contrary. With ideology analysis, judicial and governmental material from a sample of Western countries' asylum procedures is tested against an ideal type of romantic liberalism. The results of the analysis show that the ideal of freedom of romanticism, in several respects, can be found in the asylum procedure in a sample of Western countries. The conclusion is that decision makers and investigators' preoccupation with specific expressions of the identity of the asylum seeker can be understood as a manifestation of the freedom ideals in the romantic liberalism. This rather than a lack of skills and routine, as previous research has found. Furthermore, a discussion is held regarding that there is considerable tension between romantic liberalism and the universal claims of human rights. This particularly regarding the asylum seekers' limited ability or intention to live up to the freedom ideals of the romantic liberalism.

Studien undersöker hur tonårsserien 13 Reasons Why framställer sina karaktärer genom representationer av kön, sexuell läggning och etnicitet. Urvalet består av seriens fjärde säsong och elva karaktärer analyseras. Målet med studien är att bidra med kunskap om hur en populär tonårsserie stärker eller går emot rådande stereotyper kring kön, sexuell läggning och etnicitet. Det teoretiska ramverket består av feministisk teori, intersektionalitet, genusteori, representation, stereotyper och icke-stereotyper. Metoden är en semiotisk textanalys och för att analysera resultatet har denotation och konnotation använts med stöd från analysverktygen ikon, index och symbol. Genom att titta på variabler som scen, utseende, beteende, språk/tal, ljud och kroppsspråk har slutsatser om serien framställningar kunnat dras. Resultatet av studien visar på att serien 13 Reasons Why representerar kvinnor som starka och självständiga, men att kvinnor fortsatt är underrepresenterade i tv-serier. Männen framställs som både stereotypiskt manliga men även som icke-stereotypiska genom en framställning av mer känsliga män. Serien visar på en bred framställning av olika etniciteter med både stereotypiska och icke-stereotypiska framställningar. Framställningen av sexuell läggning visar på nya perspektiv och även om vissa stereotypiska representationer förekommer har serien öppnat nya vägar för representationen av bisexualitet och homosexualitet. The study examines how the teen series 13 Reasons Why portrays its characters through representation of gender, sexual orientation and ethnicity. The selection consists of the series’ fourth season and eleven characters are analyzed. The aim of the study is to contribute with knowledge of how a popular teen series reinforces or goes against prevailing stereotypes about gender, sexual orientation and ethnicity. The theoretical framework consists of feminist theory, intersectionality, gender theory, representation, stereotypes and counter-stereotypes. The method is a semiotic text analysis and to analyze the result, denotation and connotation has been used with support from the analytical tools icon, index and symbol. By looking at variables such as scene, appearance, behavior, language/speech, sound and body language, conclusions about the series representations have been drawn. The results of the study show that the series 13 Reasons Why represent women as strong and independent, but that women are still underrepresented in tv-series. Men are portrayed as both stereotypically manly but also as counter-stereotypical through the portrayal of more sensitive men. The series shows a broad representation of different ethnicities with both stereotypical and counter-stereotypical representations. The presentation of sexual orientation shows new perspectives and although some stereotypical representations occur, the series has opened new avenues for representation of bisexuality and homosexuality.

In 2006 a new law in Sweden let refugees apply for asylum on the grounds of them being in need of protection due to their gender or sexual orientation. Due to this law, the Swedish migration authority are the ones who decide whether or not a person has made it likely to be of a certain gender or sexual preference and whether or not they are in need of protection in Sweden due to this. The asylum process thus becomes a clear example of how norms for gender and sexuality are constructed and reproduced by the government. The limited research about sexual orientation, gender and asylum in Sweden, which in itself was a reason for this paper, stated that there were limited definitions and guidelines on the subject which made decision-making depend on the person in authority. The aim of this study were to understand how the construction of gender and sexuality are made within asylum-cases through analyzing two cases from the Swedish Supreme Court of Migration (Migrationsöverdomstolen) and the government-proposition of the 2006 migration-law. To meet the purpose of the study’s aim, the research questions used were, what constructs of gender and sexuality could be found in asylum-cases and which discourse of gender and sexuality could be seen as ruling in legislations and judgements. To understand this we used a social constructivist approach and Judith Butlers theory about the heterosexual matrix. The main findings were that constructions of sexuality is categorized in terms of homo-, bi- and heterosexual orientation. Hence, the Swedish government produces and reproduces western designations of sexuality as valid, while leaving non-western designations invalid. Further more, our study shows that this is all done under a heterosexual norm that produces and reproduces a binary perception of gender, consisting of male and female as opposites. Hence, the discourse links gender and sexuality together under the heterosexual matrix. While previous reports and research show that decisions are depending on individual decision-makers, this study shows that both the decisions and the decision-makers are depending on the judicial and societal discourse.

Syftet med denna examensuppsats var att kvalitativt undersöka upplevelsen av minoritetsstress samt dess påverkan och hantering hos homosexuella i Sverige. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med tio personer i åldern 22 till 44 år, vars berättelser analyserades med hjälp av en tematisk analys. Resultatet visar på en utbredd upplevelse av minoritetsstress inom flera områden i samhället och livet. Minoritetsstressen berodde på alltifrån hat och avståndstagande, diskriminering, utanförskap, heteronormativt bemötande, exotifiering och internaliserad homofobi till problem vid kontakt med myndigheter, vård och juridik. Minoritetsstressen upplevdes ge en sämre psykisk hälsa, ge upphov till komplexa negativa känslor, begränsa livsutrymmet, dränera energi samt ge upphov till en förhöjd rädsla och vaksamhet för potentiellt ofarliga situationer. Strategier för hantering av minoritetsstressen omfattade allt från socialt stöd, arbete med sin självbild och gränssättning till engagemang för hbtq+- frågor. Informanternas vittnesmål gick i linje med internationell forskning på samma område och kunde vidare förstås när de ställdes bredvid tidigare fynd och teorier kring minoritetsstress och hanteringsstrategier. Vittnesmålen visade även på minoritetsstressens komplexa verkan och genes. Resultatet indikerar ett stort behov av kunskap om homosexuellas utsatthet och livsvillkor inom samhällets alla arenor. Vidare forskning rörande minoritetsstressens omfattning, intersektion med andra minoritetspositioner samt fördjupning kring de olika delområden denna examensuppsats har berört bedöms nödvändig i framtiden. Minoritetsstress hos hbtqi-personer: Upplevelser och coping

