Search

I uppsatsen görs en kritisk ideologianalys av det nutida svenska abortmotståndet utifrån ett feministiskt perspektiv. Med hjälp av Carol Lee Bacchis metod ”Vilket är det framställda problemet?” synliggörs hur Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna, olika kristna och högerextrema abortmotståndare, samt aktörer i de svenska rättsprocesserna om ”samvetsfrihet” för barnmorskor, framställer problemen med abort. Analysen fortsätter sedan med att belysa vilka kulturellt tillgängliga kommunikationsramar som finns för svenska abortmotståndare, samt synliggör vilka manifesta, respektive latenta ideologier som finns närvarande. I uppsatsen används feministiska teorier om rättigheter samt om nation och reproduktion för att tolka materialet. Resultatet visar att det inom det svenska nutida abortmotståndet finns ett flertal olika framställda problem som kan inrymmas i kommunikationsramar om abort som ett hot mot kvinnor, abort som hot mot människovärdet och de mänskliga rättigheterna, samt abort som ett uttryck för genusideologin och som ett hot mot nationen. I den sista kommunikationsramen finns exempel på latenta ideologier. Det finns inslag av det som brukar benämnas som anti-genusideologi i delar av det svenska abortmotståndet.

Syftet med studien är att kartlägga, analysera och skapa förståelse för kvinnligt fotbollssupporterskap i en svensk kontext. Det finns knappt någon forskning som handlar om kvinnliga supportrar, vare sig i ett nationellt eller internationellt perspektiv (Hynes 2012). I studien ska kvinnors erfarenheter av supporterskap, deras relation till fotbollen och supporterskapet och hur dessa relationer är definierade och tolkade studeras. Även om den absoluta majoriteten av supporterforskningen koncentreras till och på män så finns det några internationella undantag genom Goig 2007, Jones 2008, Hynes 2012. En pionjär på fältet var Coddington (1997) som i boken One of the Lads beskriver kvinnors erfarenheter av supporterskap; som fruar, döttrar, flickvänner och som supportrar på egna villkor. Hynes (2012) koncentrerar sina studier till skärningspunkten mellan det offentliga och det privata, mellan det kroppsliga (på läktaren) och det imaginära (sociala webforum) och mellan maskulina och feminina utryckssätt. Sociologen Richard Giulianotti´s (1999, 2012) supporterkategorisering är välkänd bland fotbollsforskare och denna kategoriseringen diskuteras flitigt både inom forskarvärlden och inom supportervärlden (Hognestad 2012). Giulianotti hävdar att det finns fyra idealtypiska kategorier som kan användas för att klassifiera åskådare och dessa är: Supporter-Anhängare-Fan-Flanör. I denna studie kommer jag att applicera Giulianottis modell på kvinnliga supportar för att åskådliggöra eventuella likheter och skillnader mellan kvinnligt och manligt supporterskap.Förutom Giulianottis modell ska analysen av det kvinnliga supporterskapet fördjupas utifrån sociologen Erving Goffmans teorier kring social interaktion, det dramaturgiska perspektivet, stigma och hur personer agerar onstage respektive backstage samt genom Judith Butlers teorier om performativt kön. MetodStudien baseras på medieanalyser, deltagande observation och intervjuer

Vi är två förskollärarstudenter som genomfört en studie som handlar om barns gemenskap i förskolan, hur utanförskap, integration, delaktighet och inflytande i en förskolemiljön fungerar och ser ut .I denna studie går vi igenom tidigare forskning som är relevant för ämnet, metoder för hur vi genomfört studien samt resultat och analys där vi går igenom vad studien / arbetet innehållit. Här relaterar vi även till relevant litteratur och forskning. Slutligen har vi skrivit en slutsats där vi diskuterar det vi hittat från svaren på de frågor som vi tagit upp i undersökningen som vi tillsammans utjämnade med hjälp av olika nyckelord och slutsatser för vad vi personligen trott att vi har lärt oss av hela upplevelsen som kommer till nytta och användning inför våra framtida arbetsår som förskollärare. We are two pre-schoolteacher student who completed a study which deals with childrens community in preschool, how exclusion, inclusion, participation and influence works in the preschool environment and how this functions and looks like.In this study, we review previous research that is relevant to the topic, methods of how we conducted the study, results and analysis in which we have gone through what is brought up to the study / work where we also relate this to relevant literature and research. Finally, we have written a conclusion where we discuss what we found out from the answers to the questions we raised in the survey and together tied things up by using different keywords and conclusions for what we personally thought we have learned from the whole experience thats useful for our future working years as pre-schoolteachers.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare som arbetar med missbruk och beroende ser på deras eget samt andra socialarbetares bemötande. Vi undrar över vad deras erfarenheter av möten med människor med missbruks- och beroendeproblematik givit dem. Vi undrar även vilka komponenter som är viktiga att ta hänsyn till för att skapa ett gott möte. Syftet är även att undersöka socialarbetarens erfarenheter och tankar kring föreställningar om klienter med missbruks- och beroendeproblematik. Vi har valt att använda en kvalitativ ansats för att nå vårt resultat och använt oss av intervjuer som verktyg. Symbolisk interaktionism och stämplingsteorin är de två huvudteorier vi använt för att analysera vårt material. Vi har kommit till den slutsatsen att samtliga informanter ser bemötandet som något viktigt och vitalt för att kunna medverka till förändring för klienten och för att kunna bygga en relation. Vi har vidare insett att det förekommer lika många åsikter i ämnet som det finns personer och i detta fall socialarbetare. Alla informanter diskuterar viktiga komponenter för ett gott bemötande och är överrens om att en förlust av sådana komponenter kan skada relationen. Vid frågor rörande föreställningar och fördomar skiljer sig informanternas åsikter åt. Återigen kan vi se skillnad i personlig erfarenhet och moral och möjligen spelar ålder och arbetslivserfarenhet roll för detta. The purpose of this essay is to examine how social workers, working with abuse and addiction, look at their, as well as others, responding and treatment to clients with this sort of problems. We wonder what their own experiences of meetings with this particular client has given them and which components that need to take place in order to make this meeting a good one. The purpose is also to examine the social workers experiences and thoughts on the perceptions of client’s with abuse or addiction problems. We have chosen to use a qualitative approach to reach our results and utilize interviews as a tool for this approach. Symbolic interactions and labeling theory are the two main theories used for analyzing the results. We have come to the conclusion that all of our informants for this essay see the meeting between themselves and their clients as the most important aspect to be able to make a different for the client and to build a relationship. We have furthermore realized that it exists as many different opinions as there are people, and in this case social workers. All of the informants does discusses imperative components to create a good meeting and do overall agree that ignorance of such can be fatal for the client and the relationship that are to be build. When asking about perception and prejudice the results poles apart between the informants. Again we can see that the difference is in personal experiences and moral, and perhaps in age and work experience.