Syftet med den här studien är att undersöka i vilken grad lektionsinnehållet på sfi:s högre nivåer (kurs C och D) överensstämmer med läroplanens värdegrundsuppdrag om att utbildningen ska gestalta alla människors lika värde. Detta undersöks genom att ta reda på om en mångfald av olika personer utifrån diskrimineringsgrunderna inkluderas i sfi-läroböcker samt i övrigt lektionsinnehåll. Dessutom är studiens syfte att undersöka vilka faktorer som påverkar i vilken grad sfi-lärare tillämpar en normkritisk pedagogik. Metoden utgörs av en kvantitativ innehållsanalys av fem sfi-läroböcker och en enkätundersökning av 25 verksamma sfi-lärare. Studiens resultat visar att värdegrundsuppdraget uppfylls till viss del men enbart gällande vissa av diskrimineringsgrunderna. Vidare framgår av resultatet olika faktorer som har inverkan på i vilken omfattning som sfi-lärarna arbetar normkritiskt.

Det är en mänsklig rättighet att ha rätt till sin sexualitet och sin sexuella läggningsamt inte bli diskriminerad på grund av den. Trots det är homo- och bisexuellahandlingar förbjudna i över 70 länder i världen. Detta skapar en vilja och ett tvånghos människor att behöva fly från det förtryck de lever under i vissa delar avvärlden. Tidigare forskning visar att personer som sökt asyl på grund av sinsexuella läggning många gånger utsatts för kränkning av sin värdighet ochintegritet samt rätt till privatliv. Stereotypa antaganden har många gånger legat tillgrund för bedömningarna och personer har inte fått sina ansökningar beviljade dåde uppmanas att leva i diskretion. Idag finns inte längre det kravet utan nu är detistället en fråga om tillit och misstro som styr bedömningarnas utgång. Från ochmed 2006 har personer enligt svensk lag rätt att söka asyl i form av flyktingstatusi Sverige på grund av sin sexuella läggning. Men hur definieras begreppet sexuellläggning i svensk lagtext, migrationsverkets riktlinjer samt i prejudicerande domari fall där en person åberopar skyddsskäl på grund av sexuell läggning. I dennakvalitativa innehållsanalys kommer begreppet sexuell läggning i dessa dokumentatt problematiseras och kritiskt granskas med hjälp av queerteorin. Studienkommer fram till att sexuell läggning i asylprocessen definieras som entillhörighet till en samhällsgrupp och som en egenskap. Dessutom måste denasylsökandes berättelse om sin sexuella läggning vara trovärdig för att personen ifråga ska få asyl i Sverige. It is a human’s right to have the right to your own sexuality and sexual orientationand not to be discriminated because of it. Nevertheless, homosexuality andbisexuality are ill-legal in forms of expressing one’s sexual orientation in over 70countries in the world. This creates a wish to, and a constraint among humans to,flee from the oppression which they live under in some parts of the world.Previous research show that persons who have sought asylum because of theirsexual orientation often have been subject to violations of their dignity andintegrity and also their right to privacy. Stereotyped assumptions have often beenthe reason why applicants’ applications have not been granted; instead they arebeing encouraged to live in discretion. Nowadays, there are no longer suchdemands; today it is rather a question of belief and disbelief which decides theoutcome of the assessments. Since 2006 people have the right to seek asylum andbe admitted as refugees because of their sexual orientation according to Swedishlaw. Nevertheless, the question is in which way the concept of sexual orientationis defined in Swedish law, the guidelines of the Swedish Migration Agency, andkey precedents when a person seeks asylum because of her or his sexualorientation. In this qualitative study the concept of sexual orientation will bediscussed and critically reviewed from a queer theoretical perspective. One of thestudy’s main findings is that sexual orientation in the asylum process is defined asa membership of a specific social group and as a quality/characteristic. Moreover,the applicant’s own narrative needs to be trustworthy in order for the applicant toget asylum in Sweden.

Bakgrund: Forskning visar att homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar inte alltid får relevant sexualundervisning som är kopplad till deras sexuella läggning. Studier visar även på att homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar har ett riskbeteende när det kommer till sex, att dessa ungdomar hämtar information från pornografin. Homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar är i större utsträckning påverkade av alkohol eller droger när de har sexuellt umgänge. Dessa ungdomar upplever även utanförskap och vågar inte tala om sin sexualitet, vilket kan resultera i att de utsätter sig för risk att skada sig själva. Syfte: Att undersöka det stöd som homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar får gällande sexuell hälsa från skola och skolsköterskor. Metod: Studien hade en kvantitativ ansats, den genomfördes som en enkätstudie som skapades via Google Form och kunde nås via en länk. Enkäten hade totalt 17 stycken frågor, 15 stycken med fasta svarsalternativ och 2 stycken öppna. Resultat: Ungdomar var mest negativt inställda till skolsköterskans bemötande kring sexuell hälsa och sexuella frågor vilket berodde på skolsköterskans heteronormativa synsätt. Många av homo- och bisexuella ungdomar ansåg att skolan var en viktig del i att kunna erbjuda rätt information om sexuell hälsa. Vissa ungdomar sökte information på egen hand och visste inte ens att de kunde samtala med skolsköterskan om sexuella hälsa. Slutsats: Skolsköterskan behöver ha mer kunskap för att kunna bemöta ungdomar som identifierar sig som homo- bi- och/eller transsexuella och inte ha ett heteronormativ inställning samt anpassa miljön inne på mottagning som bidrar till öppen klimat för homo- bi- och/eller transsexuella ungdomar. Background: Research shows that LGBT youth do not always receive relevant sexual education linked to their sexual orientation. Studies also show that LGBT youth have a risk behavior when it comes to sex, that they get their information from alternative sites that also includes pornography. LGBT youth are more likely to be influenced by alcohol or drugs when they have sexual intercourse. LGBT youth experience exclusion and dare not to talk about their sexuality, which may result in the risk of harming themselves. Aim: The purpose is to investigate the support that gay and transgender youth receive regarding sexual health from school and school nurses. Method: The study had a quantitative approach, it was conducted by a survey that was created through Google Forms and could be accessed through a link. The survey had a total of 17 questions, 15 questions with fixed options and 2 were open. Results: Young people were most disadvantaged to the school nurse's concerns about sexual health and sexual issues, which was due to the heteronormative approach by the school nurse. Many of the LGBT youths considered that school was an important part of being able to offer proper information on sexual health. Some young people searched for information on their own and did not even know that they could talk to the school nurse about sexual health. Conclusion: The nurse needs more knowledge to be able to approach adolescence who identify as LGBT and not have a heteronormative attitude as well as adapt the environment at the reception that promotes open climate for LGBT youths.