Vad är egentligen tanken med mötesplatser i stadsplaneringen och hur kan mötesplatser kopplas till trygghet? Trygghet, något upplevt, är eventuellt inte möjligt att skapa för samtliga alltid. Mötesplatser konstrueras på många sätt. Tanken är ofta att de ska vara för alla, hur de upplevs är en annan sak. Stockholms stad har inga särskilda strategier för mötesplatser utan arbetar på olika sätt för att uppnå trygg- och säkerhet. Det kan vara viktigt att ha aspekter som vilka som bor i området och oönskade effekter en mötesplats kan få i åtanke vid skapandet av mötesplatser. De boende är de som kommer att uppleva om det är tryggt eller ej. Oönskade effekter är dem som undviks för att skapa en lyckad mötesplats som uppnår målen. Bibliotek beskrivs som en kravlös mötesplats, där människor kan socialisera men inte behöver. Mötesplatsen Bibblerian ligger i Hässelby gård och innehåller bibliotek, kulturförvaltning, medborgarservice m.m. Det är en mötesplats som ska locka alla som bor i stadsdelen. Målet är att bidra till ökad trygghet. Detta genom att välkomna alla, kontinuerligt visa på vilka regler om respekt som gäller inne på Bibblerian samt att liv och rörelse förväntas bidra till ökad trygghet. Dock bör inte förväntas att endast mötesplatser i sig bidrar till ökad trygghet, de är en del av ett större sammanhang. Kanske får vi de bästa mötesplatserna där vi tar hänsyn till omständigheter runt omkring, där vi börjar med bättre möjligheter för integration genom bostadsbyggandet för att locka en blandning av människor. Mötesplatsen kan sedan användas som medel för att uppnå vissa förbättringar i området.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Sverige som ett multikulturellt samhälle begränsar religionsfriheten och det fria valet av kultur utifrån användandet av slöja. Teorierna är Bhikhu Parekhs teori om och när man är skyldig att respektera en annan kultur; Susan Moller Okins teori om att grupprättigheter bidrar till förtryck av kvinnor inom minoriteter; och Anne Phillips teori om att sökandet efter ett jämställt samhälle i själva verket kan begränsa den fria viljan. Anne Sofie Roald och hennes redogörande av religionsfrihet i Sverige har använts som tidigare forskning. Kvalitativ forskningsintervju utgör metoden. Intervjuer av tre unga kvinnor om hur de blir bemötta i det svenska samhället utgör empirin och resultatet av undersökningen är att det svenska bemötandet inte begränsar eller bryter mot religionsfriheten med undantag om grupprättigheter fråntas och slöjan förbjuds, då det begränsar det fria valet till kultur. The purpose of this thesis has been to investigate if Sweden, as a multicultural society, limits the freedom of religion and the free choice to culture on the basis of wearing headscarves. The theories that have been used are Bhikhu Parekhs theory regarding if and when you are obligated to respect another culture; Susan Moller Okins theory that group rights contribute to continued suppression of women within minority groups; and Anne Phillips theory regarding the search for equality in fact can result in limiting a person’s right to free will. Anne Sofie Roald and her reading upon the Swedish view on freedom of religion compose the previous research. The method that has been used is qualitative research method. Interviews with three young women wearing headscarves about how they feel they are being met in the Swedish society compose the empirical material and the result of the research is that the Swedish society does not limit the freedom of religion with exemption if the group rights is taken away and if the headscarf had been forbidden in Sweden, since it then limits the free will of culture.

Larsson, Evelina & Lund-Jensen, Sofi (2010). Disciplinering. En studie av sex läraresförhållningssätt till ordning och reda. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö Högskola.I denna studie läggs fokus på begreppet disciplinering. Syftet är att beskriva, analyseraoch diskutera disciplineringens betydelse i skolans sammanhang ur ett lärarperspektiv.Studien äger rum på en skola där urvalsgruppen består av fem lärare som undervisareleverna i årskurs 5. Med utgång från vår frågeställningen belyser det lärarnas praktiskaförhållningssätt och därför utförs observationer. Intervjuer är också en metod somanvänds för att få inblick i lärarnas resonemang om disciplinering och för att fåförståelse för lärarnas tillämpning. Efter insamlad empiri i form av observationer ochintervjuer tolkas och analyseras materialet samt styrks med resonemang av tidigareforskning. Det som legat till grund i urvalet av litteratur är förhållningssätt tilldisciplinering. Sammanfattningsvis kan motsägelser urskiljas i studien gällande lärarnasresonemang om disciplinering och för hur lärarna sedan tillämpat disciplinering ipraktiken. Studien är därför relevant i den meningen att belysa och föra vidare endiskussion i syfte om att öka medvetenhet.Nyckelord: Auktoritet, Disciplinering, Fostran, Makt, Respekt Disciplination. A study of five teachers approach to the code of conduct.