Bakgrund Psykisk ohälsa är ett ökande problem hos ungdomar. Suicidala tankar är ett försteg till suicid och olika faktorer kan öka risken för suicidala tankar. Världen över är suicid den tredje vanligaste dödsorsaken för ungdomar i åldern 15 – 19 år. Suicid räknas som en vårdskada om hälso- och sjukvården haft möjlighet att hindra individen att begå självmord via adekvata åtgärder. Därför ska hälso- och sjukvården arbeta förebyggande mot suicid. Försök till självmord redovisas i högre grad av ungdomar som är lesbiska, gay eller bisexuella (LGB). Ungdomarna upplevde att sjukvårdspersonal ibland kunde se homosexualitet som något avvikande. Syfte: Syftet var att beskriva förekomsten av suicidala tankar utifrån sexuell läggning hos ungdomar. Metod: Studiens design är en litteraturstudie. Totalt tio artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Artiklarnas likheter och skillnader beskrevs. Resultat: Sexuell läggning har en påverkan på suicidala tankar. Ungdomar som definierades som LGB, sexuell minoritet eller haft sexuell kontakt med någon av samma kön rapporterade suicidala tankar i högre grad än heterosexuella ungdomar. Tjejer rapporterade suicidala tankar i högre grad än killar, oberoende av sexuell läggning. Slutsats: Studier visar att det finns ett samband mellan sexuell läggning och suicidala tankar. Suicidala tankar är ett allvarligt problem som inte kan förbises, och därmed inte sambandet mellan sexuell läggning och suicidala tankar. Vidare forskning behövs både inom Sverige och internationellt. Background: Mental illness is an increasing problem among adolescents. Suicidal ideation is an early stage of suicide and different risk factors can increase the risk of suicidal ideations. All over the world suicide is the third most common cause of death among adolescents aged 15 – 19 years. Suicide is a care-damage if the health service had the possibility to prevent a person to commit suicide with adequate interventions. Therefore, the health service is required to work preventive towards suicide. Suicide attempts is reported in higher rate among adolescents who are lesbian, gay or bisexual (LGB). Some patients perceived that health personnel sometimes saw homosexuality as something abnormal. Aim: The aim of the study was to describe the presence of suicidal ideations based on sexual orientation among adolescents. Method: The literature study includes ten articles. The quality of the articles was analyzed. Then the articles similarities and differences were described. Results: Sexual orientation has an impact on suicidal ideations. Adolescents who were defined as LGB, sexual minority or had sexual contact with a person of the same gender reported suicidal ideation in a higher rate than heterosexual adolescents. Girls reported suicidal ideations in a higher rate than boys, regardless of sexual orientation. Conclusion: Studies shows that there is a correlation between sexual orientation and suicidal ideation. Suicidal ideation is a severe problem that can’t be disregard, and neither the correlation between sexual orientation and suicidal ideation. Therefore, research need to be done, both in Sweden and worldwide.

Syftet med studien är att undersöka hur genus och sexuell läggning framställs i ett urval av religionsläroböcker på gymnasiet. Studien utgår från frågeställningarna: Hur presenteras/gestaltas/konstrueras genus och sexuell läggning? Vilka mening-ar/innebörder lägger lärobokstexten/bilden i relation till genus och sexuell läggning? Hur beskrivs begreppen explicit? Samt om det finns resonemang som överskrider stereotyper? Metoden i studien är hermeneutisk ansats och visuell textanalys. Resulta-tet är att mannen framställts utifrån ett antal stereotypa könsroller, och då även kvin-nan. Mannen som Gud, skapar, konung och krigare och då ofta avbildade i inklude-rande perspektiv där makt ges till den avbildade. Mannen gestaltas oftast som en äldre man med skägg. Kvinnan framställs och konstrueras som en moder, och inom mindre sammanhang i den kristna traditionen. Kvinnan är oftast avbildad i exklude-rande perspektiv, och då som en ung kvinna. Sexuell läggning däremot presenteras nästan inte alls, utan enbart två av de utvalda läroböckerna rör vid ämnet. Dock finns det resonemang som kan tolkas överskrida stereotyper, samt explicita avsnitt som belyser både genus och sexuell läggning. Men det finns ändå en problematik kring läroboken som bör uppmärksammas om man ska kunna följa läroplanen för relig-ionskunskap 1 samt skolans värdegrund.

Detta examensarbete undersöker genom kvalitativa intervjuer om och hur fyra gymnasielärare aktiva i Mellansverige arbetar med att inkludera sexuell läggning som en del av värdegrundsarbetet i gymnasieskolan. Ambitionen med arbetet är att skapa förståelse för om sexuell läggning är ett aktuellt ämne i skolans värdegrunds- och jämställdhetsarbete och hur och om dessa lärare i så fall aktivt arbetar med att göra detta till en del av skolans värdegrund. Undersökningen visar att lärarna till viss del bedriver värdegrunds- och likabehandlingsarbete kopplat till sexuell läggning, även om det inte alltid sker på ett medvetet och planerat vis. Undersökningen visar även, att två av de deltagande lärarna i undersökningen inte är införstådda med vad som föreskrivs i skollagen eller den aktuella skolans likabehandlingsplan gällande sexuell läggning, medan de andra två deltagande lärarna bedriver likabehandlingsarbete kopplat till sexuell läggning på ett medvetet sätt och planerar in detta som en del av likabehandlingsarbetet i sin undervisning. Resultatet visar att lärarna till större del behöver förkovra sig i vad som står att finna om sexuell läggning i skollag och likabehandlingsplan. Det är svårt – ett omöjligt kall - för läraren att bedriva ett sådant likabehandlingsarbete som enligt lag skall bedrivas, om läraren inte är insatt i vad som står i skollag och likabehandlingsplan.

Forskning visar att psykisk hälsa är någonting annat än frånvaron av psykisk ohälsa eller psykiska sjukdomar. För att främja psykisk hälsa bör begreppet definieras och göras mätbart. Mental Health Continuum – Short Form (MHC-SF) mäter positiv psykisk hälsa, vilket har visat sig vara en skyddsfaktor till att utveckla psykiska besvär och självmord. När det gäller att förbättra psykisk hälsa på populationsnivå är barn och unga en prioriterad grupp. Även hos andra grupper, så som olika minoriteter, är psykiska besvär mer vanligt än i övriga befolkningen. Studien syftade därför till att genomföra en psykometrisk utvärdering av MHC-SF i en svensk ungdomspopulation och beskriva och jämföra psykisk hälsa bland unga hbtq-personer och heterosexuella i årskurs 9 och 2 på gymnasiet i Västmanland. Kvantitativ metod med tvärsnittsdesign tillämpades baserat på data från läns- och ungdomsundersökningen Liv och Hälsa Ung 2014. Data analyserades med en faktoranalys, univariat analys samt en multivariat logistisk regressionsanalys. MHC-SF hade goda psykometriska egenskaper och den ursprungliga trefaktormodellen fick stöd, fast med 12 istället för 14 frågor. Unga hbtq-personer hade sämre psykisk hälsa jämfört med heterosexuella med hänsyn tagen till kända confounders. Två huvudsakliga slutsatser kan dras från studien. MHC-SF är användbar i en svensk ungdomspopulation med endast 12 frågor; den psykiska hälsan bland unga hbtq-personer är helt klart inte lika god som bland heterosexuella.

The 1980s was a decade when homosexuality was frequently debated because of the contemporary incoming of aids. Since aids first affected homo- and bisexual men they became stigmatized as the risk group. The Swedish authorities started to act with epidemical methods at 1985/86, which restricted the sexual minority. This study, unlike others made before, contextualizes the lawmaking of Bastuklubbslagen, a prohibition concerning gaysaunas, by analyzing it with queer theoretic perspectives. Through an investigation of Bastuklubbslagen and contemporary sexual norms, this survey shows that the making of distinctions between hetero- and homosexuality were central to the context of the lawmaking. The outcome primarily shows that sexual norms were linked to a heteronormative point of view when Bastuklubbslagen was motivated by the authorities. Heteronormative ideals about monogamy and twosomeness made impact on the founding of the law. Sex between men was pointed out as harmful and gaysaunas as the explicit locations for the spreading of aids. My survey is contextualizing behaviors as the authorities described meant a risk of being infected by aids, or to spread it. My study has shown that homo- and bisexuals were regarded as the active actors of aids increasing, while the heterosexual majority was passivated. In the field of historical queer studies this study enhances the greatness of heterosexual normativity within the stigmatization and sanctions made by the authorities’, as Bastuklubbslagen became an aids prevention strategy.

Validerat; 20150215 (global_studentproject_submitter)

Denna studie avsåg att undersöka framträdande normer och föreställningar i asylärenden som behandlar sexuell läggning som skyddsskäl. Ambitionen var även att undersökningen skulle innefatta ett genusperspektiv. Sammanlagt har 24 dokument studerats, varav 12 från Migrationsverket och 12 från Migrationsdomstolen. Studien har haft en kvalitativ ansats och grundade sig teoretiskt i kritisk teori samt queerteori. De teoretiska begreppen som har använts vid tolkningen av analysen är “hegemoni” respektive “heteronormativitet”. Det insamlade materialet analyserades sedan med hjälp av den kritiska diskursanalysen, och mer precis Norman Faircloughs tredimensionella modell. Resultaten tyder på att asylbedömningar där sexuell läggning har angetts som skyddsskäl styrs av heteronormativiteten. Myndigheterna utgår från att den asylsökande är heterosexuell och bevisbördan ligger hos den sökande att bevisa att hen inte är heterosexuell. Det är dock i myndigheternas mening inte den sexuella läggningen som bedöms, utan läggningens trovärdighet. Resultaten antyder också att kvinnor osynliggörs i asylprocessen, då deras asylskäl inte bedöms tillräckliga på grund av att de inte anses förföljas på samma sätt som männen. Uppsatsens författare anser att myndigheterna kan antas försöka definiera den sexuella läggningen genom att sätta ramar för hur en homosexuell person bör vara, känna och tänka. Bevisbördan i dessa asylärenden kan därmed anses förstärka den hegemoniska positionen som heteronormativiteten besitter i samhället.

The purpose of this study was to analyze the level of the uniform way of interpretation from the Swedish asylum officers at the Swedish Migration Board, of asylum investigations for asylum seekers who claim sexual orientation as reason of refuge. The interviews with the officers were analyzed in relation to the policy document with investigation- guidelines and methodology. The results of the study showed that there was a uniform way to conduct asylum investigations and interpret the policy document, this despite that the document was found to be ambiguous in certain aspects. The uniform interpretation of the asylum officers was explained by the knowledge and understanding that exists within institutional organizations. This because the asylum officers at the Swedish Migration Board might have similar experience, knowledge and also the demands related to asylum investigations. The uniform interpretation demonstrated a strong similar common understanding of investigative work within the agency. This suggests a certainty that the investigations are carried out in a similar way regardless of which asylum officer within the institution conducting the investigation which indicates a well-functioning “rule of law” for the asylum seekers. Syftet med studien var att analysera graden av samstämmighet av Svenska Migrationsverkets asylhandläggares tolkning utav asylutredningar för de som åberopat flyktingstatus för deras sexuella läggning. Intervjuerna med handläggarna analyserades i relation till Migrationsverkets styrdokument med riktlinjer och metodpunkter till utförandet av utredningen. Resultatet i studien visade att det fanns ett enhetligt sätt att utföra asylutredningar och tolka styrdokumentet trots att styrdokumentet visats vara tvetydigt i vissa punkter. Den samstämmiga tolkningen förklarades genom den kunskap och förståelse som finns inom institutionella organisationer. Detta eftersom asylhandläggarna på Migrationsverket kan ha likartad erfarenhet, kunskap och även krav kopplade till asylutredningar. Studienss resultat visar på en likartad gemensam uppfattning om utredningsarbetet inom myndigheten. Detta visar på att utredningar utförs på ett likartat sätt oberoende av vilken person på institutionen som utför utredningen vilket indikerar på en rättssäkerhet för de asylsökande.