Syftet med uppsatsen var att undersöka begreppet värdegrund samt ta reda på hur en skola arbetar med värdegrunden. För att besvara mina frågeställningar användes intervjuer och observationer. Jag intervjuade åtta personer som samtliga arbetade på samma skola. För att undersöka elevernas beteenden, observerade jag eleverna under deras raster, i matsalen och under deras lektioner. Det visade sig att begreppet värdegrund bestod av en del definitioner. Värdegrund handlar bland annat om demokrati och respekt. När det gällde skolans personals uppfattning av värdegrunden visade det sig att majoriteten av de anställda uppfattade värdegrunden på liknande sätt. Respekt och förhållningssätt var definitioner som användes. I arbetet med värdegrunden använde sig skolan av fem så kallade värdegrundsbegrepp: Ansvar, Inflytande, Glädje, Respekt, Trygghet. I de olika årskurserna användes ordningsregler för förskolan upp till årskurs två, trivselregler för årskurs 3-6 samt överenskommelser för eleverna i årskurs 7-9. Personalen på skolan visade sig besitta goda kunskaper i ämnet värdegrund, trots att värdegrunden fanns med väldigt lite eller inte alls i deras lärarutbildningar. Själva värdegrundsarbetet såg olika ut på skolan, lärarna som jag intervjuade hade var och en sina metoder för att arbeta med värdegrunden. Många använde sig av olika sorters litteratur i sitt arbete. The purose with this study was to examine the concept of "value basis" and find out how a school works with value basis. To answer my questions formulations I used interviews and observations. I have interwied eight persons who all worked at the same school. To examine the students behavior I observed the students during their breaks, in the dining room and during the students lessons. It appeerd that the concept value basis consisted by some definitions. Value basis is among others about democrazy and respect. The majority of the staff interpreted the value basis at simular ways. Respect and attitude where used defintions. In the work with value basis the school used five so-called "value basis notions": Responsibility, Influence, Joy, Respect, Safety. In the different grades school rules is used from preschool to second grade, "comfortrules" for grade 3-6 and agreements for grade 7-9. It turned out that the staff at the school had god knowledge in the subject value basis, despite the lack of it in their educations. The work with value basis was different in the school, the teachers whom I interviewed used different methods when they worked with value basis. Many used different books in their work.

Polisyrket har alltid varit ett mansdominerat yrke men fler och fler insatser görs för att mängden kvinnor ska öka inom kåren eftersom att de fortfarande är underrepresenterade. Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur kvinnliga poliser i anseende med att de är just kvinnor, upplever att de bemöts av allmänheten, manliga kollegor och organisationen. För att ta reda på detta har vi genomfört sex kvalitativa intervjuer med kvinnliga poliser i Sverige. Vi har utgått från litteratur om genus, kvinnliga poliser och andra könsrelaterade teorier. I studien har det framkommit att de kvinnliga poliserna inte upplever kombinationen av deras kvinnlighet och yrket polis som något problemskapande. De känner sig heller inte mindre respekterade varken av manliga kollegor eller organisationen, när det kommer till allmänheten uppvisar den ibland tvivel mot en kvinnlig polis. Många är av den uppfattningen att kvinnor inte hör hemma hos polisen då de inte har samma fysiska styrka som män. Den här studien visar på att så är inte fallet utan även kvinnor kan ha styrkan som krävs och kan också med sin kvinnlighet komplettera kåren. Myten om att polisyrket endast är för män lever fortfarande kvar i viss mån då vissa individer som är i kontakt med polisen föredrar en manlig polis framför en kvinnlig.

Examensarbetet handlar om en skola för alla så som barn förstår och beskriver den. Uppsatsen bygger på en studie med ett femtiotal barn som går i årskurs tre respektive årskurs fem. De två klasserna befinner sig i två olika kommuner i Skånelän. Syftet med detta examensarbete är att försöka förstå och återberätta hur barn beskriver en skola för alla och om deras intresse återspeglas i styrdokumenten. Frågeställningarna är: Vad är en skola för alla enligt femtio nio och elva åringar? och Speglas barnens intresse i styrdokumenten? Studien är kvalitativ i den bemärkelsen att barnens svar har tolkats på olika sätt. Styrdokumentens riktlinjer ställs mot barnens beskrivningar för att se om deras intressen om en skola för alla påträffas där. Teoretiska utgångspunkter är en begreppsdiskussion om en skola för alla, styrdokument och tidigare forskning med barnperspektiv från Barnombudsmannen. Studien visar att barn oavsett ålder har många olika tankar om en skola för alla. Återkommande är inflytande, respekt och individuellt anpassad undervisning. Begrepp som även är centrala i styrdokumenten.

BAKGRUND: Kränkningar förekommer över allt i samhället så även i förskolan fast detinte borde förekomma. I Sverige finns det lagar och styrdokument som pedagoger i förskolanhar att rätta sig efter. Riktlinjerna i dessa beskriver det förhållningssätt förskolan skaförespråka. Barn blir påverkade av de pedagoger de möter och det är därför av vikt att lyftafenomenet kränkning till diskussion och vidga kunskaperna.SYFTE: Syftet med studien är att undersöka förskollärares uppfattningar om kränkandehandlingar i förhållandet mellan pedagoger och barn.METOD: Fenomenografi är en kvalitativ forskningsansats som är lämplig att använda vidstudier där man vill beskriva människors uppfattningar. Målet är att se de intervjuadesuppfattningar av ett visst fenomen och kategorisera dessa. Vi vill betona att ansatsen i vårundersökning inte är rent fenomenografisk. Vi valde att använda oss av den riktade, öppnaintervjun som redskap.RESULTAT: Resultatet har utfallit i tre kategorier som redogör för vad förskollärareuppfattar som kränkande i förhållandet mellan pedagoger och barn. En kategori visar på attkränkning uppfattas som att man gör någon illa genom handling eller genom att såraindividens känslor. I den andra kategorin uppfattas kränkning att man utövar makt. Den tredjekategorin beskriver förskollärares uppfattningar om kränkningar som att inte visa respektgenom att negligera barn, att ej bekräfta barns känslor eller att sätta pedagogers heder förebarnet. Uppsatsnivå: C

Sandell Malin (2009). Läraren som trovärdig ledare - Om hur elever får respekt för lärare i gymnasieskolan. (The teacher as a credible leader - How students get respect for their teachers.) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3, lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med arbetet är att genom intervjuer och observationer beskriva elevers uppfattning av den goda läraren. Uppsatsen ska försöka svara på vad det är som karakteriserar en lärare som eleverna har repsekt för och som de finner trovärdig. Hur upplever eleverna att en bra lärare är och vad kan vi lärare lära av eleverna för att bli bättre lärare?Arbetet tar upp forskning om lärarens ledarskap. Forskningen pekar på att goda läraregenskaper är engagemang, struktur, entusiasm och förståelse. Vidare visar litteraturstudien att en trovärdig och god lärare ska ta eleverna på allvar, vara säkra i sig själva och kunniga i sitt ämne. Sammanfattningsvis beskriver eleverna att den goda läraren bryr sig om sina elever och tar sig tid för dem. Eleverna vill bli bemötta som vuxna individer och för att relationen lärare och elev ska bli bra krävs förståelse och lyhördhet från lärarens sida. Läraren ska kunna motivera eleven och respektera eleven, för att eleven i sin tur ska kunna visa respekt för läraren. Eleverna ansåg att struktur och regler är viktigt eftersom det inger trygghet. Vidare angav eleverna att de inte känner respekt för alla sina lärare på gymnasienivå, och att det i första hand beror på att vissa lärare är osäkra, otydliga eller oengagerade. Eleverna vill ha lärare som de kan lita på och som sätter tydliga ramar för vad som gäller.

Mitt syfte med studien är att undersöka hur pedagoger på förskolan resonerar kring ordet respekt. Mina frågeställningar har varit:Hur tolkar pedagoger inom förskolan ordet respekt?Hur beskriver pedagogerna handlingar som uttrycker respekt för barn. Vilka metoder menar pedagogerna är lämpliga för att öka respekten mellan barn och vuxna på förskolan?Undersökningen har genomförts som intervjuer av 14 pedagoger.Resultatet av undersökningen visar att flertalet pedagoger resonerar kring ordet respekt som en del av pedagogens omvårdande roll. Ett fåtal pedagoger nämner respekt som en del av pedagogens auktoritetsroll mot enskilda individer och grupper.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka lärarnas inställning till betydelsen av goda relationer mellan lärare och elever. Vi vill veta hur lärare anser att en bra relation mellan lärare och elev ska vara och vilka verktyg som behövs för att skapa en trevlig och utvecklande atmosfär i skolan.Vi har gjort en enkätstudie som vi utformat med syfte att ta reda på lärares inställning till betydelsen av att ha en god relation till sina elever. De som fick svara på enkäten var utvalda kärn- och karaktärsämneslärare samt våra studiekamrater på Malmö Högskola.Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår enkätundersökning i stora drag på att:•Vikten av en god relation mellan lärare och elev är i de flesta fall avgörande för en elevs studieresultat.•Lärare känner överlag att tid saknas för att hinna med eleverna på ett bra sätt.