Inledning: ”Komma-ut” processen för personer med sexuell identitet tillhörande en minoritet har sällan uppmärksammats utifrån föräldrarnas perspektiv. Att få en större förståelse för vad föräldrar går igenom under den process när deras barn kommer ut som homo-, bi- eller transsexuella kan ge en ökad kunskap om hur fenomenet kan bemötas i psykoterapin. Frågeställningarna riktades in på att komma åt föräldrarnas upplevelser av ”komma-ut” situationen. Vad upplevde föräldrarna skedde i relationen med deras barn under ”komma-ut” processen och i vilket sammanhang? Syftet med studien var att få en djupare förståelse för föräldrarnas subjektiva upplevelser under ”komma-ut” processen utifrån ett anknytningsperspektiv. Metod: En kvalitativ metod med fenomenologisk-hermeneutisk ansats valdes för att komma åt föräldrarnas subjektivt upplevda verklighet. Sex föräldrar med en erfarenhet av att ha hbt barn deltog i en semistrukturerad intervju. Intervjuerna har transkriberats och texternas innehåll analyserats med hjälp av en kvalitativ analys. Resultat: Olika uttryck för föräldrarnas upplevelser under ”komma-ut” process presenteras utifrån givna tidsaspekterna; innan/när/efter deras barn kom ut som hbt. Samtliga föräldrar har beskrivit sig gå igenom en förändring och utvecklats som personer. Det mest centrala tema som föräldrarna hela tiden återkom till i sina berättelser var att känna oro för att deras barn skulle få svårigheter i livet på grund av sin sexualitet. Samtliga föräldrar var angelägna om att skydda och ge sina vuxna hbt-barn stöd. Diskussion: Denna studies resultat belyser några nyanser i hur det kan vara för föräldrar vems barn identifierat sig som hbt. Föräldrarnas upplevelser av ”komma-ut” processen har i tidigare forskning konstaterats som variationsrika, även om det fanns gemensamma teman. Några föräldrar i den aktuella studien talade om en för dem viktig insikt, nämligen att de inte behöver förstå deras barns sexualitet. I stället behöver de acceptera att deras barn är hbt. Fortsatt forskning i ämnets specifika grenar skulle vara av ett stort intresse för att bättre bemöta ämnets frågor, och inte minst i psykoterapeutiska interventioner.

Vårt syfte har varit att synliggöra HBTQ-personers subjektiva upplevelser av bemötande från familj, vänner och inom skola och/eller arbetsliv. För att besvara syftet samt frågeställningar har vi genomfört kvalitativa intervjuer med fyra personer som är uttalat HBTQ. Datamaterialet som inkom analyserades sedan utifrån tidigare forskning samt våra valda teorier som var socialkonstruktivistisk teori och kritisk teori. Resultaten visar att heteronormen inverkar på samtliga nivåer och även på bemötande av HBTQ-personer. Från familj och släkt har våra intervjupersoner till mestadels blivit positivt bemötta, men det finns situationer då de har valt att inte vara öppna med sin sexuella läggning. Stödet från vännerna har varit betydelsefullt och samtliga intervjupersoner umgås idag oftast med andra individer ur gruppen. Resultaten visar även att tre av fyra intervjupersoner har blivit mobbade under skolåren samt upplever utbildningsväsendet som en heteronormativ miljö som bidrar till att normen reproduceras. Vissa arbetsmiljöer ses även som mer heteronormativa än andra vilket har gjort att man därför har valt att inte leva öppet.

År 2006 kom en ny lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av elever på grund av bland annat sexuell läggning. Denna uppsats vill se om denna lag har fått något genomslag i historieläroböckerna. Här har därför fyra nya gymnasieläroböcker i historia undersökts utifrån ett queerteoretiskt förhållningssätt och sedan jämförts med en läroboksgranskning som skolverket gjorde 2006. Resultatet blev att alla de undersökta läroböckerna någon gång problematiserar heteronormativiteten och kan på så sätt ses som att de når upp till skolans värdegrund något bättre än vad de läroböcker som undersöktes i skolverkets läroboksgranskning bedömdes göra, även om resultaten i övrigt ändå var ganska likartade. Inget i de undersökta läroböckerna kunde heller uttryckligen ses som kränkande på grund av sexuell läggning, även om den heteronormativitet som ibland förutsätts och vissa texttolkningar skulle kunna tyda på detta. In the year 2006 a new law against discrimination and other offensive manipulation of students due to for example their sexual orientation was founded. This essay wants to examine if this law has had an effect on history textbooks. Four new history textbooks for the upper secondary school have therefore been analyzed from a queer theory point of view and then compared to a textbook study done by the Swedish National Agency for Education in 2006. The result was that all the analyzed textbooks at some point problemize the hetero norm and they can therefore be seen as attaining the values of the school somewhat better than what the textbooks in the study from 2006 was considered doing. As for the rest, the results were quite similar. Nothing in the analyzed textbooks could expressively be seen as discrimination due to sexual orientation, even though the hetero norm that sometimes is foreseen and some interpretations of texts may indicate this.

This thesis explores aspects of teachers’ obligation to implement and discuss what are referred to in the Swedish national school curricula as “fundamental values” (“värdegrunden” in Swedish). The aim is to describe and analyze dilemmas in interpretations of and teachers’ work with these fundamental values. Four questions are related to this aim. The first addresses difficulties discussed in conversations between seven upper secondary teachers, during nine meetings over the course of one year. In these conversations the teachers reflected upon how to interpret the fundamental values in relation to their daily practice. The second question focuses on the considerable diversity of Swedish schools and examines the work of the teachers through a perspective of intersectionality. The third question concerns how Martha Nussbaum’s theory of emotions as judgments of value could be used for an understanding of the identified dilemmas. The fourth question focuses on ways in which the participating teachers’ discussions may contribute to a wider discussion about possible aims and circumstances of teachers’ work with the fundamental values. Chapter 2 introduces the theoretical framework of the study, Martha Nussbaum’s (2001) ethical thinking on emotions as judgments of value. She argues that emotions have four common cognitive components. They have (1) external objects, and are directed towards these objects. They are (2) intentional, reflecting a person’s particular point of view, his or her special way of beholding the object, and (3) consist of judgments, i.e. views of how things in the world are. According to Nussbaum’s Aristotelian ethics, emotions also (4) mirror the individual’s vision of what a good human life is like, and the vulnerability of it. The concept of eudaimonia, a fulfilled or flourishing life, is central. Chapter 3 focuses on ideas of ethnicity, and on the specific obligation mentioned in the curriculum of counteracting xenophobia and intolerance in a multicultural society. Chapter 4 discusses various aspects of the teachers’ thoughts on religiosity within Swedish society (often depicted as one of most secular in the world) and within the educational system that is non-denominational. Chapter 5 draws attention to different ways in which the teachers view and teach pupils about sexual orientation. Chapter 6 presents conclusions on potential advantages of and challenges involved in Nussbaum’s Aristotelian theory of emotions, when applied to teachers’ views of and practical work with the fundamental values described in the curriculum. One advantage is that emotions may be intellectually scrutinized and morally assessed, on grounds that are known beforehand and discussed in a democratic process. The non-productive division between emotions, on the one hand, and intellectual and moral capabilities, on the other, is transcended by Nussbaum’s theory. An important challenge is to reflect upon when to discuss the cognitive content of pupils’ emotions, and when it is appropriate to state what is right or wrong, and try to influence pupils accordingly. Keywords: Emotions, vulnerability, values education, religious education, teaching, Martha Nussbaum, ethnicity, religion, sexual orientation. Nationella Forskarskolan i Pedagogiskt Arbete

This study aimed at supplementing the Swedish National Agency for Education’s (Skolverket) study (2006) I enlighet med skolans värdegrund? which investigated whether textbooks in various school subjects went against the fundamental values in the curricula Lpf94 and Lpo 94. Due to this study’s supplementing intention, this study uses a similar title as Skolverket. By adding a new subject (Swedish) to Skolverket’s study, this study also strived to show how discrimination might be present in other subjects than the ones Skolverket involved in their study. More precisely, this study examined how the aspects ethnic belonging, functional limitation, gender, religion and sexual orientation (Skolverket used the same aspects in their study) are presented in a textbook for the Swedish subject in order to find out whether or not discrimination occurs. In the analysis I have used a combination of intersectionality and discourse analysis in order to understand and explain findings from the textbook.This study shows that the initial thought that discrimination occurs in more school subjects’ textbooks than the ones involved in Skolverket’s study, was valid. Many examples of differentiation between the norm “We” and the diverged “Them” were found. Moreover, people in the book were seldom presented as foster more than one of the investigated aspects (ethnic belonging, functional limitation, gender, religion and sexual orientation) leaving thebook one-dimensional and focused on normalcy.

SAMMANFATTNING Uppsatsen har behandlat asylrätten, och har fokuserat på förföljelse på grund av kön och sexuell läggning, såsom grund för beviljande av flyktingstatus. Uppsatsens syfte har varit att fastställa gällande svensk asylrätt och sedan analysera hur könsrelaterad förföljelse och flyktingskap bedöms av Migrationsöverdomstolen. Flyktingstatus erhålls av denne som uppfyller vissa angivna rekvisit. Enligt Förenta Nationernas flyktingkonvention är en flykting en person som inte kan eller inte vill använda det skydd för liv och frihet som staten måste medge medborgare och övriga invånare. Asylgrunden förföljelse på grund av kön och sexuell läggning, återfinns i flyktingbestämmelsen, utlänningslagen (SFS 2005:716) 4:1 §. Könstillhörighet och sexuell läggning är en del av tillhörighet till en viss samhällsgrupp, vilket innebär att dessa typer av förföljelse utgör asylskäl. Bestämmelsen om förföljelse på grund av kön syftar till att skydda asylsökande som löper risk för liv, frihet eller diskriminering eftersom dessa vägrar anta traditionella könsroller. Exempel på detta är kvinnor som kan komma att utsättas för könsstympning eller kvinnor som blir utsatta för misshandel av sina manliga släktingar. Författarna vill se hur diskussionen förs i rättstillämpningen angående denna asylgrund. Vad som framkommit är att förföljelse på grund av kön inte förekommit i någon större omfattning. Återkommande i rättsfallen är att utlänningen ansöker om uppehållstillstånd och anför till grund för ansökan flera olika skäl. Även om flyktingskap är ett av de åberopade asylskälen, kan detta skäl många gånger undanröjas direkt av Migrationsverket och i högre instanser diskuteras exempelvis mestadels anknytning. Sådana mål som inte behandlat begreppet asyl nämnvärt, har utelämnats. Relativt få fall, rörande könsrelaterad förföljelse har förekommit. Sammanlagt hittades sju rättsfall från Migrationsöverdomstolen under åren 2008 och 2009 som diskuterade asylrätten i de avseenden som varit relevanta för uppsatsens syfte, nämligen grunder för asyl. Det var enbart i ett rättsfall, som den asylsökande åberopade vad som kallas för könsrelaterad förföljelse och det var enbart i detta fall som rätten ingående diskuterade denna asylgrund. Inget rättsfall behandlade förföljelse på grund av sexuell läggning. Författarna presenterar två hypoteser som kunde förklara varför så få fall hittats. Den ena syftar till Migrationsverkets utredningsansvar. Kan det vara så att det finns brister i genuskompetensen hos Migrationsverket utredare eller är det de förföljda som är så förtryckta att de inte vågar berätta? Den andra möjliga förklaringen bygger på Nolls och Popovics rättsvetenskapliga artikel, vilken innehåller slutsatser som påvisar att Sverige jämfört med andra länder, hellre beviljar uppehållstillstånd såsom skyddsbehövande i övrigt eller för humanitära skäl än på grund av asylskäl. Studien omfattar dock åren 1994 – 2003, men ger ändå en liten indikation på varför det ser ut som det gör. Om båda hypoteser närmare skulle utredas skulle uppsatsen hamna i området för empiriska studier, vilket inte ingår i denna uppsats som är baserad på den rättsdogmatiska metoden.