I följande text presenteras sammanfattningen av syftet och sammanfattningen avstudien.Syftet med denna studie var att göra en komparativ studie av etik i dokumentationnär det gällde den offentliga sektorn och den ideella sektorn; en undersökning somlyftes fram av vilken etisk betydelse dokumentation har när det gällerrättssäkerhet och integritet för den enskilde.Huvudresultaten resulterade i kategorierna respekten för människor,rättssäkerhetens betydelse, värdighet och integritet samt kvalitetsnormer försocialt arbete. Dessa kategorier visade sig vara väsentligt för etik i socialt arbetenär det gällde dokumentation.Resultatet visade att det inte fanns någon enkel definition av respekt, men engemensam nämnare var bemötande, som i väldigt stor utsträckning handlar omhjärtat av den sociala verkligheten; vardagens möten och utbyten av ord ochhandlingar människor emellan. Det fanns likheter mellan kommunen och Nyakvinnojouren på hur man såg på fenomenet respekt. Detta innebar förpliktelsergentemot andra människor, att se deras behov och svårigheter samt ta ansvar fördem När man bemöter någon med respekt inom socialt arbete krävs det mentalnärvaro och lyhördhet. Socialt arbete betyder att man ska bemöta människor medrespekt, vänlighet, tillit och jämlikhet.Informanterna berättade sin syn på hur dokumentation kan påverka människorbåde positivt och negativt. Dokumentation kan få konsekvenser, det positiva meddokumentation är att klienterna får ta del av det som skrivs och ha synpunkter.Har det skrivits något i utredningen som klienterna inte är med på så kan man gåin och göra en revidering och då står det att personerna har ringt och berättatvilket som var felaktigt och vad de ville lägga till i utredningen. Dokumentationska ge en bild av hur den enskilde klarar sin vardag, ges full delaktighet isamhällslivet samt känna sig trygg och uppleva meningsfullhet i gemenskap medandra. Det är frivilligt för den enskilde att medverka i upprättandet av enlevnadsbeskrivning och den görs alltid med respekt för den personligaintegriteten.Nya kvinnojouren är ingen myndighet så de har ingen anmälningsskyldighet, omkvinnan inte har barn med. Nya kvinnojouren anmäler aldrig något ikvinnojourens namn, kvinnorna måste känna sig trygga och säkra. Det varintressant att ta del av hur man ser på fenomenet rättssäkerhet mellan kommunenoch Nya kvinnojouren. Resultatet visade ett samband med tidigare forskning därNordfeldt & Söderholm (2002) beskriver den samhällsteoretiska modellen därkvinnojouren står för en grundläggande ideologi, inga krav inom de olikaverksamheterna, varken på de utsatta eller på personalen. Ett mervärde som ocksålyftes fram var att utsattas integritet skyddas och bevaras i frivilligaorganisationers verksamheter.Informanterna berättade hur de såg på hur dokumentation kan påverkarmänniskors integritet. Socialsekreterarna berättade att många som kommer för attfå hjälp tycker att det överhuvudtaget är jobbigt att vara där, de känner sigkränkta. Sen finns det personer som kommer in och äger rummet och tycker att dehar rätten till allt, de kan lagen utantill och vet sina rättigheter. Nya kvinnojourenhade inte upplevt att kvinnornas personliga integritet kränkts när dem kommer dit,utan kvinnorna tar det som att de som arbetar där är medmänniskor och gör så gottde kan. Kvinnor som kommer dit är oftast så chockade, och när man kommer i detstadiet så är det de minsta dem tänker på.En intressant aspekt var att det existerade två vitt skilda perspektiv på hurmänniskorna känner sig som kommer för att söka hjälp. Myndighetspersonernabeskrev ett negativt möte, där majoriteten av klienterna som kom dit hade enanknytning till ”värdighets” – fenomenet. Nya kvinnojouren beskrev att kvinnornasom kom dit upplevde att de fick hjälp av medmänniskor och att det var positivt.Nya kvinnojouren arbetar ideellt och för många kvinnor är det en fristad där de fåren privat sfär som inte är tillgänglig för myndigheternas insyn. Ett mervärde somockså lyfts fram av Nordfeldt & Söderholm (2002) är att utsattas integritetskyddas och bevaras i frivilliga organisationers verksamheter.Ronnby (1993) beskriver hur socionomen befinner sig i en maktposition iförhållande till hjälpsökande människor som befinner sig i en utsatt situation.Socionomens handlingar har därför stor betydelse för dessa människor. Resultatetvisade ett samband med tidigare forskning, Svedberg (2006) visar enligtsocialpsykologiskt perspektiv att i socialt arbete kommer man i kontakt medmänniskor i utsatta situationer, människor vilka är beroende av att de insatser somerbjuds är av god kvalitet och av att de blir bemötta med respekt för sinsjälvbestämmanderätt och integritet.Resultatet visade att den utveckling som har skett de senaste årtiondena medbesparingskrav har lett till att allt mer av kommunernas välfärdstjänster harkommit att bedrivas i den ideella sektorn. De intervjuade berättade deraserfarenhet av att samarbeta med varandra. Studier visar att förhållandet mellanfrivilligorganisationer och kommuner kännetecknas av samarbete, integrationsamt ömsesidigt beroende. Idag lyfts frivilliga organisationer fram i ljuset ochtillräknas en rad positiva värden som medmänsklighet, värme, engagemang,kreativitet, spontanitet, flexibilitet.Det finns klart skillnader mellan intervjupersonernas arbetssätt, socialsekreterarnaarbetar som professionella och är bundna till lagar och riktlinjer inom kommunen.Medan Nya kvinnojouren arbetar som medmänniskor och inte är bundna tillnågon myndighet. Resultatet stöds av tidigare forskning, Blennberger (2005)skriver om att allt socialt arbete förutsätter någon form av struktur för etiskavärden och normer. Det kan finnas tydliga risker att det skapas oklarheter mellankommunen och frivilliga organisationer när det gäller ansvaret gentemothjälpsökande människor. Av resultatet framkom att det finns lett samband fråntidigare forskning därMeuwisse & Sunesson (1998) beskriver det samhällsteoretiska perspektivet därsocialarbetaren ska göra ett bra arbete, bl.a. att det finns tillgång till resurser föratt arbeta effektivt, samt att ha inflytande över sin egen arbetssituation. Det ärockså av största vikt att socialarbetaren kan påverka socialvårdens metoder ocharbetsformer. Brister detta får det konsekvenser genom att utsatta människorsbehov av vård, omsorg och stöd inte kan tillgodoses på ett tillfredställande sätt. Important issues about Ethics in social work regulates by social service law where the individuals right of self-determination is respected and the individuals influence is strengthen. in 1§ third chapter is stated that the individuals right of self-determination and integrity shall be respected. The issue with this study is to analyse if there are any similarities or differences between social work in the local government and a voluntaries organization. The Comparison is made upon their opinions, Social workers versus voluntaries. The analyse is made in Kristianstad local government in Skåne. The method used was quality characteristic, and was made by personal interviews. The analyse of interviews was made by grounded theory. The theme in the interviews was treatment of individuals in need, a good treatment is important so the individual can state it’s wishes care and contributions in a proper way.

Vårt syfte är att undersöka och beskriva pedagogers uppfattningar om bemötandets betydelse, dels i en grundskola dels på tre olika skoldaghem.Arbetet ger en översikt av bemötandets dimensioner, vad olika styrdokument säger, samt om vikten av ett positivt bemötande. Med stöd av fem intervjuer i grundskola och fem intervjuer på skoldaghem gör vi en beskrivning och analys av lärarnas bemötande av eleverna.Sammanfattningsvis pekar resultaten i våra undersökningar på att lärarna är medvetna om bemötandets betydelse.Nyckelord: empati, kunskap, miljö, respekt, samspel, tillit. Teachers´ ways of meeting pupils in ordinary school and special day-school

I denna uppsats undersöks vad fyra pedagoger fyller begreppet tolerans med, och hur de anser att elever och barn borde få arbeta med begreppet. Genom intervjuer som kopplats till litteratur, hoppas jag på att förmedla det problematiska i att definiera innebörden av ett så vitt begrepp som tolerans. Idén till uppsatsen är kommen av att tolerans är en av byggstenarna i den för skolan gemensamma Värdegrunden. Utifrån denna undersökning, menar jag att tolerans i detta sammanhang ej bör tolkas som en eftergift, utan snarare som en aktiv attityd som kräver förståelse. För att förmedla denna förståelse till elever och barn, bör pedagoger försöka enas kring gemensamma definitioner kring mångfasetterade begrepp som tolerans. This is a text about how pedagouges define and prefer to work with tolerance.