Uppsatsens syfte är att ta reda på hur man kan arbeta med HBT- frågor i religionsundervisningen. Jag vill dessutom ta reda på religionslärares inställning och erfarenheter till arbete med HBT- frågor. Resultaten kommer att baserad på intervjuer som gjorts med fyra religionslärare på två olika skolor. Det är tänkt att intervjusvaren ska hjälpa mig som blivande religionslärare att arbeta med HBT- frågor i min undervisning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka som får representera de tyskspråkiga ländernas befolkning i några läromedel i tyska. Undersökningen fokuserar på hur aspekterna etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, religion och sexuell läggning skildras i läroböckerna. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning, främst rörande läromedelsanalys, med inriktning på de valda aspekterna. Med hjälp av textanalys har jag undersökt fyra olika läroböcker i tyska för grundskolan. Sammanfattningsvis förekommer få skildringar av personer med annan etnisk tillhörighet än tysk i de granskade läroböckerna, ingen med annan sexuell läggning än heterosexuell, endast en funktionshindrad och religion förekommer mycket sparsamt. Könsfördelningen i läroböckerna är relativt jämn

Examensarbetets utgångspunkt var en bakgrundsbild över området sexuell läggning och den svenska gymnasieskolan med fokus på problemområden. Denna bild relaterades sedan till diskurser i nio likabehandlingsplaner från gymnasieskolor i Malmö i syfte att belysa och diskutera beröringspunkter samt potentiell problematik i diskurserna. Vi inspirerades av den kritiska diskursanalysen i det analysverktyg vi använde för att synliggöra och tolka diskurser i likabehandlingsplanerna. Avsikten var inte att kritisera enskilda skolor utan att uppnå en diskussion runt allmän problematik vilken skulle kunna finnas på fler gymnasieskolor. Två problemområden utkristalliserade sig i bakgrundsteckningen: Osynliggörande samt utpekande. Dessa problemområden gick att se dels på den strukturella nivån vilken fokuserar på skolan som värdebärande institution och dels på den individuella nivån vilken fokuserar på konkreta situationer inom denna kontext. Spår av dessa problemområden gick att utläsa i likabehandlingsplanernas diskurser. Tidigare forskning och insatta på området fokuserade på skolans roll som normgivare och socialisationsarena. Detta tillsammans med mål i gymnasieskolans styrande dokument ledde oss till att benämna den önskade situationen ”integration” vilken krävde fokus på den strukturella nivån. De flesta likabehandlingsplanernas diskurser fokuserade dock på den individuella nivån, då lösning av enskilda situationer samt eventuella kränkningar elever emellan låg i fokus.

Detta examensarbete är en studie hur en gymnasieskola arbetar kring norm och HBT. Studien syftar till att visa hur skolor arbetar idag och hur den undersökta skolans arbete kan förbättras utifrån ett specialpedagog perspektiv. Uppsatsen inleds med en litteraturstudie där skolans traditionella arbete och möjlighet till förändring bearbetas. Den andra delen av uppsatsen är en analys av den undersökta skolans likabehandlingsplan och hur HBT behandlas i densamma. Den tredje delen av uppsatsen består av en enkätstudie som syftar till att undersöka hur lärare upplever området HBT och skolan. Resultatet visar att den undersökta skolan tenderar att bedriva ett klassiskt normarbete med heteronormativitet som grund. Skolan skiljer sig också från skolverkets rekommendationer när det gäller arbetet med likabehandlingsplanen. Enkätundersökningen visar att lärare tenderar att anse att skolan som helhet skall betrakta HBT området ur ett normalperspektiv men att denna betraktelse inte behöver genomsyra hela skolans verksamhet. Området är ett intresseområde för specialpedagogen ur såväl förändringssynvinkel där det finns flera uppdrag att fylla på den undersökta skolan, men även ur en synvinkel där alla elever skall bemötas på bästa sätt i en skola.

Diskussionen om Svenska kyrkans beslut att välsigna homosexuella partnerskap satte fart på den kyrkliga debatten. Syftet med denna uppsats är att förstå den debatten. Handlar det om fundamentalism eller homofobi? Eller är det början på en förändring för Kyrkan och för människan? Jag har granskat relevanta bakgrundsfaktorer, satt mig in i debatten angående samlevnadsfrågor och genom enkäter intervjuat präster som ska hantera beslutet. Den metod jag har använt mig av för att få svar på mina frågor är en kvalitativ enkät. Resultatet tyder på att det ytterst handlar om en kyrka i förvandling, en kyrka som sätter fokus på den lilla människan, hon som tidigare saknat röst. Undersökningen har bidragit till att jag personligen fått en annan syn på de homosexuellas situation i samhället. Jag tror att beslutet att välsigna dem som registrerat sitt partnerskap var ett nödvändigt beslut. Ytterst handlar det om människor av kött och blod, människor som förtjänar att tas på största allvar. Den tiden är förbi då en grupp tyst och utan protest låter sig marginaliseras. Vi ska vara tacksamma för en sådan utveckling. Annat vore ovärdigt för en demokrati. Likaledes ska Kyrkan välkomna alla, oavsett kön, hudfärg eller sexuell läggning.

Den 1 januari 2003 infördes ”sexuell läggning” i lagen om hets mot folkgrupp. Den främsta anledningen till att ändringen genomfördes var p.g.a. den hetspropaganda som nynazister och andra högerextrema grupper riktade mot homosexuella som grupp. För att ett handlande skall bli straffbart skall ett uttalande eller annat meddelande som sprids hota eller uttrycka missaktning för en folkgrupp eller annan sådan grupp av personer med anspelning på bl.a. sexuell läggning. I samband med denna lagändring behövdes det i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen tilläggas ”sexuell läggning” i den s.k. brottskatalogen. Införandet av sexuell läggning i straffbestämmelsen innebär en inskränkning i yttrandefriheten som skyddas av tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen samt Europakonventionen för de mänskliga fri- och rättigheterna. Regeringen ansåg att intresset att skydda homosexuella som grupp var ett ändamål som är tillåtet för inskränkningen. Regeringen anförde vidare att straffstadgandet inte hindrar en fri och saklig debatt och vederhäftig diskussion om homo- bi- och heterosexualitet i kyrkan eller andra områden i samhället. Vad gäller kyrkan och religionsfriheten är det inte straffbart att citera och diskutera t.ex. religiösa urkunder men däremot bör det inte vara tillåtet att genom religiösa texter hota eller uttrycka missaktning för homosexuella som grupp, lika lite som mot andra grupper. Ett omdiskuterat fall handlade just om uttalanden inom kyrkan som föll in under bestämmelsen hets mot folkgrupp med anspelning på sexuell läggning. Pastor Åke Green fälldes i tingsrätten, friades av hovrätten och Högsta domstolen. Den främsta anledningen till att han friades i Högsta domstolen var att hans uttalanden i det religiösa sammanhanget inte uttryckte en uppmuntran till eller ett rättfärdigande av hat mot homosexuella som grupp, ett s.k. ”hate speech”. Enligt svensk rätt hade han uttryckt missaktning för homosexuella som grupp men Europakonventionens religions- och yttrandefrihet tillät, i detta specifika fall, inte en sådan inskränkning som straffbestämmelsen utgör. I ett annat mål fälldes ett antal tilltalade i tingsrätten men friades av hovrätten. De tilltalade delade ut flygblad vars innehåll uttryckte missaktning för homosexuella som grupp. I flygbladet anförs att Nationell ungdom är upphovsman av uttalandena. Hovrätten anförde att deras agerande föll in under bestämmelsen hets mot folkgrupp men med anledning av domen mot Åke Green friades männen då innehållet i flygbladet inte uppmuntrade till eller rättfärdigade hat mot homosexuella som grupp. HD skall ta upp målet.

I rapporten beskrivs resultatet av en läroboksgranskning genomförd på uppdrag av Skolverket. I granskningen undersöktes hur sexuell läggning framställdes i ett antal läroböcker, hur heteronormen tog sig uttryck samt vilken läsare läroböckerna förutsatte.

Undersökningens syfte var att öka kunskapen samt förståelsen för kognitiva bedömningar vid fiktiva med multidimensionell problematik, där en väsentlig faktor är sexuell identitet hos socionomstuderande på Socialhögskolan på Stockholms Universitet. Frågeställningen var; Hur bedömer ett urval av socionomstudenter fiktiva klientfall med multidimensionell problematik där en avgörande faktor är sexuell identitet? För att besvara frågeställningen användes en mixad design, bestående av en kvantitativ och en kvalitativ del. Tre klasser på socionomlinjen besvarade enkäterna. Intervjupersonerna för den kvalitativa delen värvades genom en intresseanmälan i de kvantitativa enkäterna. Resultaten analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv. Resultaten i både den kvantitativa och den kvalitativa delen av undersökningen visar att sexuell identitet kan ha betydelse vid kognitiva bedömningar av fiktiva klientfall med multidimensionell problematik för socionomstuderande. Föreställningar och attityder kring sexuell identitet har betydelse i ett heteronormativt samhälle vid bedömning av fiktiva klienter. Den grundläggande förståelsen inför klienten avgör hur bedömningen och bemötandet blir.

Studiens syfte var att öka förståelsen och kunskapen om hur upplevelsen av diskriminering, på grund av sexuell läggning, hos öppet homosexuella män inom stockholmspolisen kan se ut. Studiens frågeställningar var: (1) Upplever informanterna, vilka är öppet homosexuella män anställda inom Polisen i Stockolm sig diskriminerade? (2) om det finns en upplevelse av diskriminering, hur upplevs den av informanterna och i vilka former förekommer den? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där djupintervjuer genomfördes med fem öppet homosexuella polismän arbetande inom Stockholmspolisen. Gemensamt för samtliga informanter var att upplevelsen av diskriminering mot dem själva var låg. IP menade dock att de upplever en jargong på arbetsplatsen som rymmer en negativ inställning till homosexuella i form av bland annat nedvärderande kommentarer. Informanterna upplever att polismän har mer negativ inställning till homosexuella än poliskvinnor. Samtliga informanter menade att den psykiska hälsan påverkas negativt om man döljer sin sexualitet. Studiens resultat analyserades i ett mångdimensionellt perspektiv, utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk forskningsansats. Analysverktygen var social konstruktionism, rollteori och queerteori. Resultatet ligger i linje med tidigare forskning.

Ett av mina syften med denna uppsats var att titta på var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrån och om kyrkan fanns med någonstans i bakgrunden. Och se, det var den. Många av dagens fördomar mot homosexualitet härstammar från kyrkans straffinförande mot detta på 500-talet. Vid denna tid dog många människor i pest och krig och för att hindra mänskligheten från att dö ut så blev det endast tillåtet med sex mellan man och kvinna, inom äktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhåller sig olika till homosexualitet: alltifrån totalt avståndstagande till accepterande, det vanligaste är nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin läggning. Det har tagit tusentals år att etablera dessa fördomar så de går inte att riva ner över en natt. Mitt andra syfte var att titta på hur kyrkan förhåller sig till homosexuella personer och förhållanden och om kyrkans förhållningssätt mildrats. De homosexuella som vågar visa sig öppet strävar efter att kunna leva sina liv i en normal vardag, precis som heterosexuella kan. Helt enkelt att leva tillsammans, med allt den grå vardagen medför, utan att hela tiden ifrågasättas i alla möjliga och omöjliga situationer. Det verkar som om kyrkan börjar inse detta. Tidigare har kyrkan medverkat till förtrycket av homosexuella personer. Nu verkar det som om kyrkan börjat ta intryck av hur dagens samhälle ser ut genom att ha ett lite öppnare förhållningssätt till homosexuella personer och förhållanden. Det verkar i stort sett handla om en tolkningsfråga: Kan de aktuella bibeltexterna verkligen sägas handla om det som i nutid kallas genuin homosexualitet? Det verkar dock ta tid innan man lyckas komma fram till en gemensam kyrklig åsikt. Den ena arbetsgruppen efter den andra tillsätts för att diskutera frågan om kyrkan och homosexualitet men deras arbete drar ut alldeles för långt i tid, ofta åratal, innan man slutligen kommer till en slutsats. Slutsatsen ger för det mesta inga klara besked utan går ofta ut på att ”mångfald av åsikter berikar” och att de i gruppen inte kommit fram till några raka svar. Tyvärr så verkar denna process ta lång tid men man kan i alla fall se att utvecklingen går framåt mot en större öppenhet. Kyrkans hållning är inte längre lika negativt inställd till homosexuella förhållanden och det finns nu t.o.m. präster inom Svenska kyrkan som lever öppet i partnerskap. Även K G Hammar har del i den öppnare attityden. Han är stark nog att våga stå för sina åsikter trots att han vet att han riskerar att få mycket kritik från andra personer inom kyrkan